Om kläder, ”hållbart mode” och TVÅ nya avsnitt av Plan B-podden!

Visst är det märkligt hur skevt vårt förhållande till mode är? Att vi köper ett nytt plagg i veckan, men ”inte har nåt att ta på oss”? Att vi slänger fler plagg i soporna (även om de går att använda) än vi köper plagg på begagnatmarknaden? Att det produceras ”girl power”-t-shirts i feminismens namn – men att de inte sällan är sydda av kvinnliga sömmerskor som jobbar orimligt många timmar under dåliga förhållanden och till svältlön?

Några favoriter ur min garderob. Allt från sidenblus och sjal till höstboots, fluffiga stickade tröjor och kappa är köpt secondhand. Alla foton: Maria Soxbo

I senaste avsnittet (som är ett dubbelavsnitt!) av Plan B-podden, som vi döpt till Bomull, bralla & bra villkor, del 1 och som faktiskt är ett dubbelavsnitt, går vi in i garderoben. Synar plaggen i sömmarna, granskar materialen och analyserar de kortlivade trendernas långlivade klimatpåverkan. Snackar produktion, volymer, vintagestil, modeveckor, femwashing och att ”investera” i nyproducerade plagg.

Och så tar vi förstås hjälp av proffsen. För det här avsnittet gör vi tillsammans med fantastiska Fair Action, som ständigt arbetar för bättre villkor och mer transparens i modebranschen. Fair Actions Maria Sjödin berättar om orimligt låga löner, många, många övertidstimmar på fabrikerna, tvångsarbete på bomullsfälten, människor som får sparken för att de försöker organisera sig fackligt och företag som helt enkelt blundar för de dåliga arbetsvillkoren.

Idag finns det – galet nog – ingen lag som tvingar företagen att lägga sig i hur villkoren för arbetarna ser ut på fabrikerna, utan det är fullt lagligt att blunda för problemen. Fair Action arbetar därför nu för att få en lag på plats som tvingar företagen att respektera mänskliga rättigheter även i sina inköp. Rimligt!

Och ett sätt vi alla kan påverka på är att bli medlem i Fair Action så de får mer muskler att trycka på för förändring. Klicka här för att gå med! 

Allt på bilden är secondhand. Inklusive telefonen.

I avsnittet hörs också två andra röster – vår gamla Klimatklubben-kollega Johanna Leymann, som är expert på hållbart mode och en fena på att reda ut hur vi ska förhålla oss till denna smutsiga bransch utan att tappa modeglädjen och den personliga stilen på kuppen. Och så intervjuar Emma sin mamma, Märta Wennerström, 77 år. För ska vi hitta tillbaka till ett mer rimligt sätt att konsumera kläder som ryms inom planetens gränser känns det också vettigt att lyssna på äldre generationer som vuxit upp helt utan fast fashion.

Mina plagg är garanterat inte hållbart producerade (för det är knappt några plagg). Däremot är de hållbart konsumerade, eftersom de är köpta begagnade.

I det här avsnittet strösslar vi också statistik till höger och vänster. Några exempel:

• 2014 passerade antalet producerade plagg per år för första gången 100 miljarder, alltså 14 nya plagg om året för varenda människa på jorden. (Men nä, alla människor på jorden får inte 14 nyproducerade plagg om året.)
• Utsläppen som genereras kring de fyra stora modeveckorna varje år (Paris, London, Milano, New York) när modeller, stylister, designers, influencers och media flyger fram och tillbaka skulle räcka för att lysa upp Eiffeltornet i 3 000 år.
• För 20 år sen släppte europeiska klädmärken 2 kollektioner per år i snitt. Numera är det inte ovanligt med 24 (som till exempel Zara har). Och kinesiska fast fashion-jättar som Shein släpper 1000 nya looks om dagen.
• Inom textilproduktion förekommer 165 000 olika kombinationer av kemiska produkter.
• I princip varenda klädkategori behåller vi plagg hälften så länge som för 15 år sen. I genomsnitt bär vi ett plagg endast 7 gånger innan vi gör oss av med det (skänker eller slänger).
• 80% av klimatpåverkan för ett nytt plagg sker vid produktionen. Det spelar ingen roll om det ekologiskt, närproducerat eller av återvunna material – den stora klimatpucken är ändå produktionen. Därför är secondhand överlägset.
• Mindre än 1% av all textil återvinns till ny textil.
• Det krävs omkring 2700 liter vatten för att göra en enda bomulls-t-shirt. Det räcker för att hålla en person med dricksvatten i 900 dagar (2,5 år).

Det är kul med kläder, och jag vill precis som de flesta andra känna mig fin i mina. Men, det är ingen mänsklig rättighet att konsumera fast fashion, bära plaggen max sju gånger och sen slänga dem i brännbart.

Så vad ska vi göra då? Jag och Emma vrider och vänder på alla siffror, och börjar sedan skissa upp hur Plan B-livet kan se ut ur ett klädperspektiv. Hur vi kan börja värdera våra plagg högre (förr i tiden kom textilier strax efter ädelmetall i bouppteckningarna!), och vilja ta hand om dem istället för att se dem som slit-och-släng-plagg.

Vi pratar normförskjutning, att hitta hållbara alternativ beroende på vilken konsumtionspersonlighet man har och hur man gör för att avprogrammera sig själv från trendsamhället.

Hyrgarderober (hur var det nu, är de dåliga för klimatet?) och framtidens material tas också upp, och så lanserar vi ett nytt inslag i podden! Call to action – alltså saker vi alla kan göra för att påverka!

Lyssna, och berätta vad ni tänker!

Det första avsnittet finns där poddar finns – eller lyssna nedan! Och fortsättningen kommer inom kort – prenumerera på podden i din poddapp så missar du inte del 2!