I höstas fick jag gå loss på min kompis Malins plommonträd, som hade gått bananas. Hon hade inte en chans att hinna ta hand om allt, så jag fick hjälpa till. Det blev en hel drös återbrukade burkar med ljuvlig plommonmarmelad som räckt till vinterns alla scones,. och jag har ändå 2,5 burkar kvar. Livets goda, för nästan noll kronor och dessutom ett helt vettigt sätt att ta hand om mat som bara hängde där på trädet och annars hade ruttnat bort. Rimligt, givet klimatkris – visst?
Ska vi byta marmelader och sticklingar med varandra? Även om det inte bidrar till tillväxten? Alla foton: Maria Soxbo
Mmm. Men det finns ett problem med detta. Åtminstone om alla skulle tänka så, och byta ut förnyelse mot förnöjelse, använda det vi har, tänka resurseffektivt och låna, byta och dela oss till ett bra liv. För varken jag eller Malin bidrog ju ett skvatt till Sveriges tillväxt med vår plommontransaktion. Inte ens om vi hade höjt ribban, kokat ännu mer marmelad och sålt burkarna till förmån för välgörenhet hade vi gjort det.
Ur ett tillväxt- och BNP-perspektiv hade det varit bättre om vi hade låtit plommonen hänga kvar och ruttna och istället ägnat tiden åt att jobba extra på en fabrik som tillverkar engångsprodukter av fossilplast. Tro det eller ej.
Stressa fram en evig tillväxt, eller chilla lite och rädda planeten?
För så fungerar den ekonomiska logiken i vårt moderna samhälle. Tillväxten ska öka till varje pris, om det så hotar vår planet på kuppen. Vi ska producera och konsumera i allt högre takt, för det är så vi skapar välfärd – sägs det. Fler jobb, mer pengar, större vinster, mer effektivitet och produktivitet. Uppåt-framåt!
Men det finns så klart ett problem. Och det är att tillväxt leder till utsläpp. Och vi har inte råd med utsläpp längre. Så vad gör vi då?
I vårt avsnitt BNP, tillväxt & att leva i en munk av Plan B-podden snackar jag och Emma om allt det här. Vad är tillväxt ens? Hur mäts det? Går det att förena med att vända klimatkrisen, eller måste vi välja? Eller är det kanske det här med grön tillväxt som är lösningen?
Vi pratar bland annat med Mikael Malmeus, som har de två kompetenser som alltid borde komma i samlad trupp – nationalekonom och miljöforskare (på IVL Svenska Miljöinstitutet). Det han har att säga borde alla politiker höra, både en och tre gånger.
Lyssna där poddar finns!
Avsnittet gör vi tillsammans med Ekobanken, en transparent medlemsbank som vi bankkunder äger tillsammans och kan påverka. Ekobanken vill bidra till en vettigare och mer rättvis värld, och garanterar att våra sparpengar gör nytta – inte skada – medan vi sover. Det låter kanske självklart, men det är det faktiskt inte. Storbankerna har fortfarande investeringar i sånt som inte rimligtvis går att försvara just nu, som exempelvis fossila bränslen och vapen.
Det enklaste sättet att få koll på hur en bank sköter sig är genom att kolla in Fair Finance Guides årliga ranking, och den toppar Ekobanken – år efter år – tack vare att de är så transparenta och har valt att endast finansiera hållbara företag och föreningar. Jag har mina pengar hos Ekobanken, helt enkelt för att jag vill att mina resurser ska användas till något jag kan stå för. Dessutom gillar jag att Ekobanken tänker nytt och exempelvis erbjuder omställningslån! (Och PS, ordet ”tillväxt” får noll träffar på bankens hemsida.) I avsnittet kan man höra Ekobankens vd Maria Flock Åhlander berätta mer om hur de jobbar, och varför det är viktigt.
Det här var ett så sjukt intressant avsnitt att göra, så låter er inte skrämmas av lite torra begrepp som ”BNP” och ”tillväxt” utan häng med på en diskussion som handlar om allt från livet på 1980-talet till varför vi borde bo i en … munk!
Spring och lyssna!
