Ingen kan ha missat den gångna veckans globala reaktioner på George Floyds död. Med anledning av detta blir veckans hållbara svep helt vigt åt antirasism, blacklivesmatter-rörelsen och hur vi går vidare från detta. Hur ska vi göra för att den här veckan inte bara ska bli en fotnot i historien, utan början på slutet för systematisk rasism?
Jag har ägnat veckan åt att lyssna, läsa på och reflektera, och därför har det varit lite stiltje överallt förutom i mina instagram stories, där jag delat så mycket läsvärt jag kunnat. Nu vill jag samla en del av det här.
Det här blir ett rekordlångt inlägg, och så får det bli. Jag hoppas det kan bidra med lite vidareläsning, nya konton att följa och ökad kunskapsspridning. Jag fortsätter att suga åt mig information, bli mer upplyst och framför allt medveten om mina egna privilegier. Men – vi får ju inte låta det stanna vid att bara vidareutbilda oss själva, den ökade kunskapen måste ju leda till någon form av förändring också. Jag vill hemskt gärna göra MER, och tar tacksamt emot tips på hur jag kan hjälpa till.
En tidslinje
The Root har gjort en informativ tidslinje över några av alla de händelser som lett fram till det uppror som nu äger rum i USA. Med start i augusti 1619 är det en brutal snabbkurs i rasism. För mer bakgrund till vad som sker, följ Amat Levins konto @svarthistoria på instagram.
Poddar & poddavsnitt
Att lyssna tänker jag är bland det viktigaste en privilegierad person kan göra. Förstås på människor omkring oss, men också genom poddar för att få nya perspektiv och ökad kunskap utan att belasta någon som måste ”lära ut”. Här kommer några poddtips:
Raseriet av Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby. Följ på @raserietpodden.
Kan vi prata om vithet av Lovisa Fhager Havdelin och Barakat Ghebrehawariat.
Även följande poddar (bland många andra) tar upp George Floyd och BLM-rörelsen i aktuella avsnitt:
Brita och Parisa av Brita Zackari och Parisa Amiri (i veckan har två avsnitt släppts, missa EJ – framför allt inte slutet i George Floyd och dominoeffekten).
Det skaver av Cassandra Klatzkow, Elsa Ekman och Nadia Kandil.
The Daily av Michael Barbaro (flera avsnitt).
Unlocking us med Brené Brown.
På Spotify finns också en playlist – Röster om Black Lives Matter – med många fler lyssningstips.
Veckans SoMe-tips
Denna veckas händelser fick mig att inse hur otroligt homogent mitt sociala medie-flöde är. De allra flesta jag följer är vita, privilegierade människor som gått all in för en passion i livet. Mat, inredning, trädgård, skönhet, träning. Precis som jag, med andra ord.
Men det kan omöjligt vara så att enbart vita människor är intresserade av att omsätta sin hobby i ett inspiratonskonto i sociala medier? Jag efterlyste därförtips på konton som drivs av poc (people of color) för att få in mer mångfald i mitt flöde, men det blev snabbt uppenbart att de konton som de flesta följer istället handlar om aktivism.
Jag lyfte ett resonemang kring detta på insta stories (sparat i höjdpunkten BLM), där jag lade fram en teori om att många poc varken kan eller vill slösa bort en stor plattform och en stark röst på ett (roligt men) oviktigt ämne. Och det leder vidare till två tankar. Dels hur oerhört orättvist det är, att bloggosfären blir homogent vit för att alla icke-vita talanger, kreatörer och experter på dessa ämnen har händerna fulla med att bedriva en kamp som vita slipper. Och dels hur bisarrt det är att så få av oss som är vita känner samma ansvar att använda våra stora plattformar för att lyfta orättvisor i samhället.
Under den här punkten vill jag i alla fall lyfta en lång rad konton, både inom aktivism och inom andra ämnen, för större mångfald i våra flöden. De flesta har jag fått skickade till mig i DM på instagram – TACK alla ni som tipsat! Och hörni, hjälp mig gärna att fylla på med fler i kommentarerna. Jag uppdaterar mer än gärna dessa listor så att fler kan hitta nya konton att följa. (Och ja, det är mestadels kvinnor. Men så ser ju även den vita bloggosfären ut.)
