En viktig grej som lätt glöms bort är att klimatkampen inte är en ja- eller nej-fråga. Det handlar inte om att välja mellan att antingen vara Greta och viga hela sitt liv (eller åtminstone sin ungdom) åt kampen å ena sidan eller att vara klimatförnekare à la Trump å andra sidan. Det kommer alltid att vara en skala, där tid, ork och intresse blir faktorer för hur vi agerar.
Men! Däremot är jag övertygad om att de allra flesta kan göra mer än vi tror. Det går att göra ganska mycket med små medel, och genom att bara vrida upp engagemanget ett litet snäpp händer det mer än vi tror.
Kan vi skapa fler ringar på vattnet i morgon än vad vi gjorde idag? Foto: Maria Soxbo
Så här kommer några snabba tips för hur du kan bidra enkelt till klimatkampen och sprider ringar på vattnet, utan att behöva bli aktivister på heltid (om du inte vill/kan det).
Om du brukar … så kan du också/istället …
- Om du brukar klicka “gilla” när du ser något om klimatet i sociala medier, så kan du också dela så att fler nås av budskapet.
- Om du brukar ha “köttfri måndag” för att du vet att vi behöver minska köttet, så kan du istället vända på resonemanget och tänka “söndagsstek” istället – då är du plötsligt nere på en hållbar nivå! (Och det är helt okej att ta det steg för steg, så länge vi hela tiden rör oss åt rätt håll.)
- Om du brukar stötta en miljö-/klimatorganisation genom att bli medlem, så kan du också dubbla nyttan genom att ge bort ett medlemskap i present.
- Om du brukar leta miljömärkningar och “hållbara material” när du shoppar, så kan du också ställa frågor till företaget vad som faktiskt gör produkten/plagget “hållbar” (så att de inte kommer undan med greenwashad reklam).
- Om du brukar välja tåget före flyget så ofta du kan när du reser så kan du också berätta för andra att du skippar flyget (eftersom 50% av alla som känner någon som slutat flyga av klimatskäl också flyger mer sällan själva).
- Om du brukar följa klimatsmarta företag i sociala medier för att stötta dem, så kan du också avfölja företag som inte håller måttet så att de får fler skäl att skärpa sig.
- Om du brukar köpa eko och närproducerat i matbutiken, så kan du också välja mat som riskerar att svinnas bort – till exempel mat med kort bäst före-datum, “ful” frukt (med fläckar, tex) och kantstötta förpackningar.
- Om du brukar skänka till loppis när du rensar, så kan du också leta begagnat när du vill eller behöva köpa något (eftersom det är i begagnatkonsumtionen den verkliga miljönyttan ligger, inte i rensandet/skänkandet).
- Om du brukar diskutera en influencers påverkan med dina vänner så kan du också skriva en kommentar hos influencern där du i vänlig ton frågar hur hen ser på sitt ansvar med tanke på klimatkrisen.
- Om du brukar källsortera och återvinna för miljöns skull, så kan du också maila företag och ifrågasätta deras val av (och mängd) förpackningar.
Och tänk så här: Nästan allt vi kan göra utöver det vi redan gör idag gör skillnad. Kan vi göra något bör vi också göra det, eftersom tiden är så knapp. Och oftast tar ju det där extra steget – att dela, slänga iväg ett mail med en fråga, skriva en kommentar, välja den buckliga förpackningen – knappt någon extra tid alls. Eller hur?
Kanske kan till och med en delning av det här blogginlägget till dina egna följare och vänner vara ett sätt att skapa extra många ringar på vattnet?
