Banner

Sänkt tröskel för att komma igång!

+1
23 sep 2021 Direktlänk KlimatkunskapReklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Vad hände egentligen sommaren 2021?

5 saker du som individ kan göra för klimatet

Bra saker tar tid – men inte från dig!

Jag brukar ju ta upp det här med tid med jämna mellanrum i mina kanaler. Hur vi ser på tid, vad vi fyller livet med, hur vi prioriterar och hur vi värderar tid på olika sätt beroende på vad det gäller. Ett så intressant ämne, tycker jag – alla måste vi ju förhålla oss till begreppet tid på ett eller annat sätt.

Årstiderna har gått i samma tankar visar det sig, fast förstås förknippat till just mat då! Och genom att jobba med deras It’s about thyme-kampanj (hur fyndigt namn?) måste jag säga att jag fick en del aha-upplevelser!

Tid motsvarande 4700+ yogapass tog det för att den här bladsellerin skulle bli till. Alla foton: Maria Soxbo

För hur ofta funderar vi egentligen på hur lång tid det tar att odla eller ta fram alla dessa olika råvaror som vi själva sedan slänger ner i korgen på ett par sekunder? (Och i värsta fall dessutom slarvsvinnar bort hemma i kylen, så att det var förgäves?)

Ett exempel: Det tar 4 704 (!) yogapass på raken – utan uppvärmning – för att odla Årstidernas ekologiska bladselleri. Det motsvarar de sju månader som det faktiskt tar att få fram detta enda livsmedel, och det finns inga genvägar.

Ekologisk bladselleri – så gott!

Det fina här är ju att vi konsumenter inte behöver tänka på det här egentligen, vi kan bara njuta av ett glas färsk sellerijuice efter yogapasset (eller hacka ner sellerin i vegofärssåsen, som jag brukar göra).

Men det är så otroligt fint och viktigt att bli påmind om allt arbete och all tid som ligger bakom det vi äter, tycker jag – så att vi förstår att den måste få kosta en del, och så vi tar hand om vår mat. Eller hur?

En bladselleri = 5000+ timmar av yoga. Eller 5000+ Idol-finaler!

Och om det nu ska ta hela sju månader att få fram en bladselleri, så känns det ju minst sagt vettigt att se till att det är sju månader av ansvarsfull produktion. Att tiden inte ägnas åt att sprida besprutningsmedel som skadar miljön till exempel. Att det inte handlar om att hetsa fram genmanipulerade monstergrödor. Eller att till varje pris förse oss med jordgubbar i februari, utan att erbjuda det som är i säsong.

Kiselgårdslådan – och en låda full med bladselleri.

Årstiderna har inte bara bladselleri förstås, utan (förutom alla sina matkassar) både grönsaker som säljs var för sig och olika lådor med blandade grönsaker. Alla 100% ekologiska, och garanterat flygfria! Lådan på bilden kallas Kiselgårdslådan och innehåller 8-10 olika sorters grönsaker – det allra bästa som är i säsong för tillfället. (Kul fakta: Kiselgården levererar också grönsaker till lyxrestaurangen Noma i Köpenhamn, så här kan vi snacka kvalitet!)

Vitaminboost! Och ingen läskig cocktaileffekt av besprutningsmedel så långt ögat kan nå.

Kolla in Årstidernas hela utbud av grönsaker här och sprid gärna ordet om att vi måste få tillbaka respekten för maten, och värdera all tid och allt arbete som ligger bakom! Och – håll med om att ni vid nästa yogapass kommer att skänka en tanke till att det krävs 4 703 yogatimmar till innan bladsellerin är redo att ätas …

Bladselleri – den nya symbolen för yoga?

+5
19 sep 2021 Direktlänk Reklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Sänkt tröskel för att komma igång!

Därför ska du köpa ekologisk mat!

Hållbara svepet, del 55 – personliga utsläppsbudgetar, klimatoptimism och #vackrasteporten

Veckorna rullar SÅ fort nu, känns som jag skriver tre svep i veckan! Hoppas ni tycker de här nyhetsuppdateringarna ger er något, och vill ni se mer eller mindre av något i dem får ni gärna kommentera!

Är det dags för personliga utsläppsbudgetar?

Foto: KTH

Nygammalt förslag aktuellt igen. Forskare från bland annat Sverige, Storbritannien och Israel har lyft möjligheten med personliga utsläppsbudgetar igen i en artikel i Nature Sustainability. Tanken har varit på tapeten tidigare, men då har den dömts ut som för dyr, svårgenomförbar och tidskrävande. Men nu menar forskarna (från bland annat KTH) att nya digitala lösningar gör det möjligt för privatpersoner att genom en app exempelvis köpa och sälja utsläppsrätter. Så här säger Francesco Fuso Nerini, som är huvudförfattare till artikeln:

– Idag ser människor hjälplöst på medan skogsbränder och översvämningar förstör samhället. De har ingen större möjlighet att göra något åt saken. En personlig utsläppsbudget innebär ett mer marknadsbaserat tänk som erbjuder personliga incitament och valmöjligheter som länkar ihop en persons beteende med globala mål om minskade utsläpp.

Forskarna har föreslagit riktlinjer som försäkrar att idén gynnar alla nationer, skyddar mänskliga rättigheter, skapar jobb och så vidare.

Med tanke på att vi förlitat oss på människors goda vilja i decennier nu och inte kommit så värst långt i omställningen tycker jag det här är en väldigt spännande tanke. Visst skulle det bli lättare att göra rätt och svårare att göra fel om vi faktiskt hade något konkret att förhålla oss till? Det svåra här är förstås att få något land att våga vara först ut, och att se få fler att haka på. Men jag gillar det. Vad säger ni? (Här och här kan man läsa mer.)

Veckans to do: #vackrasteporten

Ett hotat kulturarv. Visst känner ni till fantastiska föreningen Renoveringsraseriet? Grundarna Gustav Bergström och Alfred Skogsberg uppmärksammar tidstypiska byggnadsdetaljer, samtidigt som de lyfter frågan om varför så många av dem riskerar att sluta på sopberget. Ett så viktigt intiativ, som jag varmt rekommenderar att följa på instagram.

Förra året arrangerade Renoveringsraseriet tävlingen #vackrastebalkongen, och just nu pågår uppföljaren – #vackrasteporten! Tillsammans lyfter vi vackra portar (från åren 1930 och 1979) från runt om i Sverige under hashtaggen #vackrasteporten. Det går att delta både på facebook och instagram, och saknar man konton går det också bra att maila fotot till info@renoveringsraseriet.se.

En jury bestående av Gustav och Alfred från Renoveringsraseriet, byggnadsvårdsdrottningen Erika Åberg och grymma Isabelle McAllister väljer sen ut 10 bidrag som Renoveringsraseriets följare får rösta på. Vinnaren får förutom äran även boken Byggnadsvård för lägenheter 1880-1980.

För att delta, gör så här:

  1. Fota en vacker port.
  2. Skriv adress till porten, motivering till varför du gillar den, eventuell historia du kan om porten och vem som tagit bilden.
  3. Klistra in följande text i inlägget:
    Den ideella föreningen @Renoveringsraseriet arrangerar tävlingen #vackrasteporten för att uppmärksamma att vårt kulturarv är hotat. Mängder av ursprungliga byggnadsdetaljer som portar, fönster och balkonger har under decennier kasserats och ersatts av serietillverkade i aluminium och plast. Att slänga ursprungliga byggnadsdetaljer går stick i stäv mot klimatmålen och EU:s avfallstrappa som säger att vi ska förebygga att avfall uppstår. Posta en bild av en fin port du med. Tagga bilden med #vackrasteporten och var med och inspirera till att vårda det vackra.

MEN OBS! Du har bara till och med måndag den 20/9 på dig, så skynda! 

Veckans 3 SoMe-tips

Foto och kollage: @hallbarasara

1. Om “must haves”. Ny säsong, nya trender. Ni vet hur det funkar. Och vare sig vi vill eller ej blir vi lätt påverkade av alla köp-budskap som cirkulerar. @hallbarasara har gjort ett sunt, sakligt inlägg om höstens trender, och med humor och vettighet tagit ner dem på jorden. Det här inlägget är ett “must have”, till skillnad från omlottjeansen.

2. Om vitsen med att protestera. Nu blev det mycket @renoveringsraseriet här, men jag måste också tipsa om att läsa detta inlägg som handlar om Stockholmshems planerade renovering av ett antal lägenhetskök i Traneberg. @thetreecabin som bor i en av lägenheterna påbörjade en kamp för att bevara köken (i original, med bland annat utdragbara marmorskivor!) och nu har Stockholmshem faktiskt tagit fram två nya förslag som ska utredas, där det mesta av köksinredningen bevaras! Lite tidigt att ropa hej än, men visst lönar det sig att kämpa för det som är rätt!

