Naturmaterial – det bra, och det dåliga

Jag är nog inte den enda som känner att saker i naturmaterial känns bättre än syntet/plast. Och ja, generellt finns det många fördelar med naturmaterial, men det finns också fällor. Jag skrev ihop en liten guide för saker att tänka på, hoppas ni får användning för den!

Fördelar med naturmaterial

Trägolvet slits snyggare än klickgolvet, och kan slipas om vid behov. Foto: Bernard Hermant

1. Det håller bättre och åldras väl.

Generellt slits saker i naturmaterial snyggare. Tänk lädersitsen eller trästolen, till exempel.

2. Det kan lättare underhållas.

Ett bord i massivt trä kan slipas och rustas upp, ett bord i lackad MDF är betydligt svårare att få ordning på när slitaget gått för långt.

3. Det kan ofta andas.

Jämför blusen i syntet med blusen i bomull eller siden – visst är det större risk att känna sig svettig i polyesterplagget? I inredningssammanhang kan till exempel linolje- eller slamfärg andas, medan plastfärger kapslar in huset i en “regnrock” som håller tätt (= större risk för mögel).

4. Det har ofta högre andrahandsvärde.

Alla möbler som är gjorda i “äkta” material som trä, läder och sten står sig ofta bättre på andrahandsmarknaden än komposit, fuskläder, plywood/spånskiva och liknande.

5. Det blir sällan otrendigt.

Visst, det går trender i allt – ljust vs mörkt trä, mässig vs rostfritt, marmor vs andra stensorter. Men – materialet i sig känns sällan helt fel, det vill säga en linnegardin kommer att klara trendvindarna bättre än många andra material.

6. Det är ofta förnybart.

Till skillnad från fossila material så är ju till exempel bomull, ull, läder, jute, linne och trä förnybara material.

Nackdelar med naturliga material

Ett icke-förnybart material – är det ett hållbart köp? Och hur är det nu, tål din fina marmorbänk din kärlek för citrusfrukter? (Marmor är känt för att vara känsligt mot syra.) Foto: Claudia Crespo

1. De är inte alltid förnybara.

Apropå förra punkten – det finns förstås också naturliga material som inte är ett dugg förnybara. Sten till exempel, den dagen det sista marmorblocket är brutet är det slut för alltid.

2. De är inte alltid miljövänliga att framställa.

Det känns bättre att satsa på naturmaterial, men all produktion är inte klimatsmart för det. Det går åt enorma mängder vatten för att odla bomull till exempel, och är den inte ekologisk handlar det också om stora mängder bekämpningsmedel. Läder behandlas i värsta fall med tungmetaller som krom, och vissa träsorter från till exempel regnskogsområden borde absolut inte bli möbler.

3. De är dyrare.

Det tar egentligen emot att skriva detta på nackdelssidan, eftersom jag tycker att vi behöver betala sakers verkliga pris lite oftare. Men – så länge fossilindustrin är så subventionerad så kommer ju naturmaterial (och särskilt de som är producerade hållbart) att kosta mer än massproduktionens plastmaterial. Och det är ju en nackdel så tillvida att majoriteten fortfarande låter plånboken styra.

4. De kan vara ömtåliga/svårskötta.

Vissa stensorter (hej kalksten, jag tittar på dig) är väldigt känsliga och blir lätt fläckiga. Andra material kräver en hel del underhåll i form av inoljning, och vissa är krångliga att rengöra. Det behöver inte vara ett problem, men läs på innan köp.

Hur ska man tänka då?

Loppisfynd på begagnad stol i naturmaterial. Foto: Maria Soxbo

1. Begagnat först.

Generellt är det förstås alltid bättre att köpa secondhand. Det vill säga – bättre att köpa en polyesterklänning på loppis och förlänga dess liv, än att köpa en nyproducerad klänning i bomull. Kan du sedan loppisfynda en ullkappa, en möbel i massivt trä eller en väska i äkta läder är det förstås ännu bättre, då de förmodligen håller bättre!

