Banner

Hållbara svepet, del 93 – Al Gores tal, climate quitters och #backagustav

Januari månads sista svep, och en händelserik vecka! Låt oss ta en titt.

Al Gore visar hur en ledare tar ansvar

En klimathjälte gör comeback. Minns ni An Inconvenient Truth? Denna klimatfilm från 2006 var en av de första aha-upplevelserna för mig, och USAs gamle vicepresident Al Gore har sedan dess haft min fulla respekt. Häromveckan satt han också med i ett panelsamtal på World Economic Forum – och det är helt klart veckans mest omtalade programpunkt. Det är ett lysande tal, skarpt och kärnfullt och passionerat. Så här vill jag att ALLA ledare ska prata om klimatkrisen!

Veckans 5 mest läsvärda artiklar

Här kommer ett gäng mediainslag som jag verkligen hoppas får stor spridning. Klicka på rubrikerna eller länken under för att läsa, och dela gärna vidare om ni tycker att de är bra.

Tidningen Syre.

Tidningen Syre: Henrik Jalalian skriver en otroligt intressant krönika om miljörörelsens oförmåga att berätta bra historier, väldigt tänkvärt och on point.

Dagens Industri.

Dagens Industri: Johan Rockström sågar Ulf Kristerssons uttalande på COP (”Klimatpolitik börjar och slutar med energipolitik”) och säger att det går helt emot vad forskningen säger.

Dagens Nyheter.

Dagens Nyheter: När Busch/Poukmohtari kallade till klimatpresskonferens häromveckan, efter 99 dagar vid makten, var den stora nyheten att vi ska gå från målet 100% förnybart till 100% fossilfritt (dvs inkludera kärnkraft). De pratade också enbart om målet om noll nettoutsläpp år 2045 – men som Peter Alestig skriver, inget om 2023. Eller ens 2030, då Sveriges utsläpp enligt klimatlagen ska ha minskat med 63 procent jämfört med 1990.

Dagens Nyheter.

Dagens Nyheter: Att regeringen skrotat planer på tågsatsningar och flyttat pengar från tåg till motorvägar vet vi redan, men att de dessutom sätter krokben för sig själva och gör att Sverige förlorar EU-pengar som hade gått till tågen är minst sagt intressant.

Sveriges Radio.

Sveriges Radio: WWF riktar stark kritik mot regeringens beslut att helt skrota budgeten för Länsstyrelsens arbete för att bekämpa invasiva arter. 55 miljoner blir till 0 – och redan sköra ekosystem och ansträngd biologisk mångfald lämnas åt sitt öde.

Veckans tips: Nyhetsbrevet Chunks of Change

Isabelle McAllisters nya nyhetsbrev!

Ett nyhetsbrev att prenumerera på. Medan jag har satt mitt nyhetsbrev på paus eftersom jag inte riktigt hittar formen för det, har Isabelle McAllister rivstartat sitt – och det är så bra! Spännande läsning, utmanande tankar och en uppfriskande take på klimat, omställning och livet i stort. Signa upp här!

Veckans 5 snabba nyheter

Emma Olbers. Foto: Andy Liffner

1. Nu eller aldrig. Det närmar sig Stockholm Furniture Fair (7-11 februari) och det jag mest ser fram emot är att se Emma Olbers utställning Now or never – 1 kg CO2e. Den utgår från att vi måste halvera våra utsläpp till 2030, och genom att visualisera hur stor klimatpåverkan olika material har vill Emma lyfta att våra val gör skillnad. En stol kan, beroende på material, resultera i ett par – eller flera hundra (!) – kilo utsläpp av koldioxidekvivalenter. För er som ska på mässan – missa ej!

2. Circular Gap Report 2023. Dags för årets upplaga av Circular Gap Report, och tyvärr är det inte så kul läsning. Ifjol låg världsgenomsnittet på hur cirkulär ett lands ekonomi är på 8,6%. Lågt, alltså. Några länder stod ut, som Nederländerna som nått 24,5% cirkuläritet och Sverige som bara är 3,4% cirkulärt. I år har genomsnittet i världen sjunkit, till 7,2%. Det går åt fel håll. Jag har inte hunnit läsa hela rapporten än, så jag vet inte om Sverige fått en uppdaterad siffra också – men här finns Circular Gap Report om man vill läsa själv.

3. Är du en climate quitter? Bloomberg har publicerat en intressant artikel om ”climate quitters”, alltså människor som lämnar sina jobb för att istället jobba med något som bidrar till omställningen. Bland annat har det gjorts en undersökning bland 29 business schools, där 51% svarade att de kunde tänka sig lägre lön för att få jobba på ett ”hållbart företag”. Spännande! I artikeln framgår också att 24 miljoner ”gröna jobb” skulle skapas i världen fram till 2030 med rätt styrmedel på plats, och att det idag finns mer gröna jobb än gröna jobbsökare, så att säga. Läs mer om climate quitters hos Bloomberg. För den som är sugen på att jobba mer (om än ideellt) med cirkulära affärsmodeller och secondhand kan jag tipsa om att Björkåfrihet just nu söker ledamöter till sin styrelse!

4. Riksdagsledamöter fick Gretas bok. En rad klimat- och miljöorganisationer lämnade över Klimatboken av Greta Thunberg till riksdagens partier under en manifestation på Mynttorget i Stockholm. Alla partier utom SD var på plats, och aktionen följdes också av en debattartikel. Bokutdelningen bekostades genom crowdfunding.

5. #backagustav. Biträdande smittskyddsläkaren Gustav Backlund i Region Dalarna uppmanade att säga upp sig efter att ha fått dagsböter för olaga intrång under en klimataktion förra sommaren. Sjukvårdspersonalen backar Gustav, bland annat genom en manifestation utanför Falu Lasarett och en debattartikel i Falukuriren. Hashtaggen #backagustav används för att uppmärksamma det orimliga i att en läkare som försöker rädda liv genom att uppmärksamma klimatfrågan anses olämplig att jobba kvar inom vården.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

28 jan 2023 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 92 – bränd plast, Miljödepartementets skylt och en kvinna i krig

Hållbara svepet, del 91 – Klimatgranskaren, hållbarhetsmäktigaste och fossilgas

Spara el, pengar och en klimat på en gång!

”Så sparar du el!” Känns rubriken igen? Den här svindyra elkrisvintern har fått medierna att gå i spinn över att erbjuda flest elspartips för läsarna. Bra, ju! Även om dessa tips borde komma året om, varje år – inte bara när elpriserna slår rekord. För vi spar ju inte bara pengar när vi pressar ner elförbrukningen, vi spar också på klimat och planet.

Rustad för elspar! Stickade tröjor, tofflor och tevatten i termoskanna. Alla foton: Maria Soxbo

Och detta har jag och Emma gått loss på årets första avsnitt av Plan B-podden! Det har en rekordlång titel: Bäst på el-effektivisering – spara pengar & klimat! Vi har gjort ett avsnitt om el tidigare, som heter Bostad, brunkol & beteende, men det gjorde vi långt före elkrisen så det kändes högst relevant att göra ett till. El och energi – alltid högaktuellt i klimatfrågan och omställningen, helt enkelt!

Vi pratar om orsakerna till elpriserna, om våra egna elräkningar, om smarta tips från energikonsulten, om samdiskning (!) och om vad vi hoppas på i framtiden när det gäller el (här pitchas en del otippade saker!).

Nya avsnittet ute nu!

Det här avsnittet gör vi tillsammans med LEDVANCE, som som har en rad smarta elprodukter som gör det mycket lättare att både få koll på elförbrukningen och minska den! Bland annat har de smarta ljuskällor som kan tidsinställas, dimras och anpassas efter behoven, så att de inte lyser i onödan. Dessutom har de smarta pluggar som inte bara kan styras via en app, utan också mäter elförbrukningen!

Ett litet blått sken avslöjar att här pågår smart teknik!

LEDVANCEs pluggar sätter man mellan sin elpryl och vägguttaget, här har jag satt en mellan elkontakten till vår vattenkokare och väggen – det som lyser blått på bilden. Via LEDVANCEs app LEDVANCE SMART+ WiFi kan jag sedan kolla exakt hur mycket mitt tevatten krävde för att kokas. Så smart!

I samma app kan man sedan stänga av strömmen till uttaget där pluggen sitter – tjoff!

