Har ni hört talas om begreppet ”carbon law” någon gång? Det är ett begrepp som Johan Rockström och Stockholm Resilience Center lanserade 2017 – och som väldigt enkelt förklarar hur världen – individer, politiker och företag – kan arbeta med utsläppen för att nå Parisavtalet.
Detta är carbon law
Tumregeln är enkel:
Carbon law: De globala koldioxidutsläppen behöver halveras varje årtionde.
Det vill säga – världens uppmätta koldioxidutsläpp 2020 måste halveras till 2030, för en 50%-ig chans att nå Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen under 1,5 grader (jämfört med förindustriell tid).
Men vänta, bara 50%? Jo, när carbon law presenterades 2017 så var målet fortfarande att begränsa uppvärmningen till 2° (inte 1,5°), och då slog man fast att carbon law gav världen en 75%-ig chans att nå det målet. Bra odds ändå!
Sen reviderades målet 2018 till 1,5° eftersom ny forskning visade att effekterna vid 2° uppvärmning skulle bli allvarligare än man trott, och eftersom målet blev tuffare sjönk också den beräknade effekten av carbon law. Men, det är fortfarande en konkret plan som ger stor effekt! 50% är ju inte dåliga odds (tänk dig att ta en lott med 50% chans att vinna en miljon!).
Sedan behöver två andra saker också hända, utöver halveringen av utsläpp från 2020 till 2030.
- Vi måste komplettera utsläppsminskningarna med andra åtgärder, som att bygga ut förnybara energikällor i stor skala och helst också utveckla tekniken som kan hjälpa till att fånga koldioxid som redan släppts ut i atmosfären.
- Vi måste också fortsätta halverandet efter 2030. Det vill säga, om utsläppen år 2020 var ”100%”, så ska de år 2030 vara 50%, år 2040 vara 25% och senast till 2050 ska vi nå netto-noll (genom att utsläppen då är max 12,5% av vad de var år 2020, samt att vi blivit bättre på att fånga in CO2, så att nettot blir noll).
Vad krävs för att följa carbon law?
Hur svårt är det att halvera utsläppen från 2020 till 2030?
Ja, när carbon law presenterades 2017 beräknade man att utsläppen måste minska med ungefär 7% varje år från 2020, samt att rika länder måste ta större ansvar och minska sina utsläpp med 10-15% – för att ge fattiga länder utsläppsutrymme att exempelvis förbättra levnadsstandarden för sina medborgare.
Det här har ju inte riktigt gått enligt plan. Det första pandemiåret sjönk faktiskt de globala utsläppen med ungefär 7%, och det satte ju fingret på hur svårt det faktiskt är. Världen stannade i princip, och ändå sjönk inte utsläppen mer än så. Och när pandemin klingade av steg utsläppen igen. Vi ligger alltså rejält efter – men det innebär ju inte att vi ska sluta försöka.
Hur kan en individ följa carbon law?
Bra fråga! Enklast är egentligen att göra en klimatkalkylator – eller gärna två stycken och ta snittet på resultaten. Du kan exempelvis testa dessa:
Då får du ut en ungefärlig siffra på dina utsläpp/år, och vad som släpper ut mest i din livsstil. Sätt sedan målet att när du gör klimatkalkylatorn år 2030 ska resultatet bli hälften av vad det är idag.
Tips: Försök göra något åt den största ”pucken” först, oftast är det flyget, bilen, maten eller konsumtionen. Och gör gärna kalkylatorn varje år, så att du ser effekten av dina ansträngningar!
Jag gjorde WWF:s kalkylator inför att jag skulle skriva det här inlägget, och enligt den ligger jag just nu på 4,6 ton/år, och målet för genomsnittssvensken till 2030 är 3,5 ton. Jag har alltså 1,1 ton kvar att få bort de närmaste fyra åren. Det som är intressant är dock var jag kan kapa:
Som ni ser kan jag inte göra supermycket med mina egna utsläpp.
Jag fyllde i ”flexitarian”, trots att jag äter vego åtminstone 95% av alla dagar (fisk i princip vid midsommar, jul och någon enstaka restaurangmiddag), vilket gör att kosten inte kommer förändras så mycket om jag inte blir vegan (vilket blir lite svårt då min vegetarian till son redan nu är lite kinkig med maten, men älskar ost och ägg – så det äter vi, för att han ska få i sig det han behöver).
Under ”prylar” fick jag lägga in att jag köpt ”mindre elektronik” nytt (vilket bara består av två par air/earphones för att ersätta utslitna), samt 1000 kronor på renovering = färg och ett par trälister) – så även om det ser ut som att jag kan shoppa mindre köper jag redan i princip allt begagnat. Svårt att förändra mer där också.
Det vi främst ska göra är att börja hyra ut gotlandshuset ett antal veckor igen, vilket vi inte kunde göra förra sommaren på grund av en vattenskada – så i år är det förhoppningsvis fler hushåll som delar på huset. Men framför allt ska jag lägga krutet på att försöka förändra samhället – det är ju där mina största utsläpp finns!
(Här kan du se mitt före och efter från den omställning jag gjort fram till 2020.)
Bli carbon law-ambassadör!
Det här inlägget skrev jag mest för att jag tror vi kommer att höra begreppet carbon law i fler och fler sammanhang framöver, och då kan det vara bra att förstå vad det innebär. Men också för att det ju faktiskt är en bra och enkel tumregel att följa även för oss som individer! Halvera utsläppen till 2030, så har du varit en del av lösningen. Jag gillar såna raka rör och tydliga besked!
Och här tänker jag också att en del av ”förändra samhället”-stapeln kan bli att sprida ordet om carbon law. Till arbetsgivaren (för såväl kommuner som företag bör ju också följa carbon law), till familjen och kompisar och till andra klimatengagerade. Att bli en carbon law-ambassadör, helt enkelt! Filmen ovan är en bra grej att dela också, där Johan Rockström själv förklarar.
Har ni frågor om carbon law? Ställ dem så ska jag försöka besvara dem!
(PS! Carbon law är byggt på ”Moore’s law”, som anger hur snabbt den tekniska utvecklingen inom datorer går. Moore’s law beskriver hur dataprocessorer fördubblas i kraft varannat år genom tekniska, en tumregel som faktiskt stämt under de gångna 50 åren. Carbon law är en slags omvänd Moore’s law alltså, där utsläppen halveras varje decennium.)
Jag fick också 4,6 på WWF:s test, varav 3 var samhället. Så frustrerande!