Det är inte helt lätt att konvertera till ”cirkulent” i en värld som bygger på att vi alla är konsumenter. Idiotiska påfund som planerat åldrande, ”tag 3 betala för 2”, fri frakt och fria returer och ”de som köpt denna har också köpt dessa” puttar oss allt längre in i nykonsumtionsträsket, och att bara klättra ur det kräver ett visst mått av beslutsamhet. Men det går!
Jag tänkte samla alla mina bästa tips, resonemang och argument i det här inlägget, som ett slags inkörsport till nya vanor. Hoppas det kan vara till hjälp, och saknar ni något i det – fråga!
Att skilja på behov och begär – men att agera lika på båda
En del av min begagnade ”vanlis-garderob”. Foto: Maria Soxbo
Det här med behov och begär pratar vi supermycket om i Plan B-podden, utifrån tanken att vi hela tiden matas med uppmaningar att köpa saker. Vi nås av uppåt 10 000 reklambudskap varje dag, inte konstigt att det triggar köplust. Men hur mycket av det vi köper har vi verkligen behov av, och vad är bara begär?
Det är första frågan förstås (”Behöver jag verkligen den här tröjan eller vill jag bara ha den för att jag sett den på instagram?”), men ännu viktigare är nog att oavsett svaret tänka andra hand i första hand. Vi människor är nämligen experter på att hitta argument som gynnar vår sak, och om vi nöjer oss med att tänka att vi bara ska köpa saker vi behöver så kommer hjärnan snabbt bli proffs på att fabricera ihop behov vi kan hänvisa till. Det är en hårfin skillnad mellan ”behöver” och ”villhöver” när vi står där med den snygga tröjan i handen.
Mitt resonemang är därför numera så här:
- Oavsett vad det gäller ska jag kolla begagnatmarknaden först.
- Om ett behov inte går att tillgodose på begagnatmarknaden kan ett nyköp vara motiverat – men tänk utanför boxen först. Kan jag hyra istället? Låna? Byta?
- Ett begär som inte går att lösa på begagnatmarknaden är inte värt skavet. Det finns vinster i att avstå också – som mer pengar över och mindre prylar att förvara och rensa.
- När ett nyköp ska göras för att tillgodose ett behov ska det vara så genomtänkt som möjligt. Kvalitet och ett märke med vettiga värderingar till exempel.
- I alla lägen – skapa så god framförhållning att det finns tid för jakt och/eller research. Panikköpen är alltid de sämsta ur alla aspekter.
Med andra ord – det är okej att agera på begär om det är secondhand (hej loppisförälskelser!). Och det är okej att köpa nytt när det gäller behov om begagnatmarknaden inte kan leverera (hej underkläder). Men nykonsumtion baserat helt på begär går emot allt jag vill stå för, så det skippar jag.
Fördomar överlever bara så länge man låter sig styras av dem
Även en telefon går utmärkt att köpa begagnad. Den är lika high tech ändå. Foto: Maria Soxbo (obs, gammalt poddavsnitt)
Det är helt normalt att påverkas av fördomar, det gör jag också. Det fina är dock att de flesta fördomar dunstar bort när vi blir motbevisade. Alltså – tesen om att secondhand är ohygieniskt går snabbt upp i rök om vi bara upplever motsatsen (en välsorterad begagnatbutik av typen Arkivet, eller att tanken slår oss att andra människor sovit i samma frasiga lakan som vi just då njuter av på ett lyxigt hotellrum).
Jag har aldrig riktigt haft fördomar om secondhandkläder, så det var inte något jag behövde överkomma. Däremot hade jag fördomar mot begagnad teknik. Jag var skeptisk till att köpa en beggad smartphone eller dator, eftersom jag var rädd att få något som inte funkade ordentligt. Sen bestämde jag mig för att överkomma den, när min gamla smartphone totalkraschade. Jag köpte en ny (men begagnad), och det var naturligtvis inga som helst problem eftersom jag köpte den via ett företag som renoverar telefonerna innan de säljs och lämnar garanti på exempelvis batteritid. Den såg sprillans ny ut när jag fick den, och har funkat helt perfekt sen dess.
Numera har jag inte längre några fördomar alls mot begagnad teknik (så skönt!), och sedan dess har jag köpt allt från ipads och smartphones till barnen till en PC till min mamma och en Mac till min man på begagnatmarknaden. Alla är helnöjda med sin begagnade teknik.
Så – bara bestäm dig för att ge begagnatmarknaden en chans oavsett vad det gäller, även om du inte testat att köpa just detta begagnat förut. Vinsten är inte bara minskade utsläpp, utan också att du mosar en fördom och slipper dras med den mer.
