Jag skrev ju i början av året om mina målsättningar, och jag fick ett par DM:s på instagram om att det vore kul att få följa mig i detta under året. Gulp.

Men okej, här kommer en första uppdatering kring hur det går med mina mål!

1. Läsa 50 böcker: 3/50

Läs dessa två, riktigt bra!

Jag hann läsa tre böcker under januari (samt lyssna på ett par delar i den låååånga sviten Guldburen på Storytel, men den kommer jag inte att räkna förrän jag är klar med den).

Två av tre var riktigt läsvärda, kan varmt rekommendera dem! Pappersstäder av John Green handlar om high school-eleven Quentin som blir utlockad på äventyr av sin vilda granne Margot. Hon försvinner sedan, och vi får följa Quentins försök att spåra upp henne. Varm och vindlande!

Den som följer en stjärna vänder inte om av Malin Haawind handlar om Ellen Keys hushållerska/alltiallo Malin Blomsterberg, och är oerhört vackert skriven. Den berör, och gör mig också mer nyfiken på Ellen Key själv. Bilden av henne i boken är inte 100 procent positiv, vilket är bra – jag tror på nyanserade porträtt.

Den tredje boken jag läst (i min bokklubb) var den moderna klassikern De små tingens gud – men den föll varken mig eller övriga deltagare i bokklubben i smaken faktiskt.

Ligger lite efter månadssnittet här om jag ska nå 50 lästa under 2026, så nu får jag öka takten!

2. Träna 150 pass: 12/150

Foto: Aleksander Saks/Unsplash

Året började med 9 dagar utan träning på grund av decenniets värsta förkylning, men sen kom jag igång! Tangerat pers i marklyft, ett PT-pass med fokus på att kombinera styrka och rörlighet och full fart på gymmet. Älskar det så mycket just nu!

Tolv pass räcker ju inte riktigt som snitt per månad för att nå upp i 150 pass på ett år, men jag känner mig helt lugn med att nå målet om jag bara får vara frisk framöver – peppar, peppar. (Visst borde jag ha rivit av alla sjukdagar redan?)

3. Hitta balans mellan jobb och fritid

Poolen vi satt i – dock långt ifrån ensamma. Foto: Djurönäset.

Alltså januari är så konstig månad att försöka dra några slutsatser av. Först är man ledig en massa dagar (och i mitt fall alltså även sjuk), sen är det uppstart och stress att komma igång med olika saker. Kvar är typ tre dagar som känns som normala arbetsdagar? Njae, kan inte säga att jag kommit någon vart med den här punkten än. Förutom att jag och Emma tog en spontankonferens, åkte på spa och satt tre timmar i en varm pool utomhus i nattmörkret och snackade jobb och liv i kombo – det är väl ändå lite balans?

4. Organisera mera

Foto: Haley Truong/Unsplash

Hmmm, hur långt kom jag här egentligen? Jag storstädade förvisso klädkammaren och badrumsskåpet (och halvstädade datorn dessutom), men så värst mycket saker har inte lagts ut till försäljning än. Snäppet mer välorganiserat i vissa hörn, men lika mycket prylar. Kanske behöver göra en plan för kommande månad för att det verkligen ska bli förändring på sikt?

Okej, så gör vi. I februari ska jag:

1. Rensa frysen och organisera den.
2. Lägga ut utrensade barn- och vuxenkläder till försäljning – färre ”högar” på vänt!
3. Gå igenom traven med tavlor och rensa/sälja/skänka.
   Samt grej-som-bara-ska fixas: Sätta upp loppad gardinstång och gardiner i sovrummet!

Det är kanske så jag ska tänka – att få ordning på ett rum i taget – förresten? Hmmm. Måste kanske klura på det, men en målsättning skulle ju kunna vara att känna att sovrummet är genomgånget och klart. Återkommer om en månad!

5. Lära mig något nytt

6. Sova bättre

Inte mitt sovrum, men ser ut som att man skulle sova gott där! Foto: Nathan Oakley/Unsplash

Alltså det som skett i sovrummet är egentligen främst att jag bytt täcke. Ärvde ett helt oanvänt och väldigt fluffigt täcke av min mamma, och har nu bytt till det för att se hur jag sover med det. Inte sämre i alla fall, men det har gått lite för få nätter än för att dra några växlar på det. Tänkte också ha hårdare regler för mig själv kring mobilen (läsa mer, scrolla mindre), så det är nästa steg.

7. Reflektera mer

8. Bli tonårsmamma

9. Göra mitt bästa inför valet

Klimatet som viktigaste valfråga, tack. Foto: NASA

Har suttit i flera möten med andra klimat- och miljöorganisationer för att samordna och samverka mer kring detta, så jag är i gång! Men hörni, kom gärna med idéer också. Vad skulle ni vilja se i mina kanaler under valåret?

