Banner

Hållbara svepet, del 111 – kärnkraftsutsläpp, flygskam och Volvos reklam

Flyg, kärnkraft och bilar – tre av de hetaste potatisarna i klimatdebatten. Fick full pott i veckans svep – håll till godo!

Hur mycket ska vi krama flyget?

Foto: Chuttersnap/Unsplash

Flygskam eller förnuft? Just nu haglar det artiklar om flygets framtid. Infrastrukturminister Andreas Carlson uppmanar oss att flyga mer mitt i klimatkrisen, samtidigt som transportstyrelsen har gjort en analys kring flygets framtid och landar i att SAS och Bra kommer att erbjuda 22 procent färre avgångar inrikes efter årsskiftet jämfört med första kvartalet 2024.

Bra-ägaren Per G Braathen säger att ”flygskammen har tagit livet av Bromma flygplats”, men sanningen är förstås snarare att många företag insett hur mycket pengar de sparar på att ha digitala möten, kombinerat med att flygets extremt höga utsläpp rimmar dåligt med företagens hållbarhetsarbete. Kanske är det snarare så att allt fler faktiskt lyssnar på forskarna? (Alla utom regeringen då.)

Viggo Cavling på Travel News slår något slags rekord i sin krönika om flygkrisen. Han ifrågasätter klimatforskares (eller förlåt, ”forskares” enligt Cavling) kompetens kring biobränsle och elflyg, slår fast att ”vi måste flyga om hela landet ska leva och fungera” och avslutar med ”Alla har en åsikt. Ingen har kunskap” – kanske inte heller Cavling, i så fall?

Bäst inspel hade Daniel Hirsch på Linkedin, som länkade till en nio år gammal artikel han själv skrivit om flygets framtid i just Travel News, väl värd att läsa så här nästan ett decennium senare. Där kan man till exempel läsa att flygbranschen är ”100% sitt eget problem” – och det är väl just det som är lite jobbigt att inse.

Mna tankar: Vi behöver flygplatser även fortsättningsvis förstås, framför allt för ambulans- och brandflyg – beredskap helt enkelt. Och en viss flygtrafik på de längsta avstånden är eventuellt ett nödvändigt ont i vissa lägen.
Vad vi däremot inte behöver är kommersiellt flygs vanligaste flygsträcka: Stockholm-Göteborg. Dörr till dörr tjänar man på sn höjd fem minuter om man tar flyget, men utsläppen är enorma i jämförelse med tåget. Och det vi behöver mest av allt är förstås enorma investeringar i Sveriges järnvägsnät.

Volvos bilreklam hyllas – och sågas

Skärmdump från Volvos reklamfilm.

Hyllar livet – men ska bilreklam hyllas? Volvo har släppt en mycket uppmärksammad reklamfilm signerad fotografen Hoyte Van Hoytema, som sägs ”hylla livet” (se den här för att själv kunna avgöra). Den handlar om ett ofött barns liv sett ur en blivande pappas fantasi – och ett ögonblick som hade kunnat förändra allt.

Filmen har hyllats (bland annat av Emanuel Karlsten), men också kritiserats – bland annat av Isabelle McAllister. Jag står på kritikernas sida, för även om filmen handlar om säkerhet och bilen i fråga är en elbil – är det inte lite bisarrt att berätta om barn och kommande generationer, och samtidigt göra reklam för bilar av alla saker? Vi behöver välja andra transportmedel för en framtid inom planetens gränser.

Mest ambitiös i sin kritik är Car Sverige, som analyserat varenda bildruta i filmen (läsvärt!).

Regeringens kärnkraftsplan i utsläpp

Foto: Jakob Madsen/Unsplash

Ny rapport: Kärnkraftsfällan. Naturskyddsföreningen har släppt en ny rapport, Kärnkraftsfällan, som jämför två olika scenarion. Ett där regeringens färdplan för kärnkraft följs och det byggs totalt 10 nya reaktorer till år 2045, och ett där ingen ny kärnkraft byggs alls utan Sverige istället satsar på förnybart.

Det första scenariot tar längre tid för att ge samma nivå av elproduktion (det tar tid att bygga kärnkraftverk), vilket ger ett produktionsgap som försenar omställningen från fossilt till elektriskt. Sen kommer kärnkraftsscenariot i kapp och producerar lika mycket el som det förnybara alternativet, men fram tills dess hinner 220 miljoner ton (!) koldioxid släppas ut. Det är alltså fem gånger mer än hela Sveriges territoriella utsläpp förra året.

Det här borde skapa större rubriker, tycker jag.

Veckans 4 snabba nyheter

Foto: Jason W/Unsplash

  1. Årets secondhandklapp är boken. Efter Årets Medvetna Julklapp (fröpåsen) och Årets julklapp (unisexparfymen) har nu Myrorna också utsett Årets Secondhandklapp – boken. Bra klapp så klart, är det något som inte tappar i värde för att den är begagnad så är det ju boken – berättelsen är ju densamma.
  2. Torvaktivister friade. Sex ”torvaktivister” som stått åtalade för olaga intrång friades helt i Eksjö Tingsrätt med motiveringen att mossar är platser där man med stöd av allemansrätten har rätt att vistas. Rimligt, och fint att allemansrätten faktiskt skyddade klimataktivister.
  3. Stockholms nya miljözon överklagas. Vid årsskiftet skulle Stockholms nya miljözon klass 3 införas, den första miljözonen i världen som enbart tillåter elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon med utsläppsklass Euro 6. Tanken var att komma till rätta med den dåliga luften i innerstan, och förslaget har både granskats och godkänts av EU-kommissionen. Men nu har flera aktörer överklagat (här finns några ledtrådar om vilka), och införandet försenas därför. (Känner så här: SUCK. Med den här typen av försenande byråkrati kring något som borde vara en no-brainer – en liiiten del av Stockholm skulle förbjuda bensinbilar – känns lösningen kring klimatkrisen rätt långt borta.)
  4. ny miljözon klass 3 i en del av city. Det kommer att bli världens första miljözon som enbart tillåter elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon med utsläppsklass Euro 6. För tunga fordon tillåts även laddhybrider med utsläppsklass Euro 6. Syftet är att komma till rätta med den dåliga luftkvaliteten.
  5. Bolia Design Awards skippade hållbarhetspriset. Inte helt pinfärsk nyhet, men kanske fler än jag som missat den? Danska möbelföretaget Bolia har delat ut sina design awards, men ”Cirkularitetspriset” delades inte ut. Trots över 1000 bidrag från hela världen hittade juryn ingen pristagare som kändes värdig. Intressant – även om det skaver lite att två andra priser delades ut, till bidrag som rimligtvis inte heller uppfattades hållbara då. Skrev lite om detta för snart två år sen – här.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

9 dec 2024 Direktlänk Hållbara svepet 1 kommentar

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 110 – AMOC, tv-tips och 27 förslag

Hållbara svepet, del 109 – plastpåseskatt, vegomåndag och Bluesky

80 000 timmar – 6 nycklar till en hållbar karriär

Häromdagen fick jag nys om en intressant organisation – 80 000 hours. Det är en icke-vinstdrivande förening som kort och gott går ut på att hjälpa människor att ställa om sina karriärer och byta till jobb som bidrar till lösningar på samhällets olika problem.

