Har ni testat att göra maskrosmarmelad någon gång? Det hade jag inte heller. Men så på vår klimatfrukost hade Matjord ställt fram en hel burk solgul marmelad, och när jag och (lika begeistrade) Emma frågade efter receptet lade systrarna bakom Matjord upp det på sitt instagramkonto! Så bjussigt!
Jag trodde att det kanske var sent påtänkt att testa att göra egen, för på vår tomt är maskrosorna numera vita blåsbollar. Men på väg hem från Monicas och Hannas bokreleasefest på Snickeriet korsade jag allmänningen nära vårt hus, och där stod fortfarande ett helt hav maskrosor i full blom! Sagt och gjort, jag stämde Kristi Himmelsfärds-date med min granne Nina och hennes jämnåriga barn, och så hade vi picknick och maskrosplock.
Så vackert ändå! Tänk att detta ses som ogräs, istället för ”blomma som växer på fel plats”. Jag tog i från tårna när jag plockade eftersom jag tyckte det var svårt att avgöra hur mycket det skulle bli efter att jag rensat dem, men det blev så pass mycket att jag kunde göra två omgångar marmelad.
Ingredienser
Cirka 5 dl gula maskrosblad, lätt packade. (Jag hade klarat mig på färre blad än så, så packa dem inte för hårt – marmeladen blir vackrare färg om det inte är för mycket maskrosblad i.)
Skalet och saften av en ekologisk citron.
6 dl syltsocker
Ev lite pektin (jag hade syltsocker med tillsatt pektin i).
5 dl vatten
Barnen var fenor på att rensa, måste jag säga – detta passar små barnfingrar väl. Knepet är att rycka loss alla gula blomblad men undvika de gröna undertill (för då kan marmeladen bli besk). Dunigt, fluffigt och solgult, ingen dum råvara!
Jag förberedde allt i förväg, rev citronskalet och mätte upp alla ingredienser.
Så här gör du
Lägg maskrosbladen i en kastrull med vatten och syltsocker. Riv citronskalet, och lägg åt sidan. Pressa ner citronsaften i kastrullen. Låt koka upp, och småkoka i cirka 10 minuter. (Här misströstade jag, för efter 10 minuter var min ”marmelad” en rinnig maskrossoppa. Men – den tjocknar senare, så fortsätt att följa receptet!) Tag kastrullen av värmen och rör i citronskalet (och pektinet, om du vill). Häll upp på rena, varma burkar och förslut direkt. Låt svalna.
En av de lurigare marmelader jag kokat eftersom den var så vattnig när den enligt receptet var klar, och dessutom så flöt maskrosbladen upp till ytan så det var lite trixigt att få dem jämnt fördelade i burkarna (eftersom jag hällde på flera små burkar).
Jag ställde ut dem på altanen att svalna och sen i kylen över natten, och nästa morgon hade mitt ”misslyckade” kok perfekt marmeladkonsistens! Dock var den väldigt skiktad, så när jag öppnade den första burken hällde jag ut allt i en skål, rörde om det ordentligt så att den blev mixad, och hällde tillbaka i burken. Sen blev den så här fin!
Hur den smakar? Citronigt och lite blommigt, skulle jag säga – och barnen älskade den! Jag serverade den med varma scones (recept här) och På mackan (ett slags vegansk cream cheese), perfekt klämdagsfrukost.
Lärdomar? Lita på marmeladrecept (kokar den alldeles för länge riskerar den bli som tjära i konsistensen när den svalnat – been there, done that), ta aningens mindre maskrosblad än du tror, och passa på innan dessa soliga läckerheter blommat över! Nästa gång ska jag testa att göra som Nina och skära ner citronfruktköttet i också, det kan nog bli extra smarrigt.
Tack snälla Matjord för ett härligt recept, som blir ny tradition hos oss!
Pingback:3 tips för att bli snällare mot klimatet - Klimatfrukost med Klimatklubben - La Linda
Pingback:Maskrosmarmelad (och lite på rabarber med) - La Linda