3. Om #colourblockingweek. Ren inspirationsboost att gå in på stilutmaningen #colourblockingweek som @100procentsecondhand skapat denna vecka! Massor av färg och härliga höstoutfits att inspireras av, kanske för att kombinera plaggen i garderoben på nya sätt?

Veckans support: Backa Auroramålet

Bild: Auroramålet

Auroramålets crowdfundingkampanj. Visst minns ni Auroramålet, som jag berättade om i våras när de drog igång? Det är alltså ungdomar som stämmer svenska staten, backade av såväl forskare som advokater. Det här är en otroligt viktig process, som förtjänar allt stöd de kan få. Nu har de också startat en crowdfundingkampanj för att finansiera den rättsliga processen, och har du en lunchpeng eller så över tycker jag att det här är en mycket värdig mottagare av den just nu. Inget barn, ingen ungdom, borde behöva stämma staten för att ha en vettig framtid, men nu sitter en hel generation i just den sitsen och de förtjänar allt stöd de kan få. Här finns crowdfundingsidan om ni vill hjälpa till! 

Veckans 3 snabba nyheter

Gambia. Foto: Dan Roizer/Unsplash.

1. Så ligger världen till. Climate Action Tracker har släppt en rapport som utvärderar hur världen ligger till gentemot klimatmålen, och well – det är ingen munter historia. Även om EU leder det globala klimatarbetet just nu (och därigenom sätter bra press på tex USA), så får även EU svidande kritik i rapporten – inte minst för att naturgas (= fossilt bränsle) spelar så stor roll i omställningsarbetet. Så vilket land får bäst betyg? Egentligen bara ett – Gambia. Det är det enda land som ligger i linje med vad alla världens länder lovade i Paris för sex år sen, enligt DNs Peter Alestig. 

2. C vill skärpa stöd till miljöorganisationer. Centerpartiet har kommit med ett förslag som rört upp en del känslor i miljökretsar – att kraven kring vilka miljöorganisationer som får stöd från Naturvårdsverket (2020 var det 26 stycken som fick dela på totalt 10 miljoner kronor) ska skärpas. För er som är med i Klimatklubbens facebookgrupp diskuteras förslaget i den här tråden, där Rickard Nordin (C:s talesperson för klimat och energi) också deltar.

3. Blir vi klimatoptimister? I förra svepet berättade jag att en ny rapport från Naturvårdsverket slår fast att hela 93% av svenskarna tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringarna. Men i en ny internationell undersökning sticker Sverige ut åt andra hållet – med minst andel av befolkningen som oroar sig för att konsekvenserna ska drabba dem personligen.

Lite udda, detta – tänker vi då att klimatkrisen förvisso slår mot tex Gävle (som översvämmades häromveckan, och där min kompis bor), men inte mot tex Huddinge (där jag själv bor)? Eller tänker vi att saker kommer att hända i hela Sverige, men att samhället är rustat för det? Well, då kan det vara bra att veta att SKR (Sveriges kommuner och regioner) anser att klimatanpassningsstödet från regeringen (trots att det planeras att mångdubblas) är alldeles för litet …

Veckans hurra! Klimatklubben nominerad till Klimathjälte!

Foto: Skärmdump Bixia och Emily Dahl

En god nyhet! Vi kan väl avsluta svepet med något skoj, visst? I somras fick jag och Emma veta att Klimatklubben valts ut som en av sex finalister till priset Bixia Klimathjälte! Läs mer här. Vinnaren utses inom kort, ni kan väl hålla tummarna för oss?

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

+14
18 sep 2021 Direktlänk Hållbara svepet 7 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 54 – ekovego, dålig kvalitet och dags att skippa h-ordet

Hållbara svepet, del 53 – kyrkoval, byggnadsvård och #klimat2022

Spelet bakom din konsumtion – har du koll?

Vem styr vad vi köper, hur vi köper det och varför vi slår till? Har ni någon gång funderat på det?

Det här inlägget har jag velat skriva länge, men det krävde lite eftertanke. Risken är stor att skulden hamnar fel, till exempel.

Men ju längre tiden går, desto mer frustrerad blir jag över att konsumtionssamhället blir allt svårare att greppa för gemene man. För konsumenten. Och när konsekvenserna av systemet blir skuldfällor, ökade klassklyftor, överkonsumtion och ett förstört klimat tycker jag att vi måste börja snacka mer om det här.

Så, here it goes.

1. Konsumtionens stomme

Foto: Phu Dinh/Unsplash

Vad krävs för att vi ska hitta saker att köpa? Producenter förstås. Och marknadsförare.

  • Producent: Modeföretag A
  • Marknadsförare: Influencer A

Det här kan ni. Influencer A gör ett betalt, reklammärkt samarbete med Modeföretag A, och marknadsför ett visst plagg eller en kollektion. Vi som läser blir sugna på att köpa, och klickar oss in i webbshoppen eller beger oss till butik. Vi betalar med våra pengar, och går nöjda hem.

2. Trovärdighetshöjare

Foto: Thom Bradley/Unsplash

Men konsumenterna är rätt så reklamtrötta. Det känns inte riktigt så där äkta och trovärdigt längre med helsponsrade inlägg där alla influencerns plagg kommer från samma märke. Hur löser vi det?

  • Producent: Modeföretag A
  • Marknadsförare: Influencer A
  • Mellanhand: Affiliatenätverk A

Nu händer det saker. Influencer A kan nu klä sig (eller sitt hem) i olika varumärken, och använda adlinks (reklamlänkar) för att tipsa om alla de olika produkterna på bilderna trots att de inte kommer från samma ställe. En outfit, ett önskelistekollage med olika vill ha-produkter, en översiktsbild från vardagsrummet. “Mjukaste tröjan i merinoull finns på rea HÄR (adlink)”. 

Vad innebär det egentligen då? Jo, Influencer A har registrerat sig hos en mellanhand, Affiliatenätverk A, som i sin tur har ett avtal med Modeföretag A. Affiliatenätverk A tillhandahåller ett länkverktyg som innebär att om Influencer A länkar med en adlink istället för direkt till Modeföretag A:s webbshop så får Influencer A ett arvode för att ha marknadsfört produkten, trots att det inte är ett traditionellt betalt samarbete. Det kan vara en liten slant per klick, eller en större slant om läsarens klick också slutar med ett köp.

Modeföretag A kan genom att ha snygga produkter få många influencers att tipsa om just dem, men också locka med olika ersättningsnivåer till influencern för att konkurrera bättre om synligheten.

3. Next level påverkan

Foto: Wedding Dreamz/Unsplash

Okej, men det finns ju en gräns för hur mycket nya saker Influencer A kan köpa för att sen marknadsföra dem med adlinks och få en slant tillbaka? Systemet kräver ju ändå att det är plagg och prylar som fortfarande finns att köpa i butik, för att det ska funka?

Absolut, därför finns nästa nivå inom affiliate-världen: gifting. Det innebär att Modeföretag A, genom Affiliatenätverk A, erbjuder Influencer A att välja ut ett gäng plagg som hen antingen får gratis eller får köpa till en rejäl rabatt, så länge de sedan visas upp i bloggen och adlinks används.

Plötsligt blir det betydligt lättare att skapa ännu mer inspirerande content, när garderoben eller hemmet kan varieras med nya prylar i snabbare takt än plånboken kanske räcker till. Och då ökar chanserna att Influencer A:s läsare hittar fler saker de gillar och vill köpa. Marknadsföringen blir än mer effektiv.

Att det sen är svårt för läsarna att veta om det alltid är Influencer A:s personliga smak som får styra vad som visas upp (eller kanske ersättningsnivåerna, vilka företag som erbjuder bäst gifting eller mest lukrativa kampanjer) spelar mindre roll. Reklammärkningen sitter oftast där den ska. (Däremot är det dåligt med information om hur Influencer A egentligen ska bära sig åt för att skatta för alla giftade prylar och plagg.)

4. Klassklyftan växer

Foto: Leisara/Unsplash

Men, de som identifierar sig med och inspireras av Influencer A, de får inga produkter hemskickade. De får betala fullpris för varje plagg och pryl. De vill kanske jättegärna anamma stilen och smaken som Influencer A så framgångsrikt visar upp, men de kan ju inte riktigt hålla jämna steg i konsumtionen. Plånboken räcker inte till, i alla fall inte så här innan lön – och tänk om den där fina grejen hinner ta slut?

