Drygt en vecka kvar till årets största shoppingdag, Black Friday. Detta hetsiga fenomen som uppfanns redan på 1960-talet, men som etablerades i Sverige 2013. Sedan dess har vi alltså ägnat ett decennium åt att överkonsumera lite extra vid den här tiden på året.
I det här inlägget tänkte jag spalta ner hur jag själv känner kring de argument som dyker upp kring Black Friday. Kanske tycker ni annorlunda, kanske bekräftar jag er i era tankar – oavsett hoppas jag att ni får med er något av det här inlägget.
Om att man ändå ska köpa julklappar …
Det vanligaste argumentet mot att bojkotta Black Friday är förstås att det lackar mot jul. Har man ändå en massa julklappar att köpa känns det rimligt att passa på när priserna är lägre, särskilt som man då också kan vara ute i god tid.
Och ja, om nyproducerade klappar är det enda alternativ man kan tänka sig förstår jag resonemanget. Däremot kan jag inte riktigt förstå behovet av att köpa en massa nya grejer i julklapp? Det finns ju massor av alternativ!
Så min tanke är att Black Friday är en perfekt påminnelse om att det är dags att börja fundera på julklappar – det vill säga börjar leta på secondhandmarknaden, börjar tillverka eventuella hemgjorda klappar, börjar klura på roliga upplevelser, smarta medlemskap och andra hållbara idéer. Gott om tid är alltid en bra grej.
Om att om plånboken är tunn så är Black Friday enda möjligheten
Många påpekar att Black Friday är enda chansen på året då låginkomsttagare kanske har råd med det som annars är utom räckhåll. Och jag har full förståelse för det, så klart – och kommer heller aldrig att rikta klimatkritik mot en låginskomsttagare överhuvudtaget, eftersom överkonsumtion inte är möjligt om man har ont om pengar.
Men återigen, nyköpsnormen är stark. Vad är det som absolut måste köpas nytt, och därför bara kan inhandlas på Black Friday? Visst, strumpor och underkläder samt förbrukningsvaror som schampo, diskmedel och målarfärg är smart att inhandla när de kostar mindre än vanligt om ekonomin är tajt. Men kläder, inredning etc – varför måste det vara nytt?
Att handla begagnat är nästan alltid billigare än att handla nytt, även när det nya är på rea. Och på begagnatmarknaden finns allt, från smartphones till vinterjackor, soffor och sängkläder. Det finns helt enkelt väldigt få anledningar att köpa helt nyproducerat, oavsett storlek på plånboken. (Även om jag förstår att en förälder som alltid handlat begagnat av ekonomiska skäl kan längta efter att få ge sitt barn något helt nytt.)
Och återigen – det är inte låginkomsttagarens behovsköp under reatider som är problemet. Det är medel- och höginkomsttagarens onödiga köp för att det är billigt.
Om klimatet som inte bryr sig
De som argumenterar för att det inte spelar någon roll om man handlar på Black Friday eller i mitten av februari, utsläppen är desamma, har förstås rätt. En nyproducerad grej är en nyproducerad grej med allt vad det innebär, oavsett datum och rabatt.
Däremot signalerar våra köp på Black Friday att denna ”högtid” är viktig för handeln, och ska behållas till varje pris. Och den signalen vill åtminstone inte jag skicka, så därför håller jag mig medvetet borta från så mycket konsumtion jag kan under denna dag (och vecka, Black Week). Jag vill inte bidra till köphetsen, överkonsumtionen eller normen att allt ska vara a) nytt och b) billigt.
Om att handeln behöver denna dag
Det beror helt på hur man ser det. De stora aktörerna räknar förstås kallt med att Black-perioden blir en försäljningssuccé och planerar sina inköp efter att maxa förtjänsten då. Men för små aktörer är det inte alls lika lätt. Där ligger förstås julen som en förhoppning om extra intäkter, men att dras med i det stora Black Friday-racet mot aktörer som är mycket större och har mer marknadsföringsresurser är inte alls enbart positivt för den lokala handeln.
Det här delade Hållbara Sara en artikel om från Norrbottenskuriren. Tyvärr är den låst, men den belyser just hur den lokala handeln tvingas sänka sina priser (och då slakta sina egna marginaler) för att inte helt spelas ut under reaperioden. Varor som kanske hade kunnat säljas till fullt pris för att de är perfekta julklappar slumpas nu bort i förtid till priser som de små aktörerna kanske egentligen inte har råd med.
De stora aktörerna borde ta ett större ansvar för att inte driva överkonsumtion, de små aktörerna borde få en större chans att faktiskt skapa hållbara affärer.
Så gör jag
Slutligen då, hur resonerar jag själv. Jag avprenumererar på alla typer av nyhetsbrev och liknande (reklam-sms är mitt värsta) som hetsar om Black Friday-kampanjer, de förtjänar inte att finnas i min inbox. Väldigt skönt, bättre ju mindre företagsreklam som når mig tänker jag.
Jag brukar ibland dela BRA grejer företag gör som är anti-Black Friday, tex som erbjuder reparation av produkter istället för rabatt på nyköp, som skänker all vinst till välgörenhet eller som stänger helt denna dag för att markera att de inte vill vara en del av det. Den typen av aktiviteter lyfter jag gärna, som inspiration till andra företag.
Men annars? Tja, jag ser det som vilken fredag som helst, som kan tillbringas på andra ställen än i butiker. I skogen, med vänner, hemma i soffan med en bra bok. Det går utmärkt att ställa sig utanför denna shoppingkarusell, om man vill.