Innan sommaren fick jag, Maria Lagerman och Malin Jensen i uppdrag att skapa en hållbarhetsutställning som kunde visas på Formex nu i augusti. För roligt att tacka nej till förstås, och en riktigt intressant utmaning. För hur gör man egentligen en utställning om hållbarhet mitt i en mässa som trots allt är proppfull av nyproducerade prylar – där vi dessutom ska visa upp en massa produkter – på ett trovärdigt sätt?
Egentligen är det ju upp till andra att avgöra om vi lyckades, men jag tänker att jag kan förklara hur vi resonerade och berätta om alla delar och teman – både för att förklara närmare för er som besökt mässan och för er som inte varit där.
Namnet: Hållbart?
Utställningen i sin helhet. Alla foton: Maria Soxbo
Vi kände direkt att vi ville adressera hur svårt och komplext hållbarhet är, och att det råder så delade meningar om vad som är hållbart och inte. Som vi skriver i utställningstexten:
Alla pratar om hållbarhet. Och alla menar olika saker.
För någon är det hållbart med återvunna material. För en annan att lokalproducera. För en tredje, fjärde och femte att använda naturmaterial, skapa arbetstillfällen eller göra om det som redan finns till något helt annat.
Alla har en poäng – men vem har egentligen rätt?
Och vid sidan om alla dessa tolkningar står ytterligare en person och ifrågasätter om världen verkligen behöver en till stol? Skål? Sänglampa? Oavsett var, hur och av vem den är tillverkad.
Oavsett om man är designer, inköpare, driver butik, är journalist eller helt enkelt medborgare och konsument så ställs vi hela tiden inför olika val – och behöver då förhålla oss till hållbarhet.
Material och matta
Själva utställningen består av totalt nio bord, en för varje bokstav – inklusive frågetecknet. Vi ville jobba med mycket färg för att komma ifrån bilden av att allt som har med hållbarhet att göra måste se ut på ett visst sätt, och för att det skulle tilltala Formexbesökaren. Poängen här är ju att så många som möjligt ska se utställningen!
Några små hästar av spillträ – och en närbild på materialet ReBoard som vi byggt av.
Vi bad om mässans vassaste material ur hållbarhetssynvinkel förstås, och det blev ReBoard, ett material gjort av pappersfibrer som då kan återvinnas helt (till skillnad från tex kapa-skivor) och som tillverkas i Norrköping och trycks i Västerås/Stockholm – vilket innebär relativt korta transporter. Materialet användes sen för att bygga de totalt nio borden i olika höjder.
Mattan i montern är den klassiska mässmattan, som består av kvadrater som läggs ut på golvet och hyrs in medan mässan pågår. Sedan plockas de bort igen, och används på någon annan mässa. Delningsekonomi! Vi ville att även golvet skulle vara färgstarkt, så vi valde ut mattkvadrater i grönt och blått som lades i ett mönster.
9 bord – 8 aspekter av hållbarhet
L för Livscykelanalys och B för Banbrytande innovationer.
Varje bokstavsbord representerar en aspekt av hållbarhet, som vi ville belysa.
- H – hantverk
- Å – återbruk
- L – livslängd
- L – livscykelanalys
- B – banbrytande
- A – ansvar
- R – resurssmart
- T – tidlöst
Genom att plocka isär hållbarhetsbegreppet i dessa olika delar så kunde vi välja ut och visa produkter från företag som var bra på just den aspekten – och samtidigt belysa att det ena varken behöver inkludera eller utesluta det andra.
Två exempel:
Rostfria bunkar och mått, både nya och begagnade. Slitstarka fårskinn och begagnade glasburkar. Och nya respektive renoverade gjutjärnspannor från 1960- och 1980-talet.
- På livslängdsbordet visar vi bland annat olika bunkar, skålar och husgeråd i rostfritt stål. Att producera saker av metall är energikrävande, och det är inte alls säkert att en livscykelanalys för en klassisk köksbunke skulle se jättebra ut. Men – den håller å andra sidan i en evighet. Den är närmast oförstörbar, och behöver inte ens underhållas mer än vanlig disk. Det gör den motiverad att producera, just för att den har en så enorm livslängd. Vi tog också med rostfria bunkar vi hittat på secondhand, för att visa hur en bunke som kanske slitits på i 50 år nästan ser helt ny ut. (Och det visar ju också att vi inte bör producera stora volymer av nya metallbunkar och mått, eftersom de också finns på secondhandmarknaden – just för att de är så långlivade.)
Vackra, handgjorda träskor.
- På hantverksbordet visar vi bland annat träskor från nya svenska företaget HOL Studios/Träskofabriken. De är gjorda i läder, och skulle man bara granska materialet så får det inga bra klimatpoäng – läder kommer ju från samma djur som kött, och vi vet ju alla att kött är det sämsta du kan äta för klimatet. Men, så länge det finns en köttindustri ska vi självklart ta hand om lädret (något som absolut inte görs överallt idag), och till skor är läder dessutom ett väldigt passande och slitstarkt material som åldras vackert. HOL gör dessutom också skor i samarbete med Remake Stockholm av återbrukade material.
Hantverksprodukter är inte per automatik helt hållbara med andra ord, men hantverk lägger grunden för kvalitet och längre livslängd. Allt som håller länge är inte heller gjort av klimatsmarta material, men ibland är materialet motiverat just för att det ger förutsättningar för närmast evig livslängd.
