Har ni koll på Josefina Fogelin? Eller, jag kanske ska kalla henne vid hennes instagrammiska artistnamn – Ruckel & Rödfärg! Detta är lätt ett av mina mysigaste konton på instagram, plus att jag blir så galet sugen att lära mig mer om byggnadsvård.
Josefina är nämligen redaktör för Byggnadsvårdsföreningens tidning Byggnadskultur och dessutom driver hon Byggnadsvårdspodden (tillsammans med hantverkaren Anton Björklund och konstvetaren Svante Helmbaek Tiren). Dessutom har hon en tendens att köpa gamla hus och byggnadsvårda loss i dem – trots att hon samtidigt rattar inte mindre än fyra små barn. Are you impressed? I’m impressed.
Josefina och 3/5-delar av hennes familj. Tvillingmamma som jag! Alla foton: Josefina Fogelin
Jag vill ju lära mig mer om byggnadsvård, vilket jag gissar att ni också gör – och Josefina är liksom en sån som man vågar fråga. Hon kallar sig själv ”pragmatisk byggnadsvårdare”, lär sig medan hon gör och håller inte stenhårt på regler – men är noga med det som är viktigt.
Så jag övertalade helt enkelt Josefina om att jag skulle få intervjua henne till bloggen – och här är resultatet!
Hej Josefina! Det här med ”pragmatisk byggnadsvårdare”. Jag gillar vad jag hör, men vad innebär det i praktiken?
– Det innebär väl egentligen att jag är ganska lat. Jag hade nog inte varit byggnadsvårdare om det inte varit det enklaste. Ganska ofta är det mest byggnadsvårdiga svaret på en renoveringsfråga ”ligg lågt, avvakta och se”, eller ”laga det du redan har”. Sen får man förstås göra en avvägning, mår huset bra av att vi väntar lite till, eller behövs en åtgärd nu? När väl bestämt sig för att göra den där åtgärden, då kan man ju lika gärna fixa den ordentligt, med ärliga material istället för plastvarianterna som inte håller lika länge. Jag är ju som sagt lite slö, så jag orkar inte göra om så ofta!
En vy från Josefinas nuvarande hem, men snart går flyttlasset.
Vad ÄR egentligen byggnadsvård, om du skulle ge en definition?
– Jag tycker om Byggnadsvårdsföreningens definition som låter så här:
Byggnadsvård är ett förhållningssätt där man bygger, utvecklar och renoverar med material, konstruktioner och metoder som skapar bestående värden för hus och människor.
Det ger utrymme för vikten av att bevara gamla hus och miljöer, men också för nya tankar och idéer kring hållbart byggande. Ekobygg och byggnadsvård är delvis två sidor av samma mynt, tycker jag. Men det finns fler definitioner. För vissa är det väl en inredningsstil rakt av, vackert så. Så känns det inte riktigt för mig.
Tjockleken på de väggarna alltså …
Varför är byggnadsvård viktigt, och något som vi borde ägna oss åt?
– Innan vi köpte vårt första gamla hus hade jag inte greppat varför det är viktigt att bevara gamla miljöer. Och så tror jag att det är för många. Det är många gånger enklare att riva ut och göra nytt, än att laga, underhålla, återskapa. Men vi förlorar hela tiden länkar till historien när vi beter oss så här. Jag kan få panik när jag kollar på renoverings-TV, eller kollar bostadsannonser. Folk river, bygger om, byter ut tills det inte finns något kvar. Men ändå tjatas i reportagen det om att man sparat husets själ. Jaså? Vari sitter då själen, när allt som är kvar är ett rostigt handtag och ett gammalt fönster som man byggt hörnskafferi av?
Vi sabbar möjligheterna att ”läsa” ett hus konstruktion och material för att kunna förstå hur människors liv såg för hundra år sedan. Eller för femhundra år sedan för den delen. Förr byggde man hus som stod i flera hundra år med rätt underhåll. Idag bygger vi ”underhållsfritt”. Vi kastar alltså grejerna när de är trasiga, som ett husens svar på plastbestick. Modernt och hållbart? Nej, inte särskilt.
Josefinas blivande hem. Varsågoda och svimma.
Berätta lite om ditt hem, det vill säga ditt eget byggnadsvårdsprojekt? Hur bor ni?
– Vi lämnade Stockholmsområdet för två år sedan och flyttade ut på landet. Vi har inte saknat stan en sekund. Faktiskt trivs vi så bra på landet att vi förra sommaren råkade köpa en större gård, ännu mer på landet kan man säga. Dit flyttar vi i sommar och nu planerar vi för fullt kring hur vi ska kunna leva på och av den gården. Skönt ändå, det visade sig att Stockholm behövde oss mer än vi behövde Stockholm!
Work in progress.
Hur har ni tagit er an dessa gamla hus?
