Om jag skulle sammanfatta ett av de vanligaste samtidsproblemen så skulle det nog bli som det här inläggets rubrik. Ont om tid – gott om prylar. Vi kan börja med att granska dem var och en för sig:
Ont om tid
Var tar din tid vägen? Foto: Stanislaw Gregor
”Jag hinner inte …”
”Jag har inte tid att …”
”Hur ska jag hinna …”
Tid är något i princip alla jag känner verkar lida brist på. Vissa av rimliga skäl förstås, är man till exempel heltidsjobbande, ensamstående förälder – utan familj i närheten som kan avlasta, och utan ekonomiska medel att ta in hjälp – så är förstås tid en bristvara nästan jämt. Men i den sitsen sitter vi ju inte alla, tvärtom. Så vad beror den allmänna tidsbristen på?
Jag tror mycket av det hänger ihop med våra förväntningar på livet i kombination med vår digitaliserade samtid. Våra krav på oss själva och vår FOMO (fear of missing out) driver oss att trycka in så mycket som möjligt i schemat (både vårt och våra eventuella barns), vilket gör att det nästan alltid – när det inte råder pandemi – finns tider att passa. Yogapass, tvättider, AW:s, barnens fotbollsträningar och simlektioner, kvällskurser, övertidsjobb, föräldramöten, storhandlingar, bostadsrättsföreningsmöten, föreläsningar …
Dessutom ska vi helst hålla oss up to date med de bästa serierna på Netflix och unna oss lite ”egentid” genom att scrolla till slutet på alla våra sociala medie-flöden också. Och vips var timmarna slut.
När tiden aldrig räcker till för att skapa framförhållning i vardagen så kommer alla akuta behov lösas med nykonsumtion
Vad leder tidsbristen till då? Till en ganska stressad känsla av att aldrig räcka till. När tvättberget växer, projekten samlas på hög, blommorna vissnar och det blir hämtmat lite för ofta än vad som känns bra för plånboken så mår vi inte så himla bra. Det leder också till en massa klimatkorkade beslut. När tiden aldrig räcker till för att skapa framförhållning i vardagen så kommer alla akuta behov lösas med nykonsumtion, oavsett om det är presenten till syrran, vinterjackan till barnet eller verktyget som behövs för att sätta upp hyllan. När tidsbristen blir en faktor tar vi bilen i onödan och glömmer bort matvaror som hinner bli dåliga.
Tidsbrist är dåligt för oss, oavsett om den är verklig eller bara upplevd.
Gott om prylar
Vilka prylar gör dig glad och har sin plats, vilka är i vägen för livet? Foto: Maria Soxbo
Jag läste någonstans att den genomsnittlige amerikanen har 300 000 ägodelar. Jag tvivlar på att vi har så värst många färre här i Sverige. Fulla vindsförråd, klädkammare, skåp och lådor, flyttkartonger som aldrig packas upp utan lastas med på nästa flytt några år senare.
Vi rensar och rensar (och därför får till exempel Myrorna in 18 ton prylar och möbler om dagen), men så fort vi behöver något tar vi oss inte tid att leta bland det vi har utan köper en ny. Dessutom vill vi förnya och förändra, hänga med i trender och agera på all härlig inspiration vi matas med från alla håll och kanter. Prylströmmen in i hushållet är alltid minst lika stor som prylströmmen ut.
Företag tjänar massor av pengar på vår ovilja (eller ork) att skiljas från grejer vi aldrig använder och inte har plats för
Vad leder prylöverflödet till då? Att vi måste bo större än vad vi kanske egentligen behöver. Att Shurgaard och liknande förvaringsföretag tjänar massor av pengar på vår ovilja (eller ork) att skiljas från grejer vi aldrig använder och inte har plats för. Att profiler som Marie Kondo blir världsberömda genom att lära ut metoder för att hantera alla ägodelar. Och förstås att vi släpper ut mer än vi egentligen behöver – genom energin för att värma alla stora hem, genom produktionen av alla dessa prylar, genom frakterna av grejer från affärer via förråd till loppisar.
