Ni som prenumererar på mitt nyhetsbrev har förstås upptäckt att det har varit på paus ett tag. Jag hade en period av akut tidsbrist, och bestämde mig för att en paus skulle rädda både min kalender och ge mig en chans att fundera kring innehållet. Och sen hände Klimatklubben! Kanske var det ödet?
Foto: Maria Soxbo/Husligheter
Så just nu funderar jag helt enkelt på hur jag kan relansera Huslignyheter i en ny, klimatvänlig kostym. Min tanke är att förpacka tips och inspiration om miljövänliga val, medvetna nyheter och klimatsnäll inredning i nyhetsbrevet. Jag tänker också troligtvis sänka tempot (slow living är ju det hållbara valet, eller hur?) så att nyhetsbrevet kommer ut en gång i månaden istället för varannan vecka, möjligen med någon specialutgåva utöver det.
Vad tror ni, kan det vara något? I så fall, klicka gärna på ”Tummen upp” under det här inlägget så jag får lite indikationer på intresset, och är det så att ni har idéer och önskemål kring nyhetsbrevets innehåll – ös på i kommentarerna!
Så fin kruka på bordet! Är det Bergs potter?
Alltså jag är inget fan av nyhetsbrev, meeen vill säga att jag med stort intresse ser fram emot vad du kommer göra för att öka hållbarhetsprofilen på bloggen ytterligare. Gillar ditt kunskapsförmedlande mycket, för det är inte lätt att vara konsument och även om man försöker göra hållbara val finns det alltför ofta aspekter som man inte känner till. Överlag har jag under många år funderat på vilken roll influencers spelar i min relation till konsumtion. Har alltid haft svårt även för vintageprofilers hållbarhetsvinkling eftersom det ÄNDÅ ofta handlar till stor del om att just konsumera. Och det behöver vi ju göra mindre av. Jovisst, begagnat är bättre, men om vår medborgerliga plikt en gång var att producera tycks den nu vara att konsumera. Jag tror andra värden, andra ageranden, måste synliggöras. Anti-konsumtion. Hur man kan njuta det vackra utan att inspireras till att konsumera, istället inspireras till att… njuta? Inte vet jag?
Åh, tack – vilken tankeväckande kommentar. Jag tar den med mig i arbetet med det nya nyhetsbrevet. Jag tänker så här: om man är den typ av personlighet som älskar förnyelse, gärna nappar på trender och tröttnar snabbt, då är ju secondhand det perfekta sättet att ändå få följa sina impulser på. Jag tänker att det är bättre att hitta ett sätt för alla att få behålla sina vanor i någon form, utan att fresta lika mycket på miljön, än att försöka stöpa motvilliga personer i en hållbarhetsmall som inte passar dem. Lättare att stryka medhårs, så att säga. Sen tror jag många börjar hitta andra värden i livet om de blir mer medvetna om klimatfrågan, så kanske ändrar man sig längs vägen ändå. Men tröskeln blir inte lika hög?