Namnet? Jo, med amerikanska mått mätt är en genomsnittlig karriär 80 000 timmar lång. 40 timmar per vecka, 50 veckor per år i 40 år. Med svenska mått mätt – det vill säga fem veckors semester istället för två – blir det över 75 000 timmar. Och med tanke på att de flesta av oss säkert jobbar till minst 67 års ålder blir det säkert mer. (Även om jag i smyg hoppas på arbetstidsförkortning så klart.)

Hur som helst, något med detta berörde mig. Tänk att det finns en non-profit-organisation som helt och hållet går ut på att flytta människor från ohållbara industrier, branscher och jobb till sånt som verkligen skapar värde, mening och skillnad. Otroligt!

Är din jobbframtid ett oskrivet blad? Bra, så många möjligheter du har då! Foto: Freddy Castro/Unsplash

På sajten finns mängder av intressant läsning, så är du sugen på att sadla om och börja bidra till lösningarna istället för problemen – kika där! Som smakprov kan jag ge er 80 000 hours lista på de 6 saker som vi alla borde leta efter när vi ska byta jobb:

6 nycklar till en hållbar karriär

  • Work that’s engaging. Det som betyder något är det vi faktiskt utför på jobbet, det är viktigare än flotta titlar eller exakt siffra i lönekuvertet. Här finns det fyra faktorer som påverkar hur engagerade vi blir i vårt jobb: Frihet i hur vi utför arbetet, tydliga arbetsuppgifter, variation och feedback.
  • Work that helps others. Det finns gott om jobb som upplevs engagerande, men för att vi också ska uppleva att de är meningsfulla behövs något mer. Och i princip alla jobb som går ut på att hjälpa andra upplevs också meningsfulla. Det är därför vi mår bättre av att jobba ideellt till exempel. Så leta efter jobb där det du gör faktiskt hjälper någon annan!
  • Work that you’re good at. Det låter självklart, men i tider där vi ofta får höra att vi ska ”göra något vi brinner för” eller ”utgå från vår passion för något” kan det vara viktigt att påminna om att vi också måste känna att vi är bra på det vi gör. ”Skill trumps interest”, helt enkelt. Det fina med detta är att om andra tycker att vi är duktiga på det vi gör får vi också större förhandlingsmöjligheter att påverka vår roll, och kanske kunna skapa större förändring.
  • Work with supportive collegues. Kollegor du inte har något gemensamt och en knäpp chef kan få vilket drömjobb som helst att upplevas mardrömslikt. Relationer är alltid viktiga för oss människor, och vi tillbringar mycket tid på jobbet. Så försök få koll på arbetsplatskulturen och vilka som jobbar där.
  • Work that doesn’t have major negatives. Ett drömjobb ska inte bara kunna bocka av vissa kriterier, det ska också sakna uppenbara problem. Vissa saker kommer att påverka oss, oavsett hur jobbet är i övrigt. En sån sak kan vara långa pendlingsavstånd, oskälig lön, mycket övertid eller osäkra arbetsvillkor.
  • Work that fits with the rest of your life. Det här är lätt att glömma bort, men vi måste ju väga in alla delar av livet när vi överväger ett nytt jobb. Under småbarnsåren är flexibla arbetstider guld värt, medan massor av jobbresor är krångligt för familjelogistiken, till exempel. Har du ett fritidsintresse du egentligen tycker är viktigare än vad du gör på jobbet så kanske möjligheten att gå ner i tid smäller högre än den perfekta arbetsbeskrivningen. Och så vidare.

Vad har allt det här med hållbarhet att göra då?

Börja fundera, och hitta din väg framåt. Foto: Unseen Studio/Unsplash

Jo, allt hänger ju som bekant ihop. 80 000 hours försöker inte få alla att jobba med just klimatfrågan, utan vill generellt bara få människor att välja jobb som bidrar till goda saker i samhället. Eftersom klimatfrågan påverkar precis allt från hälsa till infrastruktur, trygghet och samhällsplanering så finns det också massor av jobb som spelar roll om man ser klimatfrågan ur ett större perspektiv.

Jag tror generellt att det är superbra att känna mening på jobbet, inte minst för vårt eget välmåendes skull. Jag har ju själv valt en mer osäker inkomst (och att dessutom jobba en hel del ideellt) till förmån för att kunna jobba med det jag känner är viktigt – och det har gjort enorm skillnad för mig i hur väl jag trivs med mitt yrkesverksamma liv.

Så! Jag ville bara tipsa vidare om denna sajt, jag har inte alls hunnit läsa särskilt långt själv, men gillar det jag sett – så kanske kan den hjälpa dig som fortfarande står och stampar vidare?

28 nov 2024 Direktlänk KlimatkunskapReflektioner 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Om det här med att inte veta bättre

Trump vs Harris – ett ödesval (och bonusavsnitt av Plan B-podden)

Hållbara svepet, del 110 – AMOC, tv-tips och 27 förslag

COP är över och blev en besvikelse (och protestuppvisning!), Naturskyddsföreningen ger regeringen förslag på vad de borde göra och så är det dags för Black Friday. Veckans läsning kommer här!

 

27 förslag för rättvis klimatomställning

Inte bara städerna ska gynnas. Foto: Jessica Pamp

Bara att genomföra! När Naturskyddsföreningen och Miljöjuristerna anmälde regeringen till EU för dess bristande klimatpolitik efterlyste Romina Pourmokhtari konkreta förslag från miljörörelsen. Well, här är de. 27 konkreta förslag för en rättvis klimatomställning, snyggt serverade i en rapport. Bara att genomföra, Romina!

Och vad är då en rättvis klimatomställning? Jo:

En rättvis klimatomställning handlar i grund och botten om att samhället ska göra två saker:  

  • Minska utsläppen tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt.
  • Se till att alla i samhället kan ta del av omställningens nyttor och att fördela omställningens utmaningar på ett rättvist sätt. 

All rättvis klimatpolitik bygger på den välkända principen om att förorenaren betalar, vilket betyder att den som skapar skada på miljön och klimatet ska stå för samhällets kostnader för den skadan. 

