När jag blev spontanförälskad under en tripp till Gamla stan

Det är intressant med hemstäder, tycker jag. Jag har nu bott i Stockholm i 16 år, och det finns delar av staden som jag verkligen aldrig besöker. Gamla stan är en sån plats, så när jag igår faktiskt hade ett möte inbokat där kände jag mig verkligen som en turist i min egen stad när jag navigerade mellan de smala gränderna med kartan i mobilen i högsta hugg.

Lite tidig till mitt möte och med tio minuter att slå ihjäl började jag spana i skyltfönstren. Och då såg jag den – en bordslampa som liksom förkroppsligade ”ScandinAsian”-estetiken. Butiken, Blå Gungan, säljer gulliga barnartiklar, papplådor från Bungalow och diverse smycken, så den strama lampan såg lite malplacé ut där den stod. Men jag blev kär – och gick in för att höra mer.

Och det visade sig att den lilla lampan hade en spännande historia! Den heter Pinna och designades av arkitekten Hilding Lögdberg till utställningen H55 i Helsingborg 1955. När Hilding sedan reste över till New York för att försöka få jobb på en amerikansk arkitektbyrå tog han med sig lite material för att kunna tillverka några lampor på plats. Han gick in i en butik för skandinavisk design på Manhattan och visade upp den, och inte nog med att han fick sälja lampan i butiken – butiksägarinnans man drev dessutom ett arkitektkontor tvärs över gatan där Hilding fick jobba några månader. Pinna såldes även på NK en period eftersom NK-bos konstnärliga ledare Lena Larsson blev förtjust i den.

Men det mest fascinerande med berättelsen är egentligen inte historien, utan anledningen till att den stod där i Blå gungans fönster. Det visade sig nämligen att Hilding, nu 88 år gammal, bor i samma hus som butiken! Han hittade nyligen lite överblivet material som räckte till att göra några nya lampor och frågade om han kunde få sälja dem i butiken på gatuplan. Så lampan är handgjord av Hilding själv, i nutid, och det enda som hade gjort min dag ännu bättre hade förstås varit om jag hade lyckats pricka ett av hans besök i butiken. Nu fick jag nöja mig med att bära hem mitt fynd, men det är ju inte fy skam det heller!

Jag är så himla glad för den här lilla investeringen i svensk design, och med den roliga bakgrundsberättelsen känns den än värdefullare. Sen är faktiskt designen alldeles underbar – lampan är vändbar och kan alltså både stå på bord och hängas i tak om man så vill. Genialt i all sin enkelhet. Och den här dagen bevisar att det är värt att turista i sin egen stad ibland …