2. Det som används är det bästa köpet.

Om plagget i naturmaterial inte är riktigt vad du letade efter riskerar den att bli hängande, och det är ingen bra användning av resurserna. Så om du hittar något nyproducerat som är exakt vad du behöver, i din stil och i bra kvalitet är det förmodligen ett bra köp, så länge du tar hand om produkten så att den håller länge.

3. Tänk behov snarare än begär.

Vad behöver du? Ett golv som tål smuts, spill, småbarn och kladd? Då ska du nog inte satsa på ett ömtåligt men skitsnyggt kalkstensgolv till exempel. Behöver du ett par vinterskor som tar dig genom svensk slasksäsong kanske ljust läder inte är det bästa köpet, om du vill vara nöjd med dem länge. Ha ett kritiskt öga när du handlar. Hur kommer denna pryl/plagg att åldras? Kan du rengöra/laga den? Tål den din livsstil?

4. Försök stå emot trender.

Våga lita på din egen stil, och stirra dig inte blind på trender eller vad andra väljer. Det du väl köper ska du alltid sikta på en viss långsiktighet i, och trendkänsliga saker falnar fort när trenden är över.

5. Ha en kritisk inställning mot hållbarhetsbudskap.

Oavsett material – varför är det ett hållbart köp? Se igenom reklamen. Foto: Nynne Schrøder

Många, många företag försöker sälja saker med argumentet att något är hållbart producerat just nu. Så kan det vara, men glöm inte att det är få saker du som individ blir mer hållbar av att konsumera än att avstå. Du blir inte mer hållbar av att använda en tröja i ekobomull, tvärtom. Du blir mer hållbar av att använda den tröja du redan har. Ställ kritiska frågor, fundera över innebörden i reklamen och läs annat jag skrivit om greenwashing.

6. Avstå hellre än att kompromissa.

Om du har en tydlig bild av vad du vill ha eller behöver, försök undvika allt för stora kompromisser. Det blir sällan helt bra, och risken är stor att du köper något annat inom kort för att dämpa missnöjet. Hellre vänta på något gott (medan du letar secondhand eller sparar pengar), så hinner du dessutom verkligen känna att det är rätt.

7. Tänk efter både en och två gånger.

Hur sugen du än är, måste du verkligen äga detta? Eller kan du beundra på bild? Mycket vackert i världen blir ju aldrig vårt, utan får upplevas på museum till exempel. Det är också okej!

8. Ta ansvar för ditt köp.

Har du köpt något nyproducerat? Det innebär att utsläppen för produkten hamnar på dig. Nu är det upp till dig att se till att möbeln/plagget/accessoaren eller vad det nu är faktiskt används och får ett så långt liv som möjligt så att utsläppen var befogade. Ta hand om det, använd det och gör det inte för lätt för dig själv när du står med köpbeslutet känner att tänka att du alltid kan skänka vidare när du tröttnat. Det du köper ska du helst äga under lång tid, för att säkerställa att det inte hamnar på tippen.

Och – glöm inte att när det gäller de naturmaterial som är beroende av djur (som ull och läder till exempel), så är det också värt att fundera kring hur djuren har haft det. Ullen går ju att ta hand om utan att döda djuret, men djurhållningsreglerna ser ut på olika sätt världen över.Vilken typ av liv och behandling har just dessa får? Och när det gäller läder kan det också vara värt att tänka kring såväl djurhållningen som vad som hänt med resten av djuret. Är lädret en restprodukt från köttindustrin och tas tillvara för att undvika resurssvinn? Eller går köttet till spillo? Och hur stora utsläpp som är kopplade till lädret beror också på djurhållningen – naturbeteskor bidrar till biologisk mångfald, medan kor uppfödda på regnskogssoja är en stor belastning på klimatet. Värt att fundera över, och ställa frågor till företaget kring.