COP29 – en besvikelse

Foto: Matthew Tenbruggencate/Unsplash

Apropå klimaträttvisa. Så var årets klimatmöte, COP29, avklarat och det blev ett avtal – men det är långt ifrån tillräckligt. Framför allt är det klimatfinansieringen som fortfarande inte är på den nivå den behöver vara. Klimatstödet från rika till fattiga länder ökas från cirka 100 till 300 miljarder dollar/år, men behovet ligger snarare kring 1000 miljarder dollar årligen.

Det sattes också ett övergripande mål om 1 300 miljarder dollar om året till 2035 – men pengarna behövs ju nu, inte i framtiden.

Det har snackats en hel del om Kinas roll i detta också, eftersom Kina räknas som ”fattigt” (dvs mottagare av klimatstöd snarare än finansiär) eftersom ländernas kategorisering härstammar från 1990-talet. Men sedan dess har mycket hänt och Kinas ekonomi har vuxit enormt, så många anser att Kina borde ”byta sida”. I det nya avtalet ”uppmuntras” utvecklingsländer att bidra, men det är inget krav – och alltså en förlust för de rika länderna som tycker att Kina borde bidra.

Ett annat beslut som togs var att regler för global utsläppshandel klubbades, men well – perfekt är det inte.

Några framsteg i kampen mot de faktiska utsläppen gjordes inte, och det är kanske det värsta av allt.

2 x titt-tips inför Black Friday

Dokumentärerna som förtjänar storpublik. Nu startar årets värsta shoppingperiod, så mycket bra tajming att det släpps två dokumentärer värda att lyfta just nu. Jag har inte hunnit se dem själv ännu, men planen är att se dem denna vecka.

  • Köp nu – hur vi luras att handla (Netflix, originaltitel Buy now! The shopping conspiracy) handlar om hur vi konsumenter manipuleras att överkonsumera genom data, köptriggers och andra knep.
  • Sanningen bakom Temu (TV4 Play) handlar om den kinesiska shopping-appen Temu, där en undersökande reporter börjar granska produkterna.

Veckans 3 snabba nyheter

Scenario från det öppna brevet där AMOC har kollapsat. Det blir KALLT i vår del av världen.

  1. Atlantströmmen på tapeten. 40 forskare har skrivit ett öppet brev till de nordiska regeringarna där man varnar för att Atlantströmmen, AMOC, riskerar att kollapsa så snart som år 2050 om vi passerar denna viktiga tipping point. Det skulle innebära total katastrof, inte minst för Norden och Europa, eftersom det bland annat skulle försämra möjligheterna att odla mat i många områden.
  2. Sverige tappar i klimatranking. Under många år kunde vi klappa oss på axeln över att vi sågs som ett av världens mest klimatsmarta länder, men not anymore. När CCPI (Climate Change Performance Index) släppte sin nya ranking nyligen visade sig att vi rasat från våra normala placeringar kring 4 eller 5 (de tre första platserna är alltid tomma för att visa att ingen gör nog, så egentligen ligger vi vanligtvis 1:a eller 2:a) till plats 11 totalt (efter bland andra Indien), och i kategorin ”klimatpolitik” hamnar vi på plats 54 (!) efter bland andra Kazakstan och Thailand. CCPI motiverar Sveriges ras så här:
    Den nuvarande svenska regeringen backar på många progressiva klimatpolitiska åtgärder, såsom flygskatten, stöd för elfordon och investeringar i järnvägssystemet. Våra experterna poängterar att Sverige nu tappar sin position som ledare inom internationell klimatpolitik och kräver att regeringen behåller progressiva klimatpolitiska åtgärder.
  3. När klimatkrisen kommit. Just nu trillar MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer ner i våra brevlådor, en uppdaterad version av den klassiska beredskapsinformationen. Extinction Rebellion har dock tagit fram en egen variant – När klimatkrisen kommit – riktad till beslutsfattare, för att betona allvaret i läget vi är i. Här finns mer info och förslag på hur du själv kan använda den.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

25 nov 2024 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 111 – kärnkraftsutsläpp, flygskam och Volvos reklam

Hållbara svepet, del 109 – plastpåseskatt, vegomåndag och Bluesky

Black Friday – och hur man kan tänka

Drygt en vecka kvar till årets största shoppingdag, Black Friday. Detta hetsiga fenomen som uppfanns redan på 1960-talet, men som etablerades i Sverige 2013. Sedan dess har vi alltså ägnat ett decennium åt att överkonsumera lite extra vid den här tiden på året.

I det här inlägget tänkte jag spalta ner hur jag själv känner kring de argument som dyker upp kring Black Friday. Kanske tycker ni annorlunda, kanske bekräftar jag er i era tankar – oavsett hoppas jag att ni får med er något av det här inlägget.

Om att man ändå ska köpa julklappar …

Foto: Tamanna Rumee/Unsplash

Det vanligaste argumentet mot att bojkotta Black Friday är förstås att det lackar mot jul. Har man ändå en massa julklappar att köpa känns det rimligt att passa på när priserna är lägre, särskilt som man då också kan vara ute i god tid.

Och ja, om nyproducerade klappar är det enda alternativ man kan tänka sig förstår jag resonemanget. Däremot kan jag inte riktigt förstå behovet av att köpa en massa nya grejer i julklapp? Det finns ju massor av alternativ!

Så min tanke är att Black Friday är en perfekt påminnelse om att det är dags att börja fundera på julklappar – det vill säga börjar leta på secondhandmarknaden, börjar tillverka eventuella hemgjorda klappar, börjar klura på roliga upplevelser, smarta medlemskap och andra hållbara idéer. Gott om tid är alltid en bra grej.

Om att om plånboken är tunn så är Black Friday enda möjligheten

Många påpekar att Black Friday är enda chansen på året då låginkomsttagare kanske har råd med det som annars är utom räckhåll. Och jag har full förståelse för det, så klart – och kommer heller aldrig att rikta klimatkritik mot en låginskomsttagare överhuvudtaget, eftersom överkonsumtion inte är möjligt om man har ont om pengar.

Men återigen, nyköpsnormen är stark. Vad är det som absolut måste köpas nytt, och därför bara kan inhandlas på Black Friday? Visst, strumpor och underkläder samt förbrukningsvaror som schampo, diskmedel och målarfärg är smart att inhandla när de kostar mindre än vanligt om ekonomin är tajt. Men kläder, inredning etc – varför måste det vara nytt?

Att handla begagnat är nästan alltid billigare än att handla nytt, även när det nya är på rea. Och på begagnatmarknaden finns allt, från smartphones till vinterjackor, soffor och sängkläder. Det finns helt enkelt väldigt få anledningar att köpa helt nyproducerat, oavsett storlek på plånboken. (Även om jag förstår att en förälder som alltid handlat begagnat av ekonomiska skäl kan längta efter att få ge sitt barn något helt nytt.)

Och återigen – det är inte låginkomsttagarens behovsköp under reatider som är problemet. Det är medel- och höginkomsttagarens onödiga köp för att det är billigt.

