Tyvärr tycker jag det ofta talas om att man måste ha god ekonomi för att välja bra miljöval. Ekologisk mat är ofta några kronor dyrare än icke-ekologisk, och många klädmärken med uttalad miljöprofil ligger i en prisklass som inte alla har råd med. Därför tänkte jag, så här i den kanske fattigaste månaden på året, att det vore på sin plats med lite grön ekonomi-pepp också! Budget är nämligen månadens tema i The Sustainable Society.
1. Handla i säsong
Kål är perfekt vintermat, billigt, nyttigt och gott. Foto: Scott Webb
Det bästa sättet att spara pengar i mataffären är inte att sluta köpa ekologiskt, utan att handla i säsong. Säsongsmat är en bra sajt att utgå från, och vips kan du köpa bra, goda och inte sällan ekologiska råvaror som är billiga just för att det är nu vi SKA köpa dem.
2. Ha en köpfri period
När ekonomin går på sparlåga, som efter julen till exempel, så gör vi ju automatiskt miljön en tjänst genom att konsumera mindre. Men varför inte dra det till sin spets, så att det blir ett medvetet val istället för en trist konsekvens av en tunn plånbok? Passa på att införa en köpfri vecka, en köpfri månad eller ett helt kvartal och låt din ekonomi återhämta sig medan du lever betydligt mer grönt. Bestäm vad du får köpa (mat, förbrukningsvaror och upplevelser brukar vara en bra grund), och bestäm dig sen för att klara dig med det du redan har.
3. Ta nyårslöftet på allvar
Okej, det beror ju lite på hur långt man har till jobbet, men annars är det härligt att promenera! Foto: Manuel Meurisse
Har du som nyårslöfte att få in mer motion i din vardag för att må bra? Perfekt, då har du ju all anledning att gå (eller cykla, om underlaget tillåter) dit du ska. Börja kika på stegmätaren i din telefon, och sätt ett mål på minst 10 000 steg om dagen (brukar motsvara ungefär 7 kilometer). Om det går att kombinera med din väg till jobbet kan du lämna bilen hemma eller skjuta på att förnya busskortet ett par veckor. Båda delar sparar pengar, miljö OCH ger dig den där vardagsmotionen på köpet. Vill du ta det ännu längre? Ta med träningskläder, och spring hem efter jobbet!
4. Tacka nej till plastpåsar
Nu när de flesta butiker äntligen tagit sitt ansvar och börjat uppmana oss alla att tacka nej till plastpåsar finns ju alla skäl att göra just det. Dessutom kostar de numera ett par kronor på många ställen, så det finns pengar att spara på att ha en tygpåse eller liknande med sig när man går in i en butik. Många bäckar små!
5. Minska matsvinnet & shoppa i frysen
Fryst mat är också mat! Foto: Irita Antonevica
Att behöva köpa en extra tetra grädde för att den man hade hann bli dålig, eller att inse att man bara hann utnyttja en bråkdel av den färska kryddan innan den vissnade är dåligt både för miljö och plånbok så klart. Varje svensk slänger i snitt 59 kilo mat i soporna och 18 kilo flytande mat och dryck i avloppet varje år, och de pengar som vi bokstavligen slänger bort hade vi ju istället kunna lägga på ekologiska alternativ till exempel. Här är frysen din bästa vän. Frys in allt som blir över och som du misstänker att du inte kommer att äta upp de kommande två dagarna, och kolla frysen innan du gör veckans matplanering så att du använder upp allt som finns där allt eftersom. Billigare, bättre och gott!
6. Fixa draget
Att elda för kråkorna gör varken plånboken eller miljön glad. Dra nytta av de kalla temperaturerna som gör det lättare att känna var det faktiskt drar, och gör en ansträngning för att lösa problemet istället för att dra upp värmen mer. Med tätningslister blir de allra flesta dörrar och fönster snabbt dragfria, du slipper frysa och kan kanske till och med sänka innetempen någon grad när du är färdig vilket spar några kronor på nästa elräkning.
7. Diska och tvätta rätt
Guldstjärna om tvätten kan få lufttorka – men det är ju svårt så här års. Foto: Bruno Nascimento
Varje gång vi kör disk- eller tvättmaskinen så kostar det oss en slant i energi, vatten och tvätt/diskmedel. Den summan är i princip konstant, oavsett om vi kör maskinen halvfull eller helt full. Med andra ord blir en halv maskin tvätt dubbelt så dyr, eftersom vi måste tvätta två gånger för att få lika många plagg rena. Kör därför alltid tvätt- och diskmaskin helt fulla, och med eventuella eko-program på förstås (de spar ofta rejäla mängder vatten).