10. Friskt vågat, hälften vunnet

Oj vad det dröjde innan bloggen fick någon kärlek detta år! Jag drog på mig en rejäl influensa (på nyårsafton av alla dagar), och sen dröjde det hela nio dagar innan jag ens kände mig i närheten av att vara människa igen. Så konstig start på året!

Nu är resten av familjen sjuka, men jag börjar känna mig som vanligt igen utöver lite seg rethosta. Så nu blir det ett inlägg, äntligen – med känslan av det nya året börjar först NU när jag kan tänka igen. Hehe.

Så, här kommer 10 mål jag satt inför 2026. Låt oss kika!

1. Läsa 50 böcker

Hur många böcker hinner jag med i år? Foto: Gulfer Ergin/Unsplash

Förra året satte jag ett nyårslöfte om att läsa 25 böcker och träna 100 pass. Båda målen slogs med råge, så läsmålet törs jag höja till det dubbla i år. Det fina med läslöftet är att det verkligen fick mig att hitta tillbaka till läsningen igen, i kombination med den bokklubb jag är med i med ett gäng underbara vänner i området. Jag varvar böcker jag själv vill läsa med böckerna som bokklubben väljer, och jag har alltid en fysisk bok och en ljudbok igång parallellt. Det verkar funka!

2. Träna 150 pass

Mitt hemmagym på Gotland i somras. Foto: Maria Soxbo

Förra året som blev ett toppenår tränade jag 146 pass. Så det blir en utmaning att nå 150 pass, särskilt nu när jag tappade nästan de två första veckorna i influensan. Men det gör ju verkligen inte ett skvatt om jag missar målet med 10, 20 eller ens 50 pass – huvudsaken är att jag håller i träningen! Och det hjälpte träningsmålet verkligen mig med, så jag kör i år igen. Det fina med ett träningsmål som handlar om antalet pass snarare än hur stark eller snabb jag är (eller ännu värre – något slags målbild för hur kroppen ska se ut) är att jag kan träna vad jag vill, när jag vill, och det är den enda prestationen som är kopplad till målet. Älskar det!

3. Hitta balans mellan jobb och fritid

Lite mer ledig tid och vila, lite mindre sent kvällsjobb. Foto: Dana Clurumeiea/Unsplash

Hahaha, detta skriver jag alltså på kvällen med jobbdatorn i knät! Detta kommer att bli den absolut största utmaningen för mig, eftersom jag är så innerligt dålig på att prioritera att vara ledig. Efter 20 år som egenföretagare har jag fortfarande inte knäckt koden, och det gäller förstås också att dra in tillräckligt med pengar i företaget för att kunna ha mer ledigt (inte helt lätt när man jobbar med hållbarhet i lågkonjunktur).
Min strategi för att lyckas med det här är att göra en plan för vad jag vill fylla fritiden med, så att något alltid lockar mig till att lägga bort jobbet en stund!

4. Organisera mera

Så här ser verkligen inte mina lådor ut … Foto: Orgalux/Unsplash

Under hösten började jag lägga ut saker till försäljning. Allt från kläder som inte kommer till användning till barnens urvuxna leksaker och mina avlagda telefoner såldes. Jag och maken rensade ur den lilla friggeboden på tomten, jag började organisera kökslådorna och ordnade bättre förvaring kring tvättmaskinen. Och jag fick mersmak! Så skönt att få lite mer luft i skåpen, hitta lättare och dessutom få in en slant på kuppen. Så jag vill fortsätta detta korståg mot bös, högar och onödiga prylar i år. En kompis gav mig ett bra tips: Unna dig att boka in en riktig storstädning av en firma längre fram i vår, och ha som deadline att få bort onödiga prylar tills dess så det går att städa ordentligt! Då blir det nystädade hemmet belöningen för rensandet. Tror minsann jag ska anamma det!

5. Lära mig något nytt

Surdegsbröd – mitt ständiga exempel på vad jag borde lära mig. Foto: Brands People/Unsplash

Den här punkten är med helt enkelt för att jag insett att det är så roligt att lära sig nya saker. Även om det inte är något jag aktivt kommer att använda mig av eller göra mer av så är det verkligen kul att få testa på något. Min barndomskompis har redan börjat skicka kursförslag till mig, vi får se vad vi landar i!