  • Producent: Modeföretag A
  • Marknadsförare: Influencer A
  • Mellanhand: Affiliatenätverk A
  • Brygga: Betallösningsbolag A

Lugn, det går att lösa! Åtminstone tillfälligt. För när de följer den där adlinken in i en webbshop där den fina tröjan i merinoull väntar i rätt storlek och kanske till och med på rea, så kan de dela upp betalningen. Eller till och med skjuta upp den helt, tills förhoppningsvis lönen trillat in. Det är fortfarande svettigt att försöka hålla jämna steg med Influencer A:s “shopping”-takt, men det går att hanka sig fram.

Resultatet blir att Influencer A allt mer verkar leva ett höginkomsttagarliv (oavsett faktisk inkomst), och läsarna får kämpa allt hårdare för att kunna gå från inspiration till verklighet.

5. Snöbollen rullar

Foto: Tamanna Rumee/Unsplash

Men till sist kommer ju ändå fakturan från Betallösningsbolag A. Ibland går det att skjuta upp lite till, eller betala av i delar, men förr eller senare ska pengarna in.

  • Producent: Modeföretag A
  • Marknadsförare: Influencer A
  • Mellanhand: Affiliatenätverk A
  • Brygga: Betallösningsbolag A
  • (Hot: Inkassobolag A)
  • Krisåtgärd: Låneinstitut A

Nu börjar det bli en ond spiral. Modeföretag A erbjuder gåvor via Affiliatenätverk A till Influencer A som sedan inspirerar oss att slå till, fort, fort innan rean/erbjudandet/produkten är slut. Betallösningsbolag A löser den tomma plånboken för stunden, men när fakturan kommer saknas kanske fortfarande pengar. Nu riskerar Inkassobolag A att komma in i matchen, och det känns inte kul alls. Kanske kan ett snabbt SMS-lån via Låneinstitut A hålla vargarna borta en stund till?

Pengar flödar allt snabbare runt, runt i konsumtionskarusellen. Och antalet aktörer som tjänar stora pengar på vår önskan att leva upp till olika livsstilsideal blir allt fler. Förlorarna? Klimatet. Och konsumenterna, som blir allt mer beroende av att pengarna strömmar in i jämn, hög takt.

Vems fel är det här?

Foto: Jeswin Thomas/Unsplash

Först: det här gäller förstås inte alla. Många människor klarar att konsumera vackra flöden fyllt av nyproducerade saker utan att överkonsumera (eller ens konsumera alls). Men, inte alla. Antalet SMS-lån växer och allt fler hamnar hos inkasso. Framför allt drabbas unga – det vill säga bloggläsare och instagramföljare.

Så vem bär ansvaret?

Kanske verkar hela den här texten som ett angrepp på influencers som “hetsar” till köp, men det är faktiskt inte tänkt som det. Visst bär influencers ett ansvar också, inte minst för sin roll som förstärkare av en redan kraftig nykonsumtionsnorm.

Men, influencers har inte uppfunnit det här systemet. Det har smarta entreprenörer gjort, och i det är influencers bara kuggar i ett större maskineri. Och när potentialen i dessa finans/tech-bolag börjar stå klar dröjer det inte längre förrän systemet blir självförstärkande. Bolag köper upp varandra, för att kunna maxa vinsten och förbättra flödena av produkter och pengar.

Och jag undrar hur många det är av alla bloggläsare där ute som egentligen vet att det kan se ut till exempel så här?

8 okt 2018:

Modeföretag A blir ny delägare i Betallösningsbolag A, investerar 185 miljoner

“Det är en enorm affär. Vad vi försöker göra här är något väldigt strategiskt”

3 dec 2018:

Affiliatenätverk A tar in 22 MSEK och lanserar AI-verktyg för influencers & magasin

“Vi kan hjälpa annonsörer välja influencers baserat på hur bra de är att generera försäljning vilket inte går att fejka”

31 okt 2019:

Betallösningsbolag A lanserar nytt betalsätt med Modeföretag A

“Vill du shoppa på (…).com, i (…)-appen eller i butik? Betala senare fungerar överallt!”

17 april 2020:

Stålbad för influencers: E-handlarna ställer hårdare krav

“Anledningen till att fler influencers länkar och att de allt oftare får en ersättning per order eller klick är att många varumärkesbyggande kampanjer – som ofta betalar fast ersättning – har dragits tillbaka”

27 juli 2021:

Betallösningsbolag A köper Affiliatenätverk A

“Det här är bara början”

Så nu har Betallösningsbolag A köpt upp Affiliatenätverk A, så att de själva kan kontrollera och driva på marknadsföringen via Influencer A (och B, C, D osv).

Dessutom har Betallösningsbolag A inlett ett samarbete med Modeföretag A, så att de också kan se till att Influencer A:s läsare inte snubblar på målsnöret för att tröjan kostar för mycket. Istället finns erbjudandet Betala senare, så att de (vi) kan köpa idag, och (förhoppningsvis) betala i morgon. Senare.

Varför är detta viktigt?

Foto: Alice Pasqual/Unsplash

Det här är bara ett exempel. Och kanske känner ni, efter att ha läst, att det här inte spelar så stor roll. Kanske anser ni att det är upp till var och en att separera inspiration från konsumtion. Att det är var konsuments ansvar att inte shoppa upp pengar man inte har. Att det trots allt löser många vardagsproblem att kunna förlägga betalningar till samma vecka som lönen kommer. Och det är ju toppen, i så fall.

Men, även om antalet skuldsatta svenskar faktiskt minskar, så ökar själva skuldsumman. Snittet ligger idag på 217 000 kronor, och den sammanlagda summan av kraven som skickades till Kronofogden 2020 var rekordstor – 21,7 miljarder (!) kronor. Med andra ord, de konsumenter som inte kan hantera konsumtionskarusellen fullt ut drabbas allt hårdare. Och här spelar e-handelns “shoppa på kredit”-tänk stor roll. (Tilläggas bör att Klarna tidigare till och med hade en egen inkassoverksamhet, under ett annat namn för att det inte skulle förknippas med huvudverksamheten, men den är nedlagd nu.)

Och, som en del av influencerbranschen (vilket jag är, oavsett vad jag kallar mig – med räckvidd kommer påverkan), vill jag ändå att det ska finnas en medvetenhet om att det inte bara är din favoritinfluencers personliga smak som inspirerar dig och inte bara det kontantlösa samhället som styr hur eller när du betalar för dina köp. Det finns starkare krafter än så.

Och, det bör också sägas att det finns en könsaspekt i det här. Majoriteten av stora influencers i livsstilssegmentet är kvinnor. Fler kvinnor än män följer influencers. Och kvinnor shoppar mer livsstilsprodukter som kläder och inredning än män. Men – männen sitter på den ekonomiska makten, inte minst när det gäller produkter och tjänster riktade till kvinnor. I Klarnas styrelse sitter i skrivande stund 6 män och 2 kvinnor. I APPRLs sitter 6 män och 0 kvinnor. (I H&Ms däremot sitter 6 män och 8 kvinnor.)

I takt med att influencerbranschen omsätter mer pengar och tillskansar sig större inflytande blir också enskilda influencers invalda i exempelvis modeföretagens styrelser, får prestigefulla uppdrag som exempelvis fashion directors hos olika plattformar och techlösningar för att skapa en stilkoppling och buzz och ovanpå det finns dessutom en hel del familjekopplingar mellan influencers och investerare och olika bolags beslutsfattare. Med andra ord – i toppskiktet av influencers finns det allt fler som har betydligt större insyn i branschen än vad läsarna har.

Det finns alltså många mekanismer som samverkar för att du ska:

  1. köpa mer
  2. köpa nu
  3. köpa ofta

Det bör du vara medveten om.

Anledningen till att jag skriver om det här handlar förstås om klimat och hållbarhet. Överkonsumtionen leder till enorma utsläpp, och så länge vi konsumerar i den takt vi gör kommer företagen fortsätta ösa ut billiga, massproducerade produkter på marknaden – oavsett kostnaden för klimatet. Och då känns det viktigt att det inte bara pratas om transparens vad gäller produktionen, utan också av marknadsföringen och köpmekanismerna. Men det behöver inte bara handla om klimatet heller. Klassklyftor och skuldsättning är två andra samhällsproblem som också måste tas på allvar.

Här kommer några intressanta lästips på ämnet:

Och slutligen, 3 bra saker

Allt är inte mörkt i konsumtionskarusellen. Det händer en del bra saker också.