Det här ska erkännas att det är lätt beroendeframkallande. Pluggen ska inte användas för saker som drar väldigt mycket ström, som typ frysen. Utan istället kan man kolla alla de där små vardagspryttlarna som används då och då. Jag gjorde ett gäng tester kring min egen vardag:

  • Dammsuga hela vårt hus (cirka 150 svårstädade kvadratmeter med mycket trappor, hörn och trånga utrymmen som tar tid: 0,68 kWh. Städar jag en gång i veckan så skulle det alltså bli lite mer än 35 kWh per år, och med mitt snittpris det senaste året (elprisområde 3) så kostar städningen mig alltså 62 kronor/år.
  • Fixa håret med plattång och få bort skrynklorna ur blusen med en handsteamer: Totalt 0,06 kWh. Det här är något jag gör nästan varje vardag – så 5 dagar i veckan åtminstone vissa veckor. På ett år blir det max 15,6 kWh, eller cirka 28 kr.
  • Sitta med laptop kopplad till eluttaget i 3 timmar: 0,04 kWh. Denna drog betydligt mindre än jag trodde, men då var den inte urladdad från start ska sägas. Skönt ändå, med tanke på att jag jobbar med datorn jämt! Om vi säger att jag sitter med datorn 3 timmar per dag hela året i snitt (det vill säga åttatimmars arbetsdagar ibland, andra typer av arbete eller semester ibland), så landar jag på 26-27 kronor/år med nuvarande elpriser. Det jobbar jag ju snabbt in!
  • Streama en serie på Netflix via vår TV i 3 timmar: 0,44 kWh, eller 147 watt i timmen. HOPPSAN! Vilken skillnad jämfört med min andra skärm! Med tanke på att vi är en familj som kollar på en hel del TV, allt från På spåret och Vinterstudion till Wednesday med barnen och Yellowstone efter att de har gått och lagt sig så blir det ju en del på ett år. Här fick jag mig en tankeställare eftersom vår platt-TV är hela 17 år (!) gammal. Det har jag varit superglad över hittills, vilken kanonkvalitet ändå med tanke på att den hängt med i alla tekniksprång som hänt sedan dess. Men en nyare TV skulle kanske dra betydligt mindre el? Är det kanske läge att byta ut den ändå, med tanke på även mobilen som vi streamar från måste laddas? Detta måste jag nysta i, och en snabb googling visar att en modern LED-TV drar 60-80 watt, så min drar det dubbla. (3 timmar med min gammel-TV om dagen skulle bli omkring 270 kr/år, så det är ju inte enorma summor ändå – här tänker jag snarare på klimatvinsten!)
  • Och koka en liter tevatten i vattenkokare då? Ja, den drog 0,11 kWh, och med tanke på att jag är storkonsument av te så gör jag klokt i att hälla över vattnet i en termoskanna så att jag inte behöver köra kokaren (som också har mer än 15 år på nacken) för varje påtår också.

Så här ser grenkontakten ut.

Ni som är många i familjen och har ett ormbo av laddsladdar i något hörn – eller som har kopplat in TV, laddare, fönsterlampor och en massa annat jox i ett och samma hörn kommer nog också att uppskatta den här! Gott om uttag av olika slag på ett och samma ställe, och allt styrs via samma app. Så på kvällen kan man helt enkelt klicka på stora avstängningsknappen och släcka rubb och stubb på en gång. Smidigt!

Det går också att tidsinställa varje uttag för sig, så om du exempelvis vill ha en fönsterlampa tänd när barnen kommer hem från skolan går det fint att se till att den tänds strax innan de sätter nyckeln i dörren – så slipper den stå på hela dagen. En timer helt enkelt, men som du styr via appen istället. (LEDVANCE säljer också energisparande ljuskällor under varumärket OSRAM.)

Lite elsmartare person nu! (Och varm, trots sänkt inomhustemperatur.)

Summa summarum: Att skaffa sig bättre koll förenklar verkligen för oss som hela tiden vill bli klimatsmartare, så vi lägger krut på rätt grejer. Lyssna gärna på podden för ännu fler tips! Och bidra gärna själva med fler knep i kommentarsfältet!

26 jan 2023 Direktlänk Reklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Vill du hjälpa mig utveckla en tjänst?

Vattenburna element – hur jag bytte ut våra elradiatorer och fick mer charm på köpet!

Alla kan bli en röst att räkna med

Ni som hänger med mig på instagram (@mariasoxbo.se) kanske har sett att jag i fredags deltog i ett rundabords-samtal i riksdagen tillsammans med en rad andra opinionsbildare och aktivister inom olika samhällsfrågor. Vi hade alla blivit inbjudna av Märta Stenevi och Alice Bah Kuhnke (Miljöpartiet), och vi hade i förväg fått fundera kring två frågor:

  1. Vad ser ni för samhällsutveckling genom era plattformar? Vad säger och känner ni och era (olika) följare om samhällsutvecklingen?
  2. Vad vill ni att vi politiker ska ta med oss i vårt arbete utifrån det ni möter?

Regn och rusk på vägen till ett väldigt varmt samtal. Foto: Maria Soxbo

Det här blir ett långt inlägg, för jag vill gärna försöka få med så mycket som möjligt av denna intressanta dag till er. Jag försökte lyfta fem olika saker när det blev min tur, och det blev en blandning av mina egna tankar och inspel jag fått från er som följer mig:

  • Människor är rädda och frustrerade, av olika skäl. Många av oss för att vi inte känner att politikerna har krisinsikt (som jag), andra för att deras livsstil hotas och för att de inte känner sig sedda i utvecklingen (exempelvis glesbygdsbor som inte har andra alternativ än fossilbil till exempel). Det blir i värsta fall en grogrund för andra problem, som utanförskap, psykisk ohälsa, främlingsfientlighet.
  • Kvinnor drar ett större lass i klimatfrågan. Oroar sig mer, höjer sina röster, anstränger sig i vardagen – men släpper ut mindre, och har mindre makt än män. Vi behöver fler män som kämpar för klimatet. (På mötet var det två män och ett par fler var bjudna men kunde inte komma, men majoriteten även där var kvinnor.)
  • Faktaresistensen breder ut sig. Det finns mängder av forskning på vad problemet är och vad vi måste göra, men många – individer, näringsliv och politik – hör bara det de vill höra. Detta gäller inte bara klimatfrågan.
  • Varje fråga landar i ett ”vi mot dem”, polariseringen blir allt skarpare. Ska vi klara oss igenom kris efter kris måste vi hålla ihop, inte skylla på varandra och peka finger.
  • Det finns inga positiva framtidsvisioner. När samhällsdebatten bara handlar om olika kriser i kombination med förbud och uppoffringar försvinner framtidstron, och det är den som bär oss genom kriserna (som jag skrev om i detta instagraminlägg, strax före mötet).

Ett inte så runt bord, men fungerade det också.

Och vad tycker jag politiker som Märta och Alice ska ta med sig ur detta? Framför allt det sista. Att skapa positiva framtidsvisioner för oss, som bygger på att vi vinner på omställningen. Och se till att dessa visioner inkluderar så många grupper som möjligt i samhället, så att polariseringen minskar. Det kan låta som att jag är naiv, men jag tror ju verkligen att de allra, allra flesta går ur omställningen som vinnare (vilket också forskning tyder på), och att väldigt få förlorar på den. Det gäller att få så många som möjligt att känna det, och där har politikerna en otroligt viktig roll.

Atefeh, Ida, Nina och Henrik på middagen efter mötet.

Med på mötet var, förutom jag själv, följande personer – och se detta som följtips om ni inte redan följer dem, för maken till drivna, smarta och samhällsförbättrande människor kan jag inte tänka mig:

  • Atefeh Sebdani, som brinner mycket för barns rättigheter och just nu även skriver mycket om revolutionen i Iran.
  • Amanda Oxell, som är en stark röst inom jämställdhet och inom det skeva reklamlandskapet.
  • Henrik Wahlström, som blandar ”trams” (hans ord) med viktiga inlägg om framför allt psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa.
  • Sara Olsson, som är en driven greenfluencer och secondhandinspiratör, och sprider mycket information om problemen i modeindustrin.
  • Negar Mottaghi, som är funkismamma och ständigt lyfter hur kämpigt det är att behöva slåss för sitt barns rättigheter till stöd.
  • Hanna Bergwall, som är jurist i grunden och lyfter och förklarar en rad olika samhällsfrågor utifrån ett juridiskt perspektiv.
  • Gustav Johansson, som gör vegansk matlagning tillgängligt för grupper som annars inte lockas av det.

