Ända sedan vi flyttade in i vårt hus för snart nio år sen har jag surat över att jag inte har några fönsterlampor i vardagsrummet. Vid juletid – absolut, då åker adventsstjärnor upp. Men resten av året är det … tomt. Och ganska mörkt, även sommartid. Så jag började söka på Tradera efter ”fönsterlampor” i plural för att hitta två likadana till de två fönstren. Jag fick napp, på utgångna IKEA-lampor i opalglas vid namn Lördag. Enkla i designen, i rätt mått och till extremt bra pris (30 kr + frakt för båda).
Men det fanns ett krux. Den ena lampan var i skick som ny och helt komplett. Den andra saknade i princip allt utom själva glasskärmen. Säljaren hade köpt två och upptäckt när han kom hem att den ena var ett måndagsex som inte var komplett. Han pallade inte att åka tillbaka med dem, det var långt till IKEA och de var så billiga. Så de hamnade i förrådet, och där hade de legat sen dess.
Att byta el i lampor är inte gratis. Jag har bytt gammal el i loppisfyndade lampor (ett måste av brandsäkerhetsskäl), och det blir ganska dyrt. Så jag visste att slutpriset på denna förmodligen skulle bli rätt mycket högre än om jag skulle ha köpt en helt ny lampa på IKEA. Men jag budade hem dem ändå.
Varför? Av många skäl – inget av dem ekonomiskt. Jag köpte dem för att de passade mina fönster. För att de, förutom saknade delar, var i toppenskick. För att de är begagnade och alltså utan tvekan bättre än att köpa nya lampor. För att de annars riskerades att kastas, antingen av säljaren som inte fick dem sålda eller av en annan köpare som skulle behålla den kompletta och kasta den som saknar sladd och fäste. För att detta var ett perfekt tillfälle att lära sig lite el-DIY.
Jag gick till en lampaffär jag litade på, visade lampan och fick rätt typ av sladd, lamphållare, strömbrytare och stickpropp. Sen googlade jag upp beskrivningar, och monterade rubbet på lampan. Det tog lite tid, men nu kan jag det här – och kan rädda fler lampor på samma sätt. Sätta strömbrytare på sladden som saknar. Eller reparera en lampa som behöver ny stickpropp till exempel. Lampan blev absolut lite dyrare än den hade behövt bli om jag hade hittat en komplett, men jag fick ny kunskap – och det har också ett värde.
Lampan Lördag i fungerande form. Foto: Maria Soxbo
Nu hänger lamporna i fönstret – det blev toppenbra. Och hela den här processen har fått mig att fundera kring vad vi tycker är värt att laga – och inte. Jag har i större delen av mitt liv gått efter principen att om det kostar mer att laga något än att köpa nytt, så köper jag förstås nytt. Och att det sällan är lönt att försöka laga eller betala för reparation av väldigt billiga saker. Men nu har jag tänkt om. Det är ju inte att ”få mest nyskick för pengarna” som är målet. Det kan inte vara det, mitt under brinnande klimatkris. Istället är det förstås att ”orsaka så lite utsläpp som möjligt med pengarna” – och då vinner ju reparationen hands down varje gång. Det jag lägger pengarna på är att förlänga livslängden på något som redan är producerat, samtidigt som jag faktiskt köper mig fri från utsläpp som min nykonsumtion annars hade genererat. Det är win/win, även om slutnotan blev lika hög eller högre.
När jag frågade er på instagram om ni hade kostat på en billig lampa en reparation för ett par hundralappar svarade 65% ja. Och på frågan om att lämna in fast fashion-plagg till skräddaren även om det blir dyrare än att köpa nytt svarade 53% ja. Knappt hälften alltså – trots att ni säkerligen är mer medvetna än genomsnittet.
Att lägga pengar på att reparera saker är helt enkelt inte norm i Sverige idag. Dessutom så …
- … är många saker så billiga att köpa att vi inte tillskriver dem något värde.
- … är många saker så billiga att köpa att reparationen upplevs som ”för dyr”.
- … är många saker av så dålig kvalitet att det är svårt eller känns lönlöst att laga.
- … är många produktkategorier (som småel till exempel) svåra att hitta någon som ens vill försöka laga.
- … är vår egen kunskap om hur man lagar saker generellt väldigt låg nuförtiden (vilket gör oss beroende av andra – som kostar pengar).
- … är många saker svåra att laga på grund av material och konstruktion.
- … går det fortare att klicka hem nytt än att leta upp någon som kan laga.
- … gör planerat åldrande i många fall att det inte går att laga – produkten kommer inte att fungera korrekt ändå.
Listan går säkert att utöka med lika många punkter till, men ni förstår poängen. Samhället motarbetar hållbarhet, helt enkelt. Inte konstigt att Sveriges ekonomi i nuläget är 3,4% cirkulär (världsgenomsnittet är 8,6%), enligt en helt färsk rapport från Re:Source. Det är med andra ord en bit kvar – och Sverige är långt ifrån bäst i klassen.
