Beredskapsveckan, del 1 – kris och kommunikation

Har ni koll på vart ni har broschyren Om krisen eller kriget kommer någonstans? Det har faktiskt jag! Den skickades ut våren 2018 (för första gången sedan 1961!) och jag lade den då i en kökslåda för att inte tappa bort den – och där ligger den än.

Sedan dess har dock massor hänt. Skogsbrandssommaren 2018 och översvämningssommaren 2023 till exempel. Och med ett krig inte långt från Sveriges gränser och ett allt mer nyckfullt klimat tror jag de flesta av oss har insett att kriser faktiskt kan uppstå, även här.

Så klart ganska obehagliga tankar, men just därför tror jag att det är lugnande att prata beredskap. Att inte strutsa, utan rusta! Det finns en trygghet i det, tycker jag. Och ett bra sätt att komma in i beredskapstänket är att göra utmaningen Sju dagar, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skapat. Här får du testa om du skulle göra rätt val i en krissituation, och lära dig hur du bäst rustar dig på köpet!

När krisen eller kriget kommer – en bra grund för krisberedskap! (Hittar du inte din broschyr? Då kan du beställa den här!)

Hur ser min krisberedskap ut?

Och – jag må ha haft koll på broschyren, men hur bra krisberedskap jag faktiskt hade i praktiken däremot var … högst oklart. Jag som ofta har en nästan urladdad mobil, som inte uppdaterat min krislåda med mat sedan pandemin tog slut och som aldrig bär på kontanter längre.

Så när MSB frågade om jag ville testa min egen beredskap (inför era ögon!) tackade jag ja direkt. Jag blottar gärna mina brister (och de är många!) om det kan bidra till att både jag och ni med mig är bättre rustade om krisen kommer.

Jag och Anna Teljfors från MSB, hemma hos mig.

Så! Den här veckan – som kallas Beredskapsveckan – ska ni få hänga med när jag får veta hur beredd (eller oförberedd) jag och min familj är på en krissituation – i det här fallet ett långvarigt strömavbrott.

Varje dag kommer det att finnas ett färskt blogginlägg här, och ett matchande inlägg på mitt Instagramkonto – båda är fritt fram att bokmärka, dela och sprida precis som ni vill. För en viktig poäng här är ju också att ju fler som har kunskapen och är rustade, desto lättare kan vi hjälpa varandra i en kris – och tillsammans ta hand om de som inte har någon beredskap alls. Viktigt!

Och! Jag är inte ensam om att trycktesta min beredskap så här! Eftersom jag bor i ett storstadsområde (i villaförort förvisso istället för i lägenhet i innerstan, men ändå med massor av människor och service i närheten) så har MSB också teamat upp med Emma Sundh för att se hur hennes beredskap på landsbygden ser ut. (Bara en sån sak som att hon faktiskt inte hör Viktigt meddelande-signalen – ”Hesa Fredrik”, ni vet – där hon bor, till skillnad från mig!)

Jag och Anna går igenom min … sorgliga! … matlåda. Mer om detta i morgon, när temat är mat!

I Sverige vill staten (och MSB) att alla hushåll ska ha beredskap för en vecka. Om så många hushåll som möjligt har en sån beredskap så har samhället lite mer tid på sig att ta hand om det mest akuta utan att alltför många far illa under tiden. En kris påverkar ju också sjukhus och äldreboenden exempelvis, där människor inte kan ta hand om sig själva. Vi som är friska och självgående kan avlasta genom att inte vara beroende av hjälp från första timmen. Rimligt, ju!

Ni kommer att få samma koll som jag får, med smarta do’s and don’ts, vilka prylar som faktiskt kan vara bra att införskaffa och hur vi ska få in rutinerna som krävs för att beredskapen ska finnas där när den behövs – oavsett om närmaste kris skulle inträffa nästa tisdag eller först om femton år. Här kan ni alltså haka på, och utvärdera er egen beredskap samtidigt som jag gör det!

Med hjälp av MSB:s Anna Teljfors ska jag gå igenom allt från mat och vatten till hur min familj ska hålla oss varma, klara oss finansiellt och hur mycket vi kan ta hjälp av andra. Och hur väl jag lyckas med kommunikationen – när Internet ligger nere och telefonen laddar ur. Och vi börjar där – för hur ska jag annars förstå vad som har hänt?

Dag 1 – kommunikation

Och vi kör igång direkt! Jag jobbar ju med kommunikation till vardags, och trodde därför att jag hade ett försprång. Men nja, även om jag fattat vikten av kommunikation så är jag verkligen inte förberedd för att kunna lösa kommunikation i en kris, visar det sig. Tur att jag har Anna Teljfors från MSB som kan hjälpa mig upp ur gropen jag hade grävt åt mig själv.

