Nu ska vi prata bomull! Ofta pratas det i inredningssammanhang om att vi ska ”välja naturmaterial” framför allt annat, men den uppmaningen behöver nyanseras lite. Naturmaterial har många fördelar – de andas ofta, är behagliga att ta på och åldras vackrare än många syntetiska material. Men det betyder inte att det är helt oproblematiskt med naturmaterial. Idag ska jag reda ut så mycket som möjligt om ett av de vanligaste material vi omger oss med – bomullen!
Vad är bomull?
Foto: Isaaakc/Pixabay
En textilfiber, kort och gott. Bomullen växer som vita, ulliga bollar på bomullsbusken, och det finns fyra arter av bomull som odlas kommersiellt idag. Till Sverige kom bomullen redan på vikingatiden, men den var fortfarande en sällsynt råvara så sent som på 1700-talet.Idag däremot är bomull ett av de allra vanligaste materialen, framför allt när det gäller kläder. Men även i inredningen omger vi oss med massor av bomull i sängkläder, kuddfodral, stoppmöbler, mattor, gardiner, dukar och handdukar, till exempel.
Vad har bomull för egenskaper?
Foto: Mia Moessinger/Unsplash
Bomull har massor av bra egenskaper, som att den är stark, slittålig, följsam, tvättålig, leder bort värme (skönt vid varma klimat) och att den andas. Summa summarum, ett behagligt material att framför allt ha på sig på kroppen. Men det har också en hel del sämre egenskaper. Som att det drar åt sig smuts, krymper vid tvätt, inte är töjbart, skrynklar sig lätt och inte håller oss särskilt varma (dumt i kalla klimat – som vårt). Så bomull är ett fiffigt material – men inte för allt.
Bomull är naturligt – varför är bomull ett dåligt miljöval?
Foto: Marianne Krohn/Unsplash
Det finns flera skäl till varför just bomull inte är ett fantastiskt val för dig som värnar om miljö och klimat. Vid konventionell bomullsodling (alltså icke-ekologisk) så används massor av bekämpningsmedel och konstgödsel till exempel, vilket förstås påverkar naturen omkring odlingarna genom att gifter läcker ut i marken och vattendragen i närheten blir övergödda. En siffra som har några år på nacken men som kan säga en del om hur det står till är att bara omkring 2,5% av världens jordbruksmark används till bomullsodling, men hela 25% – alltså tio gånger så mycket – av alla bekämpningsmedel sprutas över just bomullsodlingarna. De kemikalier som krävs för att producera ett par jeans förorenar 100 000 liter vatten. Det här drabbar förstås också människor – hela 250 miljoner arbetar inom bomullsindustrin världen över, många av dem i världens fattigaste länder. Dessa människor utsätts för giftiga kemikalier dagligen, om de inte har turen att arbeta på ekologiska odlingar.
Det går också åt hutlösa mängder vatten, och med tanke på att vatten faktiskt riskerar att bli en bristvara framöver så är det orimligt att använda så mycket till att ta fram något världen redan har ett överflöd av. Som exempel har Aralsjön, som en gång var världens fjärde största sjö, numera bara en tiondel av den vattenmängd den en gång hade på grund av bomullsodlingarna i området.
Det går åt 9 000–20 000 liter vatten för att odla ett enda kilo bomull. Med tanke på det är det ju faktiskt helt galet att vi inte bara köper 13 kilo kläder varje år – utan också slänger 8 kilo i soporna … Hela 80,5 miljoner ton kläder eldas upp varje år bara i Sverige, och en stor del av dem är alltså av bomull förstås.
När det gäller vattenåtgången är det också en nackdel att bomull lätt blir smutsigt och att det är tvättåligt – vi tvättar våra bomullsplagg och textilier massor eftersom det behövs och vi vet att de tål det.
Men ekologisk bomull då, det är väl bra?
Foto: Tara Evans/Unsplash
Nja. Eko-bomull innebär att den odlats utan bekämpningsmedel, vilket förstås är väldigt mycket bättre än konventionellt odlad bomull. Men bara för att bomullen är ekologisk betyder inte det att bomullstyget inte krävt diverse kemikalier vid behandling och infärgning på vägen till färdigt plagg eller gardin. Dessutom kräver ekologisk bomull lika mycket vatten som ”vanlig” bomull, så den miljöpåverkan kommer vi inte undan.
När vi köper något nytt i bomull ska vi förstås köpa ekologiskt och miljömärkt, men ännu bättre är det att att köpa begagnat (och använda det vi redan har).
Vilka märkningar och certifieringar finns på bomull?
Foto: Monfocus/Pixabay
En uppsjö! Och långt ifrån alla är särskilt tydliga med vad de egentligen innebär. De vanligaste som vi svenskar oftast ser i bomullssammanhang är OEKO-TEX, GOTS och BCI. Här kommer en snabb sammanfattning av vad de innebär:
Vad betyder OEKO-TEX?