Om klimatet som inte bryr sig

De som argumenterar för att det inte spelar någon roll om man handlar på Black Friday eller i mitten av februari, utsläppen är desamma, har förstås rätt. En nyproducerad grej är en nyproducerad grej med allt vad det innebär, oavsett datum och rabatt.

Däremot signalerar våra köp på Black Friday att denna ”högtid” är viktig för handeln, och ska behållas till varje pris. Och den signalen vill åtminstone inte jag skicka, så därför håller jag mig medvetet borta från så mycket konsumtion jag kan under denna dag (och vecka, Black Week). Jag vill inte bidra till köphetsen, överkonsumtionen eller normen att allt ska vara a) nytt och b) billigt.

Om att handeln behöver denna dag

Foto: Jon Tyson/Unsplash

Det beror helt på hur man ser det. De stora aktörerna räknar förstås kallt med att Black-perioden blir en försäljningssuccé och planerar sina inköp efter att maxa förtjänsten då. Men för små aktörer är det inte alls lika lätt. Där ligger förstås julen som en förhoppning om extra intäkter, men att dras med i det stora Black Friday-racet mot aktörer som är mycket större och har mer marknadsföringsresurser är inte alls enbart positivt för den lokala handeln.

Det här delade Hållbara Sara en artikel om från Norrbottenskuriren. Tyvärr är den låst, men den belyser just hur den lokala handeln tvingas sänka sina priser (och då slakta sina egna marginaler) för att inte helt spelas ut under reaperioden. Varor som kanske hade kunnat säljas till fullt pris för att de är perfekta julklappar slumpas nu bort i förtid till priser som de små aktörerna kanske egentligen inte har råd med.

De stora aktörerna borde ta ett större ansvar för att inte driva överkonsumtion, de små aktörerna borde få en större chans att faktiskt skapa hållbara affärer.

Så gör jag

Slutligen då, hur resonerar jag själv. Jag avprenumererar på alla typer av nyhetsbrev och liknande (reklam-sms är mitt värsta) som hetsar om Black Friday-kampanjer, de förtjänar inte att finnas i min inbox. Väldigt skönt, bättre ju mindre företagsreklam som når mig tänker jag.

Jag brukar ibland dela BRA grejer företag gör som är anti-Black Friday, tex som erbjuder reparation av produkter istället för rabatt på nyköp, som skänker all vinst till välgörenhet eller som stänger helt denna dag för att markera att de inte vill vara en del av det. Den typen av aktiviteter lyfter jag gärna, som inspiration till andra företag.

Men annars? Tja, jag ser det som vilken fredag som helst, som kan tillbringas på andra ställen än i butiker. I skogen, med vänner, hemma i soffan med en bra bok. Det går utmärkt att ställa sig utanför denna shoppingkarusell, om man vill.

21 nov 2024 Direktlänk Klok konsumtion 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Black Monday, Black Week, Black Future

Julklappar som första steget att ställa om

Om det här med att inte veta bättre

Funderar en hel del på det här med kunskap just nu. Som journalist gillar jag ju att kunskapssprida, det är därför jag gärna skriver guider till hur man tar tåget till London, hur man flyttar pensionspengarna från fossilindustrin eller hur man anmäler företag för greenwashing. Min inställning är generellt att mer kunskap gör oss bättre rustade i allt från diskussioner till köpsituationer.

Samtidigt tror jag inte ökad kunskap är hela nyckeln. Vi människor gör mycket vi vet att vi inte borde – allt från att röka till att cykla utan cykelhjälm. Tror inte någon svensk har missat att rökning är hälsofarligt eller att cykelhjälmen ökar chanserna att överleva i en olycka – och ändå gör vi tvärtom.

På samma sätt ignorerar vi det vi vet om klimatkrisen. 95% av alla svenskar tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringarna. Ändå lever vi som att vi hade mer än fyra jordklot. Vi är helt enkelt ofta ganska oförmögna att motstå frestelser, göra som vi alltid gjort eller ta den enkla vägen ut – trots att vi vet att det är viktigt att vi gör precis tvärtom.

Det är därför vi behöver lagar och styrmedel från politiken, så att det blir betydligt svårare att göra fel.

Foto: Stephanie Renee Cluff/Unsplash

Dessutom tror jag att det faktiskt finns en hel del okunskap därute, det ser jag bevis på lite överallt. Har hört både en och två personer säga att ”det är lugnt, jag köpte biljetter till ett flyg som går på biobränsle” (finns inga plan som går enbart på biobränsle idag). Eller att de klimatkompenserat resan, så den är klimatneutral (utsläppen sker nu, kompenseringen – utan garantier – sker i framtiden).

Och när jag skrev om Shein/Temu i det här instagraminlägget så fick jag många DM från följare som irriterade sig på att andra tipsade om dessa kinesiska klimatbovsjättar i alla möjliga typer av facebookgrupper och communities. Till och med i föräldraforum, vilket är bisarrt givet att dessa produkter visat sig innehålla allt från hormonstörande ämnen till rena gifter. Det måste ju bero på en viss okunskap.

Så, jag fortsätter att försöka sprida kunskap så gott jag kan. och så länge lagarna som ser till att samhället ställer om tillräckligt snabbt inte finns på plats måste ju vi konsumenter ta så mycket ansvar vi kan. Okunskap är inget vattentätt försvar längre, vet vi att det finns en kris bör vi läsa på, googla och be om råd när vi är osäkra. Men vi vet inte allt, och allas resa börjar någonstans. Det gjorde även min.

Och med det sagt vill jag säga ett stort tack till alla er som sprider det jag skriver. Delar, kommenterar och gillar mina instagraminlägg, länkar till mina blogginlägg, lyssnar och tipsar vidare om Plan B-poddens avsnitt. Jag har inga enorma följarskaror någonstans, och jag vet ju att jag främst skriver för de redan frälsta.

Ni är klimatoroade personer med en vilja att göra rätt som söker er till mig, och ni vet redan mycket av det jag skriver (och det ni inte vet försöker ni nog kolla upp). Och även om jag gärna bekräftar er i era val och får er att känna att ni gör rätt så är det ju andra som behöver nås av inläggen egentligen.

Just därför är mitt instagramkonto, min blogg och podden ett grupparbete. Jag producerar, ni hjälper mig att nå ut till de som behöver läsa och lyssna. Tillsammans kan vi förhoppningsvis så frön till förändring – genom att hjälpas åt.

Så tack för all hjälp, hörni! Jag skulle aldrig kunna göra detta utan er.