Foto: OhTilly/Unsplash

1. Kredit får inte längre vara det förvalda alternativet

I mars förra året kom en lag som hindrar webbshoppar från att sätta kreditalternativet som förval. Det förvalda alternativet används av de flesta oavsett om man kan betala direkt eller ej, vi människor är bekväma (därför är “nudging” effektivt – genom att sätta till exempel miljöfrakt som standard kommer fler att använda det, även om det är dyrare).

Och fram tills förra våren kunde alltså valet att skjuta på betalningen (och därmed handla för mer än man har råd med för stunden) vara det förinställda alternativet. Så är det alltså inte längre (men det är fortfarande fullt möjligt för webbshoppar att erbjuda det som alternativ).

2. Transparensen ökar

Klarna, eller “Betallösningsbolag A” som jag kallat dem i större delen av det här inlägget, försöker också verka som en god kraft i detta. I somras lanserade de Wikipink – och redovisar öppet sin statistik över hur många av deras kunder som hamnar hos Kronofogden, med ett uttalat mål att vilja sänka siffran.

3. Regelverket kring influencers intäkter stramas åt

Och förra hösten kom nya riktlinjer kring reklammärkning i sociala medier, som ska göra det lättare för konsumenter att identifiera vad som är betalt innehåll och inte.

Frågan är bara om små steg i rätt riktning räcker för att hålla jämna steg med tech-synergierna bakom provrumsdraperiet? Vad tror ni?

+64
16 sep 2021 Direktlänk Klok konsumtion 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Därför ska du köpa ekologisk mat!

Äta svenskt, lokalt och närproducerat – vad hamnar på framtidens tallrik?

Om “good enough” – och “hellre inte alls än halvdant”

Ooookej, nu blev det dubbla budskap här, men lugn – förklaring kommer!

Jag tänkte att det här inlägget skulle handla lite grann om var vi lägger ribban när vi pratar om hållbarhet, och när det är dags att dra gränser. Och ja, min uppmaning blir faktiskt att tänka “good enough” ibland och “hellre inte alls än halvdant” ibland.

1. Good enough

Inte ens en uppoffring: Att bygga höstgarderoben på loppisfynd. Foto: Maria Soxbo

Tyvärr hade mänskligheten lite otur när vi tänkte och byggde upp världen, vilket resulterat i att det i princip är omöjligt att leva “hållbart” som samhället ser ut nu. Vi har helt enkelt målat in oss i ett hörn. Och för att ändra på det behöver vi systemförändring, inget annat. Det kommer vi inte att åstadkomma om alla fokuserar alldeles för mycket på individnivå, och därför är det superviktigt att vi inte fastnar i detaljer här.

Så JA, självklart ska vi sänka de utsläpp vi kan sänka och ställa om så gott det går. Det är rimligt att välja tåg före flyg, vego före kött och begagnat före nytt i alla lägen. Vårt elavtal ska vara förnybart, vi ska hellre ta cykel och buss än bil och är vi bilberoende är det toppen om vi kan byta till elbil. Pensionspengarna ska förvaltas på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt, och det är en god idé att byta från storbankerna till en hållbar bank.

Men NEJ, därefter ska du inte lägga all din energi på att plastbanta bort varenda matlåda i köksskåpen, eller känna dig misslyckad om zero waste verkar vara en utopi (för det är det). När du gjort de stora valen ovan är det dags att tänka “good enough” – och sen lägga din resterande energi på att förändra samhället istället. Maila företag, skriv under namninsamlingar, inspirera vänner att bli mer hållbara, skriv insändare oh debattartiklar, bli medlem i miljöorganisationer, klimatstrejka, dela bra hållbarhetsinformation. (För vi behöver som bekant inte fem personer som lever perfekt, utan flera miljoner – eller helst miljarder – som tar många steg i rätt riktning.)

2. Hellre inte alls än halvdant

En nyproducerad broguesko märkt “hållbar” hos Zalando med motiveringen “Denna produkt belastar planetens resurser mindre eftersom den är tillverkad av material som kräver mindre vattenförbrukning i produktionsprocessen”. Men det viktiga här är förstås att den fortfarande belastar planetens resurser.

Men, jag tycker inte att vi ska tänka “good enough” i alla sammanhang. Tvärtom. Framför allt när det kommer till företag och vilka krav vi ställer på dem.

I fjol skrev jag till exempel ett långt blogginlägg om Zalando, där jag konstaterade att av de 32 520 damaccessoarer Zalando hade i webbshoppen var 1 420 – eller 0,04% – märkta med “hållbarhet”. Och då är det dessutom hållbarhetskriterier Zalando själva satt, det vill säga det finns ingen oberoende tredje part som konstaterat att dessa 1 420 accessoarer verkligen är hållbara.

För nyfikenhetens skull kollade jag nu, tio månader senare, samma sak. Och nu får jag 2 989 hållbarhetsträffar av totalt 45 630 damaccessoarer. Andelen har alltså ökat från 0,04 till nästan 0,07% på tio månader. Vi har ynka åtta år kvar till Parismålen ska vara nådda, med den här takten kommer andelen “hållbara” (som alltså dessutom är Zalandos egen bedömning) damaccessoarer inte ens utgöra 1% av sortimentet år 2030. Är det “good enough”? Är det ens halvdant?

Plus – antalet nyproducerade damaccessoarer totalt har dessutom ökat med 40% på tio månader. Håller Zalando takten även där så kommer de ha över 150 000 olika damaccessoarer i sortimentet år 2030. Är det rimligt?

Nä, jag tycker att vi ska ställa skyhöga krav på alla företag vi funderar på att handla oss från och med nu. Och ifrågasätta också alla de hållbarhetsbudskap vi bombarderas med (för inspiration, kolla det här inlägget där jag mailtjafsat med Mango).

Och sen, utöver det, förstås också ställa en del frågor till oss själva. Behöver jag den här? Om ja, kan jag lösa behovet på ett annat sätt än att köpa nytt? Kommer jag att använda den mycket och länge? Hur är den tillverkad? Av vem? Av vilka material? Vad händer om den går sönder? Och så vidare.

Om det inte känns som ett klockrent köp är det bättre att tänka “hellre inte alls, än halvdant” – och vänta tills det perfekta valet dyker upp.

Och slutligen – om vi kombinerar punkt 1 och punkt 2, och tänker “good enough” när vi gjort de stora omställningarna som individer istället för att fastna i detaljer, så kommer vi ha ork och energi kvar att ifrågasätta företagen. Och ju fler vi är så gör det, desto snabbare sker systemomställningen. Och då, då blir det lättare att fortsätta ställa om som individer också. Win/win!

Vad tycker ni?

+14
14 sep 2021 Direktlänk Reflektioner 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Om ett vägval

Därför borde vi alla vara materialister

Hållbara svepet, del 54 – ekovego, dålig kvalitet och dags att skippa h-ordet

Aningen försenat svep den här gången, då mina barns skolstart resulterade i både vabb och en rejäl förkylning, så tid och ork svajade lite denna arbetsvecka. Men ett söndagssvep fick jag i alla fall ihop!

Svt steppar upp

Foto: LW/Unsplash

Public service-satsning på klimatet. Precis i början av Klimatklubben (hösten 2018) startade ett gäng medlemmar ett upprop för mer klimatnyheter i public service. Det har gått lite trögt, men nu verkar det äntligen hända lite mer. Svt har förutom att utlova “kraftsamling” precis lanserat ett nyhetsbrev (signa upp er här!) som sammanfattar den gångna veckans klimatnyheter, och 24 oktober kommer också en två timmar lång “klimathearing” att sändas med Camilla Kvartoft i spetsen.

Jag har hört en viss kritik mot nyhetsbrevet för att det av naturliga skäl bara kommer att nå de redan frälsta, och att Svt borde lägga störst krut på att nå ut till så många som möjligt. Men, nyhetsbrevet innehåller inte exklusivt material utan fungerar bara som ett sätt att samla informationen enligt Svt Nyheters programchef Charlotta Friborg:

Nyhetsbrevet är en tjänst som samlar och erbjuder översikt över den klimatrapportering som publicerats av SVT:s olika redaktioner under veckan. Allt som är med i nyhetsbrevet finns även publicerat på svt.se, i våra tv-sändningar eller SVT Play och är därmed tillgängligt för alla, prenumerant eller inte. Ingenting publiceras alltså endast i nyhetsbrevet, utan det är en satsning som vi gör för att försöka ge överblick i denna komplexa fråga.

Jag tycker att ALLA satsningar på att sprida information om nyhetsbrevet är bra, och efter medielogik funkar så att det som uppskattas ofta får mer resurser vill jag tvärtom uppmana alla att börja prenumerera på nyhetsbrevet för att visa att klimatsatsningar går hem!