6. Sova bättre

Inte min säng, kanske skulle jag sova bättre i den här? Foto: Olesia Bahrii/Unsplash

Det här är listans viktigaste och mest ångestladdade punkt. Jag är 49, hej förklimakterium, och för mig har det här tydligen yttrat sig främst i sovsvårigheter. Jag sover rätt kasst numera, vaknar ofta och har svårt att somna om. Jag är förvånansvärt pigg med tanke på hur lite sömn jag får, men det är klart att både kropp och knopp skulle må bättre av att sova mer. Så ett mål för året är att försöka hitta ett sätt att få bättre kvalitet på sömnen. Jag ska prova mig fram tänker jag, och hoppas att jag vid den här tiden nästa år är en person som sover bra.

7. Reflektera mer

Lite mer tid att tänka, utvärdera och planera, tack. Foto: Pure Julia/Unsplash

En grej jag insett under året är att jag alldeles för sällan tar mig tid att reflektera över saker. Över hur det går för företaget, över vad som funkar och inte funkar i familjens vardag, över hur jag mår fysiskt och psykiskt, över vad jag drömmer om och om jag är på väg att ta mig dit eller ej. När det gäller jobbet gör jag det till viss del när jag åker på konferens med mina vänner Malin och Maria, då bollar vi både gemensamma projekt och våra respektive jobbdrömmar med varandra – så värdefullt. Men jag tror också att jag behöver utvärdera var jag befinner mig lite mer regelbundet och på egen hand. Så min tanke nu är att boka in en för- eller eftermiddag varje kvartal och en heldag varje halvår som är helt vikt till reflektion. Blir spännande att se om jag lyckas!

8. Bli tonårsmamma

Inte mitt barn alls, men kunde ha varit! Foto: Houcine/Unsplash

Det här är inte så mycket ett mål som ett mindset, tror jag. Mina tvillingar fyller snart 13 år, och till hösten börjar de högstadiet och byter skola. Det blir ett händelserikt år på alla sätt, och den här hamnade på listan mest för att jag ska komma ihåg att vara närvarande och ta mig an min delvis nya roll med ett öppet sinne. Jag var en så otroligt lugn tonåring själv och hade verkligen en ganska ångestfri tonårstid, och det är ju inte alls säkert att mina barn får samma snälla resa. Så att prioritera barnen och finnas där för dem känns lite extra viktigt i år!

9. Göra mitt bästa inför valet

Vi är bra på att dyka upp vid valurnorna i Sverige, men lite sämre på att höja rösten inför valet och sätta press på politikerna. Foto: Cyrus Crossan/Unsplash

Det här är det mest konkreta jobbmålet jag har. Eller snarare målet för mitt ideella arbete, kanske. Det är ett så otroligt viktigt riksdagsval i höst, och klimatet måste bli en prioriterad fråga som avgör valresultatet. Klimatklubben ska jobba aktivt med valet hela året, och jag vill ju gärna att även mina egna kanaler och de jobbuppdrag jag tar knyter an så mycket som möjligt till de 89 procenten och hur vi mobiliserar klimatröstarna så mycket som möjligt. Det känns nervöst, men också skönt att ha ett så tydligt fokus!

10. Friskt vågat, hälften vunnet

En okänd stig får representera lite mer mod och att våga tacka ja 2026! Foto: Bernadine Cantwell/Unsplash

När jag satte målen för läsning och träning kändes de först för ambitiösa. Kanske borde jag lägga mig lite lägre ändå? Men så kom jag fram till just friskt vågat, hälften vunnet – och så skulle jag vilja tänka lite mer när det gäller allt det här året! Ända sedan pandemin känner jag att både vardag och jobb kretsat lite för mycket kring säkra kort och trygga val, och kanske behöver jag krydda till det hela med lite mer ambitiösa mål, högtflygande (obs utan att flyga) planer och vilda idéer? Lite mer vad är det värsta som kan hända? och lite mindre rädsla för att misslyckas? Jag ska i alla fall försöka ha detta som mantra för året, våga säga ja mer och satsa högre.

Har ni några mål för året?

Något spirar i luften, och det är inte våren. Snarare något slags nyväckt hopp, i kombination med uppdämd frustration, ilska och droppar som fått bägare att rinna över.

Jag blev intervjuad i veckan för en artikel och fick en fråga om hur klimatkampen går just nu. Jag skulle ju säga att den fortfarande har uppförsbacke (särskilt i Sverige där politiken går åt motsatt håll), på grund av pandemiefterdyningar, lågkonjunktur, Ukraina, Gaza – ja, vi är helt enkelt lite kriströtta.