19 nov 2024 Direktlänk KlimatkunskapReflektioner 0 kommentarer

Relaterade inlägg

80 000 timmar – 6 nycklar till en hållbar karriär

Trump vs Harris – ett ödesval (och bonusavsnitt av Plan B-podden)

Hållbara svepet, del 109 – plastpåseskatt, vegomåndag och Bluesky

En liten paus i svepproduktionen på grund av höstlov och jobb med Årets medvetna julklapp, och OJ vad det hann hända mycket under tiden. Mycket är old news nu, så jag har plockat ut det viktigaste.

COP29 – fossillobby och dödläge

Symbolisk skulptur utanför klimatmötet i Baku. Det finns en vilja att mötas, men det går så där. Foto: Matthew Tenbruggencate/Unsplash

Akut läge i förhandlingarna. FN:s klimatmöte i Baku i Azerbajdzjan pågår, och förutom att värdlandets president kallar olja ”en gåva från Gud” så är det som vanligt kickoff för fossillobbyn i samma lokaler. 1 773 fossillobbyister har fått ackreditering, vilket är långt fler än de tio mest klimatkrisutsatta nationerna har på plats tillsammans. Det är onekligen lite som att bjuda in tobaksbolagen att tycka till under en cancerkonferens.

Det är också dödläge i pengadiskussionerna. Den stora frågan under COP29 är klimatfinansiering, där utvecklingsländerna kräver 1300 miljarder dollar för att kunna sänka sina egna utsläpp och klimatanpassa sina samhällen för att trygga sina medborgares framtid. På andra sidan förhandlingsbordet sitter rika länder (inkl Sverige) som anser att summan är för hög, men också att fler länder måste bidra – framför allt Kina och gulfstaterna (som listas som utvecklingsländer i FN:s klimatkonvention från 1992 och därför är på mottagarsidan snarare än givarsidan).

Där finns det sannerligen en poäng eftersom framför allt Kinas ekonomi vuxit enormt under 2000-talet, men det rimliga är förstås att göra både och. Att ta ansvar och betala, samtidigt som man sätter press på Kina med flera.

Två intressanta grejer från COP29:

  • Storbritanniens nya klimatlöfte. Den nya premiärministern Kier Starmer lovar 81% (!) lägre utsläpp till 2035 jämfört med 1990, ett riktigt ambitiöst löfte som sätter press på på andra nationer. Och EU förstås, som Storbritannien inte längre är en del av. Sen blir det ju intressant att se om målet verkligen nås också – här krävs rätt mycket action.
  • Överraskande nog tycker fossilgiganten Exxons vd Darren Wood inte att Trump ska lämna Parisavtalet eller att nya presidentens löften om att utöka olje- och gasproduktionen är rätt väg att gå. Det beror dock inte på att Exxon tänker bli fossilfria tyvärr, tvärtom – men positivt ändå att inte ens oljebolagen tycker att Trump är toppen.

Och så kan vi konstatera att världens koldioxidutsläpp slagit nya rekord under 2024. Toppen, verkligen.

Regeringen anmäld för bristande klimatpolitik

Foto: Christian Lue/Unsplash

Naturskyddsföreningen och Miljöjuristerna har fått nog. Regeringens bristande klimatpolitik gör att Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål, vilket de nu anmäls till EU-kommissionen för. Målet med anmälan är att få kommissionen att granska regeringens energi- och klimatplan – och om kommissionen håller med om att de bryter mot EU:s lagstiftning riskerar Sverige böter.

Även Tyskland, Irland, Frankrike och Italien har anmälts till EU-kommissionen av lokala miljöorganisationer. Heja, säger jag!

Plastpåseskatten avskaffad

Foto: AI-genererad bild lånad från Maria Wolrath Söderbergs Linkedin-inlägg.

Omdiskuterad skatt väck. 1 november avskaffades plastpåseskatten (som intressant nog var ett förslag från regeringspartiet Liberalerna från början). Skatten infördes 2020 som ett sätt att nå EU-målet om minskad förbrukning av plastkassar. Och det funkade strålande. 2017 köpte vi 83 kassar per person och år, enligt Naturvårdsverket, och 2023 var vi nere i 17 kassar.

Så varför tas den bort? Regeringen tycker att den är onödig eftersom vi nu ligger långt under EU-målet (om 40 kassar per person och år) och att vi borde klara att nå det utan skatt. Dessutom tycker man att den innebär ”administrativa kostnader”, och att den ”kan leda till ökad konsumtion av andra alternativ”. Något tydligt alternativ verkar man däremot inte vara intresserad av att presentera. Och bland andra Håll Sverige Rent varnar nu för att nedskräpningen kommer att öka igen.

Så är skatten bara symbolpolitik? Nja, den fick ju effekt – konsumtionen av kassar minskade dramatiskt, och en forskare på KTH har dessutom räknat ut att hushållen sparade i snitt ca 50 kr/år på skatten eftersom vi återanvände kassar för att slippa köpa nya. (Många intressanta fakta i Björn Hedins blogginlägg om detta!)

Jag tycker att Maria Wolrath Söderberg beskriver det bra i sitt Linkedin-inlägg:

”Symbolhandling” brukar användas som ett skällsord – för något man gör för att pleasa någon, men som egentligen inte är effektivt. Men den som tänker så har fel – symbolhandlingar är mycket viktiga, de är statements som positionerar och sätter normer. Och de är ofta effektiva. När plastpåseskatten infördes så kallades det en symbolhandling, om det var det så var den synnerligen effektiv. Den har nämligen fungerat. Användningen av plastbärpåsar har minskat med 75% enligt naturvårdsverket. De har inte ersatts av tunna plastbärpåsar, för även de har minskat dramatiskt under samma tid. Antalet tunna soppåsar som köps har visserligen ökat något men det har inneburit en marginellt ökad plastanvändning på den fronten. Med all sannolikhet har plastpåseskatten dessutom ändrat våra normer. Nu känns det knäppt, slarvigt och miljöovänligt att missa att ta med sig kassar till butiken.

Intressantaste tanken kring den slopade skatten är denna: Om alla företag behöll det högre priset på kassarna även efter slopad skatt, och istället skänkte mellanskillnaden till klimat- och miljöorganisationer – då hade det kunnat bli en bra grej för klimatet! Apoteket Hjärtat gör precis detta, mellanskillnaden går till WWF – heja!

