När jag tänker på formgivaren Lisa Bengtsson numera så tänker jag faktiskt främst på taxarna i serien Tillsammans, istället för som tidigare på de tjusiga damerna i Oss kvinnor emellan. Men oavsett vilket mönster som först dyker upp på näthinnan så har Lisa gjort ett stilsäkert avtryck på den svenska designscenen och hennes uttryck är i mina ögon helt unikt. Klart jag ville veta mer om Lisa!
Formgivaren Lisa Bengtsson.
Hej Lisa! Vilka är dina viktigaste arbetsredskap när du jobbar?
– Hmm, rent praktiskt är datorn förstås viktig då det är där jag sammanställer allt, men inspirationsmässigt är alla mina bilder, plastblommor, fotografier och mitt skräp (som vissa skulle kalla det) superviktiga för att jag ska få till mina mönster.
Dina mönster har blivit ditt signum. Var det svårt att hitta din egen formgivarröst, eller föll den på plats direkt?
– Jag testade mig fram i skolan och när jag skulle göra mitt examensarbete kom den bara. Sen dess har den funnits där och det är underbart!
Tillsammans-taxarna som tapeter och porslin.
Vi förknippar dig också med taxar numera, varför blev det just taxar som motiv?
– Mönstret Tillsammans uppkom genom att jag hade varit mammaledig och funderat på nya mönster medan jag varit ute och rullat vagn. Mina tankar gick till mina tvillingar och att få barn, att man är lika men ändå väldigt olika. Jag ville visa olika karaktärer men ändå ha samma grund och taxen fick stå modell just för att de är otroligt roliga hundar med mycket karaktär och mänskliga drag på något vis.
Vad gör du om du får idétorka?
– Jag försöker att hitta på något helt annat som inte har med jobbet att göra, eller så går jag på någon loppis och letar bland gamla saker – då brukar jag oftast få idéer.
Vårens nya cirkusaffischer, inspirerade av Lisas egna tvillingsöner.
Vad inspirerar dig mest just nu?
– Jag är just nu inne på höstens mönster och inspireras av ätbara saker och färgen orange, bland annat. Samtidigt har jag gjort två våriga, färgglada affischer där cirkus och galenskap har fått stå i centrum.
Vilken är din absoluta favoritsak i ditt eget hem?
– Inte för att det är EN sak men jag älskar vår tavelvägg som vi har hemma. Där samlar vi tavlor med allt möjligt, minnen, affischer, målningar, fotografier … Vi fyller på väggen efter hand.
Tapeten Familjen.
Du har jobbat både på tidning och reklambyrå tidigare. Vad fick dig att ta steget att satsa på din egen design istället?
– När man hittar sin egen stil så är det svårt att göra saker åt andra, om de inte just vill ha min stil vill säga … Steget var inte så svårt då jag alltid velat ha eget företag. Jag är uppvuxen med mammas och pappas företag och för mig är det naturligt att man startar eget när man har en grej man älskar och brinner för.
Vilket är det bästa råd du fått i karriären, och vad skulle du själv vilja ge unga, nykläckta designers för råd?
– Det bästa rådet jag har fått är nog att köra! Att bara våga satsa. Och det är nog det jag skulle vilja ge nya designers också, att bara våga och ge sig fasen på att det ska gå. Det är mycket jobb, men mycket sitter i huvudet när det gäller att våga och tro på det man gör och hitta vägar för att komma dit.
Har du något drömprojekt du skulle vilja förverkliga i framtiden?
– Jag skulle mer än gärna göra mönster till en klädkollektion för någon av våra duktiga svenska designers.
Vad jobbar du med just nu?
– Jag har precis lanserat nya mönstret Boudoir som tyg, kuddar, tapet, väska med mera, så just nu jobbar jag framför allt med lanseringen av den. Sen blir det fullt upp med nya spännande projekt!
Vill ha allt!
Bara att börja samla då! =)
Okej, bra och kul att många gillar Lisas verk men det är ju helt sanslöst att hela tiden peka på att hon har haft ett eget formspråk och en unik design.
För oss som köpte snarlik taveltapet! (Deborah Bowness), och inspirerades av skotapet! (Deborah Bowness) Långt innan Lisa tog examen känns hennes design varken egen eller unik. Från den dagen en elev kunde gå igenom en sådan i övrigt respekterad utbildning med alster som nästintill var rakt av kopia (taveltapaten) tappade jag lite förtroende för Berghs.