Vi lyfte också korgen – som ALLTID är handgjord, helt enkelt för att det inte finns maskiner som kan fläta korgar. I utställningen visade vi näver, en halvfärdig korg i spån och en färdig näverväska – allt från grymma Emma Dahlqvist.
Så där jobbar vi oss genom de olika borden, med texter om varje tema.
Secondhand och återbruksdesign på återbruksbordet.
Vi berättar om Återbruk (och skillnaden gentemot återvinning) genom att både lyfta secondhand och genom att berätta om olika företag som utgår från återbrukat material – hotell-lakan blir tygkassar, skinnjackor blir kuddar och glasflaskor blir vaser.
De olika delarna (förenklat) i en livscykelanalys.
Vi lyfter de olika delarna av en Livscykelanalys olika delar (material, produktion, transport, användning och avfall) genom att exemplifiera varje led med produkter som utmärker sig på det området – från doftljusföretaget som arbetar med refiller till tapetföretaget som har egen fabrik med vattenreningsverk och textilföretaget som valt att arbeta med lin och helt väljer bort helvita produkter för att komma ifrån blekmedel och kunna minska de skyddande plastförpackningarna.
Banbrytande design, från spillminimala trävaser till rengöringsmedel med bakterier till 3d-printade vaser av hushållsplast.
Vi pratar om de Banbrytande innovationer som skapar allt från rengöring med hjälp av naturens bakterier till vasdesignen från Hve me over som utnyttjar ALLT trä i träbiten så att det enda spill som skapas är lite sågspån från de olika kapningarna.
Ansvarsbordet, med allt från handgjorda borstar till Svanenmärkta pärlor och vettigt kaffe.
Vi berättar om olika sätt att ta Ansvar på, allt från social hållbarhet i form av exempelvis arbetstillfällen för människor långt från arbetsmarknaden till ekologiska och svenskproducerade livsmedel, Svanenmärkta pärlor och medveten arkitektur – och dessutom ansvarstagande kommunikation och hur den kan se ut.
R som i resurssmart. Med pallen Lilla Snåland mitt på bordet.
Vi diskuterar vad som är Resurssmart genom att lyfta olika material och hur de används, allt från svensk ull (som ännu inte används i full utsträckning utan kastas/bränns medan vi importerar utländsk ull) till bivax, trä, tvål, textil och skinn.
Tidlös design i form av en klassisk ljusstake från Paradisverkstaden som sett likadan ut i många, många år.
Och vi lyfter Tidlöshet genom form och design som håller långt längre än trendvindarnas kast, och som aldrig riktigt blir omoderna. Det man inte tröttnar på eller dömer ut som otrendigt får ett längre liv.
Alla upptäckte säkert inte att borden var bokstäver eftersom de är så stora och man inte ser dem rakt uppifrån, men för den som är nyfiken på helheten filmade jag hela montern från en skylift här!
Egentligen skulle jag vilja kopiera in alla våra utställningstexter här också så att ni får läsa, för vi lade så mycket tid och kraft på dem – men då skulle detta bli en roman. Så det får nog vara, men som ett exempel finns meningen Vi kan inte heller shoppa oss ur klimatkrisen med – då anar ni kanske vilken typ av budskap vi ville förmedla.
Men frågetecknet då?
Som ett julklappsbord att fundera kring.
Vi ville döpa utställningen till Hållbart? med ett frågetecken för att att faktiskt uppmana besökarna att ställa fler frågor, att inte ta hållbarheten för given utan ständigt ifrågasätta. Och på frågetecken-bordet står en rad olika produkter inslagna i papper och med olika etiketter. Made in …? Made by …? If worn … och så vidare, för att påminna om att vi faktiskt behöver ställa oss frågor om allt från vem som faktiskt gjort produkten (och under vilka villkor) till vad som händer med produkten när den är utsliten. Vi avslutar med en lista:
- Är ett köp nödvändigt, eller kan jag hyra/låna/använda det jag redan har istället?
- Är det här en produkt som förtjänar att existera på marknaden?
- Var och hur är den producerad?
- Av vem – och under vilka arbetsvillkor?
- Vilket/vilka material har använts?
- Kommer den att hålla över tid – både vad gäller design och slitstyrka?
- Vad händer om produkten går sönder, kan den repareras?
- Vad händer när produkten är uttjänt, kan materialen tas om hand?
Det har varit otroligt utmanande och roligt att jobba med den här utställningen, och vi har så klart inte kunnat ta upp precis alla idéer, vinklar och tankar vi spånade fram i början – det fanns det varken utrymme eller tid för. Men, utifrån de förutsättningar vi hade – och de helt fria tyglarna, tack för det Formex! – så känner vi oss väldigt nöjda med hur helheten blev. Vi har sett många besökare fota av alla våra informationsskyltar, och det är det bästa och viktigaste betyg vi kunde få – att de som sett utställningen vill vara säkra på att inte glömma vad de lärt sig.
Några av beståndsdelarna till VERKs möbler, från egna skruvar till det första helsvenska möbeltyget i ull på marknaden på många år.
Jag tror jag berättat om det mesta nu, men om ni undrar något – fråga gärna!
