Beredskapsveckan, del 4 – maten, tillagningen och förvaringen

Ny dag och (den påhittade) krisen ”Sju dagar” rullar vidare, och idag är det dags för mig att i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utvärdera hur rustad jag och min familj är när det kommer till mat!

Vi kan börja med en bekännelse, tycker jag. Ni minns under pandemin när toalettpappret tog slut överallt? Det blev jag inte så stressad över, däremot fick jag en tankeställare när jag upptäckte att även konserverna var helt slut på min närmaste matbutik. Konserver – som ju alltid brukar finnas massor av!

Så, då gjorde jag (och säkert många med mig) ett första försök till matberedskap. Jag bunkrade upp med konserver (från en annan affär), knäckebröd, pasta, pastasås, nötter och lite annat som jag googlade mig till har lång hållbarhet och är bra att ha i en kris.

Jag packar upp min lite skämmiga krislåda med mat till er och Annas beskådan.

Sen … glömde jag typ bort den lådan. Förutom att vi med tiden käkade upp det som vi brukar äta till vardags så fick resten av lådan stå orörd. Och bäst före-datumen kom och gick. Så när Anna Teljfors från MSB fick kika i min låda i förrådet konstaterade vi att i princip allt var gammalt (om än säkert ätbart ändå i de flesta fall).

Hur ska man undvika att det blir så? Och vad behöver man mer tänka på?

Känner mig lyckligt lottad som fick hembesök av MSB! Så nu försöker jag dela vidare allt jag lärde mig till er.

Här kommer några bra frågor att ställa sig kring mat och beredskap, som jag med hjälp av MSB fått koll på!

Hur ska maten tillagas?

Det här var en grej jag faktiskt inte hade funderat särskilt mycket på, men det är ju faktiskt den första frågan vi ska ställa oss. För det vi väljer att ha hemma i matväg ska förstås också funka att laga till i en kris – särskilt om det är strömavbrott.

Mitt första egna stormkök. Än så länge oanvänt, men nu tänker jag att vi ska öva med det i höst!

Här visade det sig att jag var lyckligt lottad. Vi bor i villa, och har en kamin i vardagsrummet (som vi konstaterade i gårdagens inlägg om värme). Jag har också ett stormkök. Vi är egentligen inga friluftsmänniskor, så tidigare har jag lånat av vänner de få gånger jag behövt ett. Men det slog mig under pandemin att i en kris behöver alla sina stormkök och att det därför vore bra att ha ett eget, så nu har vi ett.

Jag fick också tummen upp av Anna för att vi har en grill på altanen, den går ju faktiskt att använda året om! Men, här vill Anna också påminna om att alltid använda stormkök och grill utomhus, även om det är vinter. Krisen blir liksom inte enklare att hantera om det också uppstår en eldsvåda inomhus …

Det som också är viktigt för alla mina sätt att värma mat på är att vi har det som krävs för att faktiskt få det att funka.

Så, på min att göra-lista står nu:

• Ved till kaminen (brukar beställa ett lass på hösten, så det är på gång – men nu lärde jag mig att vedförrådet aldrig ska stå helt tomt även om vi aldrig eldar på sommaren).
• T-röd till stormköket (har vi hemma, men bara en halv flaska – bra att köpa en extra).
• Kol till grillen (har vi aldrig hemma på vintern, så det ska inhandlas!)
• Tändstickor/tändare (vi har alltid sånt hemma för att tända ljus, men värt att kolla att vi har tillräckligt)

Vilken typ av mat ska finnas hemma?

Här har MSB jättebra listor med förslag att utgå från och till och med recept, men tänk på att anpassa det också efter era egna vanor – särskilt om ni har barn. Välj inte för märkliga saker som ingen är van att äta, för dels blir maten då bara stående (och med tiden gammal), dels finns det risk att en eventuell kris upplevs jobbigare än nödvändigt.

Lite av innehållet i min krislåda. Fylld med vettiga saker ur krispunkt, men eftersom inte allt av det är sånt som vi äter ofta riskerar det att bli gammalt. Här ska jag tänka om!

Bra knep är att välja saker som inte behöver hållas kylda (som havremjölk eller annan växtbaserad mjölk till kaffet/gröten, torrvaror och konserver), och saker med högt energiinnehåll. Vissa knep är bra att känna till också, till exempel att havregryn kan blötläggas över natten och bli overnight oats – utan att det behövs en spis. Finns en värmekälla kan pasta kokas i en färdig pastasås utan att man behöver ta av dricksvattnet. Och så vidare.

