Om att våga kalla sig expert

Idag när ni läser det här håller jag och en kollega i en heldagsutbildning om hållbarhetskommunikation. Jag är dock varken 1) utbildad lärare eller 2) utbildad kommunikatör. Hoppsan.

Det ser lite underligt ut när jag skriver det, helt klart – men trots 1) och 2) känner jag mig helt trygg med att jag faktiskt vet vad jag gör. Jag kan både utbilda, föreläsa och skriva om hållbarhetskommunikation, för det är något jag är så intresserad av att jag ständigt reflekterar över vad jag som konsument, medborgare, väljare och människa möts av varje dag. I reklam, i medias bevakning, i företagens pressmeddelanden, i influencersamarbeten, i utmärkelser av olika slag (hej Sustainable Brand Index, jag ser dig).

Efter 23 år som journalist har jag också både konsumerat och producerat så många texter att jag är ganska gravt arbetsskadad. Och när en person som jag, som hakar upp sig på korrfel, syftningsfel och andra grammatiktabbar, dessutom får på sig ett par klimatglasögon? Ja, då är det svårt att inte analysera all hållbarhetskommunikation som kommer min väg.

Ändå är det ganska svårt att våga kalla sig expert på något. Jag hade den diskussionen för ett par månader sedan, när en nära vän fått ett uppdrag inom hållbarhet och skulle skriva en presentationstext om sig själv. I mina – och de flesta andras – ögon är hon utan tvekan en expert på sitt område. Ändå ville hon helst undvika ordet. Och jag förstår henne, för det här med att vara ”självutnämnd expert” låter ofta lite mansplainigt, så att säga.

Men, vet ni vad. Jag tycker att hon ska kalla sig expert på det hon gör. Och jag tycker att jag ska kalla mig expert på hållbarhetskommunikation. Dels för att vi båda är kvinnor (och det skulle inte skada att koncentrationen av manliga experter i världen späddes ut lite), dels för att vi båda kan något som plötsligt spelar roll. Tiden är knapp, mycket ska göras och det är viktigt att det blir rätt. Därför tänker jag att alla som har något de kan bidra med i det arbetet måste göra sin röst hörd. Våga säga att ”jag kan det här, fråga mig!”. Och inget säger ”fråga mig” så mycket som titeln expert.

Så, alla ni som följer mig och som också är grymma på er sak. Oavsett om det är vegansk matlagning, återbruk, cirkulära affärsmodeller, upcycling, materiallära, reparationer, hantverk, secondhand och loppis, återvinning, avfallshantering, ekologiskt jordbruk, opinionsbildning, hållbarhetskommunikation eller något helt annat – kalla er experter. I synnerhet om ni är 1) kvinnor och 2) kan något som relaterar till hållbarhet, omställning och klimat.

Ni behövs, ni är viktiga och era röster måste höras. Särskilt i ett samhälle som domineras av ohållbara affärsintressen, fossillobbyism och män med makt.

En (något motvilligt självutnämnd) expert på hållbarhetskommunikation – genom erfarenhet, nyfikenhet, medvetenhet och lång och trogen klimattjänst. Foto: Appendix Fotografi