Att resa klimatvänligt, går det?

Månadens tema för The Sustainable Society är Packat & klart, döpt efter det klassiska reseprogrammet vi växte upp med. Att skriva miljöinlägg på tema resande kan ju verka lite märkligt, men sommarsemstrarna hägrar och vi ville utforska resandet ur miljösynvinkel på så många olika sätt vi kunde. För att resa är ju fantastiskt. Jag skulle aldrig påstå annat, och det här inlägget kommer nog åtminstone till en början av glorifiera resandet. Många av mina allra finaste minnen har nämligen skapats på andra platser i världen än i min hemstad.

Lycka – har just skådat en val utanför Reykjavik 2013. Alla foton: Maria Soxbo/Husligheter

Att vandra runt Uluru (Ayer’s Rock) i soluppgången, att simma bland nyfikna akvariefiskar i Karibien, att se den mäktiga stjärtfenan från en val slå i havet utanför Reykjavik, att hoppa fallskärm på Nya Zeeland, att dricka vin på en savann i Sydafrika.

Mitt livs mest fantastiska morgonpromenad. En millång vandring i soluppgången runt heliga berget Uluru mitt i Australien 2008.

Ni hör, jag har sabbat mer än min beskärda del av världen genom lusten att se den. Och det är jag så klart ledsen för. Däremot kan jag inte riktigt be om ursäkt för att jag älskar att uppleva nya platser, kulturer och livsstilar.

Safari i Sydafrika, med nyfikna giraffer som strosade förbi medan vi tog en bensträckare från jeepen och drack ett glas vin bland dessa skyskrapedjur.

Jag tror dessutom att det är viktigt för relationerna i världen att så många som möjligt får se att ”de” inte är så annorlunda/farliga/konstiga jämfört med vad ”vi” är. Och jag är hellre rik på upplevelser än prylar när livet går mot sitt slut.

En kortare resa – till Gardasjön i Italien 2010. En av de vackraste platser jag varit på.

Så jag ber inte om ursäkt, däremot är jag ledsen för att detta fantastiska har ett så högt pris. För klimatet tar ju stryk av våra resor, det går ju inte att komma runt. Så vi måste ju hitta ett nytt förhållningssätt till resandet. Mina förhoppningar ser ut så här:

1.  Att så många företag som möjligt tar sitt ansvar, så att de onödiga (jo, många är onödiga i dagens skypesamhälle) flygresorna försvinner. Då kanske även våra barn får möjlighet att se pyramider, paradisstränder och skyskrapor i verkligheten.
2. Att vi ändrar våra vardagsvanor. Nästan 80% av sträckorna vi reser i Sverige en vanlig dag sker med bil, och biltrafiken påverkar klimatet mest totalt sett även om flyget släpper ut mer per mil. Här finns massor att göra – fler av oss kan gå, cykla eller åka kollektivt till jobbet. De av oss som inte klarar sig utan bil kan istället om ekonomin tillåter byta till en mer miljövänlig modell.
3. Att tågen blir billigare så att man inte tjänar både tid och pengar på att ta flyget. Snällast för miljön ska självklart vara billigast, i synnerhet som det ofta dessutom tar längre tid.
4. Att vi utvärderar våra resebehov. Malena Ernman har gjort detta på allvar.

Så en färsk bekännelse. Förra veckan flög jag till London. En av mina bästa vänner har flyttat dit, och hur mycket jag än värnar om miljön så är jag inte villig att helt offra vänskapsrelationer för det. Det svider att behöva ta flyget (något annat funkade inte inom tidsramarna jag hade), men jag har i alla fall försökt sona mina synder genom de två sätt jag känner till.

Klimatkompensera flyg

Klimatkompensering handlar om att köpa utsläppsrätter för att binda upp dem så att inte företag kan använda dem för att släppa ut avgaser helt enkelt. Jag köpte genom Naturskyddsföreningen, där man samtidigt ger ett bidrag till deras miljöarbete. Jag räknade ut med den här kalkylatorn att min Londonresa tur och retur resulterade i 0,603 ton koldioxid. Genom att köpa en utsläppsrätt för 1 ton kompenserade jag i någon mån för resan, och det kostade faktiskt bara 160 kronor. Har man råd att flyga till London har man råd med en utsläppsrätt för 160 kr.