Veckans to do: Mer ekovego i hyllorna!

Skärmdump från Naturskyddsföreningens namninsamling.

Ekovego! Att vi ska minska på köttet är det nog ingen som missat, och numera finns en uppsjö av alternativ i mataffärerna. Men … hur mycket är ekologiskt? Inte mycket alls, visar det sig. Ekomatcentrum har inventerat butikerna och inte hittat en enda (!) ekologisk vara bland vegoprodukter som korvar, biffar, burgare och färs. Detta vill Naturskyddsföreningen ändra på, och har därför skapat ett upprop riktat till de fem största aktörerna inom vegetariska produkter i Sverige (Anamma, Hälsans kök, Oumph, Findus och Dafgårds).

Detta skriver vi på, eller hur?

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: @johannaleymann.se

1. Om kvalitet och kläder. Johanna Leymann är ett måste att följa för tankar kring hållbart mode, och jag vill också tipsa om kommentarsfälten som kompletterar Johannas inlägg så bra. Detta inlägg om hur dålig kvalitet många nyproducerade plagg har (Johannas byxor höll bara tre månader!) är läsvärt, och ledde till bra diskussioner i kommentarsfältet.

2. Om loppis och konsumtionsbehov. Det hör inte till vanligheterna att jag tipsar om sex år gamla inlägg i svepet, men efter att Johanna Leymann tipsat om det här inlägget känner jag att det ändå måste få komma med. @Friidaki skrev nämligen 2015 ett inlägg om att rättfärdiga loppisshoppingen, och att fortsätta göda sitt konsumtionsbehov – tankar som jag själv tampas med och som (även om secondhand tveklöst är bättre än nytt) ändå är värda att reflektera över.

3. Om secondhand till kidsen. Isabelle McAllister har skrivit ett bra inlägg om hur hon resonerar när hon köper kläder till sina barn, och hur andrahand blivit en självklarhet i familjen. Nu är Isabelles barn ganska stora och har tränat upp ett öga för att hitta bra saker själva. Kul och tipsig läsning för föräldrar!

Veckans lästips: Yrsa Lindberg om ordet “hållbarhet”

Skärmdump från Resume.se.

Debattartikel. Grymma Yrsa Lindberg (som ligger bakom @greenwashingiSverige) har skrivit en debattartikel om ordet “hållbarhet” och hur det används av företag som borde läsas av inte bara företagen, utan också av alla konsumenter. Det stora problemet med greenwashing är ju att vi förleds att tro att det är fritt fram att konsumera produkter så länge de är “hållbara” – och Yrsa menar att det inte finns några genuint hållbara produkter idag. Alltså borde ordet inte användas i marknadsföring och reklam längre. Läs!

Veckans 4 snabba nyheter

Foto: Geran de Klerk/Unsplash

1. Skogsindustrierna i blåsväder. Läste ni DNs stora granskning om den svenska skogen som gick som en följetong i vintras, och som sedan byggts på med nya artiklar ända sedan dess? (Här finns alla artiklar.) Det gjorde i alla fall branschorganisationen Skogsindustrierna, och de blev inte glada. I förra veckan släppte Näringslivets medieinstitut en kritisk rapport om DN-granskningen, och nu har det avslöjats att Skogsindustrierna finansierat den. Ooops.

2. Flygets klimatpåverkan. Ett vanligt argument kring flyget brukar vara att det bara står för 4-5 % av de globala utsläppen. Vilket stämmer, men det beror ju framför allt på att så försvinnande få av världens alla människor faktiskt har möjligheten att sätta foten på ett flygplan idag. Svenskar flyger till exempel (normalt sett) 5–6 gånger mer än det globala genomsnittet. Nu har det också släppts en ny rapport som visar att om flyget fortsätter som vanligt och övriga branscher faktiskt ställer om så kommer flyget att stå för 20% av utsläppen år 2050.

3. Svenskarna: Förbjud produkter med stora utsläpp! Naturvårdsverket har också släppt en ny rapport, och slår fast att hela 93% (!) av svenskarna tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringarna. Än mer intressant är att en stor majoritet, 63%, också vill se förbud mot varor och tjänster med höga klimatavtryck – vilket är uppmuntrande, eftersom politiken behöver fatta en rad obekväma beslut framöver om vi ska nå klimatmålen.

4. Outsourca möbelförsäljningen. I mitt flöde dök plötsligt relativt nystartade Mjuk upp, och jag blev nyfiken. Det verkar vara ett slags “Sellpy för möbler”, det vill säga ett företag som erbjuder sig att ta hand om allt kring begagnatförsäljningen åt oss. Mjuk hämtar upp, inspekterar och rengör möblerna, och lägger sedan ut dem till försäljning i den egna webbshoppen. Än så länge verkar upphämtning framför allt ske i Stockholm, Uppsala och Västerås. Ingen aning om hur väl detta kommer att funka, men eftersom Mjuk också vänder sig till företag hoppas jag se färre kontorsrenoveringar som slutar med att den gamla inredningen dumpas i en container utanför.

Veckans tips: Svensk politik och klimatet

Koll på klimatpolitiken. Idag är det prick ett år till valet, och det märks att svensk politik kommer att vara på tapeten allt mer framöver. I veckan gästade jag och miljö- och klimatminister Per Bolund (Mp) klimatdagen på ExpressenTVs satsning Fem dagar om framtiden. I klippet ovan kan ni se just det inslaget, men det finns mycket annat intressant att se också – här finns alla klipp med debatter, panelsamtal och intervjuer. (Där finns alltså innehållet från alla fem dagarna, inte bara klimatdagen.)

Dessutom hölls en särskild debatt om klimatet i riksdagen i veckan, och den går att se i efterhand eller också läsa allt som sades på riksdagens sajt.

Att kolla igenom allt detta kanske inte lockar, men jag rekommenderar att scrolla lite i alla fall för att börja bilda sig en uppfattning om vad våra folkvalda politiker lägger sitt krut just nu.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

+10
11 sep 2021 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 55 – personliga utsläppsbudgetar, klimatoptimism och #vackrasteporten

Hållbara svepet, del 53 – kyrkoval, byggnadsvård och #klimat2022

Därför ska du köpa ekologisk mat!

“Ekologiskt” är ett ord vi vant oss vid, vid det här laget. Ekologisk bomull i tröjan, ekologiskt kaffe i koppen och ekologisk tvål i duschen. Men hur bra koll har vi egentligen på vad ekologiskt egentligen innebär? Och hur stor roll spelar det att vi väljer ekoalternativet när vi till exempel står och väljer mellan en påse vanlig potatis och en påse ekopotatis i mataffären?

Ekogrönsaker från Karshamra gård inte så långt ifrån där jag bor. Alla foton: Maria Soxbo

Avsnittet gör vi tillsammans med tre otroligt viktiga aktörer – Ekologiska lantbrukarna, KRAV och Sveriges Konsumenter. Tillsammans ser de till att såväl ekoböndernas som konsumenternas intressen tas tillvara och rätt information sprids, och vi är så glada över att kroka arm med dem!

Visste ni till exempel att det bara finns två märkningar som garanterat innebär att något är ekologiskt? Det är EU-lövet (ser ut så här) och KRAV-stämpeln (här får ni koll på exakt vad den märkningen innebär).

Båda är oberoende tredjeparts-certifieringar som ställer höga krav, så de går att lita på. KRAV har till exempel hela 37 regler som gynnar klimatet, bara en sån sak!

Ändå skönt att slippa hålla massor av olika märkningar i huvudet, eller hur?

Nytt poddavsnitt ute nu!

I det senaste avsnittet av Plan B-podden – Bönder, bördig jord & biologisk mångfald – vänder och vrider vi på begreppet ekologiskt när det handlar om just mat. Varför är det viktigt att köpa eko? Vad är det ekologiska jordbrukets fördelar, och utmaningar? Vilka myter om ekologiskt stämmer faktiskt inte? Och hur är det att vara ekobonde – på riktigt? (Japp, vi ringer en bonde och frågar!)

Och om ni tycker det här med vad vi ska välja i matbutiken är svårt är ni inte ensamma. KRAV har gjort en rapport som heter Den hållbara maten, som visar att nästan varannan konsument känner sig förvirrad när det gäller hållbara matval. Hela rapporten – som reder ut vad som egentligen gäller – finns här!

Passa också på att testa er själva och era ekokunskaper, vettja! Sveriges Konsumenter har ett kul quiz om just detta.