Visst, det kunde varit slumpen men….. När nästa tapet som kom också var en kopia av Deborah Bowness kändes det bara märkligt när svenska inredningseliten fortsatte hylla Lisas unika stil…..
Det är kul att Lisa har en publik och lever på sin passion, inget fel med det, men att Deborahs originalalster får stå i skuggan eftersom allt ljus lyser på Lisas kopior känns kanske inte helt rätt?
Självklart ska inte formgivare få kredd på bekostnad av andra, det håller jag med om. Samtidigt finns det många formgivare som påminner om varandra i uttryck, och det känns lite vanskligt att slå fast att en med säkerhet har kopierat en annan – man kanske helt enkelt har liknande idéer ibland eller har påverkats av samma saker. Jag tror att skriverierna om Lisas egna stil främst är ur ett svenskt perspektiv, då hennes mönster känns rätt osvenska. Men självklart ska det finnas en debatt om designverk påminner för mycket om andras produkter.
Å va kul att få läsa om Lisa Bengtsson här! Gillar verkligen henne skarpt, superfina mönster och så verkar hon så gullig 🙂 Jag tycker inte det är något konstigt att man gillar hennes grejer och tycker hon har en egen stil, det har hon ju? En magiskt snygg sådan dessutom. Vet inte om jag kan se likheten med andra, jag får inte samma känsla. Men så är det väl dessutom alltid, att saker och ting ibland känns igen? Kan ju inte bara vara fallet här. Dessutom har hon ju gjort så många andra mönster med blommor och taxar och allt som inte alls liknar den där damens? Nä, jag gillar det! Hon är cool.
Sant, det händer ofta att man känner igen formspråk osv. och jag säger inte att allt är kopierat från Deborah. Jag gillar också Lisas stil men det säger kanske något om branschfolket som hyllar hennes originalitet, har det inte bättre omvärldskoll?
Sen kan vi som faktiskt har köpt originaltapeter från Deborah inte annat än att sucka. De första alsterna som kom som hon också vann priser för (men enligt dig kanske hon vann för att hon var söt, cool eller gullig??) var i princip direkta kopior så det är klart att man undrar lite kring det här med taxarna och blommorna och allt, finns det ytterligare designers därute som blivit kopierade?
Det finns fler i Sverige som har en magiskt snygg egen stil. Som många gillar skarpt och som är coola och gulliga men det räcker liksom inte för att vinna priser och hyllas av Sveriges inredningselit.
Det jag menar är bara att hade den sk inredningseliten haft bättre koll på Deborah så hade inga adjektiv i världen hjälpt Lisa fram under de inledande åren då hennes alster uppenbarligen var kopior på Deborah, numera har jag ingen aning om var hon tar sin inspiration?
Nu tycker jag iofs att du underskattar svenska inredningsjournalister, jag kan inte tänka mig annat än att de känner till Deborah. Jag bloggade om henne 2008 (http://www.husligheter.se/trompe-loeil/) och då jobbade jag överhuvudtaget inte med inredning så varför skulle jag vara mer välunderrättad än branschjournalister?
Sen varför ingen tagit upp likheterna kan jag förstås inte svara på, men jag har svårt att tro att någon i branschen skulle sätta sitt eget rykte på spel genom att hylla någon som plagierar. Med andra ord tror jag att de antingen inte gjorde kopplingen eller att de helt enkelt ansåg att Lisas uttryck trots allt skilde sig tillräckligt mycket från Deborahs.
Att man gillar Deborah behöver egentligen inte utesluta att man gillar Lisa, oavsett om man tycker att deras saker är för lika eller ej!
Självklart ska inte formgivare få kredd på bekostnad av andra, det håller jag med om. Samtidigt finns det många formgivare som påminner om varandra i uttryck, och det känns lite vanskligt att slå fast att en med säkerhet har kopierat en annan – man kanske helt enkelt har liknande idéer ibland eller har påverkats av samma saker (på samma sätt som modevärlden en viss säsong visar upp frukttryck, plexiglasdetaljer eller 60-tal oberoende av varandra). Jag tror att skriverierna om Lisas egna stil främst är ur ett svenskt perspektiv, då hennes mönster känns rätt osvenska. Men självklart ska det finnas en debatt om designverk påminner för mycket om andras produkter.
Pingback:Lite om mönsterdesign | emmaosterdahl