Övre raden från vänster: @asabea, @camillahamid, @monikakichau. Mittersta raden från vänster: @fixasjalv/@mammasanningar, @action4humanity_se, @zeinaskitchen. Nedre raden från vänster: @antoniabellskog, @_studioin_, @chrystelleeriksberger
1. Mat & bakning
@zeinaskitchen / Zeina Mourtada. En av Sveriges största matbloggare.
@camillahamid / Camilla Hamid. Bakdrottning med app och podd i bakfickan.
@sweetpotatosoul / Jenné Claiborne. Vegansk kock och stor matinfluencer i USA.
@pickuplimes / Sadia Badiei. Kanadensisk kock boendes i Holland, som lagar växtbaserade recept.
@grandbabycakes / Jocelyn Delk Adams. Amerikansk tv-kock och bakbloggare.
@simonamuntean_ / Simona Muntean. Kokboksförfattare och receptkreatör med bakning som specialitet.
2. Inredning, diy & trädgård
@fixasjalv / Vivi Wallin. Fix, tips och hacks för i princip allt i livet.
@_studioin_ / Atta Ring & Maja Furenberg Ring. Inredningsstylister och designers.
@antoniabellskog / Antonia Bellskog. ”Hemmakär odlingstoka” med hundar och höns i Dalarna.
@justinablakeney / @theJungalow /@justinablakeneyhome / Justina Blakeney. Mönstermaxad designer och konstnär.
@19birds / Leeloo Mingissiyeva. Inredningsdesigner med minimalism i fokus.
3. Mode & skönhet
@monikakichau / Monika Kichau. Stylist och modevetare med kärlek till återbruk. (Missa inte ”BLM” bland hennes höjdpunkter!)
@chrystelleeriksberger / Chrystelle Eriksberger. Sociala medier-konsult och stilprofil.
@alejandracerda.co / Alejandra Cerda. Bloggar om hållbart mode, minimalism och skönhet.
@saniaclausdemina / Sania Claus Demina. Stylist och skodesigner.
@angelacarrascoswe / Angela Carrasco. Garderobsakuten, med fokus på mode och miljö.
@victoria.p.henry / @henryrude / @victoriahenrystudio. Victoria Henry. Malmöbaserad mode- och accessoardesigner.
@thatstylenomad / Sandra N. Stilinspiratör som bor i Sverige, men är född i Finland med rötter i Nigeria.
@rajni_jacques / Rajni Jacques. Modechef på Allure, som också skriver om barn och politik.
@ada_oguntodu / Ada Oguntodu. Modeinfluencer baserad i Skottland.
@stylemesunday / Natalie Lee. Om mode, skönhet och livsfilosofi i London.
@reborn_vintage / Reborn Vintage. Vintagebutik med handplockad secondhand för kvinnor, barn och hem.
@bynutie / Nütie Mehmed. Couturedesigner i Varberg.
@beatrizandersson / Beatriz Andersson. Beauty advisor för Chanel.
@thatstylenomad / Sandra N. Superinspirerande stilkonto med mycket färg.
4. Föräldraskap, livsstil & barn
@asabea / Asabea Britton. Folkbildande barnmorska och mamma.
@curlydoula / Opokua Britton. Sjuksköterska och doula.
@mammasanningar / Vivi Wallin. Roligt och träffsäkert om föräldraskapet.
@mixedgrillbanjul / Joanna Lemnelius. Designer med eget märke, utsedd till Årets fashionmama av Mama 2019.
@vildabarn / Maria Borda-Jaklin. Antropologiska perspektiv på föräldraskap.
@latonyayvette / LaTonya Yvette. Brett livsstilskonto om stil, familjeliv, föräldraskap och välmående.
@neasmammatek / Nea. Ett holistiskt perspektiv på graviditet och föräldraskap.
@kijaperfect / Kija Habibzadeh. Brett livsstilskonto om föräldraskap, träning och livet.
5. Opinionsbildare & aktivister
@lovettejallow / @actions4humanity_se / Lovette Jallow. Prisbelönt aktivist och föreläsare om mänskliga rättigheter.