På middagen efteråt anslöt även Nina Rung, som är kriminolog och våldsförebyggare, och Ida Östensson, som ordförande i Make Equal och just nu är aktuell med boken Allt vi inte ser.

Märta, Negar och jag.

Det som blev väldigt uppenbart på mötet är också att väldigt många frågor krokar i varandra, att Allt. Hänger. Ihop. Det var en stor utmaning att hinna med allt under dessa två korta timmar, eftersom vi alla hade så mycket inspel på varandra. Skadan polariseringen kan göra när den förstärks genom algoritmer, att faktaresistensen leder till orimliga politiska beslut , vad brist på framtidstro och desperation kan leda till och att resurser måste fördelas så att de svaga får den hjälp de behöver – eftersom de har minst möjlighet att slåss för sin rätt – var några av slutsatserna vi drog.

Jag är så tacksam för den här eftermiddagen (och kvällen – samtalen fortsatte långt efter middagen var slut, och jag begav mig inte hemåt förrän klockan var närmare 23), och det finns en sån enorm kraft i att träffa andra människor som försöker förbättra samhället. Mina batterier känns nyladdade och jag hoppas få fler möjligheter att träffa detta fantastiska gäng.

Och angående partipolitik – allt vi talade om var allmänmänskliga frågor. Från hälsa och vård till klimat, jämställdhet, inkludering och juridik. Det borde vara betydligt enklare än det tydligen är att hitta samförstånd över partigränserna när det gäller barns rätt till vård och stöd – eller en framtid på en frisk planet. Det borde gå att enas om att lyssna på forskningen, oavsett om det gäller att klimatkrisen eller brottsbekämpning. Det borde vara möjligt att stötta de som behöver, och samtidigt fatta de ibland obekväma beslut som behöver tas – för allas bästa. Det borde vara mer värt att på lång sikt bygga ett hållbart samhälle där alla är vinnare, än att bli ihågkommen som oansvariga populister.

Men ibland undrar man.

Tack Märta och Alice för att ni visar att ni vill lyssna på civilsamhället. Samtal, och framför allt förmågan att lyssna och försöka förstå varandra, är grunden till allt.

Sara, Hanna och jag.

Och så en sak till. Att höja sin röst, att stå för något, öppnar dörrar.

För tio år sedan hade jag aldrig någonsin blivit inbjudan till ett samtal i riksdagen.

För tio år sedan hade jag aldrig gjort mer för att förändra samhället och skapa förändring än att rösta vart fjärde år, och att skänka en slant då och då till olika organisationer.

Mitt engagemang började ta form 2015, och de senaste åtta åren har utan tvekan varit de bästa och mest intressanta i mitt liv – tack vare att jag blev en som engagerar sig. Jag är så glad att jag vågade göra det, att jag vågade gå utanför min comfort zone. Och är det något jag hoppas att ni som läser det här inlägget tar med er är det också det – att det alltid är värt att vilja vara en del av samhällsutvecklingen.

Hör av er om ni vill, men inte hittar en väg in i engagemanget! Jag hjälper gärna till!

24 jan 2023 Direktlänk Reflektioner 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om hållbarhetspriser och andra priser

Ditt agerande kan ge dubbel effekt – i positiv eller negativ riktning

Om hållbarhetspriser och andra priser

Idag stod jag på scenen på Formex pressfrukost och delade ut det nyinstiftade priset Formex Sustainability Award till företaget Remoair. De har tagit fram en väldigt smart doftljusrefill som kunden själv smälter i vattenbad och häller i valfritt kärl (det vill säga, man behöver inte ha köpt ett ljus av dem tidigare för att använda refillen). Och med det var ett halvårs juryarbete med möten, författande av pressreleaser, formulerande av nomineringar och andra moment över för den här gången!

Det har varit otroligt kul att sitta i möten med Kajsa från Formex, Björn Florman från Materialbiblioteket och formgivarna Marie-Louise Hellgren och Emma Olbers (båda otroligt vassa inom hållbarhet) och vända och vrida på de olika bidragen, försöka upptäcka tankefel och väga olika ställningstaganden mot varandra. Och det känns väldigt fint att vara med och lyfta företag som verkligen anstränger sig för att hitta nya lösningar, metoder och material med mindre klimatpåverkan.

Och samtidigt känner jag lite så här – är det inte galet att vi, 2023, fortfarande har hållbarhetspriser å ena sidan och designpriser och andra utmärkelser å andra sidan? Borde det inte vara så självskrivet idag att hållbarhet är en hygienfaktor att det inte ska vara möjligt att bli nominerad till designpriser överhuvudtaget om man inte har tänkt på hållbarhet i alla led?

Inget ont om Formex hållbarhetspris i detta, det fyller en viktig funktion på en mässa som består av otroligt många produkter med väldigt olika grad av miljötänk – och syftet med priset är också att sporra utställande företag att ta steg i rätt riktning. En branschinsats, helt enkelt.

En bild från årets Formex. Foto: Maria Soxbo

Så min fundering gäller egentligen främst alla andra designpriser i branschen – där man utser ”årets möbel”, ”årets textil” och så vidare.  Där skulle jag säga att det bland vinnarna sällan framgår något tydligt hållbarhetstänk alls (med några få lysande undantag). Och så länge det ser ut så, så fyller ju alla hållbarhetspriser fortfarande en roll för att synliggöra de som tar ansvar på riktigt.

För det är ju (tyvärr) inte olagligt att strunta i klimat och miljö. Förutom regler kring kemikalier och utrotningshotade arter så finns det egentligen inga hinder för att designa, producera och sälja produkter med skyhöga klimatavtryck. Det går utmärkt att göra möbler som inte går att reparera eller köra stenhårt på kortlivade trender för att sälja maximalt nu – och nolla andrahandsvärdet totalt. Det går utmärkt att välja icke-återvunna, icke-ekologiska och fossila material, lägga all produktion i låglöneländer där fabrikerna drivs av kolkraft och massproducera superbilligt i full vetskap om att produkterna inte kommer att få ett långt liv.

Hållbarhetspersonen i mig säger att vi inte behöver fler kuddar, fåtöljer eller lampor – egentligen. Men design- och kulturvurmaren i mig säger till viss del emot. Form, design och hantverk är en väldigt viktig del av vårt kulturarv, skapar många arbetstillfällen, håller liv i viktig kunskap och kan förbättra, förenkla och försköna vår vardag. Vi behöver god design – men inte på bekostnad av klimatet eller vår miljö. All design måste sätta den typen av hänsyn först just nu, något annat har vi inte råd med.

Det kommer att dröja vansinnigt länge innan det är på det viset, tyvärr. Det kräver system- och attitydförändringar hos både producenter och konsumenter. Men en sak som är galet lätt att göra och skulle kunna införas i morgon? Det är att införa skarpa hållbarhetskrav för att någon ens ska kunna bli nominerad till ett svenskt designpris.

Vilket inredningsmagasin, vilken institution, vilken prisutdelare blir först med att visa var skåpet ska stå i den frågan?

17 jan 2023 Direktlänk Reflektioner 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Alla kan bli en röst att räkna med

Ditt agerande kan ge dubbel effekt – i positiv eller negativ riktning

Mina viktigaste omställnings-appar om klimat och miljö

Vilka är era mest använda appar? Får jag gissa så är det förstås sociala medier – instagram, snapchat, tiktok, messenger, facebook, twitter, whatsapp? (Jag använder inte alla dessa, men gissar att de är de vanligaste.) Därefter då? Nyhetsmedier, swish, bankappen, mail kanske?

Foto: Maria Soxbo

Ungefär samma gäller så klart för mig också – men så är det också ett gäng appar som hjälper mig att ställa om. Här är de – kanske får ni några nya idéer utifrån dem?

Klimatapp 1: SL

För mig ser den ut så här – det gör den förstås inte för er som bor i andra delar av landet. Men få appar är så viktiga för mig som kollektivtrafiksappen. Stockholm är stort, och det spar enormt med tid att reseplanera med hjälp av teknik – men, det har så klart också betydelse för att jag ska resa klimatsmart så ofta det bara går. Var du än bor, ladda ner din kollektivstrafikapp!

