Att använda det vi har, hyra/låna och att köpa begagnat kommer i princip alltid att vara ett bättre val än att köpa något nyproducerat. Den största klimatpåverkan sker ju oftast i produktionen, så ju oftare vi köper nytt desto större efterfrågan på nya saker är vi med och skapar och mer utsläpp genereras.

Men ibland behöver vi kanske köpa nytt ändå. Vissa saker finns knappt på andrahandsmarknaden (underkläder!), annat är en typ av förbrukningsvaror som slits ut (disktrasor!). Ibland behöver vi något i väldigt specifika mått som vi trots lång jakt går begagnat-bet på. Ibland tänker vi göra ett större köp för livet och landar i att något nytt ändå är okej för att det är ett långsiktigt köp för mycket pengar.

Foto: Silviu Beniamin

Oavsett skäl hamnar vi alltså i ett läge där vi bestämt oss för att köpa något nytt, och då kommer nästa frågor: Från vilket företag ska vi handla? Vilken produkt ska vi köpa? För att göra det lite lättare att styra upp din research har jag gjort en checklista som kan vara bra att ha med sig när man väljer företag att stötta genom att köpa från dem. Detta handlar ju om konsumentmakt – att flytta våra pengar bort från de sämsta företagen och stötta de bästa, visst?

Checklista för hållbara köp

1. Hur ser företagets hemsida ut? Hur stor plats får företagets grundvärderingar och hållbarhetsarbete? Är det en liten flik någonstans i skymundan, eller genomsyrar det hela innehållet?

Hur ser företagets affärsmodell ut? Norrgavel har främst ”klassiker”, som finns i sortimentet år ut och år in. Foto: Norrgavel

2. Hur är företagets affärsidé uppbyggd och vad krävs för att företaget ska gå med vinst? Att du köper mycket och ofta av ett stort, omväxlande sortiment av trendiga ”slit och släng-varor”? Eller är det ett sortiment som baserar sig på egna ”klassiker” som alltid finns i sortimentet, så att du kan sova på saken, spara ihop till det du vill ha även om det kostar mer och inte behöver agera på impuls av rädsla för att något ska ta slut?

3. Gör företaget mer än att producera och sälja nya saker? Finns det en hyrtjänst? En egen secondhandverksamhet? Hur ett företag jobbar med sin affärsidé för att göra den mer hållbar är ett viktigt tecken på äkta engagemang.

Foto: Muillu

4. Hur transparent är företaget kring sin produktion? Får du koll på var allt är tillverkat, vilka material som ingår och annan fakta du behöver för att fatta ett genomtänkt köpbeslut?

5. Vad får du veta om produktens livslängd och hur du förlänger den? Finns det garanti? Får du skötseltips? Finns det en lagnings- och reparationstjänst knutet till företaget? Finns det instruktioner för hur du ska agera när produkten är uttjänt – eller till och med en insamlingsfunktion? Företag som tar ansvar för sina produkter bortom själva försäljningstillfället tar hållbarhetsansvar.

6. Hur ser företagets kommunikation kring hållbarhet ut? Berättar de om sina utmaningar och mål, eller klappar de sig bara på axeln över vad de har uträttat hittills? Förstår du innebörden av det de berättar, eller är de vaga och luddiga (något som kan tyda på att de inte riktigt har koll)?

7. Hur jobbar företaget med sina sociala medier? Är det enbart fokus på försäljning och marknadsföring, eller pratar de om hållbarhet även där? Om de gör det senare, toppen! Då finns ett engagemang på bred front i företaget (och inte bara hos hållbarhetschefen).

Foto: Anna Auza

8. Hur ser företagets butik och webbshop ut? Finns det guidning till mer hållbara val? Får du en känsla av överproduktion (överfulla klädställ och ständiga reakorgar i butik, röda reaflikar på webben) och hets till köp (”Sista chansen”, ”Limited edition”)? Finns det tillräckligt med information till varje produkt i butik, trots att de där inte har tillgång till webshoppens textutrymmen?

9. Kan du ställa en hållbarhetsrelaterad fråga till vem som helst inom företaget (kundsupport på telefon, sociala medie-personer, butikspersonal på ”golvet”) och få ett någorlunda likartat svar? En bra hållbarhetsstrategi har nått alla anställda.

10. Finns det miljöcertifieringar, oberoende märkningar och liknande som backar upp företagets hållbarhetskommunikation? Jobbar företaget aktivt genom till exempel branschorganisationer, samarbeten med miljöorganisationer eller andra initiativ för att påskynda hållbarhetsarbetet i hela sin bransch?

10 exempel på bra frågor att ställa

Foto: Dmitry Arslanov

Har du hittat en produkt och ett företag du överväger att köpa från? Här är exempel på frågor du kan ställa till företaget för att testa din tes om att de är schyssta. Vissa frågor ger dig bättre koll på deras hållbarhetsarbete, andra kanske kan fungera som en puff i rätt riktning. Tänk på att butikspersonal kanske inte kan svara i detalj på övergripande frågor om företagets produktion (såna frågor kan vara bättre att maila till kundtjänst), men däremot produktinformation kring material och liknande är bra att ställa i butik. Om inte annat för att företaget ska inse att de bör utbilda sina anställda!

Tips! Var nyfiken, påläst och trevlig, så ökar chanserna att du får bra svar. (Ingen går ju igång på skeptiskt gnäll, liksom.)