@fardosa.official / Fardosa Abdalla. Före detta lärare som grundat det svenska kvinnonätverket Fardosa.
@vardagsrasismen / Paula Dahlberg. Lyfter rasism i Sverige, och har även samlat följtips i en höjdpunkt på instagram.
@gurgin / Gurgîn Bakircioglu. Tidigare SR-journalist som lämnade ekorrhjulet och utforskar en mer hållbar livsstil i husbil.
@zhaabowekwe / Tara Houska. Miljöaktivist och amerikansk urinvånare.
@vanessanakate1 /@amillionactiviststories / Vanessa Nakate. Grundare av A million activist stories.
@yenielvera / Yenie. Feministiskt och antirasistiskt konto från Yenie i Östersund.
@ensvartfeminist / Betlehem Isaak. Betlehem kämpar för ökade rättigheter för kvinnor, svarta och minoriteter.
Veckans youtubeklipp: Normalizing silence in Swedish society
Detta TED-talk av svenska aktivisten Lovette Jallow är 14 minuters måste-tittning, för att få kopplingen till svenska förhållanden. Följ också Lovette på @action4humanity_se, och backa gärna hennes aktivism med en slant (swish 1234206280).
Veckans Netflix
Jag har inte hunnit se alla dessa själv ännu, utan har samlat på mig tips under veckan som gått. Men alla dessa filmer och serier står nu på min att se-lista, och förhoppningsvis även på era.
1. Fängslad: Historien of Kalief Browder.
Serie om unge Kalief Browder som satt tre år i fängelse för ett brott han inte hade begått.
Miniserie baserad på verkliga händelser om mordet på en vit, kvinnlig joggare i Central Park 1989 och om de fem svarta unga män som blev falskt anklagade för mordet.
3. 13th.
Dokumentär om kriminaliseringen av svarta i USA och intagningen i fängelser.
Sex avsnitt om hur en aktivist försöker ta reda på sanningen om mordet på Malcolm X, årtionden efter hans död.
5. Explained: The Racial Wealth Gap.
16 minuter om hur århundraden av orättvisor skapat stora välståndsklyftor mellan svarta och vita.
Flera säsonger om hur ickevita studenter hanterar vardagen på ett universitet.
7. LA92.
Dokumentär om Rodney King-rättegången, och om upproren efter domen.
Serie om en smitningsolycka där en polis är inblandad och om hur detta tystas ner.
Boktips för barn
Utmärkta barnboksbloggen Barnens boktips har en hel kategori som heter Representation, där massor av barnböcker som erbjuder mångfald recenseras. Ett perfekt ställe att botanisera inför sommarlovet, inte minst för oss vita familjer vars barn alltid är representerade i barnlitteratur.
Boktips för vuxna
Det finns förstås oändligt med böcker på temat, men en kompis tipsade om en lista som ser lovande ut och som kan hittas här. När den är avbockad finns det hundratals (!) fler tips här.
Jag vill också tipsa om Timbuktus bok En droppe midnatt, som jag av en slump är mitt i för tillfället.
Och klimatet då?
Nu fick veckans hållbara svep som sagt ge plats åt antirasism, men det finns kopplingar till klimatet också. För tre år sedan arrangerades till exempel en demonstration på en av Londons flygplatser för att lyfta hur klimatförändringar och luftföreningar drabbar svarta människor i större utsträckning än vita.
Majoriteten av de länder som spås att drabbas hårdast av klimatförändringarna har en icke-vit befolkning, medan de 10% av världens befolkning som står för 50% av utsläppen förstås bor i västvärlden (och alltså mest troligt är vita), enligt Oxfam.
I många länder är den svarta delen av befolkningen också den fattigaste, vilket innebär att de tvingas bo i de mest utsatta områdena – nära fabriker, flygplatser och liknande. The Guardian skrev om detta för tre år sedan, väl värt att läsa än idag.
Till sist: Det här är inte min kamp, och jag är ödmjuk inför att det här inlägget förmodligen inte hade sett likadant ut om jag själv hade varit svart. Jag är medveten om hur privilegierad jag är (på många sätt), och jag kommer aldrig att kunna förstå hur många tillfällen i livet som hade sett annorlunda ut om jag inte hade varit vit.