Appstore | Google Play

Klimatapp 2: Tibber

Inte lika relevant för alla förstås eftersom det beror på vad man har för elavtal, men för mig som har spotpris via Tibber är detta absolut en av mina mest använda appar. Jag kollar hur elpriserna ska variera under dagen, om det är en dyr eller billig (i nuläget snarare halvdyr) dag så jag kan passa på att tex tvätta om priserna är låga, jag kollar när kurvan dippar som mest så jag vet när diskmaskinen ska köras och så vidare. En planeringsapp för min elkonsumtion helt enkelt.

Appstore | Google Play

Klimatapp 3: Tradera

När man är förälder till två barn i lågstadieåldern kommer diverse önskemål upp med jämna mellanrum om vad de vill köpa för sina veckopengar. Och där har jag drillat dem ordentligt – andrahand i första hand, alltid. Det är faktiskt oändligt skönt att de alltid formulerar sig på samma sätt: ”Mamma, kan vi kolla på Tradera om det finns några XXX?”. De får så klart inte köpa vad som helst – konsumtion är alltid konsumtion och Traderaköp innebär också frakter – men ibland får de förstås spara ihop till något de vill ha, och då har Tradera dessutom blivit en ganska pedagogisk övning i tålamod. För ibland finns inte det de vill ha, och ibland skenar priset iväg så att de inte kan slå till ens när det finns.

Jag löser så klart mina egna behov här också, ett av de senaste större köpen var en ”ny” plattång när min gamla gett upp efter över tio år. Och för tillfället säljer jag en del också, för att få det lite luftigare i skåp och lådor och för att få in lite slantar till ett sparmål jag har.

Appstore | Google Play

Klimatapp 4: Messenger

Kanske lite otippad (och visar med all säkerhet hur gammal jag är), men Messenger är en av mina viktigaste klimatappar. Där har jag mitt klimatgäng i en stående chatt-tråd som uppdateras varje dag – med länkar till läsvärda texter, diskussioner om vad som är rätt sak att göra i kniviga situationer och koll på snackisar inom omställningsvärlden. Jag skulle känna mig betydligt mer osäker och fattigare i min omställningsresa utan denna chatt. Och det kan så klart vara Whatsapp, Slack, sms-appen eller något helt annat också – poängen är samtalet.

Appstore | Google Play

Klimatapp 5: Google Maps

Say what? Spanar hon på hur glaciärerna minskar, eller? Nä, det är enklare än så. Google Maps och kollektivtrafiksappen kompletterar varandra. Jag är ingen året runt-cyklare, utan vill helst ha torra vägbanor och rimlig temperatur – annars föredrar jag att åka kollektivt. Men, jag har ju en elcykel, och när förhållandena är rätt cyklar jag gärna – och återigen, Stockholm är rätt stort och Google Maps leder mig rätt helt enkelt. Jag har en mobilhållare (som också skyddar telefonen från tex regn), och följer den – inga problem att cykla långt då. En tröskelsänkare för att ta cykeln, helt enkelt!

Bonusanvändning av denna är så klart att jag alltid kollar upp vilka secondhandaffärer som ligger i närheten när jag besöker olika städer för att föreläsa, och ibland söker jag också på tex ”vegetarisk restaurang” för att hitta ett lunchställe.

Appstore | Google Play

Klimatapp 6: Hygglo

Ibland behöver man en pryl. En speedheater för att få bort gammal färg, en elektrisk häcksax för att trimma villahäcken, en slipmaskin för att komma i mål med något projekt hemma. (Eller för all del ett photobooth, för att dokumentera en releasefest.) Och jag skulle säga att 999 av 1000 gånger är det prylar som inte kommer att användas särskilt många gånger under en livstid. För dessa behov är Hygglo min go to-app, för även om det absolut finns speedheaters och slipmaskiner på andrahandsmarknaden så kommer dessa prylar främst att samla damm hemma hos mig – även om jag köpt dem på ett klimatsmart sätt. Så för sånt är det absolut ”hyra i första hand” som är mitt motto. Och för att det inte heller ska bli onödigt många, långa bilresor gillar jag Hygglos upplägg med att hyra i närområdet av andra privatpersoner. Jag har använt Hygglo både här hemma och på Gotland, och det har funkar klockrent varje gång.

Appstore | Google Play

Klimatapp 7: SJ

Nu har jag förstås ett jobb där jag kanske reser mer än genomsnittet, men SJ är en av mina mest klimatinriktade appar så den förtjänar sin plats här. När jag är inne i föreläsningsperioder sköter jag oftast resebokningen själv (även om arrangören står för resan), och jag älskar faktiskt SJs app – biljetterna samlade, lätt att boka nya och information till och med om var på perrongen jag ska ställa mig för att komma nära min bokade plats. Uppdateringar om eventuella förändringar/förseningar och hur många minuter det beräknas vara kvar tills jag är framme. Jag älskar tåg!

Appstore | Google Play

Klimatapp 8: Blocket

Denna är ju självskriven förstås, för större behov – en byrå till sonens rum, till exempel. Min förra cykel. Solsängar till altanen. Vårt matbord. Linneskåpet i sovrummet. Jag har otaliga Blocketfynd hemma, och även om jag varvar med Facebook Market så är Blocket fortfarande favoriten.

Appstore | Google Play

Klimatapp 9: Sellpy

Sellpy kompletterar Tradera och Blocket för mig när det gäller andrahand – här köper jag i princip alla barnens kläder, en hel del av mina och nu faktiskt också några plagg till maken (som inte direkt är modeintresserad, så det är totalt behovsstyrt). Min snart tioåriga dotter har fått ett stort klädintresse det senaste halvåret, och jag vill uppmuntra henne att leka med kläder och hitta sin egen stil – men inte på bekostnad av klimatet. Vi letar tillsammans åt henne på Sellpy, och det funkar väldigt bra. Fram tills nu har jag oftast gjort ett urval åt henne i förväg, i rätt storlek och med rimligt skick – men nu börjar hon kunna sålla själv, och har stenkoll på att alltid kolla skick och granska bilderna.

Sellpy är inte alltid helt oproblematiskt, det visade ju missen nyligen när det framkom att Sellpy också sålde överlager med nyproducerade kläder utan att det tydligt framgick att det var nya kläder. Men jag måste ändå säga att fördelarna överväger för mig – detta har gjort vardagen med växande barn mycket lättare för mig.

Appstore | Google Play

Klimatapp 10: ABRP

Just nu är vi så att säga mellan bilar (världsläget har försenat vår leasingbil rejält), men i vanliga fall har vi en elbil som används av maken till jobbet vintertid (eftersom han jobbar natt), för att storhandla och liknande ärenden, för långresor och för somrarna på Gotland. Och min absoluta favoritapp för längre elbilsresor är ABRP – A Better Route Planner. Buslätt att göra plan för mat- och laddstopp, för smartaste vägvalet och för att se till att laddmöjligheterna funkar både dit och hem, även där det är längre mellan laddstolparna. Elbil är verkligen inte en optimal klimatlösning, men för de tillfällen bilresor behövs är ju elbil det bästa valet – och då är den här appen till stor hjälp.

Appstore | Google Play

Klimatapp 11: Ecosia

Det googlas ju en del i vardagen, både i jobbet och privat. Och då känns det lite bättre i magen att använda en browser som faktiskt tar mina sökningar och omvandlar dem till planterade träd. Det ska erkännas att sökmotorn i Ecosia inte är lika vass som google, så ibland måste jag övergå till Google för att hitta det jag söker. Men – i de allra flesta fall för de där enkla snabbgooglingarna duger Ecosia alldeles utmärkt. (Ja, det blir knasigt att kalla det att googla när jag inte använder Google, men ni fattar!)

Appstore | Google Play

Klimatapp 12: WWF Matguiden

Den här lilla pärlan är en bra grej att ha till hands, oavsett om det är vardagsgrejerna eller den udda ingrediensen i ett nytt recept man är sugen på att testa. Det känns liksom bra att veta säkert att avokado verkligen inte är ett bra val sett till hållbarhet, men att det är lugnt att äta bananer så länge de är ekologiska – trots att det inte odlas bananer i Sverige. Att bönor är riktigt vasst ur klimatsynpunkt, helst ekologiska eller svenska. Och så vidare. Som ett litet wikipedia för mat och klimat, helt enkelt. (I appen finns både köttguiden, fiskguiden och vegoguiden.

Appstore | Google Play

Bubblare

  • Slack – i detta verktyg sköts hela Klimatklubbens arbete, jag skulle inte klara mig utan det.
  • Auktionsappar – inredningsintresset är ju bevarat även om jag inte längre konsumerar nytt om jag kan undvika det. Oftast räcker Blocket, men ibland vill jag åt något litet extra – en röllakanmatta till exempel. Då är det auktionsapparna jag testar: Bukowskis, Barnebys, Auctionet.
  • Ekobanken – jag nämnde ju bankappar i inledningen, men måste ändå ge Ekobanken ett eget omnämnande. För det gör ju skillnad att veta att mina sparpengar inte motarbetar omställningen när jag sover.
  • SoMe – även detta nämndes i inledningen, men här måste jag också nämna Instagram och Facebook, som stora källor till klimatnyheter, omställningsinspiration och nätverkande för mig.

Vad har ni för favoritappar i omställningen?

16 jan 2023 Direktlänk Klimatkunskap 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Best of 2022!

Klimatklubben.se blir en engagemangsgenerator!

Hållbara svepet, del 92 – bränd plast, Miljödepartementets skylt och en kvinna i krig

Nu är vi igång på riktigt med året, eller hur? Alla barn tillbaka på skola och förskola, alla tillbaka på jobbet. Och vi går mot ljusare tider, vilket verkligen behövs i detta regnblöta, grå Stockholm i alla fall. Här kommer veckans hållbara svep, för lite koll på vad året kickat igång med!

Plasten samlas in – och bränns

Foto: Anna Shvets/Pexels

Återvinnings-fail. En undersökning som Avfall Sverige gjort visar att bara 101 av Sveriges kommuner har någon form av materialåtervinning av plast – resten eldar upp den insamlade plasten. I enkäten svarade 270 av 290 kommuner, så det är alltså fler än hälften av alla kommuner som inte återvinner plasten. Över en miljon ton plast eldas upp i Sverige varje år, vilket står för 8% av Sveriges totala utsläpp. Sånt systemfel, hörni. Passa på att dubbelkolla om era hemkommuner löst problemet eller ej, och får ni ett nej – fråga hur de jobbar för att lösa det.

Veckans läsning: Svenskt Näringsliv-gate

Foto: Sam Bark/Unsplash (obs, föreställer ej svensk fabrik)

Granskning av tankesmedjan som fördröjer Sveriges omställning. Supermiljöbloggen har gjort en läsvärd granskning av Svenskt Näringsliv och Timbro, som alla borde läsa. Här är del 1, del 2 och del 3. Jag rekommenderar också att läsa @greenwashingisverige-Yrsas uppföljning där hon kopplar an till FN:s nya hårdare tag mot ”nettonoll”-retoriken och greenwashing, finns här som en höjdpunkt. Viktigt, och något som borde få mer mediautrymme!

Veckans 3 SoMe

Foto: @emmathun

1. Om årets loppisfynd. Både här och där ser jag sammanställningar av 2022 års bästa loppisfynd, och det är så ljuvligt att få detta i sitt flöde! @Emmathun är en av dem, och vilka skatter hon hittat. Jag kanske borde göra någon slags ”loppis 2022”-lista jag med?

2. Om att ta in våren. @karin_beijer tipsar om vilka sorters kvistar som är fina att ta in och sätta i vas för att kickstarta året, och bidrar också med några tips för att få dem att blomma. Ett perfekt sätt att få in lite ”snittblommor” utan att halka in i de mest ohållbara delarna av blomsterindustrin.

3. Om kreativa lagningar. @anotherblog.se (Anna Lidström) har lagat en stickad tröja genom att dekorera den med ägg (!) och det blev så himla roligt och fint! Måste också passa på att tipsa om syrran Claras fina blogginlägg om Annas stil – så inspirerande!

Veckans streamingtips: Woman at war

Foto: Woman at war

 

Isländsk klimatfilm. Jag fick tips om isländska dramakomedin Woman at war och den är värd en titt – en riktigt udda och samtidigt fascinerande liten film om ”ekoterrorism” och en oväntad misstänkt – ensamstående körledaren Halla. Ligger på Svtplay, men bara ett par veckor till – så passa på!

Veckans 6 snabba nyheter

Foto: Greenpeace

1. Miljödepartementet tillhör folket. Ett av de allra första beslut den nya regeringen i höstas tog var ju att lägga ner Miljödepartementet, och nu efter årsskiftet var det dags. Greenpeace bestämde sig för en subtil protest – de skruvade ner mässingsskylten utanför Miljödepartementets lokaler i Stockholm och startade en sajt i dess namn, Miljodepartementet.org – som ett ”exildepartement”. Vasst! Och visst vore det fint om skylten får skruvas upp igen om fyra år? (Greenpeace driver för övrigt en namninsamling om att göra Ebba Busch till ”mellanchef”, det vill säga att Näringsdepartementet borde ligga under Miljödepartementet istället för tvärtom.)

2. Nyordslista med klimatord. Jag har redan nämnt att naturgas numera heter fossilgas, och 2023 verkar bli klimatspråkets år. För på nyordslistan finns bland annat agrivoltaisk (kombinering av jordbruk och solkraft), avkarbonisering (avveckling av beroende av fossila bränslen), klimatbiljett (rabatterad kollektivtrafiksbiljett som syftar till att sänka utsläppen), klimatskadestånd (till fattiga länder som drabbas av klimatkrisen), munkmodell (doughnut economy, att tillgodose behov innanför planetens gränser), returmissbrukare (person som beställer hem varor utan syfte att behålla dem), spökflyg (tomma flyg som bara körs i syfte att behålla attraktiva slottider på flygplatserna) – alla ord som rör omställning och klimat. Och på samma tema – Haglöfs har bestämt sig för att aldrig använda ordet hållbarhet mer. Intressant ställningstagande, läs mer om det hos Haglöfs.

3. Sheins kläder är giftiga. Ingen blev förvånad när det visar sig att kinesiska ultra fashion-giganten inte bara behandlar sina anställda dåligt utan också producerar kläder som är giftiga. Greenpeace i Tyskland har beställt 47 plagg från Shein och testat dem, och det visar sig att 32% av plaggen innehåller oroväckande höga nivåer av kemikalier och 15% så pass att de är olagliga i EU. Läs mer hos Aftonbladet, och för gärna ordet vidare till alla ni känner. Shein bör bojkottas..

4. Kärnkraft som granne? Regeringen vill som bekant satsa på kärnkraft, och gärna SMR – det vill säga småskalig modulär reaktor (ett begrepp som också finns med på nyordslistan). Detta är en teknik som inte är i storskaligt bruk någonstans i världen, så det lär inte ske i brådrasket – men omfattningen av regeringens kärnkraftsatsning med upp till 200 nya reaktorer (eller det är åtminstone vad den föreslagna budgeten kan räcka till) har gett upphov till protestsajten Nyagrannar.se. Sveriges Natur har också gjort en redogörande artikel om framtidens kärnkraft.

5. Sällsynta jordartsmetaller i svensk mark. I veckan offentliggjordes att man funnits sällsynta jordartsmetaller i marken utanför Kiruna. På en viktig marknad för omställningen (metallerna används bland annat i batterier) där Kina i princip haft monopol är det här förstås en stor nyhet. Men en liten påminnelse om att gruvdrift sällan är miljövänlig kan ju vara på sin plats. Denna text är läsvärd i ämnet. För att inte tala om att det åter igen är urbefolkningen som kommer i kläm.

6. 3D-printade hem med lägre utsläpp. Allt kan visst 3D-printas, inklusive hela hem! Enligt World Economic Forum kan ett 3D-printat hem produceras med betydligt lägre energiåtgång – och mycket billigare än ett konventionellt hus. Spännande! Kommer vi att se en mix av hus byggda med riktigt gamla metoder (som halmbalshus), byggnadsvårdade gamla pärlor och 3D-printade moderna hus i framtiden?

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

14 jan 2023 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 93 – Al Gores tal, climate quitters och #backagustav

Hållbara svepet, del 91 – Klimatgranskaren, hållbarhetsmäktigaste och fossilgas

Ditt agerande kan ge dubbel effekt – i positiv eller negativ riktning

Ända sedan sociala medier gjorde entré i våra liv har vi alla möjligheter att nå fler människor med våra tankar, idéer och foton. Det vi gör kan ge ringar på vattnet, helt enkelt. Sedan kom influencers, vars jobb det faktiskt är att påverka våra beteenden – oftast kring konsumtion.