Sen tipsade Anna Teljfors från MSB också om att det är bra att som förälder försöka bibehålla vanorna för barnen. Det vill säga, om ni alltid brukar ha chips och läsk som fredagsmys är det faktiskt bra att ha lite extra sånt hemma så att fredagsmyset kan ske även i en kris.

Min paffa reaktion på att chips kunde vara en prioritering ledde till dagens garv!

Så, på min att göra-lista står nu:

• Inventera matvanorna! Tänk igenom vilken typ av mat vi oftast äter, och vad av det som går att ha hemma i större mängd. Pasta, havregryn, krossade tomater, kokosmjölk, linser och så vidare.
• Guldkanten. Ladda med lite populära mellis/fredagsmysvaror som äts upp kontinuerligt. Russin, choklad, chips, läsk, popcorn.

Hur ska man tänka kring förvaring?

Det här hade jag ju helt missförstått, ska erkännas. Jag trodde att man skulle ha sitt krisförråd av mat separerat från sin ”vanliga” mat, men det är faktiskt bättre att göra tvärtom. Ha hellre lite mer av allt hemma och ”lek affär”, det vill säga om det står tre paket krossade tomater i skafferiet och du köper ett fjärde, ställ det längst bak så att du alltid äter upp det äldsta först.

Här har vi färsk mat ur mitt skafferi. Sånt som vi alltid har hemma, äter ofta och som ändå håller länge. Perfekt att köpa hem lite mer av, och alltid äta upp det äldsta först.

Det är så klart en fråga om utrymme här, det är inte alltid så lätt att få plats med extra mängd av våra vardagsvaror. Anna tipsar om att lådor på hjul under sängen är fiffiga om man bor litet. De ger bra överblick, och tar inte upp plats från något annat.

Har man ett svalt utrymme (vi har till exempel ett förråd i källaren som blir kallt på vintern) är det perfekt att använda sig av också. Sker nödläget på vintern så kan altan/balkong så klart användas för att hålla maten kyld, se bara till att inte djur kommer åt det.

I kylen blir det snabbt fullt eftersom vi veckohandlar (därav min uppgivna min – här kommer inte att rymmas så mycket mer), men skafferiet kan definitivt organiseras smartare!

På min att göra-lista:

• Gör om, gör rätt. Kolla igenom gamla krislådan och ät upp det som går, kasta det som inte kan ätas. Dumt att detta tar plats (och blir ännu äldre)!
• Omorganisera skafferi och eventuellt kyl. Ett bättre system där vi lättare kan ”fylla på bakifrån” gör det enklare att ha mer hemma av det som ändå äts upp. Jag vill också bli bättre på att tänka på förrådet i källaren som en liten ”affär”, och ha extra torrvaror, havremjölk etc där och hämta upp när vi behöver.

Hur ska man tänka om krisen kommer?

Det som är bra att ha i åtanke är att vid ett längre strömavbrott så blir ju både kyl och frys obrukbara med tiden. Kylen blir varm på några timmar, frysen kanske två dygn med lite tur (och om vi inte öppnar dörren för ofta).

Det innebär att det som först riskerar att bli dåligt också är det som ska ätas upp först. Fryst kött till exempel, behöver tillagas och ätas så snart som möjligt, medan fryst bröd ju tinar – men håller flera dagar till i rumstemperatur.

En annan sak att tänka på är att allt ätbart hjälper, och ju mer som kan användas desto bättre. Alltså är det kanske inte det vanliga tänket kring vad vi brukar äta till frukost, lunch och middag som gäller, utan som Anna på MSB säger: ”Ät den dyra glassen först, den smälter ju!”.

Lär dig mer!

Hos MSB rullar kampanjen Sju dagar vidare, och jag fortsätter att tipsa om att testa denna utmaning – så bra sätt att säkerställa att vi kommer att tänka rätt om krisen kommer!

Och hos Emma har Annas kollega från MSB i Karlstad utvärderat den Sundhska krisberedskapen när det gäller mat. Var hon mer eller mindre rustad än jag?

Det var det! Jag har en rad att göra-listor att ta tag i, kanske ni också? I morgon är det dags för ett nytt tema – PENGAR! Här var jag faktiskt någorlunda förberedd – tack vare svärmor (!). Mer om det i morgon!