Begreppet ”kluvna känslor” har fått ett nytt ansikte, i form av EU-valresultatet.
Å ena sidan – så otroligt glad över det svenska resultatet och att de mest klimatambitiösa partierna gjorde succé medan SD backade, det är en sån lättnad! Å andra sidan – förtvivlad över att nationalistiska och högerextrema partier gick fram starkt i Europa och nu sitter på många, många fler mandat i EU-parlamentet än tidigare (och dessutom främst på bekostnad av de gröna partierna). Det känns så historielöst, kortsiktigt och oansvarigt att rösta fram vad som i de flesta fall är närmast klimatförnekande partier mitt i en klimatkris. Och backar EU, backar världen.
Så kluvna känslor it is. (Men så ofantligt skönt att äntligen känna sig lite stolt över att vara svensk igen. Det var längesen sist.)
Jag har läst en del analyser som menar att det i många fall är missnöjesröster, det vill säga att väljarna i olika länder inte är nöjda med sin nuvarande regering – och att missnöjesröster ofta landar hos populistiska partier. I det ljuset blir ju det svenska valresultatet intressant – är det också missnöjesröster, fast med det snudd på klimatförnekande och ganska populistiska styret vi har? Jag är i alla fall missnöjd med vår vettlösa regering, så för all del.
En annan analys är att vi befinner oss i oroliga tider nu, och då är det – tyvärr – logiskt att nationalistiska partier går framåt. Många ”ser om sitt hus” när det stormar i världen, och när högerextrema partier då pratar om att stänga gränser, stoppa flyktingar och värna om våra nuvarande (fossila) industrier och transporter så är fler än vanligt mottagliga för det. Ledsamt, men sant.
Jag känner mig lite urkramad efter detta val, även om jag gläds åt det svenska valresultatet. Det känns också deppigt att bara varannan röstberättigad svensk ansåg att detta ödesval var värt att bry sig om. Vi måste börja uppfostra nya generationer av medborgare som bryr sig. Annars kommer demokratin att urholkas väldigt, väldigt snabbt (och det blir läskigt enkelt att styra val genom att mobilisera vissa intressegrupper, om få röstar).
Hur känner ni efter denna nervpärs till val? Är ni också trötta? Lättade? Och lite ledsna, på samma gång?
Känner lite som du. Glad att både V och MP gått fram i Sverige och att SD backar. Samtidigt oerhört ledsen och upprörd över att de högerextrema partierna växer så i många europeiska länder och också att SD vann i skolvalet dvs näste generation.