Med det här inlägget vill jag bara försöka använda min plattform för att bidra till kunskapsspridningen, och dela med mig av alla de tips som kommit i min väg de senaste dagarna. Som vit måste jag själv ta ansvar för att utbilda mig i de här frågorna istället för att begära att någon annan ska lägga tid och energi på att upplysa mig, men jag tänker att inget hindrar mig från att underlätta för andra att hitta samma information.
Om ni som läser har fler förslag på hur jag kan bidra till ett mer inkluderande samhälle, maila mig gärna! Och tack för att ni läste ända hit.
Michelle Obamas bok är läsvärd och även Niceville, som trots att den utspelar sig för några decennier sen är berörande.
Tack. Du gör något! Så många fina tips.
Tack för ett mycket bra och viktigt inlägg!
Tack för alla tips!
Nej det är inte din kamp. Det är en kamp som förs på grund av dig. På grund av det som vita inte bryr sig om eller tänker på eller ens vill veta. Och hur mycket tänker du på detta nu, i sensommarens sista veckor? Blev det bara nåt som ryckte tag i dig ett tag när det brann som värst och mest synligt i USA? Eller blir det något mera?
Svarta människor har levt med detta i århundraden. Vi lever med det nu. Här. Vill du lite aning mer förstå eller få nånslags insikt i Afrika så lär om kontinentens historia. För vi svarta afrikaner kommer från en hel kontinent. Vi har så mycket som skiljer oss år i kultur, historia och allt möjligt. Vi är inte bara ”svarta” lika litet som jag antar att ni alla är bara ”vita”. En svensk och en grek, en tysk och en polack ni har alla er egen identitet. Så är det med ”svarta” också. Det vi har gemensamt är era fördomar mot oss och om oss som grundar sig på vår hudfärg. Att ni gör en grej av att vi inte ser ut som vita. Och ändå ser vi olika ut, om vi härstammar fån östra eller västra Afrika, från norra eller södra osv. Precis som en spanjor inte ser ut som en svensk och en polack inte ser ut som en fransman. Det finns alla sorter i mitt hemland, rika, fattiga, onda och goda. Det vi har gemensamt är som sagt dina fördomar om oss, bland annat i det att du gör en lista på svarta (eller människor som inte är vita europeer) som man kan följa…hur konstigt är det? Vi är svarta i min familj men vi läser och ser på filmer och inspireras av vem vi vill, vi eller svart eller från Indien eller vem som vi stöter på. Jag hopps att du en dag fattar att det hela går djupare än vem man följer, vem man inspireras av. Det handlar om nåslags grundstrukturer av rasism som tillslut tog över en stor del av världen genom kolonialism och som har behållit den sedan dess. (Ah, min svenska haltar alltid mer när jag vill förklara viktiga saker. Hoppas jag inte låter oförskämd i detta.). Lär om Afrikas historia. Pottery in West Africa thousands of years older than pottery in Europe till exempel. In Mali (bla). Och när vita hittade speciella fornlämningar som tex Great Zimbabwe eller konstverk i brons i Benin sade de att svarta kunde inte göra detta utan att det en gång måste bott vita där som tex byggde etc. Mängder av Afrikas historia stulen av bland annat britter och finns på deras museum (ofta också i magasin till glädje för nobody) Afrika mest muntlig tradition, men man kan se historia som berättas i föremål, i konst etc. Alla liv borde vara okränkbara. Från första celldelningen till graven. Vi börjar alla våra liv som ”cell-klumpar” oavsett om vi blir vita eller svarta. Liv är liv och skall värnas och vördas. Black lives matter, Me-too och alla sådana saker spårar så lätt ur och blir mera bråk och oväsen och dumheter och död än vad de gör gott. Människor med behov av att ställa till oväsen, bruka våld, känna makt över andra förstör sådana goda och livsviktiga initiativ så ofta. (OBS menar INTE att du skulle vara sådan!!!) Men vem talar om Me-too idag? Vad blev det av detta? Svartas situation i världen och genom en del av historien är inte en ”mode-fluga”, inte kvinnors utsatthet i förhållande till sluskiga karlar heller. Inte heller hjälper man svarta eller kvinnor eller någon genom att skjuta folk, bränna och förstöra. Ödmjukhet och kärlek är det enda som kan förändra vår värld till det