Veckans 3 snabba nyheter

Foto: Mirjan Letsch/Unsplash

  1. Potential i litet vegosteg. En ny internationell forskningsstudie visar att om den rika delen av världen gick över till att äta vego en enda dag i veckan skulle utsläppen kunna sänkas kraftigt. Det baserar sig på en tanke om att en minskning av nötköttskonsumtion på 13% skulle frigöra en massa mark att plantera skog på, vilket skulle kunna binda 125 miljarder ton CO2 (det är alltså lika mycket som tre års globala utsläpp!). Så istället för att odla mat till djur som sen ska bli mat till oss skulle man kunna återställa mark till kolsänkor, helt enkelt. Jag är ju för att snarare se köttkosten som undantaget och vegokosten som norm/vardag, men om en dag i veckan skulle ju onekligen fler gå med på – så let’s try it, tänker jag! (Och så blir jag sugen på ransonering …)
  2. Ny rapport från Naturskyddsföreningen. Idag släpptes Naturskyddsföreningens nya rapport Rättvis klimatomställning i praktiken. Till den lanserar de också 27 förslag till klimat- och miljöministern, som skulle underlätta för en rättvis klimatomställning. Exempelvis inkomstprövat transportbidrag och elstöd, och satsningar på kollektivtrafiken. Kan man hoppas att en massa riksdagsledamöter kopierar loss från rapporten?
  3. Flykt från X. Allt fler verkar lämna gamla Twitter, alltså X, nu när det visar sig att Elon Musk blivit Trumps maskot. Bland annat lämnar The Guardian plattformen, vilket går helt i linje med deras beundransvärda inställning till klimatfrågan. Så vart tar alla vägen? Främst till Threads och Bluesky, vad det verkar.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

18 nov 2024 Direktlänk Hållbara svepet 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 111 – kärnkraftsutsläpp, flygskam och Volvos reklam

Hållbara svepet, del 110 – AMOC, tv-tips och 27 förslag

Black Monday, Black Week, Black Future

Nu närmar sig årets främsta konsumtionsperiod, och att jag inte är ett fan av Black Monday/Week/Month/Singles Day och allt vad det heter är kanske inte så överraskande.

Men, jag vill också nyansera det lite.

Foto: Ostudio/Unsplash

Klimatet bryr sig inte ett dugg om huruvida du köper dina nya jeans eller din nya mobil med rabatt i slutet på november eller till fullpris i april. Det är inte problemet. Så om du har liten plånbok och har sparat hela året för att kunna investera i en ny diskmaskin på rean för att ersätta den som gick sönder i våras – kör på. (Eller ännu bättre förstås – kika på Marketplace efter en bättre begagnad så får du den garanterat ännu billigare, och pengar över till annat.)

Det är aldrig den som har ont om pengar som är problem i klimatsammanhang, för i ett sånt hushåll existerar inget som kan kallas för överkonsumtion. Det stora problemet med Black-högtiden är att alla vi som har det någorlunda gott ställt eller mer, alltså medelklass och uppåt, passar på att shoppa saker vi inte behöver bara för att de är billigare än vanligt.

Black-perioden är strösslad med alla köpmekanismer som uppfunnits, från superpris under begränsad tid till ”ta tre, betala för två” till extra rabatt om du handlar över en viss summa och så vidare. Från och med nu och en månad framåt hetsas vi till köp på ett sätt som vi vanligtvis inte utsätts för (och då drunknar vi ju ändå i reklam till vardags också).

Det är därför vi behöver prata om – och bekämpa – Black Friday.

Mina bästa tips:

  • Avprenumerera från alla shoppingnyhetsbrev du får för att du någon gång handlat på ett ställe. Jag har NOLL såna sen flera år tillbaka, det är oerhört skönt att slippa peppras med shoppingtips året om faktiskt.
  • Välj dina besök på stan med omsorg. Jag undviker att röra mig längs de värsta shoppingstråken så här års, för att slippa motstå lockelsen att gå in i butiker vars skyltfönster gapar om sänkta priser.
  • Se vinsten i att låta bli att shoppa loss. Har du ett större mål, tex en lång tågresa nästa sommar, en elcykel eller kanske att gå ner i tid längre fram? Sätt undan summan du tänkte shoppa för till det istället, och kom närmare ditt sparmål. (Eller bara lägg undan slanten för att göra fattiga januari lite mer balanserad.)

Men julklapparna då?

En jul i svart är kanske stylish, men inte så mysigt? Foto: David van Driel/Unsplash

Många passar på att köpa julklapparna redan nu för att få dem billigare, och det är ju både förståeligt och så att säga poängen. Det är ju därför Black-högtiden infaller så nära jul.

Men, vi bestämmer ju själva vad vi ska ge bort i julklapp, och det finns massor av saker vi kan ge som inte kräver nyproducerade prylar – oavsett om de är på rea eller ej. (Tipsar igen om denna lista.)

Visst kan det hända att även hållbara julklappar (som teaterbiljetter eller presentkort på delningstjänster eller reparationer) kan reas ut, men det hör nog till undantagen i så fall.

Finns det undantag från Black-bojkotten?

Vettig tvål eller tvättmedel på rea? Ja, sure – inte hela världen. Men man kan ju också låta bli för att markera att rean är omodern. Foto: Vinicius Amano/Unsplash

Det är förstås upp till var och en. Jag har generellt lite svårt för företag som har höga hållbarhetsambitioner, men ändå förstärker Black Future-scenariot genom att göra reaerbjudanden så här års. Jag tycker att det tullar på trovärdigheten, och blir ganska opepp på att bli kund.

Men, självklart kan det finnas undantag. Exempelvis har jag hört att Interrail brukar sälja kort billigare under Black Friday (och de kan ju aktiveras längre fram), och det tycker jag är en av få grejer som är värd att tipsa om för att sänka tröskeln för folk att ta tåget istället för flyget.

Skulle jag stöta på ett erbjudande på exempelvis förbrukningsvaror jag ändå skulle ha handlat, en tjänst jag velat testa eller en kulturupplevelse skulle jag kanske också utnyttja den. Kanske.

Men, på det stora hela tänker jag att om jag inte är villig att betala för en viss sak till fullpris, då är det något jag tydligen klarar mig utan. Och den tanken i kombination med vetskapen om att fenomen som Black Friday bidrar till en Black Future gör det faktiskt ganska lätt att avstå.

Jag är nog ändå mer förtjust i tanken på att tacka nej för att Black Friday är ett omodernt fenomen som bidrar till problemet, än att spara ett par kronor.

Eller vad säger ni?

15 nov 2024 Direktlänk Klok konsumtion 5 kommentarer

Relaterade inlägg

Black Friday – och hur man kan tänka

Julklappar som första steget att ställa om

Julklappar som första steget att ställa om

Puh, vilket race vi haft för att bli klara med Årets medvetna julklapp, rapporten Framtidens julhandel och vår lista på 206 hållbara klappar i tid! Men vi hann!

Och, jag måste också bara plocka upp det här med julklappslistan igen, för jag tycker att gåvor generellt är ett så himla bra sätt att putta någon i rätt riktning! Det kanske är svårt att uppmana en person att börja handla secondhand, men ger man bort ett presentkort på en secondhandbutik till exempel så kanske mottagaren ändå blir pepp på att testa för att få ut något av gåvan!

Och, här vill jag gärna knyta ihop det här med Ställ om-guiden och mina favoritföretag som finns med där också!

