Det finns några saker alla borde känna till om mode i allmänhet och fast fashion i synnerhet. Med den här vetskapen i bakhuvudet tycker jag att det blir väldigt lätt att välja bort nyproducerad fast fashion, och jag tänker att det är det allt handlar om. Att hållbarhet är att välja bort snarare än att välja rätt. Det är en djungel därute, oavsett vad vi behöver konsumera, och att göra perfekta val hela tiden är det nog få som lyckas med. Men vissa saker kan vi helt enkelt bestämma oss för att välja bort, och billiga, massproducerade kläder är just en sån grej – ett val som betyder något.
Frågor & svar om fast fashion
Klimatsmart dress av återvunnen plast? Eller bara … skräp. Foto: Karina Tess/Unsplash
”Plagget jag köpt är av återvunnet material, då är det väl hållbart?”
Det beror på hur man ser det. Det är klart att återvunnen polyester eller bomull är snäppet bättre än ”jungfrulig” dito, eftersom vi ska bli allt mer cirkulära och låta resurserna stanna i ett kretslopp. Men det finns några saker att känna till kring det här:
- En tröja av återvunnet material är inte gjord av gamla kläder. Modebranschen är extremt linjär i dagsläget, eftersom textilåtervinning knappt existerar i dagsläget. Mindre än 1% av alla insamlade textilier återvinns i dagsläget, enligt Ellen McArthur Foundation. Så din nya tröja av återvunnen polyester har varit något helt annat förut. Det kan vara insamlat plastskräp från havet, och det finns förstås en vinning med det. Men – och detta är viktigt – PET-flaskor ingår redan i ett slutet kretslopp. PET-flaskor kan göras om till nya PET-flaskor gång på gång. Det innebär att varje gång en PET-flaska istället blir en del av en fast fashion-tröja så har vi plockat ut den ur ett redan fungerande cirkulärt system och istället stoppat in den i ett linjärt system – eftersom kläder numera har kort livslängd och inte kan återvinnas. Det är … jättedumt.
- Att materialet är återvunnet sänker bara utsläppen med 5–10 procent jämfört med plagg gjorda av nya fibrer. Jo, så är det faktiskt, och det beror på att bara 16 procent av plaggets genomsnittliga klimatpåverkan härstammar från fibrerna. Återvinning är inte lösningen, särskilt inte när 90 procent av den svenska textilkonsumtionens klimatpåverkan kommer från inköp av nyproducerade kläder – oavsett material. Det motsvarar utsläppen från 850 000 varv runt jorden med bil.
- All återvinning kräver också resurser. Det låter så bra med återvunna material, som inte krävt att träd huggits ner eller olja pumpats upp. Men att ta något som redan finns, till exempel en PET-flaska, och förvandla den till ett material som det går att skapa en mjuk tröja av kräver (förutom problem jag beskrev ovan) också massor av energi.
Så – måste du köpa något nytt plagg är det absolut ingen nackdel att det är tillverkat av återvunna material. (Men det är inte en särskilt stor fördel heller.)
Rensat – eller gjort plats för nya köp? Foto: Andrej Lisakov/Unsplash
”Jag har rensat ut massor av kläder och skänkt till loppis, det är väl bra för klimatet?”
Nja. Det som är bra för klimatet är när du tillgodoser dina klädbehov från begagnatmarknaden istället för att köpa nyproducerat. Ett begagnat plagg har liksom redan gjort sina utsläpp, så förutom transporten hem till dig – eller transporten av dig till och från loppisen – så är det i princip inga utsläpp alls kopplade till ett begagnatköp. Att det går 394 begagnade jackor på en ny säger ju allt.
Att skänka till loppis är förstås bättre än att kasta plagget i soporna (vilket tyvärr också sker, vi svenskar slänger omkring 7,5 kilo textilier i soptunnan varje år, och av dem hade mer än hälften gått att återanvända). Men eftersom vi svenskar är bäst på att shoppa nya plagg, näst bäst på att skänka till loppis och jättesämst på att handla begagnat så drunknar secondhandaktörerna i avlagda kläder som ingen vill ha. Bara Stockholms stadsmission får in 42 ton i veckan (!) och det är bara en aktör. Mer än varannan svensk köper inte secondhandkläder alls, så efterfrågan är långt mindre än utbudet tyvärr.
Så vad händer med alla kläder? Tja, mycket av västvärldens avlagda (eller oönskade – vissa är inte ens använda) fast fashion-plagg dumpas i andra delar av världen. Som i öknen i Chile, där 39 000 ton skitbilliga kläder slängts vind för våg. Eller i Kenya, som 2019 importerade 185 000 ton secondhandplagg, varav 30-40 procent var obrukbara (ett annat problem med lågprismode – det är så dålig kvalitet att plaggen bara håller några få tvättar). Så varje dag hälls motsvarande 60-75 lastbilar fulla med kläder – som i själva verket är textilavfall – ut i ett fattigt land som inte har något system för att ta hand om det. Out of sight, out of mind? Nä, det är inte okej.
Så skänk för all del hela, rena kläder till loppis om du inte kan använda dem själv längre. Men se hellre secondhandmarknaden som ditt första val när du ska köpa, inte när du ska rensa. Och om du köper ett nytt plagg, var beredd på att ta hela livslängden själv.
Textilfabrik i Indonesien. Foto: Rio Lecatompessy/Unsplash
”Vad händer med alla människor som försörjer sig inom textilindustrin om vi slutar köpa nya kläder?”
