Banner

Plan B-podden: Vad gör vi nu?

Det blev en orimligt lång radiotystnad i min och Emmas podd Plan B-podden denna höst. Vi släppte ett avsnitt precis innan valet, men sen blev det ganska stökigt på hemmaplan för oss båda och dygnets timmar räckte inte riktigt till för privatliv, ideellt arbete, jobb och podd. Så kan det bli ibland.

Alla foton: Maria Soxbo

Och så inleds också detta bonusavsnitt, som får ses som ett slags recap på vad som hänt. Det blir en annorlunda start, om sorg och stök, frustration över valresultat och allt som går åt fel håll. Men sen använder vi en timme åt att kravla oss upp ur hålet och hitta en väg ut ur detta, som jag hoppas känns inspirerande att lyssna på.

Tack för tålamodet, här kommer ett nytt avsnitt – Vad gör vi nu? – av Plan B-podden!

23 nov 2022 Direktlänk Klimatkunskap 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober

Allt du behöver veta om metan – och lite till

Hållbara svepet, del 89 – COP27, julklappar och Stockholm i framkant

Fasligt sent svep, detta – men så blir det ibland. Här kommer i alla fall en recap på veckan som gått!

Stockholm kan bli först med fossilreklamförbud!

Foto: Anna Hunko/Unsplash

Maktskiftet märks. Medan vår regering verkar göra allt för att elda på klimatkrisen sker det motsatta i huvudstaden. Här har det också skett ett maktskifte, men åt andra hållet – och det märks. Budgeten är nu presenterad och Lars Strömgren (trafikborgarråd i Stockholm, Mp) har twittrat ut innebörden i en läsvärd tråd, här är bara några av godbitarna:

  • Stockholms kommun ska vara klimatpositiv 2030 (tidigare var målet 2040)
  • Stadens biltrafik ska minska med 30% till 2030 (och innerstaden ska vara utsläppsfri samma år)
  • Stora satsningar på att göra det lättare att gå och cykla i stan
  • Bilfria zoner utanför skolor och förskolor ska införas genom att gators stängs av för biltrafik och istället blir ”lekgator”
  • Kajerna ska bli fina promenadstråk, vilket innebär att långtidsparkeringarna som ofta ligger längs vattnet ska bort
  • Stadens miljöprogram, klimathandlingsplan och klimatbudget ska uppdateras och ta hänsyn till nya vetenskapliga rön om vad som krävs för att nå 1,5- gradersmålet samt till vad som anses rättvist utifrån historiska utsläpp

Detta är otroligt härlig läsning efter detta skitår på klimatfronten, men den kanske mest spännande nyheten är att Stockholm också vill bli först i landet med fossilreklamsförbud. I budgeten står det att kommunstyrelsen ska utreda – i syfte att införa – ett förbud mot ”reklam, sponsorskap och andra samarbeten som driver fossilbränsleanvändning”. Spännande! (Obs. På instagram råkade jag skriva att man fortfarande kan skriva på den EU-kampanj som Greenpeace driver i Sverige, men jag hade tyvärr missat att tiden nu runnit ut för den.)

Veckans SoMe

Foto: @sarawimmercranz

1. Om Sverige som varumärke. Sara Wimmercranz skriver vasst om vikten av att vårda Sveriges varumärke som grönt, framåtsträvande och innovativt, och ifrågasätter regeringens klena klimatambitioner som blir en bromskloss för näringslivet. Bra!

2. Om att fira fast fashion. Liiite weird att ta upp detta eftersom jag själv var med på ett hörn, men så får det bli. Jag hade dock tappat rösten och kunde inte vara med i bild när mina smarta klimatkompisar gjorde en satirisk reel där de grattade modeindustrin för att alla deras tillkortakommanden. Se reelen här – och här är originalet för den som undrar.

3. Om Black Week och social hållbarhet. En välformulerad debattartikel i Aftonbladet påminner oss om att det är någon annan som betalar det verkliga priset för reafynden. Snyggt jobbat Johanna Leymann, Fairfashionista-Filippa, Hållbara Sara, Emelie Norberg och Fair Action!

Bonus! Är du kreatör och vill medverka i Antonia Bellskogs årliga, digitala julmarknad? Läs då här!

Veckans resultat: COP27

Foto: Matthew Tenbruggencate/Unsplash

Klimatmötet avslutat. Nu är det färdigförhandlat i Sharm el Sheikh, Egypten, och det krävdes till och med förlängning innan slutdokumentet kunde klubbas. I det framgår att:

  • En krisfond för skador och förluster ska upprättas med tanken att rika länder ska betala för de konsekvenser som fattiga länder drabbats av på grund av klimatförändringarna. Detaljerna är högst oklara kring hur detta ska gå till i praktiken, men beslutet är i alla fall klubbat.
  • Alla länder uppmanas att minska förbränningen och skynda på utvecklingen av ”grön” teknologi.
  • Mer pengar ska skjutas till de fonder som finansierar klimatanpassningar som att skydda samhällen mot bränder, översvämningar etc – och i värsta fall flytta hela samhällen. Till detta krävs enorma summor, och det är oklart hur stora åtaganden länderna egentligen enats om.

Det som inte spikats är mer ambitiösa utsläppsminskningar (vilket krävs för att nå 1,5-gradersmålet, eftersom världen just nu är på väg mot omkring 2,5° uppvärmning). Inte heller lyckades man få in formuleringar om att fasa ut gas och olja (sedan tidigare finns överenskommet att kol ska fasas ut). Så – på det stora hela ett misslyckande. The Guardian går så långt som att säga att det är dags att inse att COP-mötena inte funkar och att det är dags att tänka ut andra sätt att jobba på.

Att COP27 inte blev så lyckats håller även Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie med om – men å andra sidan har ju Sverige fullt upp med att demontera sitt eget goda rykte i klimatfrågan, tack vare den nya regeringen. Greta skippade klimatmötet helt och hållet, så i hennes ställe tycker jag vi ger en applåd till 72-åriga svenska klimataktivisten Dorothee Hildbrandt som cyklade (!) 8000 kilometer under fyra månader för att närvara i Egypten.

Och så måste vi ju nämna att det svenska uppropet där 227 företag krävde vassare klimatpolitik växte till ett globalt upprop (#WeCanDoIt) under COP27. 600 företagsledare, forskare och beslutsfattare som tillsammans representerar en omsättning på 124 miljarder dollar skrev på uppropet. 

Veckans 5 snabba nyheter

Foto: American Public Power Association/Unsplash

1. Vindkraft + CCS = sant? En av de mest spännande nyheter som swishat förbi mig den gångna veckan är ett forskningsprojekt i USA som handlar om att ge vindkraftverken dubbel nytta. Förutom att generera förnybar el undersöker man om de också skulle kunna passa på att fånga in CO2 ur luften! Vore inte detta win/win så säg?

2. Cirkulär succé för IKEA. De försök IKEA gjort med cirkulärbutiker verkar bli en hit, hittills har 3600 begagnade möbler bytt ägare. Förhoppningsvis innebär det uppskalning av projektet på sikt.

3. Heja framtiden! Forskare i Lund förmedlar bilden av livet i städerna efter omställningen – och den är positiv! Utrymmet mellan husen blir mer som ett ”gemensamt” vardagsrum, bilarna får ge plats åt människorna, fler träd, bättre utnyttjade tak och mer tid är några av sakerna forskarna pekar på. (Ställ om-boken tog ett glädjeskutt i bokhyllan av detta, eftersom det är prick detta den handlar om!)

4. Änglamarkspriset 2022. Coop har delat ut sitt årliga Änglamarkspris och vinnaren i år blev CleanSea som rensar stränder från plastskräp – grattis!

5. Malmö ensam på topplista. När organisationen CDP listar ledande städer i klimat- och miljöfrågor är det bara Malmö som platsar från Sverige. Finland får med hela fem städer (dock inte Helsingfors), och Norge tre. Lite hmmm, på den va?

Veckans (årets!) julklappar

Årets medvetna julklapp OCH Årets julklapp – det hemstickade plagget! Foto: Emma Sundh

Same, same … och helt olika. Det har strösslats med utsedda julklappar den gångna veckan. Klimatklubben och Medveten Konsumtion utsåg ju Det hemstickade plagget till Årets Medvetna Julklapp 2022 – och med tanke på att den klappen ska ses som en motvikt till den klassiska Årets julklapp var det ju ganska festligt att HUI två dagar senare utsåg … Det hemstickade plagget. Ren slump eller ej? Bara HUI vet.

Övriga julklappar som passerat mitt flöde den gångna veckan:

  • Årets second hand-julklapp är tavlan! (Myrorna)
  • Årets hållbara julklapp är dessertbesticken! (Sysav)
  • Årets julklapp (här behövs ett mer specifikt namn, no?) är den energismarta produkten (Elon)

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

20 nov 2022 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 88 – budgeten, ljusskyltar och skådisen som bytte namn

Hållbara svepet, del 87 – slag mot lagningar, radiotips och klimatbovar på Systembolaget

Årets medvetna julklapp 2022: Det hemstickade plagget!

För fjärde året på raken har vi i Klimatklubben tillsammans med föreningen Medveten Konsumtion utsett Årets Medvetna Julklapp! 

Detta gör vi ju lite som en motvikt till klassikern ”Årets julklapp”, som bara baserar sig på prognoser inom handeln och är tänkt att boosta försäljning. Vi tänker att utmärkelser av det här slaget snarare borde fungera som normförskjutare och nudgea julfirarna i en bättre riktning genom att helt enkelt ge mottagaren något som rimmar med ett liv inom planetens gränser.

  • 2019 utsåg vi vegokokboken (som ett sätt att inspirera till mer klimatsmart kost – och en gåva som också kunde vara begagnad).
  • 2020 utsåg vi reparationen (för att peppa fler att anlita skräddare eller andra reparatörer, alternativt lära sig att laga själva).
  • 2021 utsåg vi den pre-älskade klappen (eftersom vi verkligen behöver minska på mängden nyproducerat och bli mer okej med att ge och få begagnat).

Och nu var det alltså dags igen! Vi lät Klimatklubbens och Medveten Konsumtions följare nominera, och från flera håll fick vi in förslag i stil med det vi faktiskt landade i – det hemstickade plagget!

Årets medvetna julklapp – det hemstickade plagget! Foto: Emma Sundh

Så här lyder motiveringen:

Årets Medvetna Julklapp 2022, det hemstickade plagget, är en omtänksam gåva i tiden som hjälper mottagaren att spara el under pågående energi- och klimatkris genom att göra det möjligt att sänka innetemperaturen. Det är dessutom en klapp som värnar om stickhantverket och småskaliga textilhantverkare, samtidigt som det är en klapp som både kan köpas begagnad eller tillverkas av givaren själv.

Det här känns himla fint och rätt i tiden, tycker jag – plus en gåva som passar alla från minsta bebis till farmor och farfar. Den kan se ut på tusen sätt, och vara såväl begagnad som nygjord – men hemstickad eller stickad av en småskalig hantverkare. Så många rätt ju! Plus, en gåva som jag verkligen skulle bli glad för själv.

Vantar, halsduk, mössa, tröja, kofta – årets medvetna julklapp finns i hur många varianter som helst. Foto: Emma Sundh

Sprid gärna ordet, vi hoppas ju verkligen nå ut med detta så att utnämningen skapar lite effekt i julhandeln. Tipsa en secondhandbutik om att skylta upp med stickat och berätta att det är Årets Medvetna Julklapp, sprid budskapet bland vänner och bekanta och har du sociala kanaler – dela, vettja!

Vad tycker ni förresten, blev det en bra klapp för 2022?

15 nov 2022 Direktlänk Hygge & härligt livKlok konsumtion 6 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober

Omställningen – var ska man börja? (Jo, här!)

Hållbara svepet, del 88 – budgeten, ljusskyltar och skådisen som bytte namn

Min hell week börjar gå mot sitt slut, och fasen vad roligt och hektiskt det har varit! Detta svep skrivs på tåget till och från Karlstad, jobbar aldrig så bra som på tåg faktiskt. Ska vi se vad veckan har bjudit på?

En ”satsning” på våtmarker i klimatkorkad budget

Foto: Valentin Salja/Unsplash

Budgetpropositionen. Då har vi betat av regeringens budgetpropostion också – och finansminister Elisabeth Svantesson (M) gick den traditionsenliga promenaden till riksdagen. I år fick hon dock sällskap av Greenpeace vars aktivister dök upp med plakat i bakgrunden när pressuppbådet tog sina bilder. Kredd till smart tänk där, Greenpeace!