Snygg loppisfyndad radio som garanterat klarar sig utan el och internet! Bara batterier i rätt storlek och koll på frekvensen behövs.

Hur vet vi vad som har hänt?

A och O i en kris är förstås att få veta vad som gäller. Ska vi ta skydd? Stanna inomhus? Stänga dörrar och fönster? Allt blir ju gissningar om vi inte lyssnar på de som vet, och för att göra det måste vi kunna lyssna på radio.

Här är det ju ett problem att de flesta av oss är så digitala. Vi har smartphones och datorer, men båda kräver förr eller senare el för att laddas, och dessutom internet för att vara till någon större nytta. Inget av detta kan vi räkna med finns under en kris.

Klassisk radio i ganska stort format (finns ju mycket mindre också) med antenn, och så min lilla med solceller på undersidan.

Istället behövs en klassisk radio, som går på batteri. Anna tog med två varianter, en större och en mindre, båda hittade på loppis.

Jag hade faktiskt sedan tidigare köpt en liten batteriradio som också kan laddas med solceller, och det fick jag pluspoäng för. Däremot hade jag inte testat att den funkar, så poängavdrag för det kan man lugnt säga …

Anna tipsar också om att om man äger en bil så finns det ju också en radio i den om det krisar så länge bilen kan köras åtminstone. Min bil går ju enbart på el så när batteriet är urladdat är det slut på det roliga under ett strömavbrott, jag kan ju inte ladda den då. Men bra tips med bilradion, lätt att glömma bort den! (Dock kan det ju vara skönare att sitta inomhus och lyssna förstås.)

Batterier! Inte att förglömma, och dubbelkolla storleken så att du har rätt sort hemma. Har du uppladdningsbara batterier behöver de också vara laddade så klart!

Min checklista ser ut så här:

• Dubbelchecka radion. Testa att den funkar som den ska, och testa även solcellerna.
• Inventera batteriförrådet. Har vi rätt sorts batterier, och tillräckligt många?
• Ställ in radion på P4. Vid en kris kommer information vi behöver på vår lokala radiostation (eftersom krisen kanske inte berör hela landet). Här finns frekvensen till alla lokala radiostationer. Eftersom radion säkert inte används i övrigt kan den lika bra vara inställd på rätt station hela tiden.

Kan jag kontakta någon?

Nja. Jag är en notorisk ”21% batteri i telefonen”-person, och det räcker inte så himla länge om man måste börja ringa runt till anhöriga eller googla fram information för sin hemkommun. Här tipsade MSB-Anna om en pryl jag hade stenkoll på förr – powerbanks! Någonstans längs vägen tappade jag vanan att använda powerbanks överhuvudtaget, så jag fick gå och leta i förrådet. Hade jag ens någon kvar?

Inte mindre än tre powerbanks hittade jag i förrådet – två av dem innehöll fortfarande lite laddning!

Jo! Tre mer eller mindre fräscha powerbanks hittade jag, så nu ska jag testa hur pigga de är och om jag eventuellt behöver komplettera med någon ny. Så bra att jag blev påmind om dessa! Anna berättade att hon har en laddstation hemma där det är lätt att hålla powerbanks med färsk laddning och har dessutom alltid en i väskan när hon lämnar huset.

Sen har vi ett problem till. Jag kan – förutom 112 och liknande nummer – exakt tre telefonnummer utantill. Mitt eget, min mans och av någon outgrundlig anledning det telefonnummer vi hade på vår fasta telefon när jag var barn. Det sistnämnda har jag ju noll hjälp av, och mitt eget behöver jag inte ringa i en kris. Det är ju bra att jag kan nå min man, men övriga anhöriga – äldreboendet mamma bor på, svärmor, svägerskan och mina bästa vänner skulle jag behöva min egen telefon eller internet för att få fram.

Här tipsade Anna Teljfors om att det i broschyren Om krisen eller kriget kommer finns en sida längst bak där man kan skriva upp viktiga nummer, så att man sen kan låna exempelvis grannens telefon för att ringa.

Min checklista ser ut så här:

• Inventera mina powerbanks! Funkar alla som de ska? Behöver jag ersätta någon?
• Ordna en uppstyrd laddstation hemma. Detta skulle vi verkligen tjäna på i vardagen också! Och så ska jag börja ta med en liten, lätt powerbank i väskan.
• Skriv upp alla viktiga nummer. Förutom anhöriga så är det inte fel med något bra nummer till kommunen också, exempelvis. Skriv upp i Om krisen eller kriget kommer, och lägg också en liten lista i plånboken ifall jag inte är hemma när numren behövs!