MEN – något är på väg att hända. Det bubblar ny energi under ytan, och jag tror mycket handlar om att klimatfrågan vuxit till en större fråga än enbart utsläpp. Plötsligt pratas det mer än på länge om ”Tax the rich” (alltså att beskatta de rika mer för att finansiera samhället), om hur mer mycket de rika släpper ut, om orättvisor som måste bekämpas. Greta blev i år en frontfigur för kampen för att bistå Gaza – vilket knöt ihop klimatfrågan tydligare med frågan om mänskliga rättigheter.

Foto: Logan Weaver/Unsplash

Dessutom började politiker som pratade klart och tydligt om att samhället måste bli rättvist, att klassklyftorna måste minska och att folk måste ha råd att leva nå framgångar runt om i världen:

Zack Polanski/Green Party – Storbritannien

Foto: Chris Lawton/Unsplash

Storbritanniens Green Party fick en ny partiledare, Zack Polanski, för bara ett par månader sedan. Via hans tydliga budskap har partiet nått rekordartade framgångar – de har nu fler medlemmar än Labour (!) och senaste opinionsmätningen visar att de har 13% av väljare (mer än någonsin tidigare).

Zohran Mamdani – New York

Foto Romeo A/Unsplash

34-årige Zohran Mamdani kammade hem borgmästarvalet i New York efter att ha klättrat från 1% av rösterna i februari till över 50% när valnatten var över. Mamdani är inte bara ung, han är också muslim – den första någonsin att inneha borgmästarrollen (och vi ska inte glömma att detta alltså är staden som för evigt är märkt av terrordåden 11 september 2001).

Men Zohran vann, trots att han hade oddsen emot sig (och trots att 26 av USAs miljardärer plöjde ner miljontals dollar på att motarbeta hans kampanj). Han vann för att han hade ett tydligt rättvisebudskap: New York ska vara möjligt att leva i för alla. Han pratade om hyresregleringar och gratis kollektivtrafik, samtidigt som han tagit ställning för transcommunityt, vill bekämpa miljöföroreningar, har tydlig klimatpolitik med bas i rättvisa och demokrati och vill satsa mer på skolor och utbildning.

Rob Jetten/D66 – Nederländerna

Foto: Remy Gieling/Unsplash

Det liberala partiet D66 blev oväntat störst (med knapp marginal) i Nederländernas val, vilket också innebar att Geert Wilders främlingsfientliga parti backade rejält. D66 har pratat om grundläggande frågor som bostadskrisen i landet (vill bygga fler rimligt prissatta bostäder samt stötta kommuner som bygger hyresrätter), men har också en tydlig klimatpolitik (mer förnybar energi, skarpare klimatmål, minskad biltrafik och låta utsläpparen betala) bland annat. Förbättrad integration av invandrare och satsningar för jämställdhet och jämlikhet. Ett slags liberalt mittenparti med en smula vänsterpolitik på toppen, kan man säga.

Dessutom är 38-årige Rob Jetten (som nu kan bli Nederländernas yngsta premiärminister i en kommande koalitionsregering) homosexuell och före detta klimatminister, vilket också tyder på att nya vindar blåser. Gemensam nämnare med övriga i den här listan? Han pratar mycket om rättvisa, om samarbete och att motverka polarisering.

Catherine Connolly, Irland

Foto: tommy Bond/Unsplash

På Irland vann 68-åriga Catherine Connolly nyss presidentvalet med helt galna 63% (!) av rösterna. Connolly varr en oberoende kandidat, men starkt uppbackad av vänstersidans partier – och hon har haft rättvisa som ett av sina viktigaste budskap. I sociala medier har hennes jordskredsseger förbluffat: ”Ireland just elected an independent, pro-labor, pro-environment, pro-Palestine, pro-abortion, pro-gay, left-wing grandmother who describes herself as a socialist and pacifist who wants to reunify all of Ireland. And she won by a landslide”. 

Jag hoppas så innerligt att det här skiftet jag tycker mig se inte bara är ett utslag av min egen algoritmbubbla, utan att det är början på något nytt. Att det är tydliga tecken på att människor över hela världen törstar efter genuina politiker som verkligen vill medborgarnas bästa, som vill ge kommande generationer en beboelig planet, som vill motarbeta orättvisor, fördela resurser jämnt, arbeta för människors lika värde och vågar ta ställning och höja rösten för de mest utsatta.

Att den högerextrema våg som kulminerat med Trumps vidriga politik nu kommer att försvagas, och en varmare och mer medmänsklig period väntar.

Foto: Roman Kraft/Unsplash

Jag känner en smula hopp för första gången på rätt länge, och jag tänker passa på att njuta. Hur känner ni?

(PS! Nästa år är det val i Sverige. Hjälp till att skapa förändring även här genom att bidra till kampanjen 89 procent!)