Skördetidsnöje (med elbilen) – att besöka ekogårdsbutiker! Det skadar inte om de serverar pizza också …)

Anledningen till att vi släpper avsnittet just nu är för att prick nu pågår Ekoseptember, en månad när ekomaten är på tapeten lite extra och det till exempel är perfekt läge att besöka olika ekologiska gårdsbutiker. Det händer mycket spännande, och på Heltenkelteko listas alla Ekoseptember-evenemang som arrangeras.

Men, självklart borde den ekologiska maten stå i centrum året om – det är ju när saker blir vana, vardag och norm som vi åstadkommer förändring på riktigt!

Kött, mjölk och ost – extra viktigt att köpa ekologiskt om/när vi äter det, eftersom det har en hög klimatpåverkan i sig. Plus – djuren har det bättre inom ekojordbruket eftersom kraven på att få beta ute är högre. Ekologiska kor är viktiga även för den ekologiska gödsel som behövs för eko-odling (grönsaker och spannmål), för att hålla markerna öppna (vilket i och för sig även får klarar av) och för att genom sitt betande på naturbeten bidra till biologisk mångfald.

Förra året gjorde vi också ett avsnitt om ekologisk mat – Besprutat, bin & biologisk mångfald – som bland annat tog upp språkbruk, skeva normer (som att vi anlägger monokulturella gräsmattor överallt) och hur viktiga bina är för oss människor. I det här avsnittet fokuserar vi mer på maten och jordbruket, så jag kan varmt rekommendera att lyssna på båda avsnitten för att få med alla perspektiv.

Jag vill också tipsa om sajten Ekofakta som drivs av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Den är både forskningsförankrad, faktagranskad och lättillgänglig – så bra!

Rykande färska grönsaker från Karshamra gård.

5 viktiga saker från avsnittet

  1. Ju mer svensk ekomat vi köper, desto mer kommer vi att få. Sveriges nationella livsmedelsstrategi anger nämligen att produktionen ska motsvara efterfrågan, så här är konsumentmakten viktig!
  2. Att odla ekologiskt är ett av få sätt som bönderna själva kan höja värdet på sina produkter. Det är viktigt eftersom villkoren för bönderna är tuffa (tre bönder om dagen lämnar yrket just nu).
  3. Ekomat är därför ofta några kronor dyrare, men för genomsnittssvensken bör det inte vara ett problem – särskilt inte med tanke på hur mycket mat vi slänger och hur mycket tomma kalorier vi köper. Om vi åt mer vego, mer i säsong och åt upp maten så skulle de extra ekokronorna inte märkas i plånboken! Läs mer om ekomatens pris här!
  4. Konstgödsel är en av de stora utsläppsbovarna i jordbruket. Generellt är utsläppen inom jordbruket ganska svåra att påverka, eftersom det handlar om biologiska processer. Men – en skillnad på ekologiskt och konventionellt jordbruk är att det ekologiska förlitar sig på det naturliga kretsloppet och recirkulerar kvävet som finns. Konventionellt jordbruk tillsätter istället extra kväve genom konstgödsel, och förutom att det kan leda till övergödning och försurning så bidrar det till att väldigt mycket lustgas släpps ut – och lustgas är en väldigt kraftfull växthusgas.
  5.  Besprutningsmedel är dåligt för både människa och miljö. Bara för att förse en enda familj med konventionell potatis i ett år så används 15 liter besprutningsmedel och någonstans mellan 8 och 12 olika preparat. Det här påverkar förstås naturen där potatisen odlas, och dessutom är det svårt att säga hur det påverkar människorna (cocktaileffekten). Ekologiskt jordbruk använder inga besprutningsmedel.

Shoppingkassar från gårdsbutiken.

För mig som storstadsbo (om än i villaförort) finns det ett enormt utbud av ekoprodukter i butikerna, och jag försöker köpa så mycket eko jag bara kan! Men, ingen matshopping är roligare än att få handla direkt från en gårdsbutik och fylla kassarna med grödor som växt upp bara ett stenkast från där jag betalar. Eftersom det dessutom är skördetid dignar gårdsbutikerna av fantastiska råvaror just nu. Så om ni kan, passa på att göra en utflykt och fyll kassarna med de bästa livsmedel Sverige producerar!

Andelsjordbruk – ett spännande koncept där konsument och bonde delar på riskerna.

I poddavsnittet går Emma och jag loss om allt från ärliga innehållsförteckningar till “jordbruks-lumpen”, andelsjordbruk, min framtidsvision för Sverige och hur det borde införas ett matvårdsbidrag i samhället!

Det senaste av de två avsnitt vi gjort om ekologisk mat!

Dessutom hör vi alltså bonden Fredrik berätta om ekologiskt jordbruk, och Ida Lind från Ekologiska lantbrukarna reda ut jordbrukets utsläpp. Avsnittet går att lyssna på här nedanför, eller i valfri poddapp förstås. Missa ej! Och – köp eko, hörni! För klimatet, miljön, människan och djuren!

+10
7 sep 2021 Direktlänk Klok konsumtionReklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Spelet bakom din konsumtion – har du koll?

Äta svenskt, lokalt och närproducerat – vad hamnar på framtidens tallrik?

Hållbara svepet, del 53 – kyrkoval, byggnadsvård och #klimat2022

Aningen försenat svep den här gången, då mina barns skolstart resulterade i både vabb och en rejäl förkylning, så tid och ork svajade lite denna arbetsvecka. Men ett söndagssvep fick jag i alla fall ihop!

Kyrkovalet – dags att engagera sig!

Foto: Frederik Falinski/Unsplash

19 september. Om två veckor är det kyrkoval i Sverige. För mig är det en söndag som alla andra, eftersom jag gick ur kyrkan för mer än ett decennium sen. För andra är det en söndag som alla andra trots att man är medlem i Svenska kyrkan fortdarande, eftersom kyrkans roll i ens liv är närmast obefintlig. Men – i just det här kyrkovalet finns det minst två vettiga anledningar att rösta i kyrkovalet om man får – så snälla, gör det ni som kan.

  1. Nynazister storsatsar på kyrkovalet. Sedan tidigare är SD väldigt aktiva i kyrkovalet, men i år har även AfS (Alternativ för Sverige) lagt mycket krut på detta val. Eftersom valdeltagandet i kyrkovalet är relativt lågt numera, har partier som aktivt försöker ta många röster en stor chans att lyckas. Alltså är det extra viktigt att alla som inte delar nynazistiska värderingar faktiskt röstar i valet för att begränsa deras makt.
  2. Skogsfrågan blir viktig. Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare, och idag är 7,3% av kyrkans skog skyddad. Jämfört med Sveriges internationella åtaganden om att värna om biologisk mångfald borde 17% av landområdena varit skyddade senast 2020. Det finns röster för att kyrkan ska bedriva hyggesfritt skogsbruk och skydda mer skog, och det är i kyrkovalet vi som individer (om vi är medlemmar) kan påverka. Här finns en bra sammanfattning om vad nomineringsgrupperna (kyrkans motsvarighet till partier) tycker i skogsfrågan.

Du kan förtidsrösta i kyrkovalet från i morgon (6/9), och alla medlemmar i Svenska kyrkan som är folkbokförda i Sverige får rösta så fort de fyllt 16. Så, ta chansen – detta är ett mer betydelsefullt val än du kanske tror. Här finns all info om kyrkovalet.

Veckans to do: Signa Klimatklubbens namninsamling

Klicka för att komma till namninsamlingen.

#klimatval2022. Om nästan prick ett år är det riksdagsval (och kommunalval – också viktigt) i Sverige. Redan nu märks tendenser från olika politiska falanger att försöka styra valrörelsen till att handla om exempelvis invandring/integration och gängkriminalitet snarare än klimatkrisen. Självklart är alla samhällsfrågor viktiga, men faktum är att det är svårt att behandla exempelvis invandringen som en separat fråga när någonstans mellan 200 miljoner och 1 miljard väntas vara på flykt år 2050 på grund av just klimatet.

Klimatklubben har därför startat en namninsamling riktad till alla riksdagspartier, om att låta klimatet hamna högst på agendan i den kommande valrörelsen, och att sätta övriga frågor i en klimatkriskontext. Ju fler som skriver på den, desto större chans att den får genomslag – så ta er gärna tiden att skriva på, det tar bara någon minut. Och, dela den gärna vidare så att fler upptäcker den! Om ni delar den i sociala medier (eller bara skriver om klimatet och valet i allmänhet), använd gärna hashtaggen #klimatval2022.

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: @alejandracerda.co

1. Om beteendeförändringar & politik. Det här inlägget av Alejandra Cerda satte ord på exakt hur jag själv tänker. Att beteendeförändringar leder till större engagemang, att kunskapen som krävs för att handla rätt som individ sedan kan användas också för att sätta press på politiker och företag. Mycket klokt formulerat!

