Denna vecka blir det en specialare eftersom COP26 pågår för fullt, och större klimatnyheter än så blir det knappast. En liten brasklapp – jag är dessutom på höstlov denna vecka så har inte hunnit hårdbevaka varje sekund av COP, så jag får fånga upp eventuella missar i del 2 nästa vecka. Men först alltså, en recap på vad klimatmötets första halva har handlat om.
Veckans första stora beslut: Skogen
Avskogningen ska stoppas. Över 100 länder har enats om att stoppa avskogningen till 2030. Bland dem fanns förutom Sverige även USA, Kanada, Ryssland, Brasilien, Colombia, Kina och Indonesien – som tillsammans står för 85% av världens skogsmark.
Förutom att avskogningen ska stoppas ska också skog återställas. Detta låter ju fantastiskt, men vissa tvivlar på att det verkligen kommer att fungera i exempelvis Brasilien. Instagramkontot Skogsmissbruket påpekar att ”avskogning” också är en definitionsfråga, så att löftena blir en sanning med modifikation även i Sverige. Dessutom verkar Indonesien backa direkt på beslutet, och anser det vara orättvist – i skrivande stund osäkert om landet (som är det fjärde värsta landet när det gäller avskogning) verkligen står fast vid avtalet. Men – svårigheter till trots, COP26 rivstartade med ett snabbt och viktigt beslut. Gott så.
Veckans blunder #1
Ooops, they did it again. För snart två år sedan träffades Greta Thunberg och ett antal andra klimataktivister, däribland Vanessa Nakate från Uganda, i Davos. I media cirkulerade dock en bild där Vanessa klippts bort, och med tanke på att övriga klimataktivister var vita uppstod fullt rimlig kritik. Nu är såväl Vanessa Nakate som Greta på plats i Glasgow, men efter ett möte med Skottlands ledare Nicola Sturgeon valde media återigen att bortse från att Vanessa var på plats. Rubriker som den ovan förekom på flera ställen, och här och var även bilder som ”råkade” utelämna Vanessa. Vanessa själv konstaterade avmätