Plastbanta – så prioriterar du rätt

Jag har skrivit flera inlägg om att plastbanta, och försöker alltid nyansera det hela en smula. Jag tycker fortfarande att det är ett intressant ämne, men – inom rimliga gränser. Det är klart att vi inte ska slänga ut varenda liten plastklädgalge eller plastburken vi förvarar lösa knappar i. Jag tycker inte heller att det är en bra idé att slänga ut plastmåttet för kaffepulvret för att köpa nytt i metall – onödig konsumtion är ett större hot mot klimatet än att man öser upp torrt pulver med en plastskopa ett år till.

Så det här inlägget tänkte jag ägna åt att förklara hur jag själv prioriterar, i hopp om att det kan bli en liten guide för dig som nästan ledsnat på tjatet och inte heller vet var du ska börja.

Att servera mat ur gjutjärnsgrytor är både nyttigt (mer järn i maten!) och plastfritt. Foto: Brooke Lark

Ska man plastbanta?

Det beror på. Det finns viktigare saker att göra för miljön (som att rösta på partier som prioriterar frågan till exempel), men så länge du gör annat också så kan en översikt av din plastkonsumtion förstås bidra. Många bäckar små! Och det finns två skäl till att plastbanta, på rimliga nivåer:

För miljöns skull: För att plast görs av olja som är en ändlig resurs, och för att plast inte är nedbrytbart. (Däremot är det ofta återvinningsbart, så all plast hamnar inte i naturen utan gör nytta på nya sätt. Men då krävs det ju att vi återvinner allt som går att återvinna.)

För hälsans skull: För att plast släpper ifrån sig kemikalier, särskilt när den upphettas eller kommer i kontakt med fett. Kemikalier vi inte behöver få i oss, många av dem är hormonstörande eller i värsta fall cancerframkallande.

Var börjar man plastbanta?

Egentligen bara på två ställen till att börja med – köket och barnrummet. I den ordningen.

Varför? Jo, för det för första för att alla i familjen äter mat (även barnen). Och för att det är lättare att känna sig som en trevlig förälder om man lagar mat i något annat än en teflonpanna, än om alla barnens favoritleksaker i neonig plast plötsligt är borta. Dessutom är det få barnleksaker som doppas i smör eller värms i mikron, så börja i köket.

Loppis är bästa källan till icke-plastiga hushållsprylar. Allt från fina fat till bra grytor och metallredskap finns där. Foto: Jennier Pallian

Plastbanta köket, steg 1

1. Byt bara ut det du värmer upp ofta. Teflonpannan (eller andra non-stick-belagda pannor) är prio ett. Här går hälsa före miljö, så du behöver inte slita ut den innan du ersätter den – men om du väljer gjutjärn som ersättare finns det ofta superbilliga och välskötta på loppis. Kolstål är ett annat alternativ och det jag satsat på själv. Non-stick-saker du använder någon enstaka gång per år (hej våffeljärn!) behöver du inte ersätta förrän de går sönder.
2. När stekpannan är bytt åker plastredskapen du använt i den ut per automatik. Extra ”läskig” sägs svart plast vara, och köksredskap i plast är ju ofta svarta. Både kolstål och gjutjärn tål metall, och bambu och trä funkar också fint – här finns också massor att fynda på loppis.
3. Sista grejen som ofta värms och dessutom ofta kommer i kontakt med fett via maten är lunchlådorna. Särskilt som vi har en tendens att använda annat än lådor som är tänkta att värmas – vi återanvänder ju tex ofta gamla glasslådor och liknande. Bort med dem först – tillsatserna i plasten löser ut mycket snabbare i plast som inte är tänkt att värmas så som engångsplastförpackningar. Glaslådor (ofta med plastlock) finns i de flesta butiker numera. Fyller du inte mat hela vägen upp kommer maten inte i kontakt med plastlocket, och tar du bort det när du värmer lådan är det lugna gatan. Det finns också metall-lådor, men då får du förstås undvika att värma den i mikron.
4. Har du barn så värmer du kanske också barnplasttallrikar och nappflaskor ibland – här finns också glas och rostfritt att ersätta med. Byt samtidigt ut familjens vattenflaskor – återanvänd aldrig PET-flaskor som vattenflaskor.

Plastbanta köket, steg 2

Nu har du bytt det viktigaste! Resten är inte lika akut, utan här tänker jag att man kan passa på att tänka till när det är dags att köpa nytt istället för att slänga ut fungerande saker och ersätta dem med nyproduktion.