bättre. Våra erfarenheter skiljer sig åt, så är det bara. Vi svarta i Sverige har svårare att få arbete tex oavsett våra meriter från tex universitet. Min syster har hög examen (från Sveriges äldsta universitet) men får inte komma på intervju ens till de arbeten hon söker . Hon talar flera språk, har god insikt i flera kulturer och som sagt en mycket gedigen utbildning. Hon skulle flytta hem eller till en plats där det finns många svarta men corona kom i vägen. Men i Sverige spelar henns meriter ingen roll. Hon har ett ”konstigt namn”, krulligt hår och brunt ansikte, så ser det ut. Min väninna ombads att skaffa annat arbete för patienterna på den vårdcentral där hon arbetade ville inte gå till ”Negerdoktorn”…(hon flyttade hem till hemlandet)…listan av erfarenheter kan göras mycket lång. Min bror låstes in i ett kopieringsrum i skolan på lågstadiet av sin lärarinna, kallades ”bantam-neger” av grannar och ja, allt detta slipper du och de dina. Och även om du aldrig skulle tänka dig att vägra gå till ”Neger-doktorn” så kan du fundera på hur det skulle kännas—helt ärligt kännas—att undersökas av en afrikan när du är sjuk. Skulle du anställa en svart? Känner du några svarta? Vad är Afrika för dig? Vad tänker du på? Elefanter? Du behöver inte alls svara på detta. Men jag hoppas du ärligt tänker på sådana saker. Vågar möta dina tankar och känslor ärligt med dig själv och gå på djupet med dem. Där kan förändring ske. Vem som inspirerar dig på instagram spelar ingen roll. Men dina känslor inför svarta (för asiater, för alla ”De Andra”) gör det. Dina reaktioner, dina associationer. Dina inre bilder …
Hej Molly, tack för din kommentar. Jag tänker på Black Lives Matter nästan dagligen, inte minst nu när den uppmärksammade dödsskjutningen av Jacob Blake återigen bevisar att väldigt lite har förändrats. Min blogg har haft semesteruppehåll inom alla ämnen (som du ser), men jag har varit aktiv i instagram stories hela sommaren och delat en hel del om BLM (samlat i en höjdpunkt) vilket jag också vill fortsätta göra. Jag kan självklart alltid göra mer däremot, ingen tvekan om den saken.
Jag hör vad du säger, jag vet att all den strukturella rasism som samhället är infekterat av är orsakat av den etniska grupp jag själv tillhör och jag förstår att jag inte kan fullt ut förstå hur det är att inte tillhöra den gruppen. Men för att börja med dina sista frågeställningar så ja – jag känner svarta personer (mina närmaste vänner är vita, men i bekantskapskretsen finns poc) och jag har blivit undersökt av sjukvårdspersonal med såväl afrikanska som arabiska och asiatiska rötter (vilket jag förstås inte har några som helst problem med). För mig är Afrika framför allt minnen från mitt besök i Zambia för tio år sedan när jag bland annat besökte ett hospice för aidssjuka för att lära mig mer om hur landet försökte bekämpa denna sjukdom genom information. För mig är Afrika också kärnan till människans historia och ursprung, oavsett hudfärg idag, och en del av världen som är skamligt underrepresenterad inte minst i historieböckerna. Här skulle jag gärna vilja se en förändring, nu när mina egna barn går i skolan. Men jag har så klart också helt vanliga turistminnen från resor i Afrika, allt från just elefanter i Sydafrika till bedövande vackra stränder på Seychellerna till fornlämningar i Egypten. Numera tänker jag främst på länderna i Afrika i relation till klimatkrisen, med Saharas utbredning, skördar som slår fel och arter som utrotas – allt med mänskligt lidande till följd. Jag vet inte om du vet detta för jag tror inte du följer mig sedan tidigare, men för fem år sedan var jag med och grundade en organisation som heter Vi Gör Vad Vi Kan, för att hjälpa människor på flykt. De människor vars vägar vi korsade kom från främst Syrien, Irak och Afghanistan, men även från afrikanska länder. Jag är inte aktiv i organisationen längre, och jag säger inte detta för att på något vis framstå som bättre, utan vill bara förklara att mitt engagemang kring antirasism absolut kunde ha tagit mycket mer plats i mitt liv – minst sagt – men det är inte heller plockat ur luften våren 2020 bara för att det just nu är på tapeten.
