Fri frakt och fria returer – näthandelns mörka sidor

Ny säsong, nya köp? Vid flera tidpunkter på året har vi en benägenhet att shoppa mer. Reatider förstås, men också säsongsskiften, högtider och inför ledigheter. Numera görs en stor del av vår konsumtion på nätet – 16% av den totala handeln, och då räknas alltså sånt som vi fortfarande föredrar att handla i butik (som mat) in.

Foto: Christin Hume/Unsplash

Inte så konstigt, näthandeln har ju revolutionerat våra shoppingvanor. Numera kan vi köpa saker från sängen, soffan och bussen, istället för att behöva åka från fysisk affär till fysisk affär. Lägg till att vi numera sällan behöver betala för frakt, inte ens om det körs ända fram till vår dörr. Dessutom lockar många näthandlare med ”fria returer” för att sänka shoppingtröskeln ytterligare ett snäpp (nu är det inte bara helt plan mark utan nästan nedförsbacke till och med).

Oroa dig inte, slå till – gillar du den inte kan du bara skicka tillbaka utan kostnad.

Gäller inte bara kläder så klart. Ett kuddfodral i varje färg, för att se vilket som matchar soffan bäst? Foto: Veronika Jorjobert/Unsplash

Så, ska vi kika lite närmare på detta?

Problem 1: Vi returnerar massor

Ett konsumtionsberg att bestiga. Foto: Kadarius Seegars/Unsplash

Transporterna utgör bara några få procent av en nytillverkad produkts totala klimatpåverkan. Det är själva produktionen som är den stora boven, inte att förflytta dem från A till B. Men, allt hänger ju ihop. För så länge vi har fri frakt och fria returer så kommer vi att 1) beställa mer än vi behöver, vilket leder till att vi 2) returnerar grejer. På modesidan skickas en tredjedel av alla beställda plagg och skor tillbaka. Vi vill vara på den säkra sidan, så vi beställer tröjan i två olika storlekar. Och kanske 3 färger. Så att vi säkert ska få åtminstone en som passar. (Kanske.)

Men  – det är väl bättre att vi köper tre varianter direkt och skickar tillbaka två än att vi beställer en som inte passar, skickar tillbaka den och beställer en ny som inte heller passar – och så vidare? Det blir ju fler frakter?

Jo, förvisso – men om vi behövde betala för var och en av dessa frakter, såväl för köpet som för returen, så skulle vi till exempel göra en sak som många av oss är rätt dåliga på idag – att mäta. Mäta oss själva, och sen jämföra storleksangivelserna med våra mått och ta den som troligtvis faktiskt passar, istället för att slentrianmässigt ta den storlek vi brukar ha. Vi skulle överväga färgvalen och göra ett mer övertänkt beslut, eftersom det vi köper skulle kännas väldigt dyrt om vi skulle betala för flera fraktvändor. Det totala antalet frakter skulle med största sannolikhet minska om vi behövde pitcha in en slant i varje led, för så kul är det inte att betala för transport.

Problem 2: Returerna innebär fler frakter

Duger den att skicka vidare till en ny, kräsen kund? Foto: Tobias Tullius/Unsplash

Nästa del i problemet är att det inte är så enkelt som att den returnerade tröjan åker direkt tillbaka in i lagret och säljs vidare till nästa kund. Nej, vi har ju slitit sönder plastpåsen och emballaget runt, skrynklat till plagget och vikt ihop det ”fel” (om vi ens har vikt det). Innan tröjan kan säljas till någon annan måste den se ut som ny igen. Och det görs inte på lagret, utan på logistikcenter som hanterar returer. Dessa ligger inte sällan i andra länder – och plötsligt blev frakterna många fler, och längre. Här har Breakit skrivit bra om det.

Problem 3: Vi är inte de enda som returnerar

Får den hänga kvar hos dig? Inte? Kanske inte hos nån annan heller då. Foto: Toa Hefftiba/Unsplash

Okej, så tröjan får åka en vända till Baltikum och steamas, vikas och packas om, och sen åka tillbaka till lagret. Inte optimalt, men okej – det viktiga är ju att den till slut används, right? Ja, men problemet är ju att du eller jag inte är unika nätshoppare. Om jag köper tre storlekar/färger och returnerar två så är ju risken att köparen som slagit till på min returnerade tröja resonerar likadant skyhög. Alltså är det inte alls säkert att den sista returen är gjord ens för den tröjan. Alla konsumenter har fri frakt och fria returer. Alla lockas att agera likadant.

Problem 4: Det blir dyrt för företagen

Från kund till kund till …. tipp? Foto: Klara Vernarcova/Unsplash

Så länge frakterna utgör en liten del av klimatavtrycket är det väl ändå bättre att tröjan får åka fram och tillbaka tills den hamnar hos någon som vill ha den? Jo, förvisso – men då kommer vi till nästa problem. Hur mycket pengar är företaget villigt att lägga på exempelvis ett billigt fast fashion-plagg? Säg att fyra kunder på raken kommer att returnera samma tröja, är kostnaden för alla dessa frakter och allt jobb med att paketera om tröjan gång på gång värd att ta när förtjänsten är så liten? Eller är det snabbare, enklare och billigare att kasta den, räkna bort det som svinn och sälja en annan tröja istället?