Och budgeten då? Ingen munter läsning för alla som vill ha en planet att bo på:

  • Sänkta skatter för bensin och diesel
  • Pengar tas från järnvägsunderhåll och läggs på motorvägar
  • Minskad reduktionsplikt
  • Det förbättrade och färdmedelsneutrala resebidraget slopas och istället blir det höjt reseavdrag för bilar som INTE drivs med el
  • Klimatbonus för köp av elbil slopades med en dags varsel
  • Den totala miljöbudgeten går från 22 miljarder till 10 miljarder på tre år
  • En tredjedel av budgetens totala reformutrymme går till fossilsubventioner av olika slag

Det finns ett par bra saker:

  • Laddstolpar. En satsning på 1,4 miljarder kronor (och regeringen vill höja det ännu mer, till 2,6 miljarder). Bra – men vem ska ladda om bensinen blir billigare och elbilarna dyrare?
  • Satsningen på att återställa våtmarker blir permanent. 200 miljoner avsätts för återställning av våtmarker (utdikade våtmarker läcker enormt mycket växthusgaser). Det är dock pengar man skyfflat runt, och egentligen är det totalt en minskning av 900 miljoner för skydd av värdefull natur. Att regeringen adderar 200 miljoner till de 100 miljoner som förra regeringen redan hade avsatt för 2023 är dessutom inte egentligen en höjning, stödet för 2022 var 325 miljoner kronor och för 2021 var det 350 miljoner kronor. Det som är positivt är kanske att det är ett permanent stöd – 200 miljoner per år de kommande tre åren.

Men totalt sett – katastrof alltså. Och samtidigt ställer EU hårdare krav på Sveriges bidrag till utsläppsminskningarna i sitt nya klimatpaket. Från att utsläppen till 2030 skulle ha minskat med 40% jämfört med 1990 så ska de nu minska med 50%. Hur ska denna regering ro det i land?

Veckans to do: #vackrasteljusskylten

Foto: Renoveringsraseriet

Renoveringsraseriets tävling. Varje år uppmärksammar den ideella föreningen Renoveringsraseriet olika saker som bör bevaras av kulturarvsskäl, och i år har turen kommit till ljusskyltar! Tävlingen #vackrasteljusskylten pågår till 20 november, och vi kan alla vara med och nominera bidrag. Så här gör du:

  1. Ta en bild på en fin klassisk ljusskylt och lägg upp den på ditt konto (eller maila till info@renoveringsraseriet.se om du har privat konto).
  2. Inkludera var skylten finns, varför du gillar den, och vem som tagit bilden.
  3. Om du postar själv i sociala medier, kopiera då in denna text också:
    Den ideella föreningen @renoveringsraseriet arrangerar tävlingen #vackrasteljusskylten för att uppmärksamma att vårt kulturarv är hotat. Posta en bild av en fin ljusskylt du med. Tagga bilden med #vackrasteljusskylten och var med och inspirera till att värna om det vackra.
  4. Känner du till en historia om skylten får du gärna inkludera den också.

Din bild kan komma att delas och uppmärksammas av Renoveringsraseriet förstås, så att du vet.

Veckans 3 snabba nyheter

Sharm El Sheikh, Ekypten. Foto: Hamza Atfy/Unsplash

1. COP27 pågår. Klimatmötet i Egypten är i full gång, och jag tänkte sammanfatta det ordentligt senare. Men det bör noteras att fossillobbyn slog nytt rekord, med 600 personer på plats, samtidigt som exempelvis sametinget inte är där alls eftersom de inte har resurser att skicka någon. Jag undrar återigen samma sak – varför är fossilbolagens representanter ens välkomna?

2. Prisade hantverkare. Kungliga Patriotiska Sällskapets Hantverksmedalj har delats ut till muraren Tomas Lööw, korgmakaren Erica Larsson och skomakaren Carina Eneroth under Stockholms Hantverksförenings gesäll- och mästarbrevsutdelning. Dessutom fick konstglasmästaren Kaisa Tukonen Märta Måås-Fjetterström-stipendiet och möbelsnickaren Sebastián Mateu fick Fabrikör J.L. Eklunds Stora Hantverksstipendium. Grattis!

3. Skådis byter namn. Skådespelaren Rainn Wilson (från bland annat The Office) har bytt namn till (håll i er) ”Rainnfall Heat Wave Rising Sea Levels Wilson” som ett sätt att öka medvetenheten om klimatförändringarna. Namnbytet verkar mest ha skett i sociala medier (och på hans officiella brevpapper), och gick dessutom inte igenom direkt på Twitter eftersom nya ägaren Elon Musk har ändrat villkoren för namnbyte. Men – poängen går ändå fram. Det finns många berömda personer med gigantiska följarskaror i sociala medier – och de har möjlighet att skapa uppmärksamhet åt klimatfrågan. De flesta gör det inte.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

12 nov 2022 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 89 – COP27, julklappar och Stockholm i framkant

Hållbara svepet, del 87 – slag mot lagningar, radiotips och klimatbovar på Systembolaget

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober

För en månad satte jag fem mål för mig själv, varav ett var att läsa varje kväll – inspirerat av Underbara Clara. Nu har den första månaden gått, och jag hann läsa (nästan) tre böcker. Jag gjorde också lite av en plan där tanken är att varva romaner och faktaböcker. Av två skäl: Jag vill läsa böcker som får mig att tänka på annat än jobbet och klimatfrågan (så in med romaner). Och jag vill läsa en massa faktaböcker som jag är nyfiken på, men inte får tummen ur att ta tag i. Så en blandning blir bra, tror jag!

Oktober: Hetta + två romaner

Foto: Maria Soxbo

Månadens faktabok blev denna: Hetta – om människan i en varmare värld av vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren. Hon skriver att hon själv är usel på att hantera värme, men har gång på gång genom jobbet utsatt sig för högre temperaturer än hon är bekväm med – med huvudvärk, värmeslag och svettattacker som följd. Men så började hon inse att människorna som bodde i de varma länder hon besökte inte alls verkade lika plågade, och då föddes idén till en bok om hur vi kan anpassa oss till hetta, och hur höga temperaturer egentligen påverkar oss. För trots att vi pratar så mycket om att planeten blir varmare snackar vi ju väldigt lite om hur vi ska hantera det i vår vardag (tips: luftkonditioneringsapparater är ingen bra korg att lägga alla ägg i, med tanke på hur mycket energi de drar).
En superintressant bok om allt från citronjuicens magiska kraft i varmt klimat till hur människan utstått värme historiskt och vad som gjort att Grekland numera har en ”värmeminister” – världens första.