Och ja, instagram, facebook med flera har helt klart skalat upp effekten på det mesta, och gett oss en slags megafon att föra våra samtal genom. Vi når fler om vi kan kommunicera med andra i deras egna hem, helt enkelt.

Men faktum är att även utan sociala medier så har det vi gör en påverkan på andra människor, helt enkelt för att vi är flockdjur. Vi tycker generellt om att bli accepterade och smälta in, att känna att vi inte sticker ut för mycket, och om människor i vår omgivning börjar göra något så väcks ett intresse hos oss att göra likadant. Det är det fenomenet nudging ofta bygger på. Om flera av våra grannar skaffar elbil blir vi sugna på att haka på, och om kommunen sedan skulle kommunicera att ”73% av alla villaägare i kommunen har bytt till elbil” så är sannolikheten ännu större att vi tar steget (förutsatt att vi har ekonomi för det förstås). Vi vill nämligen tillhöra majoriteten, i synnerhet om den framställs som något positivt.

Allt vi gör har potentialen att påverka andra människor. I positiv – eller negativ – riktning.

Och det här är viktigt att ha med sig, för det funkar naturligtvis åt båda håll. Om alla grannarna istället håller hårt i fossilbilen och dessutom låter den stå på tomgång varje morgon för att värma upp den? Ja, då är risken stor att vi istället tänker att vi lika bra kan göra likadant, för vad spelar det då för roll vad ”lilla jag” gör. Och dessutom skulle vi sticka ut om vi gjorde något annat, och att tillhöra en minoritet lockar sällan.

Här gäller det att komma ihåg att vi gör ett val även om vi väljer att inte göra något alls. Det är inte bara Greta i ena änden och Bensinupproret i andra änden som påverkar andra, utan det gör även den stora massan i mitten som inte agerar alls – för den är ju ofta majoriteten. Med andra ord: Struntar vi i att agera, utkräva ansvar, bidra till lösningen och ställa om så signalerar vi till alla i vår omgivning att det är acceptabelt att vara likgiltig. Och i det här läget är ju det inte en neutral handling, utan faktiskt en negativ påverkan när det gäller klimatkampen. Likgiltiga människor som inte pressar på för skarpare klimatpolitik eller att företag ska ta ansvar gör ju att chansen att nå klimatmålen minskar.

Men framför allt – det är ju något otroligt mäktigt med att bidra till en bättre värld! Att vara med och forma framtiden, att inspirera människor till att göra bra val, att vara en del av lösningen. Vem vill inte det?

Foto: Jon Tyson/Unsplash

13 jan 2023 Direktlänk Reflektioner 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Alla kan bli en röst att räkna med

Om hållbarhetspriser och andra priser

Att göra något med händerna – en kärleksförklaring

Minns ni mina 5 mål från i höstas? Ett av dem var att arbeta med händerna, för att ge mig själv ett tydligt skäl att släppa scroll och skärm.

Jag och en kompis anmälde oss till en drejkurs, så varje måndag ägnade jag tre timmar åt att försöka tämja leran och få mina händer att översätta det jag hade i huvudet till ett föremål på drejskivan. Verkligen inte lätt för en nybörjare, men också spännande att försöka göra något man inte behärskar alls. En nyttig övning i ödmjukhet kanske?

En liten skål att lägga ringarna i på sängbordet. (Alla foton: Maria Soxbo)

Alla mina saker blev väldigt … små, haha. Och att glasera var kanske det mest utmanande av allt – man har verkligen ingen aning om hur det kommer att se ut efter bränningen. Men, det blev något – och framför allt var det väldigt många givande timmar i studion som förgyllde hösten.

En liten … urna? Skål kanske. Gillar att glasyren skiftar så i ljushet, det var precis det jag ville – för ovanlighetens skull.

Det jag tar med mig från detta är att jag verkligen njöt av att fokusera helt och hållet på ett projekt under flera, oavbrutna timmar. Så nyttigt och vilsamt för hjärnan.

Om man gör små saker så ligger ju en saltskål nära till hands. Testade att dekorera denna med prickar, det blev faktiskt helt okej!

Att försöka släppa loss kreativiteten var också nyttigt, för det gör jag verkligen inte så ofta. Jag kände själv att jag först blev lite låst – hur gör man? Men efter en stund lossnade det, och idéerna kom tätare.

Här testade jag att doppa i glasyr i flera omgångar. Det blev lite ojämnt och okontrollerat, och det som inte syns på bilden är att det blev märken från tången på insidan av skålen. Men det blev ganska nära hur jag hade tänkt i alla fall!

Jag tror inte drejning är riktigt min grej, även om jag gärna skulle gå en kurs till. Just nu tror jag snarare att jag vill prova många olika saker, för att få känna samma känsla av att vara total nybörjare igen. Next up – en heldagskurs i sashiko!

11 jan 2023 Direktlänk Hantverk & historiaReflektioner 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Om spår av tid

#levehantverket – låt oss hjälpas åt att värna om det!

Trendspaning 2023 – inredning, mode, mat, resmål, mindset

Nytt år, ny säsong och nya trender – dags för en trendspaning 2023! Känner ni förändringens vindar blåsa?

Bostaden – så bor vi 2023

Trendspaning 2023 – att se bostaden som ett hem istället för en kuliss att visa upp.

Ett hem handlar om allt annat än yta. Foto: Rebecca Johansson/Unsplash

Inne: Att bo kvar och renovera – men inte lägenheten eller villan, utan den egna inställningen till hemmet. Personlig utveckling! Nu satsar vi på att investera i ett stabilt mindset som bygger på ”förnöjelse”, ”trivsel” och ”uppskattning” – vi bor ju så himla fint och bra redan! För den som behöver flytta är downsizing (till mindre ytor att värma upp och underhålla), energisnålt boende (för både klimat och plånbok), adresser i kommuner som gör det lätt att ställa om (med cykelbanor, delningstjänster och kollektivtrafik) och närhet till natur de viktigaste prioriteringarna. Att följa hjärtat och bo i kollektiv, generationsboende eller i lilla sommarstugan, om det är vad som får oss att må bra.

Ute: Att göra bostadskarriär genom att köpa, renovera och sälja 18 månader senare med vinst. Att ”sätta sin prägel” på en ny bostad genom att riva ut nästan nya, fullt fungerande kök och badrum och ersätta dem med nyproducerat med stora klimatavtryck. Att flytta för att det ”känns kul och spännande att skapa ett nytt hem” snarare än för att livet kräver det.

Inredningen – så inreder vi 2023

Trendspaning 2023 – att inreda med det vi redan har och trivas i våra hem.

Du duger, ditt hem duger och en vägkantsbukett i loppad vas är det finaste som finns. Foto: Cottonbro Studio/Unsplash (som får symbolisera någon form av ängsbukett).

Inne: Vårt nuvarande möblemang har aldrig varit hetare! Köksbordet med spår av vardag och småbarnsliv, den bekväma, älskade soffan, plädarna som värmt oss genom denna elsnåla vinter, sängkläderna som redan bevisat att de tål ett gäng tvättar, arvegodset som berättar något om vår bakgrund. Minnen, foton, barnteckningar – inredning som är en del av vår familjehistoria helt enkelt. Att tänka byggnadsvård istället för renovering och att välja naturliga och beprövade material är självklarheter i min trendspaning 2023, liksom att inreda med vägkantsbuketter, torkade växter och ompysslade krukväxter. Att triggas av den kreativa utmaningen i att lösa behov och begär med det som finns tillgängligt i förråd, på vinden, hos vänner och på andrahandsmarknaden och sikta på så hög andel återbruk som möjligt – för inget förstör ju hemtrevligheten som onödiga utsläpp och överkonsumtion. Att prioritera livet, snarare än kulissen som livet ska utspela sig mot, och hellre ha lite skit i hörnen och en rik fritid snarare än ett perfekt organiserat förråd. Att se allt som är rätt snarare än att leta fel och jämföra med andra.

Ute: Massproducerad inredning, kortlivade trender, fast design och ”villhöver”-detaljer.  ”Fredagsbuketten” med influgna snittblommor från andra sidan världen. Att ”förnya” för förnyandets skull, att sträva efter något slags instagramperfektion och att ständigt uppdatera hemmet.

Materialen – så väljer vi 2023

Trendspaning 2023 – de bästa materialen är de som redan finns och som går att underhålla.

