Jultraditioner och tankar om vad som är viktigt

Jag har ägnat december månad i stor utsträckning till att rensa och röja och tömma vårt kontor Snickeriet. Jag och Monica bestämde oss i början på hösten för att sälja kontraktet vidare efter lite över fem år, och av ren flax så hittade vi en perfekt köpare i några bekanta som driver en byrå och behövde större lokal. Så perfekt tajming! Men december blev lite mer av ett logistikmaraton än den kavalkad av julmys jag hade sett framför mig på grund av detta, så det har inte bundits någon krans, det har ännu inte slagits in några paket och det har inte bakats så mycket mer än det allra mest nödvändiga. Jag tycker till och med att jag har hört Last Christmas för få gånger, och det brukar ju knappt vara möjligt ens?

Så! Nu när kontorstömningen i princip är klar fick jag julkänsla igen, och började fundera kring traditioner. Våra har varit lite under omarbetning de senaste åren på grund av åldrande föräldrar, sjukdomar och pandemin, så från att ha firat i Småland med min svärmors familj varje år i säkert 15 år har vi nu gått via några stökiga år med digitalt julfirande på grund av pandemin och en jul då vi bodde på hotell på grund av andra omständigheter, till att vi numera firar hemma hos oss i Stockholm med min svägerska med barn. Nya vanor! Det känns både underligt att tänka om, lite sorgligt att vissa traditioner försvinner och samtidigt både roligt och mysigt att få plocka russinen ur kakan och själv välja vad vi ska värna om framöver.

För mig är det ganska få måsten ändå. En gran (vår 23 år gamla plastgran, som kläs vid Lucia), få baka ett pepparkakshus i lugn och ro, sätta upp adventsljusstakar och stjärnor i fönstren och tända ljus på bordet, risgrynsgröt till frukost, sill, ägg, kokt potatis, sillsallad och vört på julbordet, Kalle Anka, julklappsutdelning (färre och färre klappar varje år) och mys med familjen. Gärna ett pussel, sällskapsspel, en god bok och några filmer i mellandagarna, minst en kall och krispig promenad och obegränsad tillgång till vit glögg, lussebullar och pepparkakor. Mer än så behöver jag inte.

Några saker jag försöker påminna mig om också varje jul:

Julpyntet – same procedure as last year

Inte min gran, men inte så olik. (Vi har många fler färger på kulorna dock, ett ihopsamlat stök av ärvt, gammalt, inte-så-nytt och blått, kan man säga.) Foto: Annie Spratt/Unsplash

Det bästa jag visste som barn var att återse samma julpynt varje år när det packades upp ur sina lådor. Så även om inspirationen flödar kring ”årets julfärger”, hajpat julpynt och otroliga julmiljöer i sociala medier finns det gott om skäl att inte dras med i förnyelsehetsen, utan använda det jag redan har.

Julambitionerna – ribban lagd vid ”roligt”

Pepparkakor – kul att baka! (Jag kör på palmoljefri köpedeg, och gör helst hus.) Foto: Anna Pelpina/Unsplash

Man behöver inte göra allt från scratch. Jag gör det jag tycker är roligt (baka det där pepparkakshuset, baka lussebullar och eventuellt något mer i fikaväg), min svägerska gör det hon tycker är roligt (julgodiset, samt hemrullade köttbullar till de som äter kött) och resten köper vi färdigt. Samt bara det som verkligen tycks om och äts upp. Ingen ska känna sig stressad i onödan, vi ska inte behöva äta nåt som ingen är sugen på och huvudsaken är ju att det blir gott!

Julklapparna – begagnade och med omtanke

Några paket under granen blir det nog, men rimlig mängd och genomtänkta klappar. Btw, fick ett så gulligt tips av en följare! Spar tomma tändsticksaskar och använt presentpapper (eller kanske de små slattarna som blir över) och gör små minipaket att hänga upp som dekoration!) Foto: Lore Schodts/Unsplash

Julklappar kan se ut på många sätt. Mina barn önskar sig förstås saker, men de vet också att de i de flesta fall får begagnat – och för dem är det helt naturligt. (Min då nioåriga dotter önskade sig till och med presentkort på Sellpy ifjol för att få välja lite ”nya” kläder själv.) Så från deras önskelistor väljer vi det som känns vettigt, och som går att lösa secondhand. Och de får absolut inte allt de vill ha, så klart. Mellan oss vuxna skippar vi i princip julklappar, och blir det något så är det snarast symboliskt, något ätbart eller kanske en upplevelse som ett konsertbesök eller en massage. Få paket, men noga utvalda. Och alla brukar bli nöjda!

Jullovet – vi tar dagen som den kommer

Jag gillar ju inte varm choklad (eller kall heller, för den delen), men barnen älskar! Så detta kanske står på mellandagsmenyn under jullovet? Foto: Marina Raspopova/Unsplash

Jullovet är nästan alltid oplanerat. Inte en massa flängande, inte långa resor (vi spar skidåkningen till sportlovet), utan lediga dagar med mysigt hemmahäng, kanske något biobesök och en liten dagsutflykt och sköna, lata morgnar. Det räcker så mycket längre än man tror.

Jag brukar också klämma in lite egentid i mellandagarna, och kanske äta lunch med en kompis som också har samma tanke. Och ibland tar jag också en dag då jag smiter iväg för att jobba på kafé. Det brukar inte vara måste-jobb, utan snarare att utvärdera året som gått och planera inför nästa – så skönt att göra de där dagarna när inget annat pockar på uppmärksamheten.

Här kan det också hända att jag får feeling och rensar. Organiserar garderoben, städar i förrådet eller så. Det hänger nog mest ihop med årsskiftet, att jag älskar att gå in i ett nytt år med ordning och reda runt om mig.

Och så brukar jag faktiskt logga ut, för att få en paus från det ständiga uppdaterandet.

Nyårslöftena – kul och klimat!

Snart nytt år! FOto: Ian Schneider/Unsplash

Jag gillar nyårslöften, mest för att det känns som en perfekt tidpunkt att påbörja förändringar. De senaste åren har jag ofta kört på nyårslöften kopplade till klimat och i år vill jag nog kombinera det med en vårvariant på min höstlista för att få tummen ur att strössla livet med guldkant! (Här finns inspiration på rimliga och roliga nyårslöften by the way.) Kul och klimat tänker jag är bra utgångspunkter för ett rikt, hållbart liv.

Vill också tipsa om att botanisera lite i mitt bloggarkiv i kategorin ”Hållbara högtider” där det finns fler tankar om jul och hållbarhet. (Och även påsk och andra högtider så klart, så ni får sålla lite.) Nu ska jag leta upp ett riktigt bra recept på mjuk pepparkaka, slå in barnens klappar och föreviga årets pepparkakshus på bild! Vad gör ni för juliga saker fram till dopparedagen?