Romaner med klimattema – gör detta krisen verkligare för oss?

Det finns mängder av faktaböcker om klimatet, jag har ju till och med bidragit med fyra små och en stor själv till denna del av bokhyllan. Men än så länge har det varit relativt tunnsått med romaner och annan fiktion som tar upp klimatkrisen – tills nu. För nu börjar det faktiskt dyka upp fler och fler böcker som placerar handlingen i skuggan av en kris, och jag har läst två stycken nyligen som jag tänkte tipsa om.

Den sista migrationen

Foto: Maria Soxbo

Klimatförändringarna har lett till ett massutdöende, och till slut börjar även olika fågelarter stryka med. Det tar hårt på Franny Stone som ständigt dragits till havet och fåglarna som lever ovanför det. Hon bestämmer sig att följa med den allra sista flocken silvertärnor från Grönland till slutmålet Antarktis, ombord på en av världens sista fiskebåtar – Saghani.

Charlotte McConaghys roman Den sista migrationen handlar mer om Franny, hennes förflutna och hennes relation till fåglarna än om den faktiska klimatkrisen, men det vilar en slags sorg över hela handlingen som verkligen berör. Det är något så slutgiltigt med att veta att en flock fåglar är de allra sista individerna av sin art, och att veta att utrotningen av dem är oåterkallelig griper tag i mig när jag läser. Det här är en vacker klimatroman, språket är fantastiskt och berättelsen otroligt speciell. Här är klimatkrisen varken läskig eller särskilt påtaglig, utan det blir mer av en filosofisk fråga upphängd på något väldigt konkret – en flock fåglar. Väldigt läsvärd.

Även om allt tar slut

Foto: Maria Soxbo

Klimatkrisen når Sverige på riktigt, året efter pandemin. Våldsamma skogsbränder tar fart, och eskalerar långt bortom sommaren 2018. Många familjer måste fly och när städerna börjar stänga för inkommande flyktingar upprättas läger. Familjemedlemmar tappar kontakten med varandra, mat och resurser börjar tryta och kaoset är ett faktum. Och mitt i allt det uppstår ändå något slags vardag. Relationer uppstår och faller sönder, sociala medier fortsätter att vara en faktor och även ett liv på flykt kan det bli det ”nya normala” för någon som du eller jag.

Jens Liljestrand berättar i Även om allt tar slut historien om fyra svenskar vars vägar korsas på olika sätt under några augustidagar då Sverige står i brand. Boken handlar inte om politiken, klimatfrågan eller egentligen hur vi hamnade i den här situationen, utan fokuserar på människorna som får uppleva kaoset i klimatkrisens kölvatten. För medel- och överklassvenskar som aldrig behövt oroa sig för tillgång på mat, husrum och transporter blir det ett chockartat uppvaknande när samhällets skyddsnät brister.

Den här boken är mer skrämmande än Den sista migrationen eftersom krisen här kommer så nära. Det blir både absurt och påtagligt när naturkatastrofen placeras i Rättvik, snarare än på andra sidan jorden. Men det är nyttig läsning, eftersom något väldigt abstrakt plötsligt blir väldigt konkret. Och det sätter onekligen flyktingkriser i andra delar av världen i ett annat ljus, när lägret plötsligt bebos av några som skulle kunna vara våra grannar.

Har ni läst någon av böckerna än? Vad tyckte ni? Och har ni tips på andra klimatromaner?