Ett trägolv som redan finns är det bästa – det går att underhålla och det tål slitage, både från fötter och ögon. Foto: Bernard Hermant/Unsplash

Inne: De hetaste materialen är de vi redan äger, de vi använder och de vi tar hand om. Det spelar ingen roll om det är en plastbunke i köket, en marmorskiva på ett bord eller en mdf-bokhylla – är det något som redan är i vår ägo så är det helt rätt. Behöver vi köpa något nytt väljer vi material som redan är producerade och finns på begagnatmarknaden. Vi prioriterar material som vi kan underhålla och ge ett långt liv – massivt trä som går att slipa, färg som åldras väl och inte emitterar några gifter, slitstarka textilier som går att tvätta. Och vi prioriterar förnybart material i den mån vi behöver något nytt.

Ute: Nyproduktion i ändliga material. Marmorbord med skivor direkt från stenbrottet, lågprisdesign i fossilpolyester, utsläppskrävande stålmöbler, betong och plastfärger.

Modet – så klär vi oss 2023

Trendspaning 2023 – vi har en garderob med favoritplagg, och är stolta över att vi kan laga dem (visual mending, sashiko).

Foto: @counting_sheep på instagram.

Inne: Ingen trendspaning 2023 utan att kliva in i garderoben förstås, och plaggen vi trivs i och redan äger var hetast i fjol och toppar pallen även denna säsong. Att kunna visa lagningsskills och kreativitet med visual mending som sashiko-lagningar på jeansen och spännande nålfiltsdekorationer på den stickade ulltröjan får ett riktigt uppsving i år, men även osynliga lagningar som bara du själv vet om och är stolt över höjer plaggets trendighet. Att handplocka plaggen som är din personliga stil i secondhand-havet, och ha en garderob där allt används, älskas och vårdas. Att ha en smart, modern garderob där fest- och funktionsplagg hyrs eller lånas gör dig till en greenfluencer i bekantskapskretsen.

Ute: Nyproducerat är ute (i år igen). Att köpa nytt när begagnatmarknaden svämmar över av fina, hela och sköna kläder och vi vet hur smutsig textilindustrin är har aldrig varit mer omodernt. Fast fashion som knappt tål tvättar (läs Det stora inlägget om fast fashion), har obefintligt andrahandsvärde och som känns ”so last year” innan vi hunnit blinka. Shein och annan ultra fast-fashion som produceras under omänskliga förhållanden och med enorm påverkan på miljön och klimat är rakt av äckligt.

Semestern – så reser vi 2023

Trendspaning 2023 – svemester, hemester och att resa med låga utsläpp till andra länder, som Norge.

Är 2023 året vi utforskar Norge? Foto: Vidar Nordli Mathisen/Unsplash

Inne: Hemester, svemester, naturupplevelser och att våga bryta mot flyg- och utlandsnormen. Att stanna hemma, påta i (och hinna njuta av) trädgården och läsa böcker är en perfekt semester för många. Att utforska vårt avlånga land (hur långt norrut har du varit?) och gynna lokal turism, att svemestra offseason och att välja natur och hälsa (cykelsemester!) framför charter och all inclusive. Att se möjligheterna med att resa klimatsmart, och ta tåget till Medelhavet, Paris eller Alperna. Att förskjuta semesternormerna i sociala medier genom att instagramma från tåget, från svemestern och hemifrån hängmattan. (Tips: Planera en hållbar semester.)

Ute: Att slentrianboka utlandssemester med flyg trots att kunskapen om hur stora utsläpp det resulterar i finns ett klick bort. Att visa upp bilder på palmer, paraplydrinkar och infinitypooler som nåtts med flyg i sociala medier. Att nöjesresa på andra människors och planetens bekostnad.

Maten – så äter vi 2023

Trendspaning 2023 – att ta vara på maten och sluta svinna, till exempel genom att göra bananbröd.

Inga bruna bananer går till spillo, när bananbröd är bland det godaste som finns. Foto: Maria Soxbo

Inne: Trendspaning 2023 – äta upp! I år kastar vi inte ätbar mat, utan blir experter på restfest, plåtmat, krutonger, bananbröd, smoothies och soppor (se 10 tips för att minska matsvinnet och 25+ sätt att rädda mat). Att handla svinnsmart i butiken, att smaka/lukta och ta bäst före-datum med en nypa salt visar att vi har koll. Att handla i säsong, säga nej till influgna jordgubbar i februari och istället längta till sommarens nyplockade, solvarma svenska bär är en självklarhet och naturligtvis utforskar vi de växtbaserade kokböckerna i första hand. Att välja eko, att gynna lokala producenter och att kunna njuta av egenodlat är topp tre när det gäller att unna sig. En full – men ständigt utforskad och påfylld – frys är kökets hetaste utrustning, och kreativa lösningar som matlag, att dela med sig av skörden till resten av kvarteret, använda matsvinnsappar och att utforska smarta sätt att ta vara på mer av varje matvara gör dig till en riktigt vass framtidsfoodie. Att vara ”klimaterian” – det vill säga äta mat med så lågt klimatavtryck som möjligt, till exempel veganskt, svinnsmart och livsmedel som får grönt ljus i WWFs guider. Att njuta av maten, sällskapet och stämningen. Att uppskatta arbetet som ligger bakom varje råvara.

Ute: Kött på grillen, färska bär och sparris off-season och att nobba gårdagens bröd. Att skryta i reklamen om att ”bara de bästa” bananerna/tomaterna/insert valfri gröda används, istället för att ta vara på allt. Att flyga tvärs över världen för att utforska mattrender i Kalifornien eller Tokyo.

Hobbies & fritidsintressen – detta ägnar vi oss åt 2023

Trendspaning 2023 – kreativ fritid där vi lär oss måla, laga, reparera och odla.

Kravlöst, roligt, kreativt – är det i år vi börjar måla? Foto: Victoria Bilsborough/Unsplash

Inne: Att vårda relationer, umgås och skapa kvalitetstid med de vi älskar. Att odla – med målet att skapa en vildvuxen trädgård med äng snarare än gräsmatta, kompost, saker som går att ta vara på och äta samt bivänliga växter. Att investera i kunskap genom att gå kurser i självhushållning, lagning, vegetarisk matlagning och omställning. Att utforska sin egen kreativitet, tillbringa tid i naturen och att våga ta pauser från sociala medier. Att skapa och göra saker med händerna. Att träna, men främst genom en mer aktiv vardag som att ta hand om trädgården, cykla till jobbet, erbjuda bärhjälp, ta trapporna och hänga i naturen. Bokcirklar, syjuntor och lagnings-AW:s hör alla hemma i min trendspaning 2023.

Ute: Att shoppa. Att resa så långt och ofta som möjligt (med flyg). Att renovera i onödan. Att påbörja prylkrävande hobbies och köpa helt ny utrustning, istället för att låna/hyra. Att ta bilen till gymmet för att cykla en mil.

Mindset – detta gör och tänker vi på 2023

Engagemang, påverkan och att bidra till samhället.

Att lyfta blicken och se till fler än sig själv är mitt i prick 2023. Foto: Dan Meyers/Unsplash

Inne: Att tänka att vi är samhället, snarare än att det är vi mot samhället. Att bry sig om andra. Att arbeta ideellt för att bidra till en bättre värld, att tänka utanför de egna väggarna och försöka påverka system och orättvisor. Att uppskatta mångfald, både vad gäller kroppar, utseenden, åldrar, kön, etnicitet, bakgrunder och intressen. Att engagera sig, i stort och smått och efter bästa förmåga. Att våga snacka klimat, även om det är obekvämt. Att inspirera till omställning och klimatsmarta val, och att få med fler på tåget. Att utmana sina egna vanor, fördomar och intrampade spår, och att se vinningarna med att ställa om. Att utmana normer, som att prata om att vi vill jobba mindre. Att se sina egna privilegier och höja rösten för de som inte kan eller orkar. Att bidra till en stark opinion genom att skriva på namninsamlingar och upprop, anmäla företag för greenwashing och skriva insändare. Att ta ansvar för sitt eget bidrag till klimatkrisen och dess lösning, istället för att ta den lätta vägen ut och strutsa. Att vilja vara en bra medmänniska. Att vara snäll!