Ont om tid, gott om prylar
Vilka saker kan vara många utan att det stjäl tid, och vilka behöver begränsas? Foto: Maria Soxbo
Vad är sambandet då? Jag tror verkligen det finns inte bara ett, utan minst två. Jag tror en stor del av vår tidsbrist hänger ihop med att vi ständigt är på jakt efter fler och bättre prylar. Vi vill gärna göra karriär för att tjäna mer pengar så vi har råd med större hem (att fylla med prylar) och bättre (= dyrare) saker. Vi lägger ner väldigt mycket tid på att utforska det enorma shoppingutbudet online, och vi pinnar fina ting vi drömmer om att införskaffa.
Och så rensar vi. Gång på gång, utan att någonsin komma till förrådsdörren
Och alla dessa prylar vi redan har? De tar också tid. Vi behöver lista ut hur de ska förvaras och i vad. De ska flyttas runt när vi ska städa eller omorganisera. Vi ägnar timmar åt att leta efter något vi är säkra på att vi har, men har glömt var vi har lagt. Vi skapar oreda och stök när prylarna inte tilldelats en specifik plats i våra hem, och vi lägger ännu mer tid på att försöka få ordning i röran. Och så rensar vi. Gång på gång, utan att någonsin komma till förrådsdörren.
Så är lösningen alltid minimalism? Nä, det tror inte jag. Alla skulle inte trivas med ett ”vanlife”, ”tiny house” eller ett hem så avskalat att det skulle kunna extraknäcka som showroom. Vi är olika, och ganska många av oss tycker om att omge oss med ganska mycket saker.
Men det är ju inte favorittröjan, den loppade finvasen på bordet eller löpmetrarna med spännande böcker i bokhyllan som stjäl tid, utan högarna med osorterade papper, alla kläder vi aldrig bär, pappkassarna med ”diverse” som stuvats in på höjden i förrådet och de proppfulla byrålådorna. Det är där vi borde börja, samtidigt som vi hitta ett sätt att mota nypryl-Olle i grind så att det inte ständigt trillar in fler saker.
Varje pryl kostar inte bara vad som står på prislappen, utan också i utsläpp och inte minst i tid
Det här är svårt. Och kanske har vi blivit lite bättre på det under pandemin. När vi inte ska gå i affärer, och helst inte ens vill hämta ut våra onlineköp på ett utlämningsställe där många köar, så blir vi ju bättre på att klara oss med det vi har. Många i min bekantskapskrets har också använt en del av den extra tid som pandemin frigjort till att rensa. Men en vacker dag är pandemin över, och vi är fria att leta prylar igen. Och då gäller det att komma ihåg att varje pryl inte bara kostar vad som står på prislappen, utan också i utsläpp och inte minst i tid.
3 tips för mer tid och färre prylar
Det är förmodligen inte stillebenet på soffbordet som stjäl din tid, utan den oorganiserade hallgarderoben eller stöket i badrumsskåpet. Foto: Maria Soxbo
1. Leta tidstjuvar. Stökiga lådor är inte hela världen, såvida du inte rafsar i dem varje morgon i jakt på nycklar, plånbok, vigselring eller barnvantar. Red upp det du använder / stör dig på mest först – vips frigör du tid.
2. Granska dina köpvanor. Vad består de flesta panikköp av? Om det till exempel är barnkläder, ta ett krafttag och försök göra en plan. Sätt bevakningar på nästa storlek på Tradera och inventera det du har.
3. Ge dig själv en morot. Vad skulle du göra om du hade mer tid? Ägna dig åt en hobby? Vara i naturen? Träna? Hänga med familjen? Se var du kan hitta extra timmar att ägna åt det, genom att göra en tidsdagbok över en vecka där du loggar allt du lägger tid på – och sen plockar av det du varken vill eller måste göra.
Bonustips: Det här inlägget är ett av de mest populära i bloggen, och får alltid trafik så här års. Det är ett lite speciellt sätt att rensa, men ganska kul och väldigt effektivt. Kanske kan det vara en kickstart även för dig?
SÅ bra Maria! Instämmer till fullo! Tack för att du går mot strömmen och jobbar för hållbar, sund inredning och konsumtion. Är tack vare dig också insp att ta tag i pension. Tack för all insp du bidrar med och att du drar ditt strå tills tacken för att styra världen i en bättre riktning.
Men åh, vad glad jag blir för dina ord – tack för att du tog dig tid att skriva dem!