Klappar inom odling & natur

Till denna kategori hör så klart Årets medvetna julklapp – Fröpåsen – och där måste jag så klart tipsa om Runåbergs fröer som är med i Ställ om-guiden. Ekologiska fröer från egen odling och ansvarstagande producenter, plus lite extra omsorg om kulturarvsväxter!

På tema natur måste jag också tipsa om Naturkompaniet förstås, som dels har produkter för att laga och vårda funktionsplagg och utrustning, men också både hyr ut tex tält och ryggsäckar och har secondhandavdelningar i vissa butiker. Så bra julklapp att få en möjlighet att skaffa det man behöver på ett cirkulärt sätt!

Som ni ser ovan finns det massor av fler förslag på samma tema dessutom!

Klappar på tema laga & vårda

En nischad gåva, men ack så smart – 100b kan fräscha upp och färga om svarta jeans så att de blir som nya! Det görs i en miljövänlig process, och jämfört med att köpa ett par nya svarta jeans spars upp till 99% av både vatten och utsläpp! Hur bra julklapp till personen som lever i svarta jeans?

Klappar inom mat & förbrukningsvaror

Att puffa en klappmottagare i klimatsmart riktning handlar ju främst om att börja äta mer vego, och där är Bärta (som görs på svenska, ekologiska ärtor) en perfekt grej. Antingen en loppisfyndad fin korg med alla ingredienser till ett gott vegorecept, eller att du bjuder hem på Bärta-middag kanske?

För den som inte vill gå all-vego än är Gårdsfisk också ett superalternativ. Gårdsfisk föder upp goda, friska matfiskar i samverkan med svenska gårdar, så att gödningen i vattnet inte går ut i havet utan kan användas för att gödsla åkrarna istället. Inget överfiske, inga övergödda hav. Samma här, sätt ihop en god korg med mat – eller bjud på middag!

Pre-älskade och återbrukade klappar

Att ge bort något begagnat är nog det som kanske känns svårast för många, men då är teknikprylar en perfekt grej att börja med! (Bra för tonåringar också, som kan vara svåra att köpa till annars.) Bytdator.se har både jobb- och speldatorer, rekonditionerade av experter och med garanti – perfekta julklappar!

Klappar som blir ett första steg mot nya vanor

Att sänka tröskeln för att lättare kunna bryta invanda mönster är alltid toppenklappar, tycker jag! Här har jag fyra bra förslag:

Pure Effect är nästa generations rengöring och klädvård som bygger på bioteknik och gör att behovet av att tvätta minskar – en del av ”no wash”-rörelsen helt enkelt. Att köpa ett kit med produkter från Pure Effect och tipsa om hur de kan användas är en superklapp som kan göra att mottagaren på sikt spar pengar, energi och inte minst kläder (eftersom vi har en tendens att tvätta sönder dem).

Hygglo är appen där du hyr grejer av dina grannar (eller hyr ut dina egna!), en toppen-app för att spara på resurser, hitta saker du bara behöver någon enstaka gång (allt från partytält och photobooth till häcksax, speedheater och långfärdsskridskor) och samtidigt kunna tjäna en slant på det du själv äger. Här finns det inte någon möjlighet att köpa presentkort (än), men gör ett eget där du förklarar att du ger en slant att använda i Hyggloappen!

Ekobanken är den hållbara, transparenta banken som ser till att du kan sova gott i vetskap om att dina sparpengar inte på något vis gynnar fossilindustrin under tiden. Men hur ger man en bank i julklapp? Kanske genom att säga att du betalar själva avgiften (150 kr/halvår) för det första året, och peppar till bankbyte? Var kreativ!

Dreams är sparappen som jag använt i flera år för att ”smygspara” till min egen omställning, vilket bland annat bekostat min elcykel och tågresan till London! Det fiffiga här är olika sparhacks som hjälper dig att spara utan att du riktigt märker det, och att du också kan skapa sparmål tillsammans med andra – tex för att bekosta solpaneler eller andra smarta investeringar.
En kul julklapp kan ju här vara att starta ett gemensamt sparande, lägga in en slant och tex säga att du och klappmottagaren ska spara till en gemensam tågresa!

Vill du se hela listan på hållbara julklappar (det vill du!) så klickar du här, så kan du ladda ner den och spara för alla framtida jular. Saknar du någon klapp på listan? Föreslå gärna tillägg i kommentarsfältet!

13 nov 2024 Direktlänk Hållbara högtiderKlok konsumtion 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets medvetna julklapp 2024, poddavsnitt och önskelista!

En hållbar påsk – alla tips du behöver!

Årets medvetna julklapp 2024, poddavsnitt och önskelista!

Okej, nu blir det mycket i ett och samma inlägg, men se det som en gott & blandat-påse – allt smarrigt, men i en salig mix!

Jul på gång! Inte riktigt än, men snart! (Julhandeln däremot är redan igång.) Foto: Alexander Grey/Unsplash

Klimatklubben har ju de senaste fem åren utsett Årets medvetna julklapp tillsammans med Medveten Konsumtion, och det här gör vi för att den klassiska ”Årets julklapp” som HUI utser bygger på så knäppa premisser. Den är nämligen ett resultat av en trendspaning baserat på försäljningsprognoser, vilket gör att den allt som oftast förstärker ohållbara normer snarare än att putta branschen i rätt riktning.

Fun fact – en undersökning har också visat att 65% av svenskarna (4,5 miljoner!) inte har kvar en enda av ”årets julklappar” som de fått tidigare år. Vilket förstärker känslan av att det är en kortsiktig trendgrej som utses, och inte något som kan få ett långt liv. (Undersökningen är gjord av företaget Elfa.)

Det här ville vi ändra på, och därför instiftade vi Årets medvetna julklapp istället – en klapp som inte bygger på prognoser utan på mål! Vad vill vi ge bort som puttar mottagaren i en klimatsmart riktning, helt enkelt? Tidigare års klappar har därför varit:

  • 2023 Ett bidrag till en bättre värld (alltså välgörenhet, medlemskap i föreningar eller att ge bort av sin tid)
  • 2022 Det hemstickade plagget (apropå elkris och att vi inte värnar tillräckligt om hantverket)
  • 2021 Den pre-älskade klappen (för att förskjuta nyköpsnormen och gynna andrahand i första hand)
  • 2020 Reparationen (sykit eller presentkort hos tex skräddare, cykelreparatör etc)
  • 2019 Vegokokboken (för att inspirera till nya matvanor)

Årets medvetna julklapp 2024 – fröpåsen!

