#klimatfrukost är en serie influencerfrukostar på olika teman som vi genomför i samarbete med olika partners. Vilka krav vi ställer på de företag vi samarbetar med kan man läsa om här.
Det känns som en livstid sedan, och på sätt och vis var det ju det – vår senaste klimatfrukost ägde rum precis innan pandemin bröt ut. Vårens tre inplanerade frukostar blev inställda eller sköts på framtiden, men nu kunde vi äntligen hålla den första av dem! Förstås med begränsat med gäster, men så roligt att vara tillbaka!
Temat denna gång var framtiden, elen och energin, och vår partner för dagen var Vattenfall! Vi fick kontakt med varandra efter deras superintressanta (men allt för korta) utställning Museum of Fossil Fuels på Fotografiska ifjol. Utställningen utspelade sig i framtiden när allt fossilt bara är minnen och museiföremål – spännande tanke! Det kändes som en spännande utgångspunkt för en klimatfrukost också, och nu fick vi äntligen till det!
Här är panelen! Lasse Ejeklint är klimatcoach för Vattenfall, och tillsammans med Kristina Östman som är sakkunnig inom energi för Naturskyddsföreningen och Svante Axelsson som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige skulle vi snacka om hur vi kommer att leva i framtiden. Kommer alla att kunna ha elbilar? Räcker elen? Hur kommer våra hem se ut? Vilka nya el-beteenden kommer att dyka upp och vad kommer att vara status? Och hur kommer de kommande åren av omställningar att se ut?
Vi höll till på Bee Urban igen, detta underbara ställe uppe på taket mitt i city som är en sån oas med blomsterprunk och stillhet. Vi hade förstås färre platser än vanligt, men är så glada att vi kunde återvända hit.
Två riktiga favoritpersoner – systrarna Linda och Malin bakom Matjord – berättade om den smarriga frukosten, som hade ett äppeltema. Systrarna hade nämligen fått rädda en massa äpplen som ingen tog vara på från Stora skuggan – över 40 olika sorter! – och hade bakat äppelbröd, gjort äppelsmoothie och ljuvliga bakverk.
Och så gästerna förstås! Visst, vi kunde inte kramas, men ÅH så otroligt trevligt att se både bekanta och nya ansikten live igen. Vi är ju så svältfödda på detta! Här Emelie Sundberg, Sarali/Eko_ekonomen och Skillad florals-Nika.
Min klimatfrukostpartner Emma hälsade alla välkomna och sen kunde vi sätta igång.
Så vad pratade vi om? Jo, bland annat att bara vi gör det som krävs nu så kommer framtiden att kunna bli väldigt härlig att leva i. Våra städer kommer att bli mycket mer tysta och lugna när biltrafiken bortprioriteras till förmån för gågator, cykelbanor och andra klimatsmarta transporter. De fordon som blir kvar går på el, så bullret minskar. Vi pratade också om andra fördelar, som att vi kanske jobbar och stressar mindre i framtiden och lever i ett lugnare tempo.
Svante Axelsson berättade också att det finns ett antal städer som gör väldigt mycket spännande just nu, inte minst Oslo! Där har de till exempel påbörjat ett experiment där alla som färdas mycket till fots sedan kan kvittera ut motsvarande sträckor i gratis bussturer. En så otroligt bra idé som förstås utgår från ett hälsoperspektiv för att fler ska röra på sig, men som ju dessutom ger dubbel klimatnytta. Stockholm – ta efter, tack!
Vi fick också lära oss mer om hur elsystemet egentligen fungerar. Kristina från Naturskyddsföreningen berättade om liknelsen med ”elbassängen”, det vill säga den ”pool” där alla olika typer av el som produceras hamnar.
Varje gång vi använder el genom att tända en lampa eller ladda mobilen så får vi el från bassängen, oavsett vilket elavtal vi har valt. Det vill säga vi kan ha ett avtal som innebär att vi valt enbart vindkraft, och då hamnar motsvarande mängd vindkraftsel som vi använder i bassängen. Men den el som faktiskt kommer ur just vårt eluttag är alltså alltid en mix (och det är det som gör att den som har vindkraftsavtal kan tända lamporna även när det inte blåser, eller att den som har solel kan kolla på Netflix mitt i natten). Det betyder inte att det är meningslöst att välja förnybar el, tvärtom! Ju fler som gör det, desto ”renare” blir elen i den gemensamma bassängen.