Norma av Sofi Oksanen och Ta itu av Kristina Sandberg.

Dessa två romaner läste jag också. Inte en del av Hållbara bokhyllan förstås, men tänker att det kan få finnas plats här för andra lästips också.

Norma av Sofi Oksanen är en mycket egensinnig story om just Norma, vars hår växer onormalt fort – det måste klippas i princip varje dag – och som dessutom reagerar på olika sätt beroende på hennes sinnesstämningar. Mamma Anita har varit Normas bundsförvant i att dölja detta för omvärlden, men så dör plötsligt Anita och Norma får klara sig själv. Men något är skumt med Anitas död, och Norma börjar jobba på samma frisersalong som mamman för att försöka få svar på alla sina frågor. Trots att jag egentligen uppskattar den knasiga blandningen mellan detektivstory och familjedrama så kom jag aldrig riktigt in i denna, det var som att jag inte fick grepp om Norma och att hon försvann lite i alla märkliga intriger. Synd på en så unik karaktär.

Ta itu av Kristina Sandberg var jag oerhört pepp på efter att ha läst Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj, som jag verkligen älskade. Ta itu utspelar sig senare, i slutet på 1970-talet i en norrländsk kuststad – och det kändes ju väldigt välbekant för mig (född 1977 i Sundsvall – och heter dessutom Maria precis som huvudfiguren). Men trots att det skiljer ett par decennier mellan trilogins Maj och Ta itus Maria så är de på något vis lite lika. Maria känner sig också fångad i en tillvaro som begränsar henne, och trots att hon har fler möjligheter på sin sida så lyckas hon inte riktigt hitta en sund väg ut ur frustrationen. Det är ganska mörkt, men oerhört välskrivet och jag tyckte mycket om även denna Sandberg-bok.

Tipsa mig gärna om bra böcker ni läst – jag måste ju hålla tempot uppe nu!

10 nov 2022 Direktlänk Hygge & härligt livKlimatkunskap 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets medvetna julklapp 2022: Det hemstickade plagget!

Omställningen – var ska man börja? (Jo, här!)

Hell week – och konsten att planera in kaos

Hoppas ni haft ett fint höstlov, de av er som haft ett sådant! Mitt bestod av att måla element (tidskrävande och pilligt, men ganska avkopplande också), baka med barnen, hälsa på min mamma, läsa böcker, rensa kyl och skafferi och myselda i kaminen. Inte så dumt! Och välbehövligt – för nu kommer kanske årets intensivaste vecka:

Måndag:
Fullt ös med föreläsnings- och utbildningsförberedelser och skriva pressmeddelande för Årets medvetna julklapp (som Klimatklubben utser tillsammans med Medveten konsumtion varje år). På kvällen drejkurs igen!

Tisdag:
Dags att hoppa på tåget till Skövde, där jag ska föreläsa om greenwashing för yrkesnätverket Komuneco – så skoj! Därefter hoppar jag direkt på tåget söderut, och efter två byten till olika bussar är jag framme i min makes uppväxtort Smålandsstenar. Kommer fram sent och checkar in på hotell.

Onsdag:
Möter upp Emma här i Smålandsstenar där vi ska hålla två utbildningspass och workshops med ett helt gäng miljöombud i Gislaveds kommun! Ser så himla mycket fram emot detta, och få höra vad de tampas med för utmaningar. Plus – så kul med fysiska workshops! Efteråt hoppar jag på tåget hem till Stockholm igen.

Torsdag:
Tillbaka på Snickeriet-kontoret, men först en sväng ut till Gustavsberg för att göra ett frilansjobb för nyhetsbyrån TT. På eftermiddagen har jag ett styrelsemöte, och sedan på kvällen ska jag hålla en digital föreläsning om min, Emmas och Johannas bok Gör skillnad! som arrangeras av energi- och klimatrådgivarna i Kronobergs, Blekinge och Kalmar län.

Fredag:
Tidig start på dagen när jag hoppar på tåget till Karlstad i ottan. Dags att möta upp Emma (igen!) för att hålla en klimatutbildning för alla rektorer i Karlstads kommun, som en del av förberedelserna för vårt projekt Elevborgarråd för klimatet.

Lördag:
Hemmadag! Ska bara mysa med barn, äta godis och vara ledig. Detta är nämligen galet nog den enda kvällen denna vecka som jag äter middag med familjen.

Söndag:
Dags att packa väskan igen, för nu ska jag och mina fina frilansande kompisar Malin Jensen och Maria Lagerman på konferens! Vi åker två gånger om året för att hjälpa varandra att utveckla våra verksamheter, guld värt när man är egenföretagare. Denna gång ska vi däremot faktiskt utveckla ett gemensamt projekt, så skoj! Konferenserna går under arbetsnamnet Bubblis & loppis, så det vankas både loppisbesök och bubbel i glasen och denna gång stannar vi en natt i Söderköping och en i Norrköping. (Har ni loppistips i dessa städer? Tipsa gärna!)

Som synes är detta en HELT galen vecka, och det här är förstås inte optimalt för balansen mellan jobb och fritid alls. Men – och här är det viktiga: Denna vecka kommer direkt efter höstlovet när jag nästan inte jobbat alls, utan bara tagit det lugnt. Och veckan efter inleds förvisso med två konferensdagar – men som också innebär en hel del mysigt umgänge. Och onsdag, torsdag och fredag är snudd på helt obokade i kalendern, förutom ett styrelsemöte, ett jurymöte, en frukost på Snickeriet och ett frisörbesök.

Foto: Matt/Unsplash

Det är så jag landat i att jag måste ha det. Det kommer oundvikligen bli galet intensiva veckor ibland, för så är frilanslivet. Jag kan inte alltid ge mig själv lediga fredagar (eller ens lördagar och söndagar), och jag kan inte alltid äta middag med familjen eftersom de allra flesta föreläsningar läggs på kvällstid. Men, jag kan se till att skapa buffert runt de galnaste perioderna så att jag hinner vila både före och efter. Då är det okej!