Det är lättare att vara cirkulent än en påläst konsument
Hur produceras en servis på ett klimatsmart sätt? Eller en tröja? En stol? Svar: köp begagnat så behöver du inte ta reda på det. Foto: Maria Soxbo
Den absolut största vinningen med att tänka andrahand i första hand är faktiskt att det är så enkelt. Innan jag gick all in på begagnatmarknaden försökte jag vara en påläst och medveten konsument som handlade ekologiskt, miljömärkt, närproducerat och av bra material. Men det kändes alltid hopplöst svårt, eftersom det dels tog enormt med tid, dels för att det inte finns något facit. Även om jag läser mig till att ekologisk bomull är bättre än konventionell bomull så finns det nackdelar även med den ekologiska (som att det krävs enorma mängder vatten). Så vad är bättre än ekobomull?
Det är hopplöst svårt att få definitiva svar i en så komplex fråga som hållbarhet, och oavsett vad jag köpte kände jag mig osäker på om jag valt rätt. Att däremot välja begagnat rakt av tar bort all den osäkerheten. Begagnat är bättre än nytt, oavsett vad det nya är, i 99,99% av alla lägen. (Det finns några få undantag, som att till exempel vitvaror gärna ska vara så moderna som möjligt eftersom de är mer energieffektiva. Och en ny elbil är bättre än en gammal fossilbil. Men på det stora hela vinner alltid det begagnade alternativet.)
Många säger att de inte har tid att handla begagnat. Men har man minsta hållbarhetsambitioner med sin shopping så spar man enorma mängder tid på att handla begagnat istället för att läsa på och försöka göra så bra nykonsumtionsval som möjligt. Jag lovar!
Nykonsumtion har fler nackdelar än den uppenbara
Höstskor i nyskick (när jag köpte dem), 150 kr. Nypris? Kanske det tiodubbla. Foto: Maria Soxbo
Eftersom till exempel 80% av utsläppen kopplade till en ny jacka eller bralla kopplas till produktionen är det lätt att förstå varför det är bättre att köpa begagnat för klimatets skull. Men det finns ju fler fördelar än så. Prislappen är en, och med tanke på att priset ofta styr när vi väljer bort hållbara alternativ (för att eko är dyrare, till exempel) så borde ju prisbilden kunna påverka oss att handla mer begagnat också, eller hur?
Numera blir jag närmast chockad över hur mycket en del saker kostar på ”nyköpsmarknaden”, med tanke på hur lite jag vant mig vid att betala för dem. (Sen är det förstås ett dilemma för secondhandbranschen, att de inte kan ta ordentligt betalt trots att begagnat kräver mer handpåläggning. Här behövs bra politik!)
Andra uppenbara fördelar är att begagnade plagg är den storlek de är – de krymper inte oväntat mycket i första tvätten så att de sedan inte passar. De är också troligtvis befriade från en massa kemikalier, eftersom de är tvättade och vädrade redan. De är mer unika eftersom de inte säljs i enorma upplagor (längre, även om de kanske gjort det tidigare), och de tilltalar dig av den genuina anledningen att du verkligen tycker om dem – snarare än för att du blivit påverkad av reklam.
Nykonsumtionsplagg är alltså dyrare, mer risky vad gäller passform, giftigare och mindre unika. Dessutom kanske du egentligen inte tycker om dem, egentligen. Lose/lose?
Secondhand är inte en stil – utan alla stilar
”Alla” har en beige kappa just nu. Så även jag – fast min är köpt begagnad förstås. Och på en pressbild om en kommande klimatbok måste man ju ha genomtänkta kläder. Foto: Appendix Fotografi för Norstedts
De flesta som möter mig och inte känner mig har inte en aning om att jag klär mig i princip från topp till tå i begagnat. Jag har ju ingen utpräglad ”vintagestil” med 1950-talsklänningar eller retromönster. Jag bär ganska många plagg som för bara något år sedan hängde i klädkedjornas eller de svenska modemärkenas skyltfönster. Och min stil är rätt mainstream-modern.
Och det är hela min poäng. För det går alldeles utmärkt att se ut som en ”nykonsumtions-vanlis” utan att nykonsumera. Det är oftast bara jag (och mina vänner) som vet att min ”nya” blus är köpt på Sellpy istället för i en galleria, eller att jag inte lyckades haffa den där snygga kappan när den sålde slut på en kvart som ny – utan tre år senare när någon som hängde på låset när den släpptes hade tröttnat.
Du behöver inte byta stil för att handla begagnat. Du kan tvärtom renodla din stil, eftersom den alltid finns representerad i begagnatutbudet oavsett vad som är trendigt just nu.