Lasse från Vattenfall berättade om alla olika elsorter och vad de innebär. Förnybar el (som kommer från sol, vind och vatten), fossilfri el (dit också sol, vind och vatten räknas, men även kärnkraft som är fossilfritt – men inte förnybart) och miljömärkt el (som har någon form av märkning från tredjepart). ”Grön” el är ett lite oklart begrepp, som egentligen inte har någon tydlig definition – men oftast menar man förnybar el.
Vattenfall har en plan som följer Paris-avtalet. Vi ska minska våra utsläpp med 38% till 2030, och vi har en ambition att sänka före utsatt tid. Men vi måste samtidigt se till att alla har tillgång till el och värme. Naturgas är ett mellansteg, inget slutsteg. Jag hade önskat att fossila bränslen aldrig kommit in, men nu är vår ambition att fasa ut det så snabbt det bara går.
Lasse Ejeklint, Vattenfall
Ett dilemma som lätt uppstår nu när världen försöker ställa om är ju att vi byter ut allt fossilt mot till exempel elektriska alternativ, som bensinbil mot elbil. Det är toppen eftersom koldioxidutsläppen då sjunker, men det innebär också att det behövs mer el. Lasse från Vattenfall berättar att elen absolut räcker i Sverige, här har vi ett överskott av elproduktion eftersom vi har ett land som lämpar sig väldigt väl för att producera olika typer av förnybar el.
Men – eftersom vår allt renare elbassäng dels delas med övriga nordiska länder och dessutom också har kopplingar till den europeiska elbassängen (som fortfarande består av rätt mycket kolkraft) så ska vi inte överanvända el, eftersom vi då tvingar in smutsigare el i våra svenska bostäder för att täcka behovet. Komplicerat, eller hur?
Vi använder för mycket el. Normen är att varje hushåll har en eller två bilar som står parkerade 95% av tiden. Något som är ekonomiskt vansinnigt, du lägger enorma mängder pengar på något du knappt använder. Så en lösning är att dela mer. Dela bil med andra i samma bostadshus, i en bilpool, via ditt företag. Du har ju kanske inte en bil för att äga en bil, utan att du behöver transportera dig.
Kristina Östman, Naturskyddsföreningen
Älskar Stefan Nilssons nyfikenhet, han har alltid frågor att ställa. Denna gång undrade han bland annat när tekniken kommer att finnas för att vi ska kunna styra elförbrukningen i våra hem så att vi får så ren el som möjligt. Svaret? Tekniken finns egentligen redan, fast inte så sammankopplat att det funkar som ett helt system.
Det vill säga, det finns till exempel elbilsladdare som kan ställas in så att de laddar bilen när det är som klimatsmartast (och samtidigt billigast, eftersom det hänger ihop), och den typen av teknik finns också utspritt över en del andra hushållsmaskiner. Men – än så länge är det inte så utbyggt att vi kan få ett helt smart hem, där allt ser till att skötas optimalt per automatik.
(Att massor av hushåll över hela landet slår på diskmaskinen exakt samtidigt efter middagen är ett klockrent exempel på hur vi inte ska göra, eftersom elförbrukningen går genom taket under tidig kväll när många kommer hem från jobbet, lagar mat och slår på tv:n. Bättre då att ladda diskmaskinen, men att vänta med att slå på den tills ett bättre tillfälle.)
Sophia/Recovering shopaholics ställde också en så bra fråga: Är det bra eller dåligt att flera stora internationella jättar bygger elkrävande serverhallar i Sverige?
Svaret blev lite delat. Å ena sidan är det bra, särskilt om de byggs i norra Sverige där det inte krävs lika mycket kylning eftersom klimatet är kallare. Att de byggs i Sverige innebär också att de kan drivas med fossilfri el, och det är också bra ur ett globalt perspektiv.
Samtidigt påpekade Svante att dessa stora företagsjättar skulle kunna påskynda omställningen i andra länder, genom att till exempel säga att de ska etablera sig i Polen (som har mycket kolkraft) – men kräva fossilfri el för att göra det.
Vi livesände hela frukosten på Klimatklubbens instagram, men hade lite otur med ljudet på grund av rejäla regnskurar som trummade på taket. Så förlåt, ni som följde oss men hade svårt att höra bitar av samtalet!
