Dags för det tredje avsnittet av Plan B-podden, denna gång med tema matsvinn och förverkligat tack vare fantastiska Matsmart (som bara ifjol räddade över 5000 ton mat från att kastas med hjälp av oss kunder)!
I det här avsnittet bjuder Emma hem mig på svinnsmart lunch i Midsommarkransen, vi snackar om vår skeva syn på mat med kocken Paul Svensson och vi avslöjar våra egna svagheter när det kommer till matsvinn (hey, tortillabröd …).
Fegmärkning, doggy bags, supersize-idiotin, klimatsmarta mattrender och nudging – vi hinner med det mesta i det här avsnittet.
Foto: Maria Soxbo
Som alltid med våra poddteman så finns det en massa tankar kring varför vi hugger tag i ett visst ämne. Till exempel:
Svält vs svinn – det sjuka i att 690 miljoner människor alltid somnar hungriga, medan vi kastar mat i såna mängder att vi hade kunnat mätta hela 2 miljarder (!) till.
Matens väg till soptunnan – tanken på hur mycket energi, tid och kraft som ligger bakom till exempel bröd (som hör till de matvaror vi kastar oftast). Sädesslag som odlats, skördats och malts till mjöl, som sedan transporterats till ett bageri, där det bakats till ett bröd som sen fraktas vidare till en butik. Dit vi sedan fraktar oss själva, för att köpa brödet och frakta hem det – för att sedan slarva och låta brödet bli torrt och trist innan vi kastar det. Gah.
Eller normer (som alltid) – det knäppa i att det känns lite pinsamt att be om en doggy bag, att rester och matlådor ses som trist istället för smart och att vi ratar krokiga morötter och kantstötta förpackningar i butiken.
Och så snackar vi förstås om fördelarna med Plan B-livet också – mer pengar kvar eftersom vi kastar mindre mat, hur spännande restaurangbesöken kan bli när vi aldrig vet hur menyn kommer att se ut och mycket, mycket mer.
Hur ser den svinnfria framtiden ut – vilka normer lever vi efter och vilken teknik har letat sig in i våra bostäder? Är krutongen en up and coming trend, kommer räddad mat bli lyx, är lagar en väg att gå och kommer vi kanske äta på mindre tallrikar? Och varför liknar Emma sin man vid en hund och önskar sig en talande vask?
Foto: Emma Sundh
Och som jag berättat tidigare är Plan B-podden inte en podd som kommer varje vecka. Vi har helt enkelt från början bestämt oss för att inte göra den ideellt (våra ideella timmar går ju åt med råge till Klimatklubben), utan att vi producerar ett avsnitt när vi hittat exakt rätt partner för det.
Som Matsmart då, som känns som den idealiska partnern till detta matsvinnsavsnitt! Jag har ju samarbetat med dem flera gånger i bloggen tidigare, och så finns de förstås med på Hållbara listan också. Matsmart har alltså inga kylvaror, men i princip allt annat – och säljer allt med 20–90% rabatt. Och nu får du som lyssnar på Plan B-podden möjlighet att testa, ännu billigare!
Med koden PLANB får du 50 kr rabatt om du beställer för minst 350 kr. Och för den slanten får du mycket hos Matsmart, ska tilläggas! Koden gäller en gång per person fram till sista november, och vad du hittar beror ju på när du klickar dig in – så kika redan nu vettja!
Plan B-podden är vår podd om det härliga livet efter omställningen, när vi övergett den fossilstinkade plan A. Podden finns där poddar finns, och även på Spotify. Och du kan också lyssna direkt här:
Angående matsvinn och bröd, ett tips för att slippa behöva kasta bröd är att frysa in brödet när det är färskt och ta fram det som man behöver varje morgon. Det har vi gjort i många år och det är väldigt sällan som vi slänger bröd.
Så gör vi också! Så smidigt!
Lyssnade precis på er podd, jättebra som vanligt! Ang påspackat bröd:
Påspackat bröd funkar så här: Den svenska marknaden domineras av tre varumärken (Pågen, Fazer, Polarbröd) + EMV/Private Label. Pågen distribuerar 100% färskt, Fazer övervägande färskt (tunnbröd, bullar, kakbröd är fryst). Polarbröd 100% fryst. EMV 100% fryst.
