Vad är lokal mat för er? Är det de solmogna tomaterna på den egna balkongodlingen? Reko-ringarnas ägg och goda grönsaker från närliggande gårdar? Blåbär och svamp plockade i närmaste skog? Svensk potatis och mjölk på stormarknaden?
För mig är det nog en kombination. Svensk mat förstås, men också gärna så nära mig det går. Det behöver inte vara egenodlat (för då hade jag, let’s face it, svultit ihjäl för länge sen), men det får väldigt gärna vara livsmedel med ursprung i mitt och närliggande landskap. Det är ju till exempel en av de saker jag älskar mest med att ha tillbringat somrarna på Gotland – att det närproducerade alltid är så närvarande och tydligt där. Hela skalan från limpan, potatisen och sylten i den vanliga matbutiken som är så tydligt uppmärkta med ursprung till gårdsbutikerna med det allra, allra färskaste ön kan erbjuda.
I senaste avsnittet av Plan B-podden slår vi våra påsar ihop med Leksands Knäckebröd, ett familjeföretag som i sex generationer (!) bakat bröd på lokalt odlad råg och vatten från egen källa. Och när en av rågbönderna i närheten berättade att han måste sluta leverera till dem för att han tänkte ställa om till ekologiskt, fick han i stället ett utökat uppdrag att leverera all ekoråg bageriet behöver. Så fint!
Det finns något så sunt i det tänket, att det lokala ska vara basen snarare än tillbehöret. För så blir det tyvärr lätt idag, när varannan tugga vi äter faktiskt är importerad. Så sent som i början av 1990-talet var 75% av all mat i matbutiken svensk, nu är det bara 50%. Vi köper mängder av utländska varor, och sen toppar vi med de där balkongtomaterna. Bara en sån sak som att 265 000 ton äpplen ruttnar bort i våra villaträdgårdar medan vi samtidigt – mitt under äppelsäsongen – importerar 93 000 äpplen, inte sällan från andra sidan jordklotet.
Japp, det är skevt som sjutton, och det här försöker vi vända och vrida på i senaste avsnittet. För lokal mat handlar inte bara om transporter, utan också om jobbtillfällen, stolthet, en stärkt relation till maten vi äter (som kan behövas för att minska svinnet till exempel) och en levande landsbygd.
Bara en sån sak som att det finns massor av svenska grödor som fallit i glömska för att vi hittat något exotiskt från utlandet istället. Tänk så exotiskt det kommer att bli att plocka in de kulturarvsgrödorna i köket igen! Min poddpartner Emma har nosat upp en växt som kan jämföras med veganska ostron till exempel, det vill jag smaka. Och helt ärligt, så här mitt i en klimatkris vore det inte så himla dumt att vara självförsörjande på fler livsmedel än morötter, socker och spannmål (som vi är idag) heller, tycker jag!
6 bra saker för klimatet med att handla lokalt
Matforskaren Elin Röös på Sveriges Lantbruksuniversitet har satt ihop en så bra lista på fördelarna med lokal mat, som jag gärna vill skicka med er också!
- Vi ökar efterfrågan på lokal produktion! Det här är faktiskt viktigt, eftersom vi numera har en nationell livsmedelsstrategi som säger att den inhemska produktionen ska öka – och matcha efterfrågan. Här kan vi konsumenter bidra!
- Vi bidrar inte till att den utländska jordbruksmarken expanderar. Och eftersom det i andra länder kan handla om att skövla regnskog för att skapa jordbruksmark om exporten är lukrativ är detta också viktigt.
- Vi får bättre kontroll över maten. Det som produceras här styrs av svenska lagar, det som produceras utomlands har inte alltid samma krav på sig.
- Vi kan måna om djuren som producerar maten. Sverige har bättre djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning i jämförelse (även om vi så klart också kan bli bättre), så att mer mat produceras här är bra.
- Vi bidrar till en levande landsbygd och vackra landskap. Betande djur bidrar till biologisk mångfald, och en ökad matproduktion i Sverige skulle leda till fler jobb utanför städerna vilket bidrar till att landsbygden lever och fler kan bosätta sig där.
- Vi minskar behovet av transporter. Så klart. (Men! Glöm inte att tänka över hur du tar dig till matbutiken! Om alla tar fossilbilen för att småhandla flera gånger i veckan försvinner all klimatvinst med det vi köper, oavsett var det är producerat!)
Leksands Knäckebröd har jobbat med hållbarhet länge (läs mer om det här!), långt innan sustainability började trenda som ord. De har tagit vara på spillvärme, blivit fossilfria och till och med räddat degkluttarna som försvinner när knäckebrödet får sina hål i mitten sedan länge. Och prick just nu håller den senaste satsningen på att rulla ut – förpackningar med klimatberäkningar på hur utsläppen från knäckebrödet ser ut. För det är klart vi som matkonsumenter ska få den transparensen, och själva kunna avgöra vilka livsmedel som känns rimliga att äta. (Håll koll nästa gång du ska handla knäckebröd så får du se hur det ser ut!)
Och – nu vill jag uppmana alla er som följer mig att börja kolla ursprungsmärkningarna på maten ni köper. Var kommer äpplena ifrån, nu när äppelträden dignar av frukt? Svampen, blåbären? Känns det rimligt att köpa polska blåbär när skogen är strösslad med svenska?
Ju mer svenskt vi väljer, desto mer svensk mat kommer också att produceras – tack vare att Sverige numera har en nationell livsmedelsstrategi. I den står det att Sverige ska producera mer mat, men också att produktionen ska matcha efterfrågan. Så vi har helt enkelt fått en ganska välsmakande hemläxa! Köp svenskt, närproducerat och gärna också ekologiskt där det går, så bidrar du till att mer lokal mat produceras!
Lyssna gärna också på vårt matiga poddavsnitt, där ni både får höra från Annika Sund på Leksands Knäckebröd om hur de resonerar kring hållbarhet, och från Annelie Engkvist på Grobo Köksträdgård som testat att se om det går att bli självförsörjande på grönsaker i en vanlig villaträdgård (spoiler! Det går!). Finns där poddar finns, eller så klickar ni helt enkelt igång det nedan: