Så anmäler du företag för greenwashing

Äntligen börjar det snackas på bred front om greenwashing, vilket jag hoppas ökar medvetenheten hos allmänheten. För greenwashingen börjar bli alldeles för utbredd, och när såväl journalister som influencers sväljer företagens hållbarhetsbudskap och förmedlar innehållet rakt av utan kritiska frågor så blir det liksom dubbelt så illa.

Foto: Igor Ovsyannykov

Ett otroligt effektivt sätt för privatpersoner att bidra till mindre greenwashing är att anmäla all marknadsföring som inte känns helt äkta i sitt hållbarhetsbudskap. Det är enkelt och snabbt och går att göra hos två instanser – Konsumentverket och Reklamombudsmannen. För varje anmälning som görs synliggörs behovet av resurser hos dessa instanser, och det är också viktigt så att greenwashingen kan prioriteras.

Dessutom blir det svårare och svårare för företagen att komma undan med detta i takt med att fler fall granskas och fler fällningar går igenom. Så ta dig tiden att anmäla, och uppmana gärna din omgivning att göra detsamma om du anmält till Konsumentverket – för ju fler anmälningar som gäller samma reklam/företag, desto större chans att Konsumentverket startar ett tillsynsärende och kontaktar företaget i fråga.

Anmäl greenwashing till Konsumentverket

Foto: Barbara A Lane

Konsumentverket finns till för att vägleda oss konsumenter och skydda oss från att råka illa ut. Det är en myndighet, och de lutar sig mot Marknadsföringslagen när de hanterar anmälningar.

För att anmäla en reklam för greenwashing, klicka här. Att göra en anmälan tar cirka 5 minuter, och det är alltid bra att ta bild/skärmdumpa reklamen du vill anmäla.

Vad händer sen?

Konsumentverket granskar anmälan och meddelar dig som anmält om ärendet läggs ner eller blir ett tillsynsärende.

Om företaget inte skärper sig efter Konsumentverkets inblandning, lämnar Konsumentverket över till Konsumentombudsmannen (Cecilia Tisell, KO) som sen kan utfärda ett föreläggande. Det innebär att företaget faktiskt inte får använda en viss typ av marknadsföring längre, alternativt tvingas lämna ut mer information (och bli mer transparenta) i sin marknadsföring.

KO kan också stämma företag i Patent- och marknadsdomstolen om det behövs.

Anmäl greenwashing till Reklamombudsmannen

Foto: Barbara A Lane

Reklamombudsmannen är inte en myndighet, utan näringslivets självreglering. Det går fint att anmäla greenwashing även dit, och då prövar RO reklamen enligt Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadsföring. Dessa regler och Marknadsföringslagen har mycket gemensamt, så du kan alltså anmäla till både Konsumentverket och Reklamombudsmannen. Gör gärna det om du har möjlighet!

För att anmäla en reklam för greenwashing, klicka här. Där får du välja på en rad olika saker som du kan anmäla reklamen för. Bland valen finns ”Miljö”, ”Vilseledande” och ”Miljömässigt uppförande” till exempel. Din anmälan är inte anonym, men även om företaget får veta vem som anmält så står ditt namn inte med i beslutet sedan. En anmälan som uppfyller kraven leder alltid till en prövning, så var noga när du fyller i.

Vad händer sen?

RO prövar fallet, och är det extra komplicerat prövar istället Reklamombudsmannens opinionsnämnd (RON) det. Sedan publiceras beslutet på Reklamombudsmannens sajt.

Vad kan anmälas?

Klockren annons att anmäla för greenwashing, om man bor i ett land där detta säljs. Foto: Boxed Water is Better

All typ av reklam. Det vill säga tv-reklam, tidningsannonser, banners, stortavlor på stan, radioreklam, poddreklam, direktutskick hem i brevlådan, reklamnyhetsbrev i mailformat och influencersamarbeten till exempel. Det mesta kan prövas, och om du är fundersam på om det du vill pröva kan anmälas – testa! Det värsta som kan hända är att din anmälan avslås.

Vad säger lagen?

Marknadsföringslagen är till för att styra hur företag marknadsför sig, så att de inte kan vilseleda konsumenterna på olika sätt. Just för att alla konsumenter är olika och har varierande kunskapsnivå och möjlighet att ta till sig information kräver lagen att företag är tydliga och kan bevisa allt de påstår.

Viktigt i sammanhanget är också att även influencers måste följa marknadsföringslagen när vi gör samarbeten med olika företag. Här kan man läsa mer om det.

Miljöpåståenden är extra hårt reglerade, och alla påståenden som ”hållbar”, ”grön”, ”miljövänlig”, ”klimatsmart”, ”bra val”, ”medvetet val” och så vidare är så generella (läs: vaga) att de måste kunna styrkas av företaget. Alla påståenden måste också vara sakliga, sanningsenliga och absolut inte vilseledande. Här är en bra och tydlig film som förklarar vad det innebär:

En bra grej är till exempel att även om ett påstående är rätt i sak så får det inte användas om det blir vilseledande. Det vill säga, om en procentuellt liten del av ett plagg är gjort av återvunnet material får inte plagget som helhet kallas ”hållbart”. Det skulle ju vara vilseledande, eftersom merparten av plagget inte är hållbart producerat. Konsumentverket anser därför att alla miljöpåståenden ska handla om det som är centralt för produktens miljöpåverkan.

Med andra ord – företag ska inte skryta om sina hållbara förpackningar, om innehållet i förpackningen har mycket större klimatpåverkan än emballaget. Och – det innebär förstås också att en produkt i sig inte ska kallas ”hållbar” utan att företaget definierar på vilket sätt den är hållbar. Annars räknas det som att HELA produkten och dess livscykel är hållbar, och det stämmer förmodligen inte.

(Visst börjar det bli ganska uppenbart att väldigt många företag bryter mot lagen?)

För mer fakta kring greenwashing, läs gärna mitt tidigare inlägg, följ @greenwashingisverige och lyssna på Slowfashionpoddens avsnitt om greenwashing samt samtalet mellan Yrsa/Greenwashing i Sverige och Isabelle McAllister.