 1. ”Så fin kudde/matta/stol! Jag känner inte till den här hållbarhetsmärkningen, vad innebär den?”

Många företag har egna, påhittade hållbarhetsmärkningar utan tredje, oberoende part inblandad. Viktigt att de är tydliga med vad de innebär, eftersom det annars riskerar att vara greenwashing.

2. ”Jag funderar på att investera i den här grymma tv:n, men nojar lite för att jag ska råka ha sönder den. Får jag hjälp med reparation via er i så fall?”

Många teknikprylar har tyvärr en inbyggd, kort livslängd numera, främst när det gäller exempelvis telefoner, för att vi ska . Detta borde vara olagligt, så klart. Genom att fråga om företaget (och återförsäljaren) har skapat system för reparationer markerar vi att vi vill ha prylar som håller länge och går att laga.

3. ”Den här klänningen hade passat perfekt till festen jag ska på, men jag är rädd att den bara blir hängande i garderoben sen. Det går inte att hyra den istället?”

Svaret blir så klart oftast nej, och då kan du följa upp med att fråga om företaget har en secondhandverksamhet istället. När det gäller just kläder använder vi allt alldeles för kort tid, så här finns alla skäl att pusha för delningsekonomi. Men samma fråga kan du ju ställa angående till exempel verktyg, som du behöver för stunden men knappast efter det.

Foto: Luca Laurence

4. ”Jag gillar det här bäddsettet, men vill helst köpa GOTS-märkt bomull – har ni sån också?”

Bomullsbranschen är smutsig och svårnavigerad. Här är mitt stora bomullsinlägg som kan vara bra att läsa igenom, inte minst för att kunna ställa olika märkningar mot varandra. Företag borde ju inte nöja sig med annat än det allra bästa.

5. ”Coolt att den här är gjord av återvunnen plast! Vad är det som har återvunnits, och är materialet 100% återvunnet?”

Att återvinna material innebär att bryta ner materialet till sina beståndsdelar (till exempel textilfibrer) och sedan bygga upp ett nytt material av det. Det är svårt, och kräver förstås energi. Inom textilbranschen är det nätt och jämnt genomförbart än så länge (på grund av alla blandmaterial vi omger oss med). Även om det är toppen att material återvinns så är det bra att tänka ett varv till. Är det en nödvändig produkt, eller är det en onödig produkt med ”rädda världen”-känsla?

6. ”Jag såg att den här skålen är ”återvinningsbar”, det låter ju toppen! Men hur länge är den tänkt att hålla? Jag vill gärna köpa saker jag kan använda hela livet och lämna i arv, det känns liksom lite vettigare ändå än att återvinna och ersätta mina saker med jämna mellanrum.”

Glöm inte att ifrågasätta produkter som är ”återvinningsbara” också. Ja, det är bra att den inte är så krångligt producerad att materialet slösas bort om produkten slängs. Men visst är det allra vettigaste att producera prylar som håller i generationer?

Foto: Gregory Dalleau

7. ”Jag gillar verkligen det här bordet, men funderar på vad det är för trä? Är det svenskt? FSC-märkt?”

Trä är toppen ur klimatsynpunkt eftersom det binder koldioxid, men det är också en resurs vi måste ta hand om på ett ansvarsfullt sätt. Det finns delade meningar om det svenska skogsbruket också, men jämfört med många andra länder har vi ett någorlunda välskött skogsbruk. Det är mer än vi kan säga om många andra länder, där skogar avverkas för att göra plats för annat – och därför är det viktigt att kolla ursprung. Plus – trä är tungt. Är det rimligt att köpa träprodukter som fraktats över hel världen när vi bor i ett skogsklätt land?

8. ”Den här lädersitsen är fantastisk! Är lädret vegetabiliskt garvat?”

Den stora majoriteten av allt läder är kromgarvat, vilket innebär starka kemikalier och inte sällan farliga arbetsförhållanden för arbetarna. Naturgarvat eller vegetabiliskt garvat är betydligt bättre, så undersök gärna hur just ditt läderköp är garvat.

9. ”Det står på etiketten att den här superfina gardinen är tillverkad i (valfritt asiatiskt land). Jag försöker göra så medvetna val som möjligt, och undrar därför lite kring löner och villkor för de som jobbar på fabrikerna. Kan jag läsa mer om det någonstans?”

Hållbarhet handlar inte bara om utsläpp, resurser och miljögifter, utan också förstås om människor. Det spelar ingen roll hur många miljömärkningar en tröja har, om den är sydd av barnarbetare under slavliknande förhållanden. Eller vuxna, som inte får minimilön. Att fråga hur produktionen går till är att lyfta hållbarhet till en större fråga, som är minst lika viktig.

10. ”Jag gillar den här ljusstaken, men försöker att i första hand gynna svenskproducerat – både för att minska antalet transporter och för att jag då vet att alla som jobbat med produkten fått rimligt betalt. Hur kommer det sig att ni inte producerar här?”

Det här är förstås en krånglig fråga, eftersom det kan handla om att kunskapen helt enkelt inte finns i Sverige längre eller att det inte finns fabriker som klarar av en viss typ av produktion. Men genom att lyfta frågan visar du att du hör till en grupp konsumenter som tänker på de här frågorna, och kanske planterar du frön för framtida företagsbeslut?

Hoppas detta kan vara till hjälp för framtida köp!