Jag tror egentligen inte vi säger emot varandra, för allt du berättar om är förstås helt förkastligt och bevis på bevis på det systematiska förtryck som existerat och fortfarande existerar i såväl Sverige som övriga världen. Därav också det här inlägget, för att försöka bidra på det sätt jag kan för att lyfta frågan i min (gissningsvis till största delen vita) läsekrets. Jag inser förstås att svarta inte är en homogen grupp på samma sätt som vita inte är det, däremot tror jag tyvärr att det i rasistiska sammanhang inte spelar någon roll om det är en person från Kenya eller Etiopien eller Namibia – i förtryckarens ögon är hudfärgen allt som spelar roll. Åt båda håll. Rasisten struntar även i om jag är svensk eller dansk eller schweizisk – att jag är vit är allt som betyder något. Att rasismen inte heller bara drabbar svarta eller människor med afrikanska rötter är jag ju också medveten om, därav begreppet poc och tips på konton som drivs av människor med alla möjliga ursprung.
Det verkar dock som att listan på instagramkonton att följa är det du vänder dig främst emot med inlägget, kan det stämma? Ja, kanske landade den fel – det får jag ta åt mig i så fall. Jag skapade den för att jag genuint tror att en stor del av problematiken är just att människor som jag främst följer (/läser om/ser på tv/inspireras av) är andra vita människor. Jag och många andra hamnar, frivilligt eller ofrivilligt, i homogena bubblor, och då är det lätt att blunda för problemen i samhället och lätt att tillskriva egenskaper som ”inspirerande” till just vita människor. Dessutom är risken påtaglig att ”Vi och dom”-känslan bara cementeras. Jag tror starkt på representation och mångfald i alla sammanhang, jag vill att mina barn ska växa upp i en värld där människor med alla hudfärger syns i barnböcker, sociala medier, nyheter (och då inte bara som brottsoffer), maktpositioner, på scener och så vidare. Att normen är mångfald, så att de slipper växa upp i en bubbla av via privilegier utan verklighetsförankring. Någonstans måste vi ju börja, och min tanke med listan var helt enkelt att göra det lättare för mina (mestadels vita) läsare att upptäcka konton utanför algoritmen (eftersom vi annars nästan bara får förslag på konton att följa som liknar det vi redan följer). Kanske missförstod du syftet med listan och trodde att jag vände mig till de av mina läsare som själva är poc med den? Jag får känslan av det när jag läser din kommentar. Tvärtom är den ju tänkt att vidga vyerna för de av mina läsare som ser ut som jag. Jag är genuint ledsen om du tog illa upp av listan, och självklart är det inte heller tänkt att någon ska följa dessa fantastiska konton bara för att de drivs av poc, utan för att de är fantastiskt duktiga på sin grej – matlagning, skönhet, opinionsbildning, trädgård eller vad det nu är. Därför har jag sorterat dem efter ämne. Men om man är matlagningsintresserad – och själv vit – och genom den här listan hittar ett nytt konto att följa, så kanske det i sin tur kan påverka algoritmen att bredda förslagen lite. På sikt kanske vi kan få lite mer mångfald i allas våra flöden på det sättet. Och det tror jag bara för gott med sig.
Hoppas du förstår hur jag tänker, och att jag verkligen är medveten om att jag är privilegierad – jag har försökt betona det i inlägget på alla sätt jag kan. Jag vet att det inte är min kamp, däremot tycker jag att det är mitt ansvar att inte motarbeta den genom att ignorera den. Tystnadskultur är aldrig bra, vare sig när det gäller metoo eller rasism.