Vi pratade också om kritiken som Vattenfall fått av Greta Thunberg nu i början på hösten, eftersom de fortfarande har kolkraft och fossilgas internationellt (men inte i Sverige). Så här svarade Lasse på det:
– Vattenfall har en plan som följer Paris-avtalet. Vi ska minska våra utsläpp med 38% till 2030, och vi har en ambition att sänka före utsatt tid. Men vi måste samtidigt se till att alla har tillgång till el och värme. Naturgas är ett mellansteg, inget slutsteg. Jag hade önskat att fossila bränslen aldrig kommit in, men nu är vår ambition att fasa ut det så snabbt det bara går.
I nuläget importerar vi (galet nog) mängder med sopor från andra länder, som sedan bränns för att värma våra hus. Det här minskar de globala koldioxidutsläppen, eftersom avfallet kommer till något slags nytta trots allt istället för att hamna på deponi. Men – det är dåligt på flera andra sätt. 1) De andra länderna prioriterar inte att bygga återvinningssystem eftersom de blir av med soporna ändå. 2) Mängder av material som skulle kunnat återvinnas för att bli nya saker bränns upp. Och 3) vi bränner material som inte är toppen att bränna – till exempel plast.
Här tycker jag Svante Axelsson sa det så bra, att ”avfall” är inget vi ens borde ha i framtiden. Vi ska bara producera produkter som går att montera isär och återvinna när de är uttjänta, och materialet ska cirkulera om och om igen!
(På bilden: Ida Magntorn, som härligt nog var i stan!)
En annan viktig grej för vår elanvändning är att vi inte bara ska gå från fossil energi till förnybar, utan vi måste också energieffektivisera samhället ordentligt. Vi kan inte ha elprylar som drar enorma mängder energi i onödan, eller som blir varma när de används och då ”spiller” energi.
Därför ska vi inte hålla allt för hårt i frysboxen från 1980-talet även om den funkar än, det är motiverat att köpa en ny (eller nästan ny) frysbox som drar väldigt mycket mindre el för att fungera.
Sol och vind är peanuts om en jämför med energieffektivisering. Glödlampsförbudet – vilket underbart beslut. Jag tror på fler förbud mot dålig teknik, då kommer det att hända saker!
Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige
En intressant grej som Kristina tog upp var att Naturskyddsföreningen försöker frågan om ”vita certifikat”, som handlar om att energibolagen ska ta ansvar för att energiförbrukningen minskar. Detta finns redan i England, Danmark och Frankrike till exempel, och det går att läsa mer om här. Enligt Kristina är det en fråga som få svenska politiker verkar intresserade av att lyfta, så det lär dröja innan vi eventuellt får se att det blir verklighet – men intressant att känna till.
(På bilden: Olivia med den yngsta deltagaren i Klimatfrukostarnas historia – två månader gamla Hedda!)
Jag älskar att det blir så lååånga frukostar – även efter ett långt panelsamtal stannar de flesta kvar för att prata vidare. Här #cykeluppropet i form av Annika/Medveten i stan och Sophia/Recovering shopaholics som pratar med Mia från Vattenfall.
Vår tanke med klimatfrukostarna är ju att samla ett antal kloka människor med hållbarhetshjärtat på rätt ställe och med kanaler att nå ut i på ett och samma ställe, och tillsammans med dem lära oss mer om en viktig fråga. Vår förhoppning är att det sedan ger ringar på vattnet, att vi sår små frön som sedan kan få vingar och nå ännu fler. Det är ett så otroligt trevligt sätt att dela och sprida kunskap på, tycker jag! Här Kajsa Hagelin.
Ja, och jag stortrivs som synes! Den vetgiriga journalisten i mig älskar att få ställa alla frågor jag undrar över och lära mig mer, samtidigt som jag får knyta kontakter med allt fler människor i hållbarhetsbubblan – från influencers som vill påverka i rätt riktning till företag, organisationer och andra aktörer. Älskar mitt jobb när det vankas klimatfrukost!
Så vad vill jag att ni tar med er, om ni läst ända hit? Att el är en viktig grej! Inte bara för att vi ska kunna tända lampan nu när det börjar bli mörkare, utan också för att i princip allt i våra liv kräver energi i någon form. Vi har hela våra liv i en smartphone, som inte bara kräver el för att drivas utan också för att tillverkas och transporteras. Och det är bara ett exempel.
Så om du fick med dig någon ny kunskap från detta, för den gärna vidare! (Och vänta lite med att slå på diskmaskinen ikväll.)