Well, vi kan ju börja med att fråga oss vad som händer med dem för att vi köper nya kläder. Att gynna lågpriskedjorna är också att indirekt stötta en industri där exempelvis två av tre fabriksarbetande kvinnor i Bangladesh utsatts för sexuellt våld eller trakasserier. Där 1 132 personer miste livet 2013 för att det undermåligt underhållna fabrikskomplexet Rana Plaza rasade. Där miljoner människor inte kan leva på sin lön. Där en stor del av världens 170 miljoner barnarbetare befinner sig. Det är också värt att fundera över vad textilindustrin för med sig för människorna i de länder där fabrikerna finns. Storskalig miljöförstöring exempelvis.
Arbetsmarknader har alltid anpassat sig. Att bevara en bransch som 1) är en bidragande orsak till att klimatkrisen är så akut och 2) håller många, många miljoner människor fångade i ett system med enorma hälsorisker och löner som inte går att leva på känns som ett dåligt försvar för att fortsätta köpa fast fashion.
”Det finns ju massor av hållbara kollektioner nu hos varenda märke, det måste ju betyda att det går att shoppa hållbart mode?”
”Sustainable collection”? Foto: Maude Frederique/Unsplash
Vad är ens ”hållbart mode”? Ett gigantiskt problem med modebranschen just nu är att alla hittar på sina egna definitioner av vad hållbarhet är. En kedja bestämmer att ”hållbart val” innebär att minst 50 procent av materialen ska vara återvunna, men nu har vi lärt oss att återvunna material gör väldigt marginell skillnad på utsläppen – och här är det inte ens 100 procent återvunnet. En annan kedja pratar om hållbara processer, att det går åt mindre vatten till exempel. Men när man massproducerar såna volymer som de här företagen gör är vattenåtgången absurd oavsett hur ”hållbart” plagget bedöms vara av företaget själva.
Volymerna är elefanten i rummet här, och för att man ska kunna prata om hållbara kollektioner utan att greenwasha så bör den delen utgöra den största delen av sortimentet, inte en bråkdel (och absolut inte vara en extra kollektion utöver alla plagg man redan producerar, utan den måste förstås ersätta sämre producerade plagg). Annars blir det ungefär så här.
Hållbarhet är ingen skala, så dra öronen åt dig varje gång du läser att något är ”mer hållbart”.
Hållbarhet handlar om att respektera de planetära gränserna. Inte om hur många procent av en nyproducerad tröja som består av återvunna fossila material.
Hållbarhet är ett ord som är enormt svårt att leva upp till idag. Ändå snackar ”alla” om hållbarhet just nu. Kan det vara för att det … säljer?
En vit skjorta. Kan det tänkas finnas såna på begagnatmarknaden tro? Foto: Ryoji Hayasaka/Unsplash
”Jag ser till att investera i tidlösa plagg av bra kvalitet som håller över tid, inte slit-och-släng. Är det inte bra?”
Jodå, det låter som ett sunt tänk. Problemet är bara att just det budskapet – att vi ska ”investera i en hållbar basgarderob” – har varit modebranschens argument för att sälja på oss mer kläder i decennier nu. Jag jobbade på modemagasin i slutet av 00-talet, jag har utan tvekan gjort mig skyldig till liknande formuleringar många gånger.
Kläder är inga investeringar. De ökar inte i värde, med några mycket få undantag. Fast fashion-plagg har nästan inget andrahandsvärde alls, även om det är en perfekt beige trenchcoat. För året efter ser branschen till att trenchcoaten istället har dold knäppning, är mer figursydd eller har markerade axlar – och så matas vi med budskapet att det är dags att investera igen.
Vissa extrema fast fashion-bolag, som Shein, gör i princip engångsplagg. Snäppet över det kommer våra vanligaste kedjor, men plaggen därifrån används i snitt sju gånger innan de slängs. Det är ingen investering. Punkt.
Om jag skulle försöka definiera vad som skulle kunna vara en klädmässig investering så är det ett par riktigt varma vinterskor, en rejäl och stadig sport-BH eller en riktigt slittålig funktionsjacka. Plagg som inte bara är där för att göra oss snygga, utan som verkligen också fyller funktioner. Håller oss varma, torra och bekväma när vi utsätts för väder och vind eller anstränger oss till max. Där har jag full förståelse för att man kanske inte alltid hittar det man söker på andrahandsmarknaden, och att få ha varma fötter vintern igenom kan jag lätt se som en investering. Men ytterst få andra plagg och skor är det.
7 saker DU kan göra
Vi avslutar med några lösningar, visst? Här kommer de:
- Använd de kläder du har så länge du kan.
- Laga, tvätta och vårda dina kläder – så att de får en lång livslängd oavsett om du behåller dem själv eller ej.
- Handla andrahand i första hand, i alla lägen du kan. Begagnat är bäst.
- Byt, låna och hyr som ett alternativ till att köpa nytt.
- Om du behöver köpa något nytt, handla från företag som tar ett stort ansvar för sin påverkan och var beredd på att ta hela livslängden själv.
- Anmäl gärna företag som greenwashar sin reklam (guide här).
- Skaffa och sprid kunskap om modebranschens klimatpåverkan. Dela gärna detta inlägg, och följ Johanna Leymann!
Prova ett köpstopp på kläder. Jag gjorde det under ett år. Kanske lite väl extremt för många men för mig var det bra. Köpte ny bikini och en ny allvädersjacka under det året. Men efter det året har jag inte börjat handla utan har blivit väldigt mycket mer selektiv. Begagnat först och hackyourcloset för lite ”nytt”. Funktionsplagg, underkläder, strumpor och badkläder handlas nytt men väldigt mycket mer sällan. Behöver jag verkligen en till BH? istället för: Vad-fin!-jag-villhöver!
Pingback:Trevlig helg / fredagslistan / föräldraledigheten – Tankebubblor