I början av året trillade en pressrelease in. Globala modeföretaget Mango börjar med hemtextilier. Inga ögonbrynshöjare där, det gör ju nästan alla klädkedjor. Men så var det ju det där med ordet ”hållbarhet” som naturligtvis hade letat sig in i pressmeddelandet. ”Sustainable textiles”, eller ”hållbara textilier”, ska lanseras, och längre ner meddelar Mango stolt att ”hela kollektionen av textilprodukter kommer att vara hållbar”.
Mangos hemtextilier. För världen behövde tydligen fler massproducerade lågprispåslakan.
Och sen … var texten slut. Inte ett ord om hur denna ”hållbarhet” yttrar sig. Så jag mailade och frågade. Första svaret lydde:
They will be made from sustainable fabrics and produced in countries that are near to Spain, such as Portugal, Morocco or Turkey. Let me know if you need any further information.
Hmmm. Om vi bortser från att Turkiet ändå ligger 3300 kilometer från Spanien (fågelvägen) för ett ögonblick så säger ju detta svar absolut ingenting. ”Hållbara tyger” – vad är det? Jag mailade igen. Nästa svar:
We have models made from linen, others with organic cotton and others that are made following a sustainable process. Now, not all the collection is sustainable but our goal is for all of it to be in the following years.
Okej. Så ”inte hela kollektionen är hållbar” (vänta nu, i pressmeddelandet står det ju precis tvärtom?), men vissa produkter är gjorda i linne, andra i ekobomull och ytterligare några är producerade med ”en hållbar process”. Jaha, vad är det då? Jag mailade igen. Nästa svar:
Unfortunately we do not have all this information at the moment. I will keep you posted. Only about the sustainable processes, some of the pieces are made using less water than the average quantity and some others use chemical free dyes.
Vad jobbigt det måste vara att ha tappat bort så mycket vital information om en helt ny kollektion. Men de kanske hittar den? De ”hållbara processerna” handlar alltså om att vissa produkter kräver mindre vatten än en genomsnittlig produkt och andra är infärgade med kemikaliefri färg. Sååå … hur mycket mindre vatten? En droppe mindre? En liter? Ett badkar? Och hur mycket vatten kräver den där genomsnittliga produkten som de jämför med? Och det här med ”kemikaliefri färg”, vad är det för revolutionerande produkt? Allt består ju av kemikalier. Hej vatten (kemisk formel H2O). Jag mailade igen.
The correct information is that, for now, the entire line is NOT 100% sustainable but we are working for it to be. There are some products that are still in the process of selection and making and that we do not have the final design and materials, because the collection is not finalized. (…) That is also why we cannot give you answers to all your detailed questions about the sustainable processes, since we do not have all the final products so we do not know how many of them are made using these kind of processes.
Hmmm. Känns det inte lite bakvänt att göra produkterna först, och sen se vilka som råkade bli ”hållbara”? Istället för att bestämma sig för att göra produkter på ett ansvarsfullt sätt och säkerställa att de kraven möts i produktionen? Jag får nog maila igen.
Och ja, så här håller vi på, Mangos pressavdelning och jag. (För nej, jag får inte direktkontakt med hållbarhetschefen, så jobbar nämligen inte Mango.)
Medan vi väntar kanske vi ska kolla lite på Mango som helhet?
Committed
Mango har en egen hållbarhetsmärkning, ordet Committed. Denna sätter Mango på produkter som innehåller ”minst 30% hållbara fibrer och/eller har tillverkats genom en hållbar process”. Till ”hållbara fibrer” räknar Mango ekobomull, återvunnen bomull, BCI-bomull, återvunnen polyester, återvunnen ull och återvunnen tencel bland annat. En ”hållbar process” är mindre vattenanvändning, tillverkning med hjälp av förnybar energi eller minskad kemikalieanvändning.
Ytterplagg märkt Committed. Den består av 53% icke-ekologisk bomull och 47% polyamid. Fodret är av 100% jungfrulig polyester, medan stoppningen är av återvunnen polyester. Good enough?
Så vad är problemet? Det finns några.
1. En ohållbar produkt beskrivs som hållbar
Till exempel att ett plagg märkt Committed kommer att uppfattas som ett hållbart köp av Mangos kunder. När det i själva verket kan röra sig om en tröja i jungfrulig polyester producerad på konventionellt sätt, men i en fabrik som drivs med förnybar energi. Eller en tröja gjord av 70% jungfrulig polyester och 30% återvunnen polyester, men tillverkad i en fabrik som drivs av kolkraft, om jag tolkar deras egen definition rätt.
2. Det mindre dåliga valet utgör en minoritet
Ett annat problem med Committed är att om jag kollar Mangos webbshop just nu så hittar jag totalt 253 olika produkter som Mango då anser ”hållbara”. Men Mango har ett enormt sortiment, det finns till exempel hela 232 olika klänningsmodeller i shoppen.