2. Om hyrgarderober och hållbarhet. Den senaste tiden har en finsk studie kring kläduthyrning fått mycket uppmärksamhet, och olyckligt nog har den sammanfattats som att “det är värre att hyra kläder än att kasta dem i papperskorgen”. Filippa/@fairfashionistafilippa har gjort ett nyanserat och faktabaserat inlägg som reder ut det hela – läs!

3. Om vad vi kan göra. Jag gillade detta inlägg från @livableclimate med 5 tips kring vad vi kan göra för att vara till nytta i bekämpningen av klimatkrisen. Tipsen är skönt formulerade (“Cultivate a climate squad!”) och samtidigt vettiga, konkreta och effektiva. Kolla in!

Veckans poddtips: Byggnadsvårdspodden

Foto: @ruckel_och_rodfarg

Teori, praktik & pröva sig fram. Har ni upptäckt Byggnadsvårdspodden? Den kommer ut ungefär med ett avsnitt i månaden (sex avsnitt finns ute), och i den resonerar konstvetaren Svante H Tirén/@ornament_archives, hantverkaren Anton Björklund/@anton_bjorklund och “den glada amatören” Josefina Fogelin/@ruckel_och_rodfarg kring byggnadsvård. Vad det är (och inte är), förhållningssätt och tankar kring att vårda snarare än att riva ut och börja om. Mysig lyssning, mycket kloka tankar och jag som är tvillingmamma är oändligt imponerad av Josefina (som har fyra barn, varav två är tvillingbebisar) som orkar kombinera detta med ett gammalt hus med minst lika många behov som bebisarna. Hatten av!

Veckans 3 snabba nyheter

The preown ntw.

1. The preown ntw. Äntligen kommer en vass branschorganisation som ska hjälpa den cirkulära ekonomins aktörer framåt! The preown ntw “samlar Sveriges kommersiella aktörer med cirkulära affärsmodeller inom textil och heminredning, i syfte att främja en branschövergripande och långsiktigt konkurrenskraftig marknadsutveckling” och ordförande är min smarta vän Maria Lagerman.
The preown ntw vill samla alla kommersiella aktörer som hjälper till att förlänga livet på produkter, med andra ord är såväl secondhandbutiker som företag inom uthyrning och reparationer till exempel. Om ni, eller någon ni känner, driver till exempel en vintagebutik – tipsa dem gärna om att gå med i The preown ntw! Ju starkare organisationen blir, desto större chans har den att påverka villkoren.

2. Ekoseptember. Just nu är det ekoseptember – en kampanjmånad för att öka medvetenheten om ekologiska varor. Jag och Emma släpper inom kort ett poddavsnitt för Plan B-podden om just detta, och i väntan på det vill jag uppmana er alla att skriva på Naturskyddsföreningens namninsamling om att fler vegoprodukter ska bli ekologiska (superviktigt!).

3. Filmer om hållbart mode. Mistra har gjort en filmserie om fyra avsnitt kring hållbart mode där de pratar om produktion, plagg, material, återvinning, affärsmodeller och konsumentbeteenden. Väldigt bra sätt att få en grundkoll på mode ur hållbarhetssynpunkt – se alla avsnitt här.

Veckans sista minuten-tips: Slow Business-kurs

Johanna Leymanns kurs börjar nästa vecka!

Hållbart företagande. Min forna Klimatklubben-kollega Johanna Leymann driver kurser i slowföretagande, och nu drar en ny omgång igång. Än finns tid att signa upp sig, så om du är småföretagare och vill hitta bättre balans och ett sätt att driva företag med hållbarhet som ledstjärna – hoppa på! Johanna är så grym, jag vet ingen som är så bra på att sätta inte minst den personliga hållbarheten i centrum. Här finns kursen.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

+10
5 sep 2021 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 55 – personliga utsläppsbudgetar, klimatoptimism och #vackrasteporten

Hållbara svepet, del 54 – ekovego, dålig kvalitet och dags att skippa h-ordet

Äta svenskt, lokalt och närproducerat – vad hamnar på framtidens tallrik?

Vad är lokal mat för er? Är det de solmogna tomaterna på den egna balkongodlingen? Reko-ringarnas ägg och goda grönsaker från närliggande gårdar? Blåbär och svamp plockade i närmaste skog? Svensk potatis och mjölk på stormarknaden?

Knäckebröd från Leksands Knäckebröd, spetskål, rödlök, grönkål, rödbetor och svart morot, plus ett glas blåbärsdricka på svenska blåbär. Alla foton: Maria Soxbo

För mig är det nog en kombination. Svensk mat förstås, men också gärna så nära mig det går. Det behöver inte vara egenodlat (för då hade jag, let’s face it, svultit ihjäl för länge sen), men det får väldigt gärna vara livsmedel med ursprung i mitt och närliggande landskap. Det är ju till exempel en av de saker jag älskar mest med att ha tillbringat somrarna på Gotland – att det närproducerade alltid är så närvarande och tydligt där. Hela skalan från limpan, potatisen och sylten i den vanliga matbutiken som är så tydligt uppmärkta med ursprung till gårdsbutikerna med det allra, allra färskaste ön kan erbjuda.

Senaste avsnittet av Plan B-podden – på knäcke från Leksands Knäckebröd så klart.

I senaste avsnittet av Plan B-podden slår vi våra påsar ihop med Leksands Knäckebröd, ett familjeföretag som i sex generationer (!) bakat bröd på lokalt odlad råg och vatten från egen källa. Och när en av rågbönderna i närheten berättade att han måste sluta leverera till dem för att han tänkte ställa om till ekologiskt, fick han i stället ett utökat uppdrag att leverera all ekoråg bageriet behöver. Så fint!

Rödbetan. Svensk bas, eller svensk delikatess på toppen?

Det finns något så sunt i det tänket, att det lokala ska vara basen snarare än tillbehöret. För så blir det tyvärr lätt idag, när varannan tugga vi äter faktiskt är importerad. Så sent som i början av 1990-talet var 75% av all mat i matbutiken svensk, nu är det bara 50%. Vi köper mängder av utländska varor, och sen toppar vi med de där balkongtomaterna. Bara en sån sak som att 265 000 ton äpplen ruttnar bort i våra villaträdgårdar medan vi samtidigt – mitt under äppelsäsongen – importerar 93 000 äpplen, inte sällan från andra sidan jordklotet.

Japp, det är skevt som sjutton, och det här försöker vi vända och vrida på i senaste avsnittet. För lokal mat handlar inte bara om transporter, utan också om jobbtillfällen, stolthet, en stärkt relation till maten vi äter (som kan behövas för att minska svinnet till exempel) och en levande landsbygd.

Bara en sån sak som att det finns massor av svenska grödor som fallit i glömska för att vi hittat något exotiskt från utlandet istället. Tänk så exotiskt det kommer att bli att plocka in de kulturarvsgrödorna i köket igen! Min poddpartner Emma har nosat upp en växt som kan jämföras med veganska ostron till exempel, det vill jag smaka. Och helt ärligt, så här mitt i en klimatkris vore det inte så himla dumt att vara självförsörjande på fler livsmedel än morötter, socker och spannmål (som vi är idag) heller, tycker jag!

6 bra saker för klimatet med att handla lokalt

Det lokala är också det klimatsmarta – om det är växtbaserat, och vi inte tar bilen för att köpa det.

Matforskaren Elin Röös på Sveriges Lantbruksuniversitet har satt ihop en så bra lista på fördelarna med lokal mat, som jag gärna vill skicka med er också!

  1. Vi ökar efterfrågan på lokal produktion! Det här är faktiskt viktigt, eftersom vi numera har en nationell livsmedelsstrategi som säger att den inhemska produktionen ska öka – och matcha efterfrågan. Här kan vi konsumenter bidra!
  2. Vi bidrar inte till att den utländska jordbruksmarken expanderar. Och eftersom det i andra länder kan handla om att skövla regnskog för att skapa jordbruksmark om exporten är lukrativ är detta också viktigt.
  3. Vi får bättre kontroll över maten. Det som produceras här styrs av svenska lagar, det som produceras utomlands har inte alltid samma krav på sig.
  4. Vi kan måna om djuren som producerar maten. Sverige har bättre djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning i jämförelse (även om vi så klart också kan bli bättre), så att mer mat produceras här är bra.
  5. Vi bidrar till en levande landsbygd och vackra landskap. Betande djur bidrar till biologisk mångfald, och en ökad matproduktion i Sverige skulle leda till fler jobb utanför städerna vilket bidrar till att landsbygden lever och fler kan bosätta sig där.
  6. Vi minskar behovet av transporter. Så klart. (Men! Glöm inte att tänka över hur du tar dig till matbutiken! Om alla tar fossilbilen för att småhandla flera gånger i veckan försvinner all klimatvinst med det vi köper, oavsett var det är producerat!)