Jag har fortfarande en del att jobba på när det gäller balansen, och helst av allt skulle jag vilja jobba lite mindre generellt. Men det är inte helt lätt när man jobbar mycket ideellt och fortfarande har hyra att betala, så att säga. Så jag har en del kvar, men insikten om att det inte är ett misslyckande att ha en superhektisk period bara den vägs upp av lugn och ro känns bra i magen tycker jag!

Hur har ni det med balansen?

7 nov 2022 Direktlänk Reflektioner 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Om att bli medveten om normer – och att våga bryta mot dem

Om att det kanske inte är så dumt att inte ta saker för givet

Hållbara svepet, del 87 – slag mot lagningar, radiotips och klimatbovar på Systembolaget

Ny vecka, nytt svep!

Höjd(!) skatt på reparationer

Foto: Every Angle/Unsplash

Ett steg framåt, fem steg bakåt. Då har vi betat av ytterligare en vecka med vår nya regering, och på hållbarhetsfronten går det fortfarande mest bakåt tyvärr. På regeringens hemsida kan man läsa att:

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne ska höjas från 6 procent till 12 procent. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 april 2023.

Skälet är att man vill värna om mervärdesskatten som intäktskälla för staten och ha mer enhetliga skattesatser som utgångspunkt (med 25% som standard). Genom att höja skatten på reparationer från 6 till 12% närmar man sig alltså standard.

Till att börja med är det intressant att Sverigedemokraterna – som inte sitter i regering – står först i förslaget. För det andra är det intressant att man själva slår fast att konsekvenserna bedöms bli ”de motsatta till de konsekvenser som införandet av den reducerande mervärdesskatten för reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 12 till 6 procent bedömdes medföra”.

Så vad blir konsekvenserna? Följande är saxat ur förslaget:

  1. Effekter för företagen: En högre mervärdesskatt för reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bedöms leda till ett högre pris och därmed en lägre efterfrågan på dessa tjänster. Branscherna för reparationer av de uppräknade varorna kan därmed antas minska till följd av förslaget.
  2. Effekter på priser. Förslaget bedöms leda till högre priser på berörda tjänster.
  3. Effekter för miljön. Att reparera en vara i stället för att köpa en ny innebär i många fall att en mindre mängd råvaror och mindre energi behöver tas i anspråk, att utsläppen av miljöskadliga ämnen blir lägre och att mängden avfall minskar. Samtidigt är det ofta relativt enkelt och billigt att köpa en ny vara jämfört med att reparera t.ex. skor eller kläder. Vid höjd mervärdesskatt på reparationer av vissa varor bedöms kostnaden för att köpa reparationstjänsten öka. Därmed minskar incitamenten för konsumenter att reparera redan tillverkade varor i stället för att köpa nya. Det bedöms i sin tur leda till en något försämrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor ökar.
  4. Effekter för sysselsättning. Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer förväntas medföra högre priser och därmed minskad efterfrågan på dessa tjänster. Det bedöms i sin tur minska efterfrågan på arbetskraft i branschen vilket leder till lägre sysselsättning i branschen. Eftersom reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bedöms kunna utföras av individer med låg utbildningsnivå eller individer med svag anknytning till arbetsmarknaden, bedöms förslaget kunna leda till något lägre varaktig sysselsättning och högre arbetslöshet i ekonomin som helhet.

Så för att sammanfatta: Att reparera blir dyrare, och därmed sjunker efterfrågan på reparationstjänster. Det gör dels att incitamenten för att reparera sjunker, vilket i sin tur leder till ökad miljöbelastning eftersom vi kommer att köpa nytt istället. Dessutom bedöms förslaget leda till lägre sysselsättning i branschen, vilket man tror kommer att slå hårdast mot personer som redan är utsatta på arbetsmarknaden (läs: bland annat personer med invandringsbakgrund).

Återigen – media, var är ni med era skarpa följdfrågor?

Veckans grattis: Gårdsfisk

Foto: Gårdsfisk

WIN WIN Award utdelad. Hållbarhetspriset WIN WIN Award har delats ut i Göteborg sedan 2000 och är ett av världens mest prestigefulla inom hållbarhet. I år var temat Sustainable Aquaculture och vinnaren blev svenska Gårdsfisk som föder upp fisk på land (och på så vis inte övergöder haven – samtidigt som det näringsrika vattnet kan användas som gödning i jordbruket).

Stort grattis Gårdsfisk – som också är med på Hållbara listan!

Veckans lyssningstips: 2 x Sveriges radio

Har vi rätt till morgonrusningen till varje pris, eller kan det vara okej att stoppa trafiken ibland? Foto: Aleksandr Popv/Unsplash

Limma fast sig på motorväg – okej eller ej? Via Isabelle McAllister fick jag nys om två bra radioinslag som jag mer än gärna delar vidare, för de var otroligt bra och nyanserade båda två.

Det första är detta avsnitt av Vetenskapspodden – som tar upp civil olydnad (klimataktivister som limmar fast sig på motorvägar) och vad som egentligen är grejen med våtmarkerna som de kräver ska återställas. Väldigt intressant om när civil olydnad egentligen är befogat.

Det andra är detta avsnitt av Klotet i P1 – som tar upp den nya regeringsklimatpolitik utifrån såväl ett politiskt som vetenskapligt perspektiv. Sakligt, nyanserat och tydligt.

Lyssna gärna och dela vidare om du håller med om att fler borde höra dem!

Veckans 4 snabba nyheter

Foto: Panghus

1. Hustillverkare inför solceller som standard. Hustillverkaren Panghus inför nu solceller som kostnadsfri standard på sin småhusproduktion, och tanken är att solcellerna ska täcka en stor del av det årliga behovet hos husägarna. Bra och normförskjutande initiativ!

2. Vinflaskornas klimatpåverkan. Köper du vin i flaska, hellre än på burk eller tetra? Då kan det vara bra att veta att klimatpåverkan från svenskarnas köp av engångsflaskor med stilla vin motsvarar 67 000 flygresor till Italien eller 4 500 varv runt jorden i en bensindriven bil varje år. Det visar sig att var fjärde konsument tror att glasflaskan är mest klimatsmart, men i själva verket har flaskan 4 gånger så stor klimatpåverkan som motsvarande mängd på burk, nästan 3 gånger så stor klimatpåverkan som PET-flaskevinet och nästan 9 gånger så stor klimatpåverkan som på pappförpackning. Allt enligt en Kantarundersökning som Systembolaget beställt. Om vi alla skulle byta ut glasflaskorna mot pappförpackningar skulle vi minska utsläppen med 33 500 ton per år.