1. Skärbrädor slits ju rätt hårt, och där kan det vara bra att undvika att plastflagor hamnar i maten. Trä eller bambu nästa gång!
2. Plastfolie behövs sällan, när din nuvarande rulle är slut kan du istället börja lägga tallrikar över (eller kastrullen med lock om det funkar). Bivaxduk är också ett kul alternativ.
3. Bunkar som du vispar i när du bakar kommer ju ofta i kontakt med varma och feta degvätskor, så om du behöver byta ut någon av dem eller komplettera kan det vara bra att tänka porslin eller rostfritt istället. Likaså eventuella plastvispar och slevar.
4. Förvaringsburkar som du har gryner och socker i finns det verkligen ingen anledning att ersätta. Går de sönder och du behöver nya kan du däremot välja något annat än plast.

Sen då? Jo, det kan ju vara en idé att plastbanta runt maten också. Tänk till när du köper fet mat så att den inte är förpackad direkt i engångsplast.

Fett löser ut kemikalier ur plast. Inte bara rent smör och ren olja, utan även mat med hög fetthalt har den effekten. Foto: Toa Heftiba

Hur ska jag plastbanta i barnrummet?

Barns kroppar är av naturliga skäl känsligare än våra vuxna eftersom de fortfarande växer och utvecklas. De är dessutom mindre vilket gör att samma plastmängd får större effekt på dem än på oss. (Och har du små barn vet du också att det mesta åker in i munnen …) De goda nyheterna är att reglerna är hårdare kring leksaker.

1. Börja med gamla plastleksaker. Reglerna har skärpts i omgångar, saker du köpt efter 2013 är bättre än tidigare ur hälsosynpunkt.
2. Fokusera på mjuk plast. Särskilt sådan som luktar starkt eller känns lite ”geggig”.
3. Leta CE-märkning, saknas det kan leksaken innehålla ämnen som inte följer EUs lagstiftning.
4. Undvik att låta barnen leka med plastgrejer som inte är leksaker (gamla fjärrkontroller till exempel), eftersom de inte följer samma hårda lagstiftning.
5. Rensa bort tuggvänliga plastpryttlar som barnet älskar att ha i munnen.

Vad gör jag med mina gamla plastgrejer?

Här råder det ju delade uppfattningar. Vissa menar att många människor alltid kommer att köpa plast och därför är det bättre för miljöns skull att det finns secondhandplast att köpa än att allt är nyproducerat. Andra menar att vi har ett ansvar att se till att dålig plast inte heller drabbar någon annan.

Jag resonerar så att den sämsta plasten (slitna teflonpannor, gamla plastleksaker, ”fransiga” plaststekspatlar) bör slängas. Men ”överkursgrejerna” som man kanske rensar ut för att man inte behöver dem längre, som välskötta förvaringsburkar eller moderna plastleksaker som barnen vuxit ifrån, kan lämnas till loppis och bli en del av cirkelekonomin. Det blir lite en fråga för var och en att avgöra.

Ju mindre plast vi köper, desto mindre plast hamnar också på loppisarna till slut. Foto: Brooke Lark

Vardags-plastbantning

När de mer långlivade plastgrejerna är under kontroll finns det sätt att tänka till så att mindre plast ens kommer in i ditt hem.

1. Tacka nej till onödiga plastpåsar.
2. Tacka nej till kläder med plasttryck.
3. Välj förpackningen med minst miljöpåverkan där det går. (OBS, konservburkar i metall har ofta ett plastskikt på insidan.)

Och så några slutord

1. Var snäll mot dig själv. Det är varken realistiskt, klimatsmart eller ekonomiskt att plastbanta bort all plast i hela hemmet. Fokusera på det viktigaste, tänk till när du behöver köpa nytt – och strunta i resten.
2. Var snäll mot miljön. Återvinn så mycket det bara går och se till att det du inte kan återvinna eller skänka bort tas om hand så bra det går.
3. Tänk framåt. Ta in så lite plast i ditt hem som möjligt, så är inte bantningen konstant.
4. Fundera över vad av det du behöver ersätta som går att köpa secondhand. Mycket billigare, och dessutom ofta av strålande kvalitet. Gjutjärnspannor brukar dessutom bara bli bättre ju mer den används, så gamla är ofta lättare att laga mat i än nya.
5. Ersätt inte alla saker per automatik, passa på att utvärdera vad du egentligen använder. Du kanske inte ens behöver fyra decilitermått utan bara ett? Behöver du en spaghettislev egentligen, eller funkar en vanlig gaffel?
6. Och tänk på att det är skillnad på plast och plast – det finns märkningar att hålla koll på till att börja med, och dessutom finns det numera bioplast som görs av förnyelsebar, vegetabilisk råvara (till exempel stärkelse) istället för olja.

Hur tänker ni kring plastbantning?