Påspackat bröd är en udda kategori då det är det distribuerande företaget som står för ordertagning, plock i butik och returtagning. Dvs personen i lastbil som kör ut brödet är den som har hand om allt. Så här är det av gammal tradition och handeln är inte intresserad av att ändra detta. I nuläget kan butikerna kräva fulla hyllor utan att behöva ta något ansvar för gammalt bröd som måste kastas. Vill en leverantör inte fylla upp så mycket som en enskild butik vill kan den enskilda butiken minska den leverantörens platser och ge mer till den leverantör som går med på att fylla hyllorna. Butikerna vill ha fulla hyllor, behöver inte ta ansvar för gammalt bröd och kan ställa leverantörerna emot varandra eftersom det är butikerna som äger hyllorna. Butikerna plockar alltså, endast i undantagsfall upp bröd i hyllorna förutom sitt EMV. Det finns alltså inte något fryslager i butikerna för bröd utan lagerhållningen står, i absolut övervägande del, leverantörerna för.
Det finns ett fåtal ekologiska bröd, Fazer är marknadsledare och distribuerar 5 sorter. Problemet är att de säljer väldigt dåligt, dvs det blir mycket svinn. Därför finns inte alla sorter i alla butiker.
Påspackat bröd är ett fantastiskt livsmedel. Övervägande delen av ingredienserna i svenskt påspackat bröd är från Sverige eller Norden. Påspackat bröd skapar arbetstillfällen för massor av människor i mindre orter i Sverige och alla de anställda får skäliga löner och jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. Vill man göra nytta för klimatet och för svenska arbetare är påspackat bröd från någon av de tre största leverantörerna något man ska äta. En vädjan är också att man ska ha förståelse för om en viss sorts bröd är slut, det är en färskvara och därför är det kanske ok för dig som konsument att ta ett annat bröd istället just den dagen. Annars bidrar du till att butiken pressar leverantörerna att överpåfylla vilket bidrar till ökat svinn. Ett påspackat bröd ligger nämligen ca 4 dagar i hyllan innan det tas tillbaka, det är ingen konservburk.
Tack för matig info om bröd! Superbra att få så tydlig info! En fråga bara – på vilket sätt är det bra för klimatet att köpa påspackat bröd från en av de tre största? Helt med dig på allt från arbetstillfällen till kollektivavtal tex (och Polarbröd är ju grymma på hållbarhet), men jag skulle vilja veta lite mer om klimatkopplingen?
Hej igen!
Nu är inte jag hållbarhetsexpert, men det här är vad jag kommer att tänka på spontant:
1. Det produceras till största delen av grödor som odlas i norden. Dvs marken utnyttjas till att odla människoföda och inte djurföda. Sen är djur bra för den biologiskas mångfalden så klart.
2. Det produceras i Sverige. Inhemsk produktion är bra då transporterna blir kortare och ”landsbygden” hålls levande.
3. Det flesta brödsorterna innehåller inte animaliska ingredienser (om de är vegetariska eller behandla vågar jag inte svara på. Kan kanske finnas mindre komponenter typ smör i vissa sorter.
Finns ju ett antal andra livsmedel som ovanstående inte gäller för. Bake-off och liknande har jag ingen aning om vem som producerar.
Tack! Fint, då hajar jag vad du menar. Då borde samma ju egentligen gälla svenskt bröd generellt, dvs även mindre svenska brödföretag? (Även om stordriften i sig säkerligen för med sig energibesparingar, förstås.) Det var främst kopplingen till ”de tre största” jag inte greppade nämligen. Tack för all bra info!
Hej!
Nu är det jag igen. Såg den här artikeln hos DN idag som belyser en, i mitt tycke, ohållbar utveckling.
https://www.dn.se/ekonomi/sa-tog-ica-over-ewalies-produkt-samma-recept-och-samma-bagare/
Det här vet jag inte om det är av intresse för er att ta upp. Rör vikten av en hållbar och sund konkurrens. Tror väldigt få som inte jobbar i livsmedelsbranschen tänker på vad de faktiskt gör med sin konsumentmakt när de köper kedjornas EMV. Utvecklingen är sinnessjuk. Mat måste få kosta om vi vill ha lokala, mindre företag och inte matmonopol.