(Anekdot på samma tema: Nästan samtidigt som jag köpte lamporna gjorde jag också en beställning av kläder på Sellpy. Mina barn behövde vårjackor i större storlek än förra årets, och då passade jag på att köpa träningstights eftersom ett par gamla blivit utnötta. Jag hittade ett par av ett lite dyrare märke som jag fått rekommenderat av många, men som jag varit lite för snål för. Men dessa kostade 40 kronor, eftersom sömmen längs insidan av benen släppt på ett par ställen. De var alltså trasiga. Jag köpte dem. Och gick med dem till en skräddare, eftersom min symaskin just nu inte fungerar och jag behövde en slitstark söm. Värt att lägga pengar på, tänkte jag. Vad hände? Skräddaren bad om ursäkt för att han inte hade rätt typ av maskin för att matcha den fabriksgjorda sömmen, och sa att lagningen därför tyvärr skulle bli synlig. Det kvittar, sa jag – jag ska ju bara träna i dem och få personer kommer nog att granska mina vader så värst noga. Han lagade – och tog sen inget betalt. Lika delar hantverksstolthet (han ville inte ta betalt för en så pass ”ful” lagning) som uppmuntran, kanske?)
Så kan du hjälpa till!
- Bidra till efterfrågan på lagningstjänster genom att ge skräddare, skomakare och andra ”proffslagare” jobb.
- När något går sönder, hör av dig till företaget som tillverkat och be dem laga. Om de inte har den servicen, ifrågasätt det.
- Reklamera om du inte kan få lagat. Det mesta bör ha en längre livslängd än vi får ut av det.
- Lär dig laga själv. Småsaker går oftast att hitta tutorials för, och det finns kurser i lagning att gå.
- Be kunniga i bekantskapskretsen om råd. Det finns säkert någon händig/sykunnig person i omgivningen som kan hjälpa till.
- Om du ska köpa något nytt, säkerställ att du får hjälp av företaget om saken går sönder. Om de inte garanterar det, välj ett annat företag (och låt dem veta varför).
Heja dig som lagar! Du är framtiden!
Det jag tycker är absurt, är att det många gånger inte ens går att få tag i reservdelar mvh hon som helst lagar!
Håller helt med dig, så sjukt! Jag vill också laga saker, men har svårt att hitta företag som gör de där smågrejerna (som att kolla varför en stavmixer lagt av tex).
Jag köper gärna också begagnat i de läge jag kan, men det jag reagerar mycket på och som får mig en gång extra även vid beg.köp. är frakten. Fy sören vad dyrt det är att skicka t.ex. en jacka eller ett träningslinne. Frakten är många gånger högre än själva varan. Jag kan ändå känna att det slår lite fel, för jag tnker nog mer med ekonomihjärnan än med klimathjärnan och blir totalen högre än vad jag kan gå ut och köpa den för på lunchen, ja då vinner nog ekonomihjärnan. Ett dilemma.
Ja, detta är helt klart ett problem! Det borde inte vara tillåtet för nyproducerande företag att erbjuda fri frakt, när begagnathandeln i 99 fall av 100 inte KAN erbjuda detta.
Vilket strålande inlägg med många fina poänger!
Men tack!
Ja! Heja dig som lagar!
Du är så otroligt inspirerande och helt ärligt har jag blivit en bättre version av mig själv sen jag upptäckte din blogg. Tusen tack!
Ett problem jag upptäckt på jobbet på förskola är att vi varje termin har trasiga plasthinkar och plastspadar som sen kastas också köps det nya. Känns inte alls bra. Kan du komma på något mer miljövänligt alternativ?
Oj, vad fint att höra – tack snälla! Kanske svårt att ersätta plasten med något annat, plast är ju lätt och behändigt för små barn. Det finns ju metall, men kanske också lite risky. Däremot kanske ni inte behöver köpa helt nya när de gamla går sönder – om ni efterlyser i nån lokal facebookgrupp så kanske boende i området har sånt liggande i förrådet som kan komma till användning hos er?
Har bytt el i mina loppislampor i flera år. Fick en händig vän att visa hur man gör. Det är två sladdar. Inget större problem och eftersom det inte är i väggar får du faktiskt göra det själv! Se bara till att köpa de lite dyrare reservdelarna som man kan dela på och plocka isär. Inget billigt formgjutet från billighetskedjorna!
Tips: Dra inte bara ut den gamla sladden ur lampan utan fäst den nya sladden i den gamla sladden. Tejpa ihop dem och dra ut den gamla med den nya sladden i släptåg. Då får du den nya sladden på plats utan alltför stort problem!
Yes, man lär sig med övning!