Totalt producerade Mango 158 miljoner nya plagg under 2019. Alltså ungefär 15 sprillans nya plagg åt varenda människa i hela Sverige. Av dem var 18 miljoner märkta Committed. Det är 12 procent av det enorma klädberg som Mango producerat. Eller, om vi vänder på det, 88 procent av de 158 miljoner plaggen är i Mangos egna ögon ”ohållbara”.
3. Det produceras långt mer än som säljs
Visst, alla måste börja någonstans, och 12 procent är bättre än 0 procent. Men om vi bortser från uppdelningen i ”hållbara” och ohållbara plagg, så är det ju oavsett en helt ohållbar mängd?
När jag klickade mig in på Mangos webbshop för att räkna plagg är det upp till 70 procents rea på stora delar av sortimentet. Stora mängder kläder blir alltså inte sålda. Mango släppte ut 379 267 ton koldioxid under 2019. 48,7% av det var produkttransporter, hit och dit från fabriker till butiker och återförsäljare, och tillbaka igen när plaggen inte blir sålda. Att producera 158 miljoner trendkänsliga, kortlivade plagg av i genomsnitt ganska låg kvalitet och obefintligt andrahandsvärde är inte hållbart. (Alla siffror finns i hållbarhetsrapporten.)
Och slutligen – hållbarhet är inte en skala. En produkt är antingen hållbar, eller så är den inte det. En tröja av 30% återvunna fibrer och 70 procent icke-återvunna fibrer är alltså inte hållbar, oavsett hur många Committed-etiketter som hänger i nacken på den.
Stopp, ni har viktigare saker att göra!
Kanske får jag lite tydligare svar kring Mangos hemtextilier, lovar att uppdatera inlägget i så fall. Men jag vill redan nu hävda att kollektionen inte borde ha lanserats än (om än alls).
Mango omsatte 2 374 miljoner euro under 2019, och gick med 141 miljoner euro i vinst. Även om pandemin säkert drabbade även dem under 2020 så är Mango en vinstmaskin som har råd att vänta med att lansera en ny produktlinje tills de verkligen kan leva upp till sina hållbarhetspåståenden.
Att vända stora företagsskepp tar förstås tid, men att designa 18 000 nya plagg varje år och bara lyckas sätta en Committed-etikett på 12 procent av dem – trots otroligt låga, egensatta krav på ”hållbarhet” – gör att jag tycker Mango borde prioritera att ställa om resten av sin produktion innan de satsar pengar på att ge sig in med samma halvmesyr till produktlinje i inredningsbranschen.
Detta är solklar greenwashing, och jag hoppas faktiskt att den här pressreleasen inte får något som helst gehör i media. Det är uppenbarligen ett måste att börja syna budskapen i pressreleaserna och ställa mer kritiska frågor till företagen, både som journalist och som kund.
Vad säger lagen?
Jag passade på att skicka Mangos pressrelease till Yrsa Lindberg, som är hållbarhetsexpert och driver kontot @greenwashingisverige.
Mango skriver att hemtextilierna är hållbara, men inte så mycket mer än så. Får man göra så?
– Nej, det får man inte. Faktum är att Konsumentverket avråder företag från att använda vaga begrepp som hållbar, miljövänlig, grön, medveten et cetera. Detta för att företagen sällan lever upp till begreppens innebörd. Att inte kunna styrka miljöpåståenden (som att textilierna är hållbara) bryter direkt mot marknadsföringslagen. Att inte heller ha information tillgängligt om hur de är hållbara bryter också mot marknadsföringslagen. Så detta går att anmäla till Konsumentverket och kommer med största sannolikhet att fällas. Men då måste vi vara flera som anmäler, det funkar nämligen så hos Konsumentverket.
Det lilla Mango gör rätt (som till exempel att byta polyester mot återvunnen polyester här och var), kan de prata om det på ett vettigt sätt?
– Jag tycker absolut att företag ska kunna prata om sitt hållbarhetsarbete, men få gör det tyvärr på ett korrekt sätt där vi som konsumenter inte blir vilseledda. I och med att Mangos hållbarhetsåtgärder är små, om vi tittar på hur liten andel av produkterna och sortimentet som innehåller mindre skadliga material, så funkar det inte att använda det som en av huvudbudskapen i pressmeddelandet eller att märka det med någon typ av ”grön” märkning på hemsidan. Däremot kan de skriva att plagget till 30% består av återvunnen polyester, för det är ju sant.
Vad är det största problemet med Mangos hållbarhetsarbete, som du ser det?
– Mango gör samma fel som näst intill alla andra volymföretag inom mode och inredning – att företag som har en ohållbar affärsmodell, där de producerar miljontals med produkter på miljöskadliga och människovidriga sätt, gör en liten förbättring och sedan kallar det hållbart eller medvetet. Återvunnen polyester och ekologisk bomull är också miljöskadligt, om än lite mindre än de konventionella alternativen.
Produkterna är inte ens i närheten av hållbara, och speciellt inte med tanke på i vilken mängd de tillverkas och under hur kort tid vi ska behålla dem i våra hem. Hållbarhet ska mätas utifrån de planetära gränserna, inte utifrån branschens egen historik. Ett plagg som är lite mindre skadligt än igår är inte hållbart. Jag skulle säga att detta är den vanligaste greenwashingen vi ser idag och det handlar om att företag som levt gott på att hetsa till konsumtion och förstöra världen kämpar in i det sista för att få finnas kvar. Låt oss sluta köpa det – bokstavligen.
Slutligen: Mango är förstås inte ensamma om att vara en global modekedja med trendkänsliga lågprisprodukter som nu känner krav på sig att ställa om. Det är och förbli en svår balansgång att hitta rätt nivå på kommunikationen under resans gång, vissa lyckas bättre än andra. Mango lyckas inte alls i mina ögon. Vad tycker ni?
Ännu ett företag upp på listan som jag aldrig mer kommer handla av. Sätter nya personliga miljömål varje år. I år ska jag skriva upp varje konsumtion av nyproduktion jag gör. Hittills ingen. Hoppas på att hålla mig under 10 saker när året är slut!
Heja heja! Väldigt rimlig målsättning ju!
Tack för suverän artikel (lärde mig mycket) och för din ihärdighet i kontakten med Mango. Det är ju precis detta som ska till för att det ska bli en ändring.
Tack för att du orkade läsa hela! 🙂
Samma för mig! Jag är inte riktigt ”där” när det gäller att handla allt second hand, även fast jag nu alltid kollar secondhand först när jag behöver något. Man inser ju snabbt att det finns väldigt få företag eller produkter som känns ok att köpa, när man tänker på hur tex tröjan jag köper påverkar miljön och människorna som har tillverkat den.
Ja, när man väl får på sig ”klimatglasögonen” är de svåra att ta av … Heja dig, och tack för att du läste!
Skämskudden åker ju fram när man läser deras svar! Jag helt slutat köpa nytt annat än i nödfall, och det är jag så glad över när jag läser detta.
Tack för en strålande genomlysning och stort cred för att du höll igång konversationen med mango. Jag vill genast anmäla denna kollektion till Konsumentverket!
Och vad är hållbar?
Idag använde jag min 40-åriga anorak.
Nej, jag har inte använt den dagligen i 40år. Men den finns och jag kan använda den. (Om än den inte hänger lika löst runt rumpan längre som när jag var gymnasist.)
Nej precis, ”hållbar” är nog ett av de mest misshandlade orden i svenska språket tyvärr. Det var med stor tveksamhet jag döpte Hållbara listan och Hållbara svepet till just de namnen, men jag kom tyvärr inte på något som lika enkelt förklarade vad det handlade om. Vi behöver helt klart ett mer nyanserat språk just nu. Och din anorak – WOW! Bra jobbat, och har den hållit så här länge håller den säkert i 40 år till!
Bra grävt Maria! Har aldrig handlat på Mango och känns inte som jag är sugen på att börja med det i det närmsta heller.
Tack! Och vad skönt! 😀
Jättebra djupdykning och ifrågasättande. Detta är ju en vardag inom den linjära massproduktionen och jag är så förbannat trött på att de använder triggern ”hållbarhet” som ska locka till mer köp och för många bättre samvete. Det är fortfarande en konsumtionskultur på marknaden för utseende, stil och enkom lust att shoppa som driver många och detta är svårt att utmana. Jag misstänker exempelvis att din grymma artikel här läses mest av oss redan med på tåget därav sååå viktigt att vi alla delar och bidrar till en större massa. Tusen tack för att du synliggör och lyfter denna viktiga fråga. Med vänlig hälsning, Ann-Sofie VARIÉ
Ja! Det känns som att det blir en så otroligt enkel väg för många som inte vill offra sin nuvarande livsstil, att de i stället tänker att de ska shoppa sig till hållbarhet. Det är nog svårt att förskjuta den normen snabbt, så desto viktigare att de som fortfarande överkonsumerar inte luras att köpa ohållbara saker genom gröna budskap dessutom.
Jag kan haka på att anmäla Mango till Konsumentverket! Kanske är fler som kan göra det också!
Heja dig!
Tack! För ditt fenomenala arbete och din vilja att förändra. Och tack för att vi får ta rygg på dig!