Det här är en märkning som har med hälsa, inte miljö, att göra. Den innebär enbart att produkter i Oeko-tex-märkt bomull ska vara fri från kemikalierester som kan orsaka allergiska reaktioner till exempel. Viktigt och bra för den som har problem med det förstås, men notera att det är fritt fram att använda bekämpningsmedel vid odlingen bara man får bort alla rester innan produkten når oss kunder. Oeko-tex-bomull är inte heller en garanti för att bomullen är ekologisk, utan konstgödsel, bekämpningsmedel och GMO (gen-modifierade grödor) är fullt tillåtna. Här finns en bra guide till vad Oeko-tex står för.
Vad betyder GOTS?
Med GOTS är det däremot ekologisk bomull vi pratar om. Det finns två nivåer, om det står GOTS Organic/Ekologisk är det 95% certifierat ekologiska bomullsfibrer, och är det ”bara” GOTS så är det minst 70%. Det fina med GOTS är att märkningen också tar hänsyn till hela produktionskedjan från ekologisk odling till beredning och färgning och hur villkoren ser ut för arbetarna längs vägen. Det finns förstås fortfarande nackdelar med GOTS-märkt bomull (som vattenåtgången), men det här är den märkning jag tycker är tryggast att luta mig mot om jag ska köpa något nytt i bomull. Här finns en bra guide till vad GOTS står för.
Vad betyder BCI?
BCI står för Better Cotton Initiative, och inte heller den bomullen är ekologisk. Här handlar det istället om en minskad mängd bekämpningsmedel (men – fortfarande bekämpningsmedel) och en minskad vattenåtgång. Alla förbättringar är förstås bra, men jag har lite svårt för relativt nya certifieringar som är mildare än de som redan finns. Varför kräver inte BCI att bomullen är ekologisk? Dessutom spelar det ju mindre roll att BCI-bomull är mer spårbar än ”vanlig” bomull, när ingenting hindrar producenter från att blanda upp BCI-bomullen med annan bomull. Det finns inte ens en gräns för hur lite av bomullen som måste vara BCI för att märkningen ska användas …
Hur sköter man bomull? Vilka tvättråd ska följas?
Foto: Dmitry Arslanov/Unsplash
Som jag skrev högre upp är bomull tvättåligt, det går ofta att tvätta så varmt som 95°. Dock finns det inget som säger att man måste tvätta så varmt, så för miljöns skull är det mycket bättre att tvätta i 40° (det räcker oftast alldeles utmärkt, särskilt om du fläckbehandlar med till exempel galltvål först). Då är också risken att plagget krymper mycket mindre, så win/win! Klarar du dig utan torktumlare sparar du dessutom lite extra energi, och då funkar det fint att torka duken eller kuddfodralet hängande (eller liggande).
Att tänka på kring bomull
- Använd det du har i första hand, för all bomullsproduktion innebär en påfrestning på miljön. I andra hand – köp begagnat.
- Välj gärna ett annat material än bomull när du köper nytt.
- Om du måste köpa nyproducerad bomull, välj alltid ekologisk bomull. Den bästa märkningen att hålla utkik efter är GOTS.
- Använd och ta hand om de bomullsprodukter du har och vårda med omsorg om miljön. Vädra hellre än tvätta, tvätta kallare än det står på etiketten och låt självtorka om du kan.
- Sprid gärna informationen vidare, så att andra också blir medvetna om bomullens miljöpåverkan!
Detta blev långt, men jag hoppas att det blev matnyttigt och ett bra inlägg att gå tillbaka och kika i vid behov för att kunna bli en mer medveten konsument. På sikt hoppas jag ha ett stort materialarkiv där de flesta material vi kommer i kontakt med i våra hem finns med. Kom gärna med önskemål!
Fler materialguider
TENCEL – därför ska du hålla utkik efter detta material
LIN/LINNE – därför är det ett bra miljöval
Tack för detta inlägg! Hands on med praktiska konkreta tips. Tar åt mig direkt. Mer sånt!
Hurra, vad roligt att du gillar!
Superbra skrivet! Kan man få en uppföljare kring material som man istället bör köpa (lin, ull, syntet, silke .. och vilka fallgropar som finns där?)
Fanns ju delvis redan såg jag nu 🙂
Ja precis, jag har påbörjat ett slags materialarkiv, som jag kommer att bygga på allt eftersom – kul att du gillar idén! Ull är på gång, vill dock helst varva med andra inredningsmaterial som trä och sten också så att det inte bara blir textilier. Men det kommer! =)
Tack för intressant läsning. Kan dock vara värt att påpeka att den främsta orsaken till Aralsjöns uttorkning inte var bomullsodlingen i sig utan det faktum att Sovjetunionen ledde bort de två floder som stod för nästan hela tillflödet till sjön (finns ett visst grundvattentillflöde också).
Ja, de gjorde det därför att de bland annat ville odla bomull men även andra produkter, och enligt Wiki visste de mycket väl vad de gjorde och resonerade att ”javisst, sjön kommer att torka ut men det är det värt.” Galningar! Sedan byggde de värdelösa bevattningssystem så att väldigt mycket vatten bara dunstade bort i odlingarna = skyndade på tömningen av sjön.
Jag vet förstås inte tillräckligt mycket om det tekniska men med modern bevattningsteknik, avsaltning, vattenrening och -återvinning (Israel är världsledande på alltihop, de har lyckats få öknen att blomstra) kanske det skulle gå att odla bomull utan att det tärde på resurserna? Jag tycker det vore trevligt överlag om den här typen av texter inte såg ”Sluta!” som enda svaret utan i stället ställde frågan ”Vad behövs för att kunna fortsätta?” Om man i miljörörelsen tror på att man kan förändra konsumtionsmönster måste man väl också kunna tro på att man kan förändra produktionsmönster? Lite mer visioner och ”Yes, we can!” på den fronten vore uppfriskande …
Tack Cecilia! Ja, Aralsjön har ju tömts just för att skapa bevattningsmöjligheter – och enligt de källor (bland annat National Geographic) som jag har researchat var det just bomullen som var orsaken – Stalin ville skapa världens mest framstående bomullsodlingar. Sen hade det förstås kunnat göras på bättre sätt (men hellre på annan plats förstås, eftersom just området kring Aralsjön inte lämpar sig så bra för bomullsodling) så att sjön inte tömdes så snabbt, men bomullen var ju ändå skälet till hela projektet.
Jag håller helt med dig om att det vore toppen att få läsa mer om hur man kan lösa problemen kring till exempel bomull, jag är all for morötter snarare än piska. Men eftersom min blogg främst läses av inredningskonsumenter känns det viktigt att berätta att det är så här situationen ser ut just nu – bomull kräver oerhört mycket vatten. Så kanske det inte är för all framtid förstås, men här och nu är överkonsumtion ett problem i sig, vilket gör att konsumtion av bomull liksom blir ett dubbelfel. Så i det läge vi är i nu är nog faktiskt ”sluta” det budskap jag vill förmedla (förutom att det så klart går att köpa begagnat), tills klimatkrisen är vänd och vi kan börja hitta nya sätt att konsumera resurskrävande produkter igen. (Däremot länkar jag så klart gärna till intressanta framtidsspaningar och lösningar om du har tips på läsning där!)
Tack för utförligt och genomtänkt svar! Har tyvärr inga bra länkar själv att bidra med.
Sedan tänker jag nog bara annorlunda i frågan om att ”först sluta och sedan börja igen.” Jag tror inte vi har råd att vänta till ”sedan” eftersom jag är övertygad om teknikutveckling/förändrade produktionsmönster är ett mycket effektivare verktyg för att nå globala hållbarhetsmål än förändrad privatkonsumtion, helt enkelt på grund av potentialen för storskalighet.
Däremot är förstås förändrade konsumtionsmönster ett utmärkt sätt att driva på teknikutvecklingen/produktionsförändringarna, så personligen tror jag inte man ska tänka att det ena utesluter det andra utan att de kan och bör samverka. Och där tänker jag att dina faktaspäckade sammanställningar verkligen gör nytta, så tack igen för dem!
Ja, jag håller ju helt med dig om att utvecklingen är ett bättre sätt att motivera företag att ställa om så klart! Och att omställningen måste gå snabbare än att vänta in varje konsuments fria vilja.
Dock är det ju svårt för individen att påskynda den tekniska utvecklingen, så det vi kan göra är att markera hur ohållbart nuläget är genom att tex sluta köpa vissa saker för att motivera företagen att driva på den utvecklingen. Sen tror jag också lite som telekomprofessorn Per Ödling sa om flygskam när jag intervjuade honom (fritt översatt ur minnet) – ”poängen är inte att svenskarna ska sluta flyga för klimatet. Vi är för få för att det ska göra skillnad. Poängen är att om svenskarna slutar flyga så kommer snart även tyskarna sluta flyga – och då får flygbranschen problem. Så om svenskarna slutar flyga kommer flygbranschen snabbt att utveckla mer hållbara sätt att resa.” Jag tror det ligger mycket i det, eftersom Sverige ofta ses som ett föregångarland.
Men vi tycker absolut inte olika – jag menar inte att allt ansvar ligger hos individen alls, och jag håller med om att allt måste ske parallellt. Däremot är ju både politiker och företag beroende av individers stöd, och där kan förändrade konsumtionsbeteenden bidra. Tack för en intressant diskussion!
Jättejättebra sammanställning och beskrivning! Kommer att delas! 🙂
Tack, vad roligt att höra – och ja, dela på du! 🙂
Pingback:Hållbar heminredning - Designinredning
Pingback:Hållbar heminredning 2020 - Designinredning