Och i år är Årets medvetna julklapp … (fanfar) … fröpåsen! Vildplockade, hemodlade eller köpta fröer spelar mindre roll (men se till att de sistnämnda är ekologiska!). Slå in i valfri tapetbit/tygstuv/ask och ge bort, gärna med odlingstips och artinfo! Foto: Emma Sundh/Klimatklubben

Här kan man läsa mer, och så här motiverade vi det:

I år sår vi ett kraftfullt frö för ökad självförsörjning, matsäkerhet och resiliens, samtidigt som vi – med årets klapp – bidrar till såväl biologisk mångfald och ökat välbefinnande. Något vi behöver när vi ska kavla upp ärmarna för att vända världen rätt.

Årets medvetna julklapp är högaktuell – matproduktionens brister liksom klimatförändringarnas effekter blir allt tydligare, samtidigt som nya rekommendationer om att odla ätbart presenteras i foldern “När krisen eller kriget kommer”. Genom denna klapp gör vi också något praktiskt och viktigt, och i tider av kris behöver vi stoppa händerna i jorden och förstå var vår mat kommer ifrån. Det skapar stolthet, respekt, förståelse och framtidstro.

Årets medvetna julklapp är fröpåsen!

Vad tycker ni om valet, en bra klapp?

206 hållbara julklappar – hela listan

I år ville vi också göra något mer av detta tillfälle att prata om julen, så vi har också gjort en riktigt matig lista med julklappsförslag!

Perfekt lista att sätta sig med redan nu, och anteckna vad man själv vill önska sig, och vad man kan ge andra! Foto: Klimatklubben

206 hållbara julklappar är klappidéer som inte sliter i onödan på planeten, och som dessutom kan ge mottagaren en liten knuff i rätt riktning. En lista med inspiration till alla som både vill önska sig, och ge bort, vettiga klappar, helt enkelt. Listan bygger på förslag vi fått in varje år när vi ber folk nominera till Årets medvetna julklapp, så det är helt enkelt svenska folkets önskelista, så att säga!

Använd den gärna som inspiration, både till klappköp och för att sprida ordet om en hållbar jul! Hela listan kan laddas ner här!

Plan B-podden – Så frön för framtiden!

Allt det här ville vi så klart prata om, så vi har också spelat in ett extra poddavsnitt av Plan B-podden om det här. Det tar sitt avstamp i besvikelsen över det katastrofala USA-valet förstås, men vi ville verkligen inte göra ett deppavsnitt om hur mörk den här valbaksmällan känns.

Lyssna på poddis, vettja! Julpepp och handlingskraft i ett.

Så istället använde vi oss av Årets medvetna julklapp – fröet – och prata istället om att så ett frö för förändring! Vi är snart inne i ett nytt år, vi är just nu rätt arga över allt som gått snett och vi vet ju också att engagemang inte bara är bästa botemedlet för klimatångest utan också det enda som faktiskt förändrar världen.

Så vi tror och hoppas att vi lyckades göra ett rätt peppigt avsnitt att lyssna på så här i grinigaste november! Lyssna i valfri poddapp, genom den här länken eller nedan!

Rapport: Framtidens julhandel

Och det tar faktiskt inte slut ens där, för vi har också gjort en rapport!

Hur julhandeln BORDE utvecklas!

Framtidens julhandel – inom planetens gränser heter den, och den ger lite bakgrund kring samtidens galna julhandel och hur den behöver förändras. Den här har vi så klart mest gjort för media och handel, men den kanske också kan ge lite välbehövliga argument för den som vill snacka hållbar jul med andra!

Ladda ner rapporten här!

Så, det var den godispåsen av julnyheter! Och hjälp oss gärna att sprida allt vi gör kring detta, genom att tipsa om julklappslistan, pusha för fröpåsen och dela poddavsnittet. Så hjälps vi åt att knuffa julen in i framtiden, eller hur?

12 nov 2024 Direktlänk Hållbara högtiderKlok konsumtion 1 kommentar

Relaterade inlägg

Julklappar som första steget att ställa om

En hållbar påsk – alla tips du behöver!

Var börjar man?

Vilken konstig vecka detta blev. För min del inleddes det med att jag var rätt däckad av förkylning, och sen kom smockan med USA:s valresultat – så jag kände mig ett tag både manglad och överkörd. Gissar att jag inte är ensam om den känslan?

Men allt eftersom veckan gick har jag börjat resa på mig igen. Ja, det suger att vi har en galning på världens mäktigaste position i fyra år till. Ja, allt blir tuffare nu. Men nu är det som det är, och vi ska inte glömma att världen är mer medvetna om vad Trump kan ställa till med den här gången. Jag tror och hoppas att han kommer att fler ögon på sig, att de goda krafterna kommer att vara mer på sin vakt, mer förberedda och bättre rustade för honom nu.

Och, även om vi inte kan påverka valutgången så kan vi påverka så mycket annat! Det får vi inte heller glömma. Jag vill passa på att tipsa om sånt jag skrivit tidigare om att påverka samhället (jag har samlat såna inlägg som en del av Ställ om-guiden som hittas här – i vänsterkanten hittar man inlägg på olika teman), och även sånt jag skrivit tidigare om mindset.

Vi är inte helt maktlösa, vi behöver bara kanalisera frustrationen och engagera oss för förändring.

Även om den här veckan började i rövigaste laget så finns det inget bättre motgift än att agera. Tre saker gör avslutningen på den här veckan ändå positiv:

  1. I går tillbringade jag kvällen på den underbara, hoppfulla Slow Fashion-galan som samlade hundratals goda och välklädda krafter inom hållbart mode i ett och samma rum. Jag var inbjuden att sitta med i ett panelsamtal om modets framtid, och stämningen och energin under hela kvällen gav mig hopp om att även denna smutsiga bransch kan ha en ljus framtid om fler hjälper till!
  2. I morse spelade jag och Emma in ett nytt avsnitt av Plan B-podden som (om tekniken är med oss) publiceras nästa vecka, det kändes också bra att vända och vrida på läget med en av de klokaste jag vet. Hoppas ni kommer att känna detsamma när ni lyssnar!
  3. Och i morgon ska jag ha konferens med Klimatklubbens styrelse för att mobilisera föreningen så bra vi kan framåt. Alla sitter i styrelsen på ideell basis för att de vill göra vad de kan för att påverka, bara det är mäktigt, tycker jag. Ser fram emot detta!

Så, vi borstar av oss, torkar tårarna och fokuserar på det vi kan kontrollera. Hämtar energi i de BRA saker som faktiskt också händer, och så steppar vi själva upp lite till, nu när andra sviker. Eller hur?

Trump blev president, men solen gick upp ändå. Livet – och kampen – går vidare. Foto: Simon Wilkes/Unsplash

8 nov 2024 Direktlänk Reflektioner 1 kommentar

Relaterade inlägg

80 000 timmar – 6 nycklar till en hållbar karriär

Om det här med att inte veta bättre


Close
Husligheter