Att nykonsumera lite gör att vi nykonsumerar ännu mindre
Jag köper inte bara tjusiga, krusidulliga tennburkar på loppis, utan också mer praktiska saker som pjäxor, chromecast-puckar, stekspadar och barnpyjamasar. Foto: Maria Soxbo
Ju mer jag shoppar nytt, desto mer shoppar jag nytt. Det är lätt att halka in i dåliga vanor. Men det motsatta gäller också! Ju mindre nytt jag köper, desto mindre nytt vill jag köpa. Jag får inte längre någon shoppingkick av att köpa nya saker, utan snarare tvärtom. När jag kommer hem med ett 5-pack nya strumpor (typisk grej som till slut måste köpas, och som är svårt att köpa begagnat) känns det mest som ett misslyckande att jag nykonsumerat fast jag inte ens ville. Får noll shoppingsug av det.
Så, ju fler gånger jag lyckas lösa behov på begagnatmarknaden, desto mer taggad blir jag på att lösa det likadant nästa gång. Och ju färre gånger jag ger mig in i en nyköpsbutik för att handla, desto mindre sugen blir jag på att göra om det. Win/win!
Normer, skam och individens ansvar
Allt handlar om vana. Foto: Maria Soxbo
Slutligen: jag tror inte på skam. Jag tror på politiska beslut och styrmedel som förskjuter normer så att det blir naturligt för oss att agera på ett visst sätt. Jag tycker inte heller att den individuella konsumenten kan lastas för att vi drunknar i nya saker av tveksam kvalitet som släppt ut massor i produktionen.
Däremot tror jag på att det finns vinster att göra i att gå från konsument till cirkulent, eftersom jag upplevt dem. Jag tror på att vi mår bra av att veta att vi agerar i linje med våra värderingar, eftersom jag känner exakt så själv. Jag tror på att begagnathandel kan vara kul, enkelt, billigt och snabbt, eftersom jag märkt att det kan vara så. Och jag tror att vi kan komma in i nya, vettiga vanor snabbt om vi bara ger det en chans – eftersom jag testat och det gick.
Så, mitt tips är att börja. Tänk andrahand i första hand, och sätt ett mål (varannan begagnat?). När målet är nått, sikta högre. Och känn dig trygg med att det blir enklare ju längre du håller på!
Tack för bra inlägg! Hur gör du med tex. träningsskor? Det tycker jag är lite knepigt att köpa begagnat, trots att det finns miljoner gamla skor på loppisarna är de oftast i rätt dåligt skick. Och behövs ju nya med jämna mellanrum hur noggrann man än är med att sköta dem.
Jag brukar kolla på Tradera och Sellpy, där finns gott om i princip helt oanvända träningsskor som är felköp eller liknande. Mina senaste 3 par träningsskor och sneakers är köpta så och jag tror inget av paren använts mer än max 3 gånger.
Så himla bra inlägg! Tack!
Vad kul att höra, Lina! Tack själv för att du läser!
Jag försöker få min förlängda familj att titta på begagnatmarknaden när det gäller födelsedagspresenter och julklappar. Men det är väldigt svårt. De känner sig tyvärr snåla om det köper begagnat. Själv tycker jag att jag får mer för pengarna. Några bra argument för inte så klimattänkande individer?
Föreslå att de ska ge presentkort istället, som första steg in i detta? Om du får ett presentkort på begagnat av dem, så kan du ju sen visa hur mycket du fått för summan – då kanske de förstår skillnaden också. Att du kan få 10-40 böcker för samma pris som en ny, tex. (Sen inte sagt att man då måste ge bort 40 böcker så klart, för att presenten ska kännas tillräckligt ”dyrbar” – men om de ger presentkort för en viss summa så känner de sig kanske inte snåla på samma sätt? Alternativt, önska något antikt snarare än begagnat? Att handla något (tex fina vinglas) i en antikbutik kan ju vara ett annat sätt att nyansera vad begagnat är. Lycka till!
Jag vill bara kika in och lämna en liten kommentar. Jag älskar verkligen din blogg och även din instagram. Jag tycker att du skriver och lyfter upp klimatkrisen på ett sunt och inkluderande vis. Varför tycker jag detta är så viktigt då? Jo, för att det är så många andra som skriver om detta på ett sätt där jag som rätt typisk borgerlig väljare känner mig exkluderad.
Klimatkrisen är något som drabbar oss alla, oavsett politisk hemvist och därför är det så viktigt att få med alla på tåget, och du är en av få som jag upplever lyckas med detta i dina texter.
Jag hoppas att fler kan inspireras av dig och andra, och att arbetet för en bättre jord blir ett gemensamt projekt och att våra olika inriktningar och ibland värderingar istället leder till fram nya lösningar och förslag. Men detta tror jag kräver inkludering där det finns en given plats för alla som vill göra denna jord till en bättre plats att leva på