7 svenska sommardrömmar

Solen skiner, rådjuren har kalasat på mina tulpanknoppar i natt (inte hela världen eftersom de ändå var en oväntad bonus i form av förra årets misslyckade tulpanodling som då frös/torkade bort, men gjorde comeback i år) och båda barnen är nu tillbaka i skolan efter dunderförkylningar. Hurra!

Det är ungefär sex veckors jobb kvar innan jag går på semester, och det är som vanligt en ganska diger hög med ”to do:s” på det mentala skrivbordet innan dess – men visst börjar man känna sommarpirret nu? Här är sju svenska sommardrömmar jag längtar lite extra efter just nu – kopplat till våra somrar på Gotland. Berätta gärna om era också, så längtar vi tillsammans!

Morgonritualen

Grusvägen kantad av prästkragar ner mot havet, och mjuka morgonvågor att svalka sig i. Foto: Maria Soxbo

Kliva upp först av alla i familjen, stoppa ett äpple i fickan och smyga ut ur stugan på Gotland en solig sommarmorgon. Ladda med en bra podd eller en perfekt spellista i öronen, och sedan springa ner mot havet och längs den steniga kusten hela vägen bort mot sandstranden. Skala av sig träningskläderna på den folktomma bryggan, hoppa ner i det morgonsvala havet i trosor och sportbehå och flämta av känslan när en svettig spring-kropp hastigt kyls av. Simma runt i några minuter och kliva upp och krångla på sig kläderna igen (oväntat svårt att få funktionsmaterial att samarbeta med våt hud). Säga god morgon till den äldre damen som alltid brukar komma ner i morgonrock för sitt dagliga dopp precis lagom tills jag är klar. Ibland byter vi några ord om temperaturen och vädret, ibland nickar vi bara åt varandra med ett leende. Och sen äta upp äpplet och springa eller promenera de tre kilometrarna hem igen, så att jag kliver in genom dörren precis lagom tills att Sommarlov är slut, frukost vankas och dagen med familjen börjar.

Det är en magisk morgonritual, mår aldrig så bra som efter dessa morgnar.

Smattret på plåttaket

Hade ingen bild när det regnar på vårt plåttak, utan det fick bli en från när vi tog skydd i ett fiskeläger under en regnig dag istället. Men precis så här är stämningen! Foto: Maria Soxbo

Även om somrarna på Gotland väldigt ofta präglas av torka och vattenbrist, så brukar det alltid komma ett riktigt ösregn åtminstone någon gång under våra veckor där. I Stockholm har vi tegeltak och regn hörs på sin höjd som svagt smatter mot fönstren. Men på Gotland har vi plåttak och varje droppe regn hörs. Älskar det ljudet, och älskar att ligga i sängen på övervåningen och läsa med sommarregnet som bakgrundsljud. Med fönstret lite på glänt, så att dofterna hittar in.

Och när regnmolnen dragit förbi kliver jag ut på den våta altanen, drar djupa andetag i den klara, syrerika luften och vrider ur den plaskvåta handduken som någon (säkert jag) ofelbart glömde ute.

Det röda, det blå, det grå

Rött, blått … grönt? Nej, grått är mer Gotland för mig – men på vallmofälten är det förstås grönt också. Foto: Maria Soxbo

Hela Sverige är fantastiskt vackert, men ändå känns det lite som att jag hamnar i ett annat land eller på en annan planet när jag går i land på Gotland. Framför allt på sommaren förstås, och det är framför allt tre färger som slår mig. De röda, enorma vallmofälten, som nästan inte går att ta in för att de är så färgsprakande och granna. Det blå, i form av havet och den obrutna horisonten som alltid är närvarande och i form av sommarhimlen som aldrig känns högre än just här. Och det grå, i form av kalksten och klippor, raukar och stenar. Här finns förstås gott om grönska också, men den karga naturen är något av det bästa med Gotland ändå – och grått är aldrig vackrare än just här. Grå är också många av de krulliga fåren, som är en så naturlig del av omgivningarna här.