– Det här är vårt tredje gamla hus och nu börjar vi fatta lite mer. Vad gäller material är vi nitiska, finns det ett ”ärligt” material att tillgå, så använder vi det. Exempel på sådant vi använder oss av är: linisolering, trä, lera och linoljefärg. Exempel på sådant vi helst inte använder: mineralull, plast och cement. Det är lite som när man satte på sig de ”feministiska glasögonen”. När man börjat se orättvisor och strukturer går det inte att blunda längre. Byggmarknaderna är fulla med så mycket skräpmaterial och de flesta tror att de behöver bygga på det viset för att leva ett bekvämt liv. Men det stämmer ju inte.
Snapshot från småbarnslivet. På bild: Harry. (Eller är det Ture?)
Du är så ljuvligt bjussig på ditt konto, vi får följa med i halvfärdiga projekt, småbarnskaos och det är katter överallt. Lumppapp beskrivs som ”tapetens mindre tjorviga kusin”, äggoljetemperan luktar så gott att du nästan vill äta den och allt känns både mysigt och förlåtande. Vad får du för reaktioner av dina följare på allt ni gör?
– Jag har ingen plan kring vad jag skriver, jag tjänar ju (dessvärre!) inte en spänn på mitt konto. Det innebär väl att jag inte behöver ha några spärrar, jag kan berätta om delar av vårt liv ungefär som det är. Det finns ingen vinst i att försköna. Snarare känner jag tvärtom ibland. Jag är kanske inte så vimsig som folk tror. Men om det får en och annan att slappna av lite, känna att hon duger, så har jag fyllt ett fint syfte.
Folk brukar skriva ”skönt att se nån som inte har det så perfekt!” Och jag förstår ju vad de menar, men för mig ÄR det här livet perfekt. Och den som tror att man kan genomföra så här stora renoveringar med fyra barn under sex år, samtidigt som man har ett heltidsarbete, pedantisk ordning och arrangerar små gulliga stilleben med torkade eterneller överallt, har ju inte förstått mycket. Vi sitter nästan aldrig ner, är det stökigt är det inte på grund av lathet (och vore det av lathet var väl det också fine?).
Lerklinat badrum!
Du är en av hjärnorna bakom Byggnadsvårdspodden och är dessutom redaktör för Byggnadsvårdsföreningens tidning Byggnadskultur. Du är ett proffs, med andra ord! Har du några goda råd till oss som älskar tanken på byggnadsvård, men kanske också känner att det verkar lite svårt, krångligt och lätt att göra ”fel”? (Förutom att följa dig alltså.)
– Nej, jag är inte proffs alls! Jag har ingen utbildning inom byggnadsvård. Däremot har jag ju lyxen att arbeta med människor som är det och det ger mig bra förutsättningar att ta bra beslut. För oss var det en ”slippery slope” till det här livet. Jag minns när vi köpte det första huset och jag frågade min man när vi skulle byta fönstren på den gamla verandan. Jag trodde ju att man måste det! Sen dess har jag lärt mig lite mer, men jag är långt ifrån professionell. Jag är däremot expert på att fråga folk som är det. Det är mitt bästa tips. Fråga på en byggnadsvårdsbutik till att börja med. Där kan de hjälpa dig vidare.
Lumppapp på väggarna. Sedan målning med äggoljetempera.
Och så här blev resultatet!
Om man vill lära sig mer om olika material, tekniker och moment inom byggnadsvård, vad är dina bästa källor för inspiration och fakta?
– Mitt bästa tips är att gå med i Byggnadsvårdsföreningen och sen ställa så mycket frågor man orkar till deras länsombud. De är arkitekter, hantverkare av olika slag, byggnadsantikvarier, eller ”bara” kunnigt folk, som arbetar ideellt för föreningen. De kan ge mer kvalificerade svar än de man hittar i diskussionsgrupperna på nätet. Fast där är det många som gissar ändån…
Det saknas inte bilder på fina gamla hus på Josefinas konto, om en säger så.
Sista frågan – vad har jag glömt att fråga dig om?
– Vad är det viktigaste när man byggnadsvårdar? Svaret är människorna som bor i huset. Det ska vara kul att hålla på. Är det inte det kan man lika gärna låta bli. Kanske blir du inte lyckligast av att totalrestaurera 350 kvm Norrlands inland, kanske mår du bäst i din hyresetta i Midsommarkransen? Då kan du ju byggnadsvårda den! Och jag tycker man kan titulera sig byggnadsvårdare genom att sitta på baken och kolla serier i soffan. Att inte riva ut sitt gamla kök kan vara en aktiv handling det med. Bra för både miljön och kulturarvet!
Det måste ju finnas tid för barnvagnspronemader i fint väder också.
Följ för allt i världen Josefina här – och dra ett djupt andetag först för hennes ”nya” husprojekt är det mest magiska jag sett. Varning för dåndimp alltså. Tack Josefina för att du ville snacka byggnadsvård här!
