Jag hoppas ni haft (och fortfarande har!) en fin julledighet. Min har varit otroligt stillsam, med släktbesök precis över julhelgen men i övrigt bara lugna dagar med bokläsning, sällskapsspel, filmer, serier och några utflykter i snön. Precis som jag ville ha det!
Och så har jag kollat på Karin och Carl Larsson på Svt Play, har ni sett? Efter mitt besök i höstas kändes det lyxigt att bli servad en helt ny serie om paret, så jag frossade loss med stor behållning. Spretig, men varm och intressant! (Och otroligt att det också fanns lite rörligt material med dem!)
I serien beskrivs paret flera gånger som en slags ”influencers” av sin tid, eftersom Karins inredning genom Carls konst blev så vida spridd och inspirerade så många. Visst, det är ju förståeligt att försöka översätta den påverkanskraft de hade till moderna termer, men samtidigt undrar jag om det inte är att upphöja oss influencers till nivåer vi inte bevisat oss ha ännu?
Akvarellen ”Julaftonen” från 1904 av Carl Larsson. Foto via Wikipedia Commons.
I serien lärde jag mig till exempel att när Carl Larsson målade av sitt julbord med Karins julskinka på 1904 så föddes en ny, svensk jultradition. Innan denna målning slaktades visserligen grisen till jul, men köttet rimmades för att bevaras och ätas till midsommar istället. På julbordet hade man istället färskt kött (förstås, eftersom grisen just slaktats). Med andra ord räckte det att Karin fick en serveringsidé kring julbordet och att Carl förevigade och spred den för att hela svenska folket så här 120 år senare ska hålla liv i det som en tradition.
Hur många influencers kommer egentligen att stå med i historieböckerna för att de lanserat livsstilsidéer som i princip hela nationen anammar flera generationer senare? Och då hade makarna Larsson inte ens sociala medier till sin hjälp!
Visst typ av influencerskap kommer absolut att hamna i historieböckerna. Greta Thunberg är så klart ett bra exempel på det, eftersom hon samlat miljoner människor med hjälp av sociala medier och blivit en global symbol för klimatkampen. Hon skulle nog aldrig kalla sig ”influencer” – men hon är ju trots allt det, eftersom hon påverkat människor genom sitt content. (Även om hon inte tjänar pengar på samarbeten, som ofta används som definition för influencerskap.)
Jag hoppas på fler influencers som gör det ”trendigt” (eller vad man nu ska kalla det, ”intressant” eller ”folkligt” kanske är bättre ord?) att engagera sig för en bättre värld. Det är ju inte en ny julbordstradition vi behöver år 2024, utan snarare kanske en acceptans för att julbordet lika gärna kan vara veganskt eller kanske en Karl Bertil Jonssonsk tanke om att hjälpa medmänniskor som har det svårt. Och här kan ju influencers verkligen hjälpa till att rikta om julkompasserna och fokuset till mer än bara vackra rosetter och guldglittrande mobiler. De senare gjorda av återbrukade förpackningar dock, vilket ska ha en stor guldstjärna! Och just återbruket är ju helt i Carls och Karins anda.
Jag vet inte riktigt var jag ville komma med det här, mer än att jag ville lufta tankarna lite kring dåtidens och nutidens influencers. Och framför allt påminna om att influencerskapet i modern tappning är så ungt att vi inte har facit ännu. Visst blir man lite sugen på att spola fram 120 år till och se om vi känner igen några influencernamn som fortfarande är välkända?
God fortsättning, nu kör vi igång 2024!