Smakerna av sommar

Varje morgon, och gärna sittandes på stentrappan. Foto: Maria Soxbo

Varje sommar lägger jag en mindre förmögenhet på färska jordgubbar, som jag köper direkt från den stora jordgubbsodlingen mitt på ön. Två askar åt gången så att inga bär hinner förfaras i värmen, och så skivar jag en hel drös bär över frukostskålen. Varenda morgon. Solvarma, saftiga och fulla av smaker, i kombination med att jag längtat som en galning eftersom jag inte ätit jordgubbar sedan förra sommaren (vägrar köpa färska bär när det inte är säsong) – detta är bland det ljuvligaste jag vet.

Och det är ju bara en av alla smaker jag förknippar med sommar. Vi har också de små färskpotatisarna som äts med skalet på, smör och salt. De nybakta kardemummabullarna från något av Gotlands alla bagerier, som helst äts på stranden. Den oversizade glassen från Visby hamn med tre nya smaker varje gång, och en kamp för att hinna slicka i sig den på den solstekta kajen innan den smälter bort. Och den perfekta fish n’chipsen med frasig yta, stekt citron och världens godaste sås på favoritstället i Ljugarn.

Sommarens smaker – inget slår dem.

Det magiska ljuset

När horisonten liksom upplöses i rosa skimmer. Foto: Maria Soxbo

Det är något med sommarkvällarna också, säkerligen inte bara på Gotland. Plötsligt bara inträffar det, det där magiska, rosa ljuset som lägger sig som ett livs levande instagramfilter över allt. Kanske sker det när vi struntat i middagen och begett oss till stranden för ett spontant kvällsdopp. Kanske sker det när jag står och plockar in disken från bordet på uteplatsen och en skimrande kvällsdimma rullar in över ängen bakom muren. Varje gång är det lika underbart, varje gång känns det som en en-gång-i-livet-upplevelse.

Spelkvällarna med te

Kvällssol på min gata (bakom en annan lada än vår). Foto: Maria Soxbo

Eftersom vi inte har wifi på Gotland blir det helt naturligt lite mindre skärmfokus där, vilket är underbart! Därför har vi laddat upp med massor av sällskapsspel, som helst spelas vid köksbordet på kvällen när solen sjunker ner bakom ladutaket och det kanske till och med tänds ett par ljus. En stor kopp te, kanske lite skorpor med smör eller en kvällsmacka och så familjen samlad.

Riktigt ruggiga ovädersdagar kan det här ske dagtid också, då tänder vi kanske till och med en brasa i gjutjärnsspisen i köket så att knastret och doften får addera till stämningen. Lite osams kanske vi blir och någon blir arg för att turen inte är på deras sida, men ändå – älskar det. Och de dagar barn och make inte är pepp har jag samma upplägg ändå, men bygger pussel istället.

Utflykterna

Pizzamiddag på ett krukmarkeri, typisk bra sommarkväll. Foto: Maria Soxbo

Vi har sällan storslagna planer under våra veckor på ön, utan tar dagen väldigt mycket som den kommer. Det är mitt bästa – att bara ta ut en ungefärlig riktning (kanske ett önskemål om var på ön vi ska äta lunch?) och packa mellis, strandbok, frisbees och handdukar. Kanske spana fram något på kartan som vi faktiskt inte sett förut – ett lite undanskymt badställe, ett kafé som är nytt för säsongen eller en sevärdhet. Packa elbilen, och sedan bege oss iväg för en dag fylld med sommarlov.

Komma hem med självtorkat, trassligt hår, nya fräknar, sand lite överallt, ett kladdigt glasspapper i fickan. Kanske med ett oväntat loppisfynd, en nybakad limpa till nästa dags frukost och kameran fylld av minnesbilder.

Det är klart att verkligheten inte är så här instagramperfekt hela tiden. Ibland är det bara grått och kallt, ibland vaknar halva familjen på fel sida, någon trampar på något vasst, någon annan är inte sugen på något annat än gaming, vi glömde att packa badkläderna och tre fjärdedelar av familjen är gravt osugna på loppisar. Sånt händer, och ibland ännu värre saker så klart. Vi har absolut haft både bilhaverier och besök på akuten under våra somrar på ön.

Men. I det långa loppet, och på det stora hela, är det så här jag kommer att minnas våra gotlandssomrar när barnen var små. Och jag hoppas innerligt att det är så de kommer att minnas dem också.

Jag kräver inte mer än så här. Svensk sommar, jag älskar dig!