3. Sveriges cykelvänligaste kommuner. För tredje gången har Cykelförbundet kollat hur nöjda vi svenskar är med cykelmöjligheterna i våra hemkommuner, och utsett tre vinnare av de 115 kommuner som kvalificerade sig genom tillräckligt många svar. I kategorin ”små kommuner” vann Vänersborg, i ”mellanstora kommuner” vann Karlstad och i ”stora kommuner” vann Linköping. Grattis! (Tips till alla oss som inte bor just där – kolla upp hur era kommuner rankar och maila politikerna och fråga dem vad de ska göra för att kommunen ska klättra till nästa gång!)

4. Beslut om elstöd. Regeringen har nu meddelat att alla boende i elområde 3 får 50 öre/förbrukad kilowattimme och alla i elområde 4 får 79 öre/förbrukad kWh under perioden oktober 2021–september 2022. För en normalförbrukande villa (20 000 kWh) skulle det innebära 10 000 kr för elområde 3 och 15 800 kr för elområde 4. Norrland blir helt utan stöd – något som förstås inte är helt populärt med tanke på att de förvisso haft lägre elpriser, men också har kallare klimat.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

30 okt 2022 Direktlänk Hållbara svepet 1 kommentar

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 89 – COP27, julklappar och Stockholm i framkant

Hållbara svepet, del 88 – budgeten, ljusskyltar och skådisen som bytte namn

Allt du behöver veta om metan – och lite till

Förra veckan anordnade jag och Emma Sundh ytterligare en digital #klimatlunch tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Vi har tidigare gjort en om framtidens mat, en om hållbar matkonsumtion och en om skogen – och nu var det dags att ta sig an det krångliga men spännande ämnet metan.

Vad är metan? Vad har kossornas rapar med klimatet att göra? Hur ska vi värna den biologiska mångfalden och samtidigt klara klimatmålen? Och hur ska vi äta för att bidra på bästa sätt?

I panelen hade vi Victoria Thuillier, som är hållbarhetsexpert på LRF Mjölk, Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF och Rebecca Danielsson, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Hela samtalet kan ni se ovan, men här kommer en sammanfattning också.

Vad är metan?

Foto: Stijn te Strake/Unsplash

Metan är en växthusgas precis som koldioxid är och står för en knapp 1/5-del av den globala uppvärmningen, men dess påverkan på klimatet skiljer sig kraftigt från koldioxidens. På minussidan är metan otroligt mycket mer kraftfull än koldioxid, så klimatpåverkan är större. Men på plussidan försvinner den också otroligt mycket snabbare ur atmosfären, så skadan blir inte så långvarig.

Den koldioxid vi släpper ut idag kan påverka klimatet i uppemot 1000 år (om den inte fångas in med CCS-teknik, men det är något som inte finns i stor skala än), medan metanet bryts ner och försvinner efter ungefär tio år (vilket är blixtsnabbt i klimatsammanhang). Under de tio åren påverkar metanet dock mycket, så vi måste minska metanutsläppen också.

Var kommer metanutsläppen ifrån?

Foto: Phil West/Unsplash

Av de metanutsläpp som sker idag är ungefär hälften naturliga, från till exempel våtmarker och vilda idisslare. Den andra hälften står människan för, genom fossil metan – genom naturgasledningar och oljeutvinning till exempel – och så jordbrukets utsläpp av metan (kornas rapar till exempel, samt stallgödselhantering och annat).

Våtmarker är en intressant grej i sammanhanget. Jenny Jewert från WWF berättade att metanutsläppen från våtmarker är lika stora som utsläppen från jordbruket och avfallshanteringen tillsammans! Men samtidigt är våtmarkerna otroligt viktiga för den biologiska mångfalden, och när våtmarker dikas ut för att bli tex odlingsmark så ökar istället koldioxidutsläppen från dem. Så att återställa våtmarker ökar metanutsläppen men minskar koldixoidutsläppen – och sammantaget blir det oftast en vinst för klimatet.

Hur mycket måste metanutsläppen minska?

Foto: Christian Wolf/Unsplash

Lite bakgrund först: De fossila utsläppen av koldioxid måste ner till noll för att uppvärmningen ska avstanna (eftersom klimatpåverkan från koldioxid är så långvarig), medan vi faktiskt kan tolerera en viss mängd metanutsläpp så länge vi håller antalet kor konstant eftersom utsläppen bryts ner kontinuerligt, förklarade Jenny Jewert från WWF.

Metan blir vatten och koldioxid när det bryts ner, och den koldioxiden anses ingå i det naturliga kretsloppet och hanteras av olika koldioxidsänkor. Det viktiga här är att vi behöver hitta en balans mellan hur många/stora sänkor vi har som tar hand om växthusgaser och hur många/stora källor till växthusgaser det finns – och just nu har vi inte den balansen. Vi har betydligt mer utsläpp än sänkor. Forskaren Rebecca Danielsson berättade att före den industriella revolutionen fanns den balansen, eftersom alla utsläpp faktiskt var naturliga. Sen kom vi på att vi kunde elda kol och olja, uppfann bilar och flygplan och påbörjade massproduktion av olika slag – och då rubbades balansen.

För att klara klimatmålen behöver vi minska metankoncentrationerna med 55-60% från dagens nivåer, enligt Jenny Jewert från WWF. Och det alla i panelen var helt eniga om är att vi först och främst ska plocka bort de metanutsläpp som inte kommer med nyttor.

Var kan vi minska metanutsläppen?

Foto: Iga Palacz/Unsplash

Först och främst ska vi ju fasa bort fossila bränslen som naturgas förstås. Läckande gasledningar (eller saboterade ledningar som Nord Stream 1 och 2) visar ju inte minst riskerna med att vara beroende av fossil energi, och även om det finns en mänsklig nytta med naturgas så är den inte oersättlig – vi har ju förnybara energikällor numera.

En annan källa till metan som vi kan ”offra” utan att tappa en massa nytta på köpet är dålig hantering av avfall, till exempel soptippar. Här kan vi göra massor, dels genom att förstås minska mängden avfall generellt, dels genom att hantera det avfall som ändå blir kvar på ett sätt som gör att soporna inte läcker metan.

Och slutligen behöver vi minska metanutsläppen från jordbruket som totalt står för 13% av Sveriges territoriella utsläpp, och av de 13% är 40% metan från kor (enligt Victoria Thuillier på LRF). Men här finns det ju en stor nytta för den biologiska mångfalden genom korna som betar (och en solid biologisk mångfald är livsnödvändigt för att stå rustade mot klimatförändringar), så att bara ”avskaffa kor” är inte lösningen.

Är korna klimatbovar eller miljöhjältar?

Foto: Nighthawk shoots/Unsplash

Både och, kan man säga! Hela panelen är eniga om att kor är fantastiska på så vis att de kan omvandla fiberrikt gräs till värdefulla produkter för oss, som mjölk och kött. De är också fenomenala på att sköta den biologiska mångfalden. Som Jenny Jewert sa: ”Naturbetesmarker är Nordens motsvarighet till de tropiska regnskogarna när det gäller artrikedom” – och för att ta hand om de markerna är idisslare enda lösningen.

Men – utsläppen från korna är ett problem, och här nämnde Rebecca Davidsson till exempel att vi måste använda korna till det de är bra på. Och genom att hålla idisslarna i stall och utfodra dem med kraftfoder missar vi dels nyttan med att de dels omvandlar gräs till mat (istället för att omvandla spannmål som vi själva också kan äta), dels att de inte bidrar med att hålla landskapen öppna.

Det finns också en lurig grej här – ger vi korna spannmål blir produktionen av mjölk och kött mer effektiv, vilket leder till lägre utsläpp per kilo kött till exempel. Men, det forskas mycket på just foderbiten och ”it’s not the cow, it’s the how” just nu – vilket förhoppningsvis leder till lägre utsläpp med bibehållen biologisk mångfalds-nytta på sikt.

Så – äta kött eller ej?

Foto: Anna Urlapova/Pexels

En viktig sak att ha med sig är att globalt ökar antalet kor – och vi har alldeles för många totalt sett med tanke på utsläppen. Men också att i Sverige har vi hälften så många nötkreatur idag som på 1930-talet, så här minskar faktiskt antalet kor. Och nästa komplexa grej är ju att då minskar även naturbetesmarkerna – vilket drabbar vår biologiska mångfald.

Victoria Thuillier fick svara på frågan om varför LRF driver frågan om att ta bort beteskravet (som slår fast att mjölkkor ska ha tillgång till bete en viss tid av betessäsongen). Det fanns flera skäl till det, berättade hon, bland annat konkurrenskraft – att den typen av lagstiftning saknas i många andra länder, och då blir det svårare för svenska bönder att konkurrera prismässigt. LRF har parallellt haft ett förslag om att bönder ska få ersättning för att man håller djur på bete och därmed bidrar med mångfaldsnytta (vettigt!), men det är svårt att få igenom detta på EU-nivå. (Och att ta bort beteskravet är förstås något som bland andra WWF är starkt emot.)

Och här är en annan viktig grej att veta: Omkring hälften av det kött vi äter idag är importerat. Om vi slopar den delen av köttkosten till att börja med rakt av, och behåller (men inte ökar mängden av) det svenska, har vi kommit långt i både personlig kostomställning genom att äta mer vego (= lägre utsläpp) och att gynna svenska bönder. Och om vi sen dessutom blir mer medvetna konsumenter och efterfrågar naturbeteskött bidrar vi till att korna får utföra sin miljönytta, vilket är A och O för att korna ska få bli miljöhjältar också (och inte bara klimatbovar).

Beteskravet är alltså något vi konsumenter borde hjälpa till att försvara – för den biologiska mångfaldens, böndernas och inte minst kornas skull –alla som sett ett kosläpp vet ju hur mycket kor älskar att få komma ut, som Jenny Jewert sa!

Kika gärna på hela panelsamtalet (klippet ligger högst upp i detta inlägg), och hoppas ni fick lite mer kött på benen (ehhh, speciell liknelse i detta sammanhang) när det gäller metanets roll för klimatet!

24 okt 2022 Direktlänk KlimatkunskapReklam: Samarbeten 1 kommentar

Relaterade inlägg

Plan B-podden: Vad gör vi nu?

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober

Hållbara svepet, del 86 – första veckan med en ny regering

Då var vi här – med en ny regering på plats – och drömmen hade ju varit att jag denna vecka i svepet kunde visa att exempelvis Moderaterna menade allvar med sin valaffisch med budskapet Nu får vi ordning på klimatet. Men tyvärr tyder prick allt på motsatsen, att vår nya regering har i princip noll intresse av att lösa klimatfrågan.

Vecka 1 med regeringen (+SD)

En sammanfattning. I måndags röstades Ulf Kristersson (M) som väntat igenom som statsminister och Moderaterna bildar regering med KD och L . Den nya regeringen sitter så uppenbart i knät på SD att partiet till och med får egna tjänstemän på regeringskansliet trots att de inte sitter i regeringen.

Den första veckan har förstås dominerats av vilka som fått ministerposter, och där kan det noteras att vår nya regering 1) innehåller fler män än kvinnor, 2) inte har någon representant från Sveriges näst största stad, Göteborg och 3) inte har någon minister bosatt längre norrut än Borlänge.

Vi har också fått historiens yngsta minister, i Romina Pourmokhtari (L), 26, som är ny klimat- och miljöminister. Hon har tidigare profilerat sig starkt mot SD och många blev därför förvånade när hon gick med på att ta en ministerpost i en regering som vilar tungt på SD:s stöd. Men den stora nyheten på klimatområdet är varken att klimatministern är ung eller omdebatterad, utan att hon inte har något eget departement. Kristerssons regering valde nämligen att lägga ner miljödepartementet efter 35 år, ett beslut som fått svidande kritik från såväl miljörörelsen som tidigare miljöministrar – och internationell uppmärksamhet. Istället läggs klimat- och miljöfrågorna under det nya klimat- och näringslivsdepartementet, där energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) styr.

Ulf Kristerssons regeringsförklaring (läs hela här) har också fått vass kritik. Bland annat säger Kristersson:

Sverige mötte oljekrisen på 70-talet med en helt ny energipolitik, bröt kopplingen mellan tillväxt och ökande utsläpp, och blev en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer.