Ute: Egoism, konkurrens, snålhet. Att peka finger och skylla på andra. Att klaga på att andra inte gör tillräckligt – men inte vilja hjälpa till. Att säga ”jag vet att man inte borde” (flyga/shoppa/osv), men ändå göra det för att det är bekvämast. Att skylla på att det ändå inte spelar roll vad ”lilla jag” gör – när vi lever som att vi har fyra jordklot. Att hellre stänga gränser än att välkomna människor på flykt.

Språket – detta säger vi 2023

Omsorg, medmänsklighet och omställning.

Kärlek och omsorg till varandra, naturen och planeten. Foto: Anton Atanasov/Pexels

Inne: Återbruka, begagnad, vårda, reparera, laga, ta tillvara, cirkulera, dela, byta, låna, bevara, behålla, patina. Ideell, deltid, vila, slow. Rädda, värna, hjälpa, försvara, bidra. Resurser, utsläppsminskningar, omställning, framtidssäkra, klimatsäkra. Nöjd, trygg, duger, tillräcklig, funkar. Snäll, generös, medmänsklig, engagerad, ansvarstagande. Vi.

Ute: Shoppa, överkonsumera, renovera, rea, villhöver, adlink, Black Friday. Gränskontroll, charter, övertid, karriär, livspussel. Greenwashing, klimatkompensering, netto-noll. Förnya, uppdatera, trendig, drömmig, måste. Egoistisk, aningslös, strutsa, utnyttja, slösa. Jag.

Vad tror ni, är detta en rimlig trendspaning för 2023? Saknar ni något?

9 jan 2023 Direktlänk Hem, inredning & inspiration 14 kommentarer

Relaterade inlägg

Intervju: Josefina Fogelin – om byggnadsvård och gamla hus

Därför bloggar jag inte om inredning längre (sort of)

Hållbara svepet, del 91 – Klimatgranskaren, hållbarhetsmäktigaste och fossilgas

Årets första svep! Och 2023 verkar bli året när jag också kan räkna in 100 hållbara svep-inlägg, men än så länge är jag bara på nummer 91. Trevlig läsning!

Klimatgranskaren – din ficklampa i klimatmörkret

Foto: Rostyslav Savchyn/Unsplash samt logga från Klimatgranskaren.

Ny, granskande klimatsajt. Här kommer en bra nyhet att inleda året med! Nya Klimatgranskaren är ett ideellt initiativ som är tänkt att granska regeringens klimatpolitik och sprida information om utvecklingen för planeten. Bakom sajten står Lovisa Berglund, Sven Elander, Yrsa Lindberg, Lorentz Tovatt och Emma Wikström. Så bra och välbehövligt initiativ!

Följ Klimatgranskaren på instagram, hörni!

Veckans oväntade klimatsamtal: Vogue

Skärmdump: Vogue.com

Billie Eilish + klimataktivister. Ett löfte om ett intressant klimatsamtal swishade förbi i mitt flöde och ledde mig till Vogue. Billie Eilish pryder omslaget på senaste numret, och till intervjun har Vogue också producerat en liten film där Billie diskuterar klimatångest, aktivism och framtid med ett antal unga klimataktivister. Dessutom var Vogues startsida strösslad med andra klimatrelaterade artiklar:

Detta muntrade upp så här mitt i reatider, säsongsskifte och trendspaningar – kanske början till ett skifte inom modemagasinsbranschen?

Veckans 4 SoMe

Bild: @ekoliv_

1. Om att se sin roll. Detta tänker jag att vi alla borde ha i bakhuvudet/på insidan av ögonlocken under hela 2023, visst? Tack @ekoliv_ för påmminelsen!

2. Om att gå vilse. Älskade detta inlägg av Clara om att applicera Friluftsfrämjandets fem regler för barn som gått vilse på oss vuxna som trevar oss fram i tillvaron. Så bra!

3. Om att ha privilegiet att raljera. Eftersom detta kom precis innan jul då jag redan stängt ner bloggen passar jag på att tipsa om det här – en ironisk julhälsning från mig, Emma, Isabelle, Yrsa, Gurgin, Frida, Johanna och Gustav. God fortsättning!

4. Om att dominera internet. Ingen har väl missat twitterkonversationen mellan mansgrisen Andrew Tate och Greta Thunberg? Eller konversation och konversation – han försökte provocera henne, hon ”burned the macho guy to a crisp in nine words” som The Guardian uttryckte det.

Veckans to do: Rösta fram Sveriges hållbarhetsmäktigaste!

Rösta fram hållbarhetslistan! Aktuell Hållbarhet utser varje år Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste, en lista som jag fick äran att vara med på 2021. Nu har jag tydligen chansen igen visar det sig eftersom jag är nominerad (bland 300 andra personer), och för första gången kan vem som helst påverka listan – det går nämligen att rösta på sina favoriter! Här finns alla nominerade, och alla som vill kan rösta på upp till 10 namn på listan. Det går att rösta fram till 16 januari.

Har ni en minut över, gå gärna in och rösta på era favoriter!

Veckans 6 snabba nyheter

Skämpdump från Extinction Rebellions sajt.

 

1. Brittiska XR byter spår. Den aktivistiska klimatorganisationen Extinction Rebellion har utmärkt sig genom fysiska klimataktioner, som att blockera broar, limma fast sig på gator och ta sig in på landningsbanor. Nu meddelar den brittiska grenen av XR att de byter spår, och ”prioriterar närvaro framför gripanden och relationer framför blockader”. Samtidigt kallar de till en klimatdemonstration utanför House of Parliament 21 april där de siktar på att samla 100 000 människor. Spännande att se om detta nya spår blir framgångsrikt – och om XR i andra länder som Sverige tar efter.
(Passar på att tipsa om att Barnebys gjort ett poddavsnitt där Pontus Silfverstolpe pratar med aktivistiska organisationer om taktiken att rikta in sig på konstverk också. Tipstack till Trendenser!)

2. Naturgas heter nu fossilgas. Detta är synnerligen goda nyheter – äntligen kallar vi saker vid dess rätta namn! Efter diskussioner i språkvårdens hållbarhetsgrupp byter naturgas namn till fossilgas i statens språkvård ISOFs termlista.

3. Ingen överklagar Cementadomen. Cementa fick ett förlängt tillstånd under fyra år att fortsätta bryta kalk på Gotland trots att det innebär allvarliga konsekvenser för miljön (och trots att betong inte är ett material vi borde använda i den omfattning vi gör idag). Men – ingen myndighet (tex Naturvårdsverket) överklagade och det gör att Naturskyddsföreningen på Gotland inte heller ger sig på att försöka driva frågan rättsligt. Istället lägger man krutet på att kraftsamla inför nästa prövning – som handlar om att överväga att ge Cementa tillstånd i ytterligare 20 (!) år.

4. Svenskarna tar tag i sina utsläpp 2023. Enligt en färsk PwC/Sifo-undersökning planerar hela 43% av svenskarna att minska sin klimatpåverkan under 2023. Fler kvinnor än män är villiga att göra förändringar, liksom fler unga än äldre. Flest är positiva till att dra ner energianvändningen (vilket ju dock kan ha ekonomiska orsaker också), och därefter kommer minska konsumtionen, minska matsvinnet och äta mer vego. Bara 14% uppger att de tänker flyga mindre och åka mer kollektivtrafik – så resorna verkar bli den största utmaningen.

5. Nya hållbarhetslagar träder i kraft. Som alltid vid årsskiften är det dags för ett gäng nya lagar att träda i kraft, och Aktuell Hållbarhet har listat de som rör klimat och omställning. Några är bra, som förstärkt skatteredaktion för installation av solceller, några förordningar om producentansvar kring elektronik och förpackningar och nedskräpningsavgifter för producenter av engångsförpackningar. Andra är urusla, som tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och förändringar kring reduktionsplikten. Hela listan här!

6. Extremväder är det nya normala. En ”bombcyklon” i USA kring jul innebar kyla på -48 grader (och minst 28 döda som resultat). Och världscupen i längdskidor har problem, eftersom det bland annat var 16 grader varmt i Oberstdorf – och snön lyser med sin frånvaro. Det är bara två exempel – The Guardian skriver mer om extremvädret som en ny verklighet – och drar paralleller till filmen Day after tomorrow.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

7 jan 2023 Direktlänk Hållbara svepet 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 93 – Al Gores tal, climate quitters och #backagustav

Hållbara svepet, del 92 – bränd plast, Miljödepartementets skylt och en kvinna i krig


Close
Husligheter