8. Slå flera flugor i en smäll
Vissa saker är svåra att lösa utan bil och beroende på var och hur du bor kan det också vara svårt att låta bilen stå helt och hållet. Men då kan det vara värt att istället maxa den dagens körning. Det handlar om att planera smart, så att så många ärenden som möjligt hamnar på samma dag, i samma område. Vet du att du måste åka till bilbesiktningen eller till läkaren om två veckor? Kolla då om du samtidigt kan utföra andra ärenden i samma område. Kanske kan du veckohandla i en affär där istället för i din vanliga som ligger åt andra hållet? Kanske vore det perfekt att i samma veva passa på att köpa hem det där storpacket med hundmat eller köra iväg den senaste månadens återvinning, två småärenden som säkert kräver en kort biltur annars? Varje ärende i samma område du kan kombinera spar förmodligen några kilometers bilkörning, vilket inte bara spar dig bensinpengar och miljön avgaser utan också faktiskt tid. Kan du dessutom slå dig ihop med någon annan och kombinera era ärenden så spar ni ännu mer tillsammans.
9. Skippa hel- och halvfabrikat
Hembakat smakar ju ändå bäst. Foto: Whitney Wright
Precis som det spar pengar och miljö att handla i säsong är det både billigare och snälla för miljön att laga mat från grunden. De många produktionsleden i hel- och halvfabrikat kräver energi och transporter, och så tillkommer förstås ett påslag för varje del du slipper laga själv. Spar pengar och miljö genom att köpa råvaror (gärna ekologiska för lite extra kronor i fickan och gröna pluspoäng) istället.
10. Bocka av alla självklarheterna
Jo, vissa saker är ju självklara, men det är också lätt att man tar dem för givna istället för att verkligen kolla att det är gjort. Byta till LED-lampor, dammsuga på baksidan av kyl och frys och ställa dem på rätt temp (+4 respektive -18), byta till grön el, släcka lampor och skippa standby-läge och så vidare. Ta en sväng genom hemmet och kolla av att du faktiskt gör allt det där vi vet är rätt, så klirrar det nog in ett par kronor till samtidigt som miljön tar ett glädjeskutt.
Har du fler tips? Bidra gärna i kommentarerna!
Pingback:8 klimatsmarta DIY-projekt – som är helt gratis - Emmas VintageEmmas Vintage
Pingback:12 klimatsmarta tips som sparar dig pengar när plånboken gapar tom. - Annas kemtvätt
Underbar inspiration från dig! 🙂 Miljösmart och ekonomisk går ju hand i hand!
Skulle du inte kunna publicera några av dina favoritrecept på bröd?
Tack! Ett par av dem ligger nog redan i bloggen, men jag ska nog kunna lägga in något fler!
Nu tror jag att du hamnat helt fel när det gäller hel och halvfabrikat. Du räknar med energiåtgången på fel sätt. Om du lagar tio lasagner samtidigt, kan du köpa varor med mängdrabatt och du sparar energi gnm att tex ugnen används ggr tio istället för ggr en. Tänk dig då lasagne ggr 1000 osv. Att laga mat i storkök sparar energi, men det gäller att den förpackas bra så klart. Set mest miljövänliga är inte att var och en gör en limpa i sin egen ugn, utan faktiskt att de bakas i stor skala. Hel och halvfabrikat kom som ett led i kvinnans frigörelse. När kvinnan skulle ut och jobba och inte längre hade tid att ägna flera timmar om dagen åt att laga mat från grunden krävdes ngt modernt. Idag är vi tillbaka vid spisen….med jobbet kvar. Det vi behöver göra, för ett klimatsmart samhälle är att kräva miljövänliga förpackningar på halvfabrikaten med näringsrika innehåll. Däremot är det helt fel väg att gå att gå ifrån storköken. De är klimatsmarta. På samma sätt som du beskriver diskmaskinen.
Hej Frida, förstår absolut hur du tänker och i ärlighetens namn ska jag säga att jag egentligen tror att frågan är för komplex för att ha ett enkelt svar. Mitt blogginlägg bygger ju på två saker – ekonomi och klimat – och det blir absolut billigare att laga själv än att ständigt köpa helfabrikat. Man har också bättre kontroll över vilka råvaror som väljs, var de kommer från och eventuellt matsvinn. Jag tror absolut att du har rätt i att storkökens fördelar i vissa fall kan göra en färdigrätt klimatsmartare än en hemmalagad dito, men det är ju så mycket mer som spelar in. Köper jag en färdigrätt som innehåller femton olika ingredienser kan jag omöjligt veta hur långt varje ingrediens färdats eller hur mycket energi den krävt i varje steg av processen, medan jag när jag lagar hemma kan se till att välja så närproducerade ingredienser som möjligt och undvika onödiga tillsatser. Min lasagne (som förstås är vegetarisk eller helst vegansk) äts så fort den är klar, och resterna fryses in. Den färdiglagade lasagnen hannar i ännu en förpackning och fraktas vidare till lager och sen ut till butik för att till slut nå mig. Blir det rester känns det inte helt sunt att frysa in den igen eftersom den frysts och tinats tidigare, plus att vi tar bättre hand om matrester om vi lagat maten själva eftersom vi investerat tid i detta. Och så vidare. Det är helt enkelt för många variabler för att vi ska kunna slå fast något definitivt här, och framför allt kan vi knappast dra alla färdigrätter över en kam vare sig i positiv eller negativ riktning. Jag tror dock att vi kan sänka klimatpåverkan mer ju bättre kontroll vi har.
Däremot håller jag så klart helt med dig om att halv- och helfabrikaten spelade en stor roll för kvinnans frigörelse, men det är ju en helt annan fråga. 🙂