Här vill jag också slänga in ett generellt tips om att lägga in ett ”ICE” före namnet på era närmast anhöriga i telefonens adressbok. Det står för In Case of Emergency, och underlättar för någon som vill hjälpa just dig vid ett nödläge att få tag på dina anhöriga – exempelvis vid en trafikolycka. I min står det till exempel ”ICE Husband” före min makes namn, så att den som letar nummer att ringa vet vem det är.

Hur bra koll har resten av familjen?

Den här punkten hade jag – märkligt nog – helt missat! Jag är van att göra research för egen del, men hade inte alls tänkt på att för att vår familj ska klara sig bra i en nödsituation behöver förstås alla ha ungefär samma kunskaper. Här beror det förstås på hur små barnen är om man är förälder, men mina tioåringar kan ju absolut ha full koll på läget.

Här, i köket, står en av våra tre brandfiltar – nära till hands om något börjar brinna på spisen. Men … hur många i familjen vet det, eller hur den ska användas?

Saker som alla behöver veta är exempelvis var finns det ficklampor? Batterier? Var står brandsläckarna och var finns brandfiltar? (Här kan jag i alla fall känna mig nöjd med att vi har en stor brandsläckare och en brandfilt på varje våning – däremot är jag osäker på om barnen vet var de är?) Var möts vi om något händer och vi behöver ta oss ut ur huset, så att vi snabbt kan kolla att ingen är kvar inomhus? Vad behöver man tänka på om strömmen går?

Min checklista ser ut så här:

• Gör ett familjeråd! Vi behöver alla fyra prata igenom detta ordentligt. Vi har bestämt att postlådan är vår mötesplats om vi måste lämna huset, men det finns mycket mer att prata om. Hur ser vår krisplan ut? Vet barnen att man till exempel inte ska spola i kranen om strömmen går, eftersom vi först ska se till att tappa upp vatten att dricka? Vet de att maten håller åtminstone lite längre om vi inte öppnar dörrarna till kyl och frys? Vet de hur en brandsläckare fungerar eller vad en brandfilt är till för?
• Dubbelkolla att vi har ljuskällor. Det är svårt att göra någonting i beckmörker, inklusive hitta radion eller läsa krisbroschyren. Alltså ska ficklamporna och extra batterier ligga lättillgängliga på en plats som alla känner till.
• Köpa pannlampor! MSB-Anna tipsar om superknepet att även ha en pannlampa för varje person i familjen, så att alla kan ha händerna fria. Smart när man ska laga mat, läsa, spela sällskapsspel eller treva sig ut för att prata med närmaste granne. Det finns enkla, billiga modeller att köpa, så det ska jag göra (och dubbelkolla att det även finns batterier till dem).

Nostalgi med dessa gamla radioapparater, vi hade en snarlik i köket när jag växte upp!

Lär dig mer!

Bättre krisberedskap får vi genom att öka vår kunskap (och här har MSB jättebra information på sin sajt – både checklistor, filmer och andra matnyttiga saker!), ordna en krislåda och genom att prata och gärna öva med vår familj. Det är inte svårare än så. Vi behöver inte köpa massor av dyr prepperutrustning, utan det mesta vi kan behöva utöver det vi redan har hemma finns ofta begagnat till låga priser.

Jag vill också påminna en gång till om MSB:s utmaning – Sju dagar – där du själv kan testa om du tänker rätt i en situation där ett långvarigt strömavbrott inträffar. Utmaningen ger dig alltså möjlighet att testa olika sätt att agera, och du får direkt veta om du gjort rätt eller borde ha tänkt annorlunda. Otroligt lärorikt!

Japp, detta var en lite jobbig dag för ett oförberett proffs på kommunikation, men nu känns det bättre. Passa på att kika in till Emma Sundh – ett annat kommunikationsproffs som också fått besök av en expert från MSB, var hon bättre förberedd än jag?

Och de kommande dagarna ska både ni och jag alltså få koll på min krisberedskap inom en rad olika områden. Innan veckan är slut får jag – och ni – bland annat veta varför det kan vara bra att ha ett lager med chips (!) hemma. Ja ni hör ju, den här veckan blir både en spark i baken, en trygghet för framtiden och ganska överraskande!

Häng med hela vägen – i morgon blir det tema VATTEN!