Problem 5: Korta säsonger, snabba trender

Hur länge har ett plagg säljpotential? Det beror på vad det står på etiketten i nacken … Foto: Meghna/Unsplash

Inte ens för företag som är villiga att bekosta returfrakter hit och dit är det en självklarhet att göra det. Ett ”vanligt” fast fashion-märke släpper någonstans mellan 12 och 24 kollektioner per år (don’t get me started on Shein med flera). Det är väldigt korta, snabba trendcykler. Många kollektioner är limited edition eller liknande, för att skapa en extra hype. Det gör att fönstret för att någon ska vilja köpa en specifik tröja är ganska litet, för inom loppet av bara några veckor är det ju andra kollektioner som ska hajpas och säljas. Kanske hinns en returvända med all logistik med innan det är försent, men två? Eller fem? Knappast. Plötsligt är plagget en utgående kollektion, som på sin höjd ska reas ut – och då blir förtjänsten ännu mindre. Värt att kosta på returfrakter och ompaketering?

Problem 6: Okänd klimatpåverkan

I vilken låda ryms utsläppen? Foto: Shvets Production/Pexels

Det bästa plagget är det som används. Länge. Så om varje tröja till slut hamnade hos en användare som vårdade den och bar den år ut och år in skulle nog diverse fraktkullerbyttor ändå kunna vara acceptabla. Men vi bär ett fast fashion-plagg i snitt sju gånger innan vi slänger det. Det går 194 begagnade t-shirtar på en ny dessutom, så stor klimatpåverkan har ett nyproducerat plagg. Är det billigt så är kvaliteten förmodligen inte heller särskilt bra, så även om plagget dansar vidare på andrahandsmarknaden är det inte säkert att det blir köpt om det är urtvättat, har fått vridna sömmar eller blivit noppigt.

Vi kan alltså nästan aldrig räkna med att ett nytt plagg kommer att få ett långt liv längre, och då plötsligt blir fraktkarusellerna ändå något vi inte kan bortse ifrån. En redan hög klimatpåverkan blir ännu högre på grund av att fria frakter och fria returer lockar oss att agera först och tänka sen – och sen hamnar den ändå på tippen. (Eller i en landfill i Ghana.) Vem kan klimatberäkna en fast fashion-tröja med säkerhet längre?

Lösning: Kunskap, teknik, lagar och fraktkostnader

Lite variation i form och färg kanske? Och digitalt? Foto: Diane Alkier/Unsplash

Jag kan förstås bara gissa mig till hur vi kommer bort från denna sjuka returkarusell. Men jag föreställer mig att det skulle hjälpa om:

• Näthandlarna såg till att guida oss bättre i hur vi gör bra köp. Förklara att det är värt att mäta oss själva för att hitta rätt storlek, kanske bättre beskrivningar av färgerna (till exempel att en rosa nyans är varm eller kall, istället för att bara döpa den till typ ”rose”?).
• Bättre användarupplevelse. Tekniken kan ju göra nästa vad som helst idag, det kan väl inte vara omöjligt att se bilder på hur plagget ser ut på olika typer av kroppar? Eller kanske till och med möjlighet att ladda upp en bild på sig själv och se hur man själv skulle se ut i tröjan?
• Förbud mot fria frakter och fria returer. Någon gång måste saker börja kosta sitt verkliga pris. Gärna igår.
• Och som en konsekvens av det alltså fraktkostnader, både för beställningar och returer. Detta är ju något många mindre webbshoppar (och i princip alla secondhandaktörer) redan har, för annars blir det ohållbart för dem rent ekonomiskt. Men de stora jättarna – som betydligt fler handlar från – konkurrerar med varandra genom att slopa allt sånt. Dags att tänka om där, oavsett lagstiftning.

Detta kan du göra

Mät, mät, mät. Och jämför! Foto: Nizzah Khusnunnisa/Unsplash

• Först och främst förstås: Handla helst begagnat!
• Oavsett om du köper nytt eller pre-älskat, tänk till först! Mät/fråga efter mått, fundera på om produkten är rätt för dig (tex om det är ett plagg – med vad ur din garderob ska du kombinera det?) och fundera på hur plagget kommer att åldras. Kommer det att krympa? Vara svårt att hålla rent? Bli noppigt?
• Beställ bara det du faktiskt tror att du kommer att vilja behålla. Visst, det finns alltid en risk att du behöver returnera något, men ju mer du tänkt till desto mindre är risken.
• Om något behöver returneras, kolla om någon kompis (som kan komma förbi och prova) kan vara intresserad! På så vis skippas returlogistiken, och plagget kommer direkt till någon som blir nöjd.