Köp bioflygbränsle

Ett annat sätt att bidra till bättre resor är att boosta utveckligen av bioflygbränsle. Det kan man göra via FlyGreenFund, som man swishar ett valfritt belopp till. Av pengarna man skänker går 75% till att köpa in bioflygbränsle så att fler flygresor blir fossilfria, och 25% går till att driva projekt som leder till tillverkning av bioflygbränsle i Norden.

FlyGreenFund räknar med att en timmes fossilfri flygning kostar 400 kronor (exakt är svårt att säga eftersom bioflygbränsle är så nytt att priset fluktuerar), vilket gör att min Londonresa på totalt fem timmar i luften kostar 2 000 kronor. Det swishade jag över och på så vis har jag bidragit till att fem kommande flygtimmar blir helt fossilfria, även om just min flygresa inte var det. Det optimala vore förstås att den här summan helt sonika lades ovanpå alla flygbiljettpriser, så att alla tvingades driva utveckligen framåt. Tyvärr skulle det däremot innebära att resor skulle bli ännu mer av en klassfråga än det är idag, och många, många skulle tvingas avstå från resor till kära familjemedlemmar. Så ännu bättre vore det väl om det gick att driva på utvecklingen på andra sätt, på global nivå. Men obs, om ni jobbar på en arbetsplats med många tjänsteresor, tipsa chefen om att det vore på sin plats att avsätta medel för att hjälpa till att driva den här utvecklingen!

Alfred och Tilda i en gotländsk lammhage 2014. Jag vill så gärna att de också ska få se världen.

Hur resonerar jag kring resande framöver då? Jo, så här. Vi har ju sommarhus på Gotland och tillbringar de flesta ledigheter där. Färjetrafiken är på intet sätt oskyldigt när det gäller klimatpåverkan, men bättre än flyget. Väl på Gotland kör vi en hel del bil eftersom kollektivtrafiken är så dålig där, men vi har åtminstone en etanolbil. Eftersom vi tillbringar nästan alla semestrar på ön istället för att slentrianmässigt boka charterresor, väljer jag att tillåta mig själv flygresor vid sällsynta tillfällen. Londonresan nu är ett typiskt exempel på det, ett flyg till Luleå för en kär släktings begravning i fjol en annan, en resa ner till Lesbos med Vi Gör Vad Vi Kan förra våren för att se situationen med egna ögon en tredje. Fler har det varit, fler kommer det säkert att bli – om än inte alls i samma utsträckning som när jag var yngre.

Jag kommer inte heller att förvägra mina barn möjligheten att upptäcka världen. Men eftersom de måste kunna minnas resan för att ha någon behållning av den är det först nu det ens varit aktuellt (barnen är fyra år). Vi kommer fortfarande absolut inte att resa utomlands varje år, utan kanske … vart tredje? Vart fjärde? Och vem vet, någon av resorna kanske blir en tågtripp i Europa. Oavsett så hoppas jag verkligen att utvecklingen går åt rätt håll, så att de också får chanser att skapa minnen för livet – genom hela livet.

Det här inlägget är en del av The Sustainable Societys månadstema om resor, och det finns massor att läsa i ämnet idag!

The Sustainable Society – Tema Packat & Klart

• Ekoenkelt: ”Res klimatsmart & genomtänkt”
• Emmas vintage: ”Mina 29 bästa (klimatsmarta) resetips”
• Evelinas ekologiska: ”Res och semestra miljösmart i sommar”
• Rowan Tree: ”Packa lätt och lev enkelt”
• Veckans eko: ”Slow tourism – där själva resan är målet”
• Naturligt snygg: ”Ekologiska reseförpackningar till resan”
• Ekomorsan: ”Packat och klart – men har du packat för mycket?”
• Annas kemtvätt: ”Zero waste på resmålet – 7 klimatsmarta tips för semestern”
• Think Organic: ”Att resa miljövänligt – tips på utflyksmål i Skåne”
• (Dosfamily-Isabelle och Slowfashion-Johanna pausar denna månad!)

Och nu är jag nyfiken på hur ni som läser resonerar kring resor? Dela gärna med er av tips, råd och rön i en kommentar! (Och vill ni istället skälla ut mig efter noter för mitt resande är det så klart också tillåtet. Det får jag tåla.)

Translation: Travelling is a wonderful way of living, but a huge threat to our climate.sust