Estrid Ericson – en inspiratör på helt rätt sätt

Ju mer jag lär mig om Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson, desto mer förtjust blir jag. Hon hade behövts livs levande just nu – i en tid då vi tyvärr ganska ängsligt jämför oss med alla perfekta hem som florerar på instagram och Hemnet, istället för att njuta av livet i vårt eget. Eller hur?

Foto: Svenskt tenn

Förutom sitt knivskarpa sinne för estetik så älskar jag också hur sund hennes inställning till hemmet var. Estrid Ericson ska till exempel ha sagt att ”goda ting behöver ingen förändring” – ett citat att hålla hårt i när vi matas med inredningstrend efter inredningstrend som hintar om att det nog är dags att göra om hemma. Igen. Och igen. Men if it ain’t broke, don’t fix it, så att säga.

Estrid var heller inget fan av strikta regler. Hon blandade träslag, mönster och färger hejvilt. Visst krävs det kanske mer än en smula talang för att lyckas skapa såna miljöer som hon lyckades med, men samtidigt är det ju så fint att allt kan funka ihop när inget är förbjudet. Eller som Estrid Ericson själv skrev: ”En planlagd schematiskt uppbyggd färgkomposition gör rummet stelt och omöjligt att ta emot en ny färg. Tänk om vi rätt som det är skulle förälska oss i en tavla, som inte passar ihop med våra gardiner!” Den typen av personlig passion tycker jag ska få styra vår inredning, snarare än det hetaste för stunden.

Jag är så klart inte alls så stilsäker som Estrid Ericson, och jag har svajat i – och bytt riktning på – min stil många gånger hittills i livet. Men min målbild? Det är att bli en Estrid. Att se mig omkring, och se massor av saker som fått följa med mig under många, många år. Att bara se sånt jag tycker om för att de tilltalar just mig, inte för att de är trendiga, godkändstämplade av bloggosfären eller utsedda till designklassiker. Och rent själsligt tycker jag att det verkar helt underbart att kunna sitta i mitt hem och bara njuta av att det är tryggt, ombonat, hemtrevligt och fyllt av saker som gör mig glad. Det är #goals.

Foto: Bukowskis

Det är inte en viss konstruerad färgharmoni som ger ett hem dess personliga prägel. Det är alla de föremål som samlar sig under ett liv. Allt det man en gång tyckt om, och det man nu tycker om.

Som en del av Modern Art + Design som auktioneras ut idag har Bukowskis en del föremål som faktiskt varit Estrids egna, och det ska erkännas att det svindlar till lite för mig. Vilken möjlighet att få äga ett föremål som just hon samlat på sig under ett helt liv. Så kommer det inte att bli, men jag hoppas alla dessa vackra saker – som min favorit, den lilla asken – hamnar hos någon som älskar föremålen för sin egen skull, och inte enbart för proveniensen eller för att de är värdefulla. Läs mer om Estrid Ericson hos Bukowskis också, där står mycket spännande om henne. (Likaså hos Svenskt tenn förstås.)

Just nu går jag i valet och kvalet om jag ska få ge mig själv en rejäl dos Estridinspiration i julklapp eller ej, i form av boken Skönhet till vardags. Jag har inte bestämt mig än, men en fin bok kanske kan vara en ganska rimlig julklapp till mig själv efter ett år som i allra högsta grad präglats av just böcker. Vi får se.

Vad har ni för relation till Estrid?