Ett påstående som sågas vid fotknölarna av klimatforskaren Mikael Karlsson, som bland annat säger ”Att kalla den situationen för nästan fossilfritt är en ovarsamhet med fakta som är direkt skrämmande”.

Kristersson säger även, som ett led i nya regeringens satsningar på kärnkraft:

Fram till rätt nyligen, var Sverige självförsörjande på el alla årets dagar, alla dygnets timmar.

Även detta är felaktigt, enligt Björn Hedin vid KTH som kollat upp exakt hur självförsörjande vi varit och han motbevisar också fossilfriheten från förra citatet.

Den nya regeringen har också under sin första vecka hunnit med att meddela att reduktionsplikten sänks till EU:s miniminivå 1 januari 2024, ett beslut som innebär ökade utsläpp på 5-6 miljoner ton koldioxid och som kritiseras av Naturvårdsverket, storföretag, Fossilfritt Sverige,  – ja, till och med av oljebolag!

Jag vill också lyfta denna genomgång av Tidöavtalet ur ett klimatperspektiv av Mattias Goldmann, som jag tyckte var pedagogisk och bra.

Summa summarum: Första veckan med en ny regering har varit den sämsta för klimatet på mycket, mycket länge – tyvärr.

Veckans lyssningstips: Klimatarvet i P1

Foto: SR

Nytt klimatprogram i Sveriges radio. Nya serien Klimatarvet i P1 med Maja Åström beskrivs så här: ”I Klimatarvet gästas Maja Åström av föräldrar och forskare som diskuterar och ger kunskap kring hur man kan leva ett mer klimatsmart familjeliv. Tillsammans navigerar de i frågor som rör klimat, omställning, barn, framtid och hopp.”

Än så länge har ett avsnitt släpps, där bland andra Isabelle McAllister gästar, och nya avsnitt kommer varje måndag.

Veckans 3 SoMe-tips

Bild: @johannaleymann.se

Om det verkliga priset. @johannaleymann.se skriver som vanligt insatt och intressant om modeindustrin, och detta inlägg om varför kläder måste bli dyrare är bra läsning – särskilt i kombination med hennes nya poddavsnitt om superlågprisföretaget Shein.

Om att inte vilja vara tyst. @ceciliablankens deltog i en middag hemma hos @saharsorati nyligen och skriver ett inlägg om att hon fått lära sig att det är en förkrossande majoritet svenskar med ursprung i andra länder som deltar i demonstrationer för Iran – de etniska svenskarna lyser med sin frånvaro. ”Den personen vill jag inte vara”, skriver Cecilia. Läs- och tänkvärt.

Om längtan. @emmathun skrev detta inlägg om längtan för flera veckor sedan, men det poppade upp i mitt flöde denna vecka så det får komma med här – för det träffade mig mitt i hjärtat. Så enkelt och fint!

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

22 okt 2022 Direktlänk Hållbara svepet 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 89 – COP27, julklappar och Stockholm i framkant

Hållbara svepet, del 88 – budgeten, ljusskyltar och skådisen som bytte namn

Omställningen – var ska man börja? (Jo, här!)

Nu när jag gör en hel del intervjuer kring nya boken så får jag ofta frågan om var man ska börja för att komma igång med omställningen. Mitt tips i boken är ju lite udda i sammanhanget, eftersom jag råder läsaren att fundera över vilken typ av liv man drömmer om att leva. Tanken med det är helt enkelt att skapa moroten före piskan, för jag tror det är mycket lättare att göra livsstilsförändringar om man har ”eyes on the prize” så att säga. Och jag driver också tesen att vägen till drömlivet kan gå genom omställningen, eftersom man kanske skalar ner på kostnader, prioriterar annorlunda och vågar ta större kliv på det sättet.

Om man redan lever sitt drömliv eller har koll på livets kompassriktning och vill ha mer handfasta tips kring omställningen så är mina bästa tips detta:

  1. Börja med att göra en klimatkalkylator. Ja, de uppfanns av oljebolagen för att rikta strålkastaren mot individer istället för sig själva, men om de nu ändå finns kan vi ju använda dem! Jag tycker de är rätt bra för att visa var vi ska lägga energin, så vi inte lägger all kraft på sånt som gör väldigt lite skillnad. Här har jag bloggat om hur tydligt allt blev för mig med hjälp av en kalkylator – både utgångspunkt och framsteg! Så kolla vad dina värsta bovar är – kanske transporter (flyg, bil), mat (mkt kött och svinn) eller konsumtion (många nyköp).
  2. Ta sedan på dig klimatglasögonen. Jag skrev mer om dem nyligen i detta inlägg, men det handlar alltså om att ändra mindset. Bestäm dig för att bli en person som vill förändra ditt liv till det bättre och sänka utsläpp, bli av med skav och agera i linje med dina värderingar.
  3. Gå på största pucken först. Är det konsumtionen, bestäm dig för mottot ”andrahand i första hand”. Du kommer inte att bli 100%-ig så klart, men om du har som tumregel att alltid kolla secondhandmarknaden först kommer du snabbt in i nya vanor. Är det köttet, bestäm dig för att först halvera köttförbrukningen, sen halvera den igen. (En 100-grammare i veckan är en hållbar nivå av kött, enligt forskarna.)
  4. Börja engagera dig utanför de fyra väggarna. Du kommer förmodligen aldrig att komma ner i 1 ton koldioxid per år utan samhällets hjälp, så börja trycka på för förändring. (Extra viktigt nu när vi har en ny regeringen som verkligen inte prioriterar klimatet – kolla detta inlägg för att få tips om hur du kan agera nu.) Gå med i ett politiskt parti och/eller en miljöorganisation, dela debattartiklar och namninsamlingar, maila politiker, börja blogga/instagramma/twittra själv, ta initiativet till en lokal klimatklubb. Den här punkten inkluderar också att prata om klimatet, om dina egna livsstilsförändringar och om vad som händer i samhället med andra. Och på många sätt är detta den viktigaste punkten av alla.

Så! Nu är du typ i gång! (Och du som inte riktigt börjat alls än – bestäm dig för ett första steg du kan ta idag. Exempelvis att göra en klimatkalkylator. Och – viktigt – njut av känslan att agera allt mer efter dina egna värderingar!

 

17 okt 2022 Direktlänk Hygge & härligt livKlimatkunskap 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets medvetna julklapp 2022: Det hemstickade plagget!

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober


Close
Husligheter