Bröd från Leksands Knäckebröd – på svensk råg, så klart.

Leksands Knäckebröd har jobbat med hållbarhet länge (läs mer om det här!), långt innan sustainability började trenda som ord. De har tagit vara på spillvärme, blivit fossilfria och till och med räddat degkluttarna som försvinner när knäckebrödet får sina hål i mitten sedan länge. Och prick just nu håller den senaste satsningen på att rulla ut – förpackningar med klimatberäkningar på hur utsläppen från knäckebrödet ser ut. För det är klart vi som matkonsumenter ska få den transparensen, och själva kunna avgöra vilka livsmedel som känns rimliga att äta. (Håll koll nästa gång du ska handla knäckebröd så får du se hur det ser ut!)

Och – nu vill jag uppmana alla er som följer mig att börja kolla ursprungsmärkningarna på maten ni köper. Var kommer äpplena ifrån, nu när äppelträden dignar av frukt? Svampen, blåbären? Känns det rimligt att köpa polska blåbär när skogen är strösslad med svenska?

Ju mer svenskt vi väljer, desto mer svensk mat kommer också att produceras – tack vare att Sverige numera har en nationell livsmedelsstrategi. I den står det att Sverige ska producera mer mat, men också att produktionen ska matcha efterfrågan. Så vi har helt enkelt fått en ganska välsmakande hemläxa! Köp svenskt, närproducerat och gärna också ekologiskt där det går, så bidrar du till att mer lokal mat produceras!

Lyssna på podden!

Lyssna gärna också på vårt matiga poddavsnitt, där ni både får höra från Annika Sund på Leksands Knäckebröd om hur de resonerar kring hållbarhet, och från Annelie Engkvist på Grobo Köksträdgård som testat att se om det går att bli självförsörjande på grönsaker i en vanlig villaträdgård (spoiler! Det går!). Finns där poddar finns, eller så klickar ni helt enkelt igång det nedan:

+8
2 sep 2021 Direktlänk Klok konsumtionReklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Spelet bakom din konsumtion – har du koll?

Därför ska du köpa ekologisk mat!

Om att motstå frestelsen att köpa nytt (+ bästa begagnattipsen)

Tålamod är egentligen inte min bästa gren, men visst borde det vara en fråga om övning? Hoppas!

Jag har bestämt mig för att allt som är rena begär, och så mycket det bara går av det som är behov, ska tillgodoses via begagnatmarknaden. Allt annat känns orimligt. Och att ha en sån strategi är, ska sägas, mycket lättare än det låter. Secondhandmarknaden är gigantisk och det finns i princip allt man kan föreställa sig, så det här är verkligen varken svårt eller någon uppoffring.

Kruxet är förstås bara att det jag är ute efter inte alltid finns exakt samtidigt som jag får feeling att köpa det. Med andra ord krävs lite tid, lite tålamod och ett pausat klicka hem-finger. För samtidigt som jag letar finns det ju mängder av motsvarande nyproducerade varor bara ett klick bort, och oftast med hutlöst kort leveranstid. Men det struntar jag i, för jag vill ju kunna njuta av mina köp utan dåligt samvete för utsläppen de medför. Så det så.

Min nya bordslampa (auktionsfynd) står på en kalkstensskiva (facebook market-fynd). Skåpen hade vi redan, men de har fått ny färg och skruvats ihop. Tavlan är mitt bästa Antikmässeköp ever, bojanen är auktionsfynd och ljusstakarna och skulpturerna är loppade. Foton: Maria Soxbo

Så hur lång tid taaaar det då att köpa begagnat? Några exempel:

  • Det tog ungefär tio dagar innan jag lyckades hitta två par likadana vita linnegardiner till vårt vardagsrum. Vita gardiner finns i massor, men de flesta annonser är för ett par.
    Belöningen för tålamodet: Jag fick napp på en oöppnad förpackning plus ett par gardiner som hängt uppe en vecka, det vill säga absolut nyskick – fast för halva priset och utan extra klimatavtryck.
  • Det tog en vecka att hitta två tunna, svarta gardinstänger. Här är det till skillnad från gardinerna ofta flera stänger som säljs ihop, men så ska man hitta rätt längd också.
    Belöningen för tålamodet: De var nästan gratis.
  • Det tog ett dygn att hitta en stenskiva i rätt mått för att lägga ovanpå våra skåp för att skapa en sideboard. Visst, turen spelade in (måttet var i princip på millimetern rätt för att få plats mellan vägg och kamin som synes), men det visar ju också att det alltid är värt att kolla!
    Belöningen för det pyttelilla tålamodet: Skivan kostade 300 kronor, istället för 5000 kronor som stenfirman ville ha för att kapa till en ny åt mig.
  • Det tog en månad att hitta Den Perfekta Bordslampan att ställa på den “nya” ( = gamla, ommålade och ihoppusslade) sideboarden i vardagsrummet. Jag var helt enkelt riktigt kräsen, och ville träffa helt rätt. Till slut slog jag till på en på auktion.
    Belöningen för tålamodet: Jag älskar den! Och har inte sett någon likadan någon annanstans. Värd varje sekunds väntan.

Och hur går det med tålamodet då? Jo, det går faktiskt bättre och bättre. Jag har ju sällan bråttom, en ny bordslampa är inget jag står och faller med så klart så jag kan vänta tills rätt lampa dyker upp. Samma med gardiner och gardinstänger, det är helt lugnt att avvakta tills jag hittar det jag behöver.

Och fördelen med att handla allt mer begagnat är ju också att jag blir bättre på att planera. Behöver barnen jeans inom det närmaste halvåret börjar jag kika nu, så jag slipper hetsköpa nyproducerade när allt en morgon är för litet.

7 tips för dig som vill öka graden av begagnat

Första gången jag har gardiner i vardagsrummet på över tio år. Så mysigt! Facebook market-fynd, liksom gardinstängerna.

  1. Sätt bevakningar och notiser på till exempel Blocket och Tradera, för att spara tid och hinna haffa det du vill ha.
  2. Slipa på dina sökskills. Rätt sökord gör stor skillnad för resultatet, och ibland måste man tänka lite kreativt.
  3. Ha ett öppet sinne. Även om du hade siktet instället på en mörkgrå fåtölj, så kanske det dyker upp en fantastisk i läder. Kanske värt att tänka om, om “fel” fåtölj ändå fick dig att haja till?
  4. Kolla prisläget. Om du söker en specifik grej, till exempel ett visst bord från ett specifikt märke, så är det värt att reka lite priser först. Dels för att kunna avgöra om priset är rimligt, dels för att ha argument för eventuell prutning.
  5. Var hellre material- än märkesfixerad. Många naturmaterial åldras vackert, medan syntet och MDF exempelvis kanske slits på ett värre sätt. Ibland hittar jag plagg från ett märke jag vanligtvis inte hade letat efter, men i ett material jag verkligen gillar. Hellre det än rätt märke, fel material.
  6. Kontrollera skicket. Läs annonstexten noga, be om extra bilder, fråga om det finns några tydliga skador eller problem.
  7. Tänk på transporterna. Försök hämta genom att åka kollektivt, cykla eller gå. Samordna transporter/ärenden. Försök hitta ett begagnat alternativ så nära dig geografiskt som möjligt. De där bilresorna när vi åker en person för att hämta en grej är oftast ingen hit klimatmässigt.

Och jakten går vidare, så klart. Nu söker jag till exempel:

  • Ett extra billigt Ivar-skåp från IKEA, som jag ska såga sönder och göra om till vedställ på andra sidan kaminen så att sideboarden liksom “fortsätter” där.
  • En fin soffa, så att vår femton år gamla trotjänare i fin men lite knepig färg kan få vandra vidare.
  • En väggljusstake som är kompatibel med min fina (loppade) ljusmanschett från Svenskt Tenn, så att den kan pryda väggen.

Och det får ta precis hur lång tid som helst – eftersom vi har bråttom på klimatfronten. Tiden behövs ju mer där, om man säger så.

+18
1 sep 2021 Direktlänk Klok konsumtion 8 kommentarer

Relaterade inlägg

Spelet bakom din konsumtion – har du koll?

Därför ska du köpa ekologisk mat!


Close
Husligheter