Och tack alla som kom! Tack vare er planteras nu också 30 nya träd! (Vi planterade TVÅ för varje frukostgäst, för att kompensera för att vi inte kunde bjuda lika många som vanligt.)
Superkul att läsa om! Undrar dock hur ni tänker gällande mångfald i inbjudan till klimatfrukostarna? Klimatrörelsen lider ju av en stark vithetsnorm, och om ert mål är att nå ut med kunskapen till fler grupper i samhället tänker jag att det är en viktig aspekt att ta med.
Vi vill SÅÅÅ gärna öka mångfalden i klimatrörelsen, tro oss! Och även ha fler män på plats. Vilka som är på plats hänger ju också ihop med vilka som tackar ja, så helt kan vi ju inte styra det (och vi bjöd förstås både män och POC specifikt för att öka chanserna till mångfald), men har du förslag på personer vi borde bjuda in men kanske missat – tipsa gärna!
Bra!! WWF Sweden Youth är bra på representation, och organisationen MÄN kan också vara några att kolla med, de har ett projekt specifikt om manlighetsnormer och klimatkrisen.
Heja er för att ni tar upp så himla viktiga och smarta saker! El är en jätteviktig grej, men jag hoppas att ni också tog upp naturaspekten från produktionen av förnybar el. I norra Sverige sker just nu stora övergrepp på naturen, dels i den stora utbyggnadsboom av vindkraft, där kilometervis av nya vägar byggs och känsliga skogar med renbete och rödlistade fåglar förstörs för att ge plats åt jätteparker med kraftverk och dels vad gäller vattenkraften. Vad gäller vattenkraften så blev den efterlängtade nationella planen för att förse Sveriges vattenkraft med moderna miljövillkor som kom nu i juni istället ett hårt slag mot våra norrländska vattendrag. Ångermanälven drog det allra kortaste strået; som jag förstått det ser det nu ut som att det kommer att räcka med att vattenkraftsindustrin avsätter 0,1 procent av sin regleringskapacitet där till miljöförbättrande åtgärder?
När man till exempel läser om planen här står det rakt ut att det finns risk för konflikt mellan våra bevarandemål i Natura 2000 områden och vattenreglering till förmån för effektiv tillgång till vattenkraftsel.
https://www.vattenagarna.se/attachments/article/86/Nationella%20planen%20miljöanpassning%20vattenkraften%20Johan%20Kling.pdf
Kanske vattenfall eller någon annan från industrin kan förklara hur det går ihop med att vara ett miljövänligt alternativ?
Det här är otroligt komplexa frågor, men tycker det är viktigt att även de perspektiven lyfts och att inte dessa produktionssätt får grönmålas och stå utom kritik. Klimatsmart för mig är att se till att naturen får en chans att klara de stora klimatförändringar vi redan satt igång, såväl som att sänka våra utsläpp och att utarma våra livsviktiga vattendrag och att inte sätta tillräckligt hårda miljökrav är inte klimatsmart för mig.
Hej Anna, och tack för bra inspel! Det är absolut så att miljö- och klimatmål hamnar på kollisionskurs ibland nu under omställningen tyvärr, och elproduktionen är inget undantag. Vi hann inte gå in så mycket på det under frukosten som vi kanske hade velat eftersom vi hade begränsat med tid och väldigt många aspekter av el att täcka in, men jag är glad att du lyfter det här!
Jag har skickat din kommentar vidare till Vattenfall så att de har möjlighet att svara dig här i kommentarsfältet.
Vi skulle mer än gärna vilja ha en klimatfrukost om land och stad, förutsättningar att leva hållbart och varför landsbygden (och i förlängningen naturen) ofta får ta smällen när något ska byggas. Så bara vi hittar rätt partner för det hoppas vi kunna lyfta detta specifikt en annan gång!
Tack för din fråga. Att minimera miljöpåverkan från all energiproduktion, även den förnybara, är mycket viktigt och något som Vattenfall arbetat med i decennier. För just vattenkraften har den Nationella Planen tagits fram av Havs- och Vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät och i juni i år beslutade regeringen att anta stora delar av förslaget. I planen står att prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Med andra ord behöver en balans uppnås mellan dessa två mål.
• Det är därför viktigt att de miljöåtgärder som föreslås är baserade på fakta och skräddarsydda för respektive vattenkraftverk, dvs rätt åtgärd på rätt plats, för att åtgärderna verkligen ska leda till goda ekologiska effekter och samtidigt inte resultera i stora förluster av vattenkraftsproduktion.
Vattenfall bedriver forsknings- och utvecklingsarbete inom miljö för att kunna bidra med kompetens och uppnå just detta. Vattenkraftens planerbara elproduktion och reglerförmåga är mycket viktiga i dagens och det framtida elsystemet, som bland annat kommer att innehålla mer sol och vindkraft, dvs förnybara energikällor som inte går att planera i samma utsträckning. Vattenkraftens förnybara elproduktion sker i stort sett utan CO2-utsläpp samtidigt som vi kan spara vattnet i stora vattenmagasin och använda det när elbehovet är stort eller när solen inte skiner och vinden inte blåser. Vattenkraftens reglerförmåga är viktig för att hålla elförsörjningen stabil.
• Sverige har som mål att vara klimatneutralt år 2045 och vattenkraften är en viktig förutsättning för att nå det målet. Att nå klimatmålen är även viktigt ur miljösyn, här anges ett exempel på detta: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7508014
• Vattenfall följer de regler som finns för vattenkraft och förbereder sig nu för de många och viktiga omprövningar till moderna miljövillkor som kommer att genomföras de kommande åren.
• När det gäller Ångermanälven är myndigheternas föreslagna HARO-värde (HARO=huvudavrinningsområde) 0,1%. Dvs produktionsförlusten enligt den nationella strategin ska vara max 0,1% där. De olika HARO-värdena är framtagna från det nationella riktmärket på 1,5 TWh eller 2,3% produktionsförlust nationellt. I regeringsbeslutet ( https://www.havochvatten.se/download/18.1bd43926172bdc4d64881cc0/1593414466212/regeringsbeslut-nationell-plan-moderna-miljovillkor.pdf ) står att myndigheterna får i uppdrag att redogöra för fördelningen och tydliggöra HARO-värdenas funktion. De olika procentandelarna i olika huvudavrinningsområden syftar till att trygga elförsörjning och reglerförmåga. På vissa ställen anses det finnas större utrymme att minska produktionen utan att äventyra dessa faktorer och dessa har då en högre procentsats än t.ex. Ångermanälven.
• Regeringen förtydligar i sitt beslut att riktvärdet på 1,5 TWh ska inkludera vattenkraftsproduktion som ligger inom ett Natura 2000-område samt vattenkraftsproduktion som ligger utanför ett Natura 2000-område men som ändå kan ha en påverkan på bevarandemålen inom detta område.
Vi hoppas att du med denna information får en bättre förståelse för just komplexiteten, hör av dig om du har fler frågor! Hälsningar från Anna och vattenkraftkollegorna på Vattenfall
Stort tack för svar och bra dialog! Jag jobbar med vattenvård i ett norrlandslän som är hårt drabbat av vattenkraftsproduktion och håller helt med om att det är otroligt komplexa frågor.
Vad jag skulle hoppas på är mer transparens hos producenter om hur mycket vattenkraftsproduktionen faktiskt påverkar såväl naturen och livet i vattnet som slås ut som lokalsamhällen som går miste om både livskvalitet och inkomstmöjligheter från naturturism. Att livet i flera norrländska vattendrag ”offras” i och med lägre satta miljökrav då dessa vattendrag är så viktiga för vår kraftregleringsförmåga blir ju inte precis huvudnyheter för folk utanför branschen.
Så länge som gemene man bara hör ord som ”grön, miljövänlig el” så är det nog lätt att vi bara kör vidare med ”business as usual” istället för att göra absolut allt vi kan som samhälle för att minska på onödig elanvändning. När nu vattenkraftens reglerförmåga kommer att bli alltmer viktig i framtiden är jag rädd att naturen kommer att väga ännu mindre när det fattas beslut och ska vi på riktigt lyckas med en ljusare framtid för våra vattendrag behövs att ni producenter också ökar på er kommunikation för att få folk att minska på elanvändningen. Vi kan inte ha en evig tillväxt med mer och mer elproduktion utan att få seriösa konsekvenser i en redan hårt pressad natur och det gäller att vi alla på bägge sidor av vattenkraftsmyntet kämpar för en hållbar, klimatsmart framtid med en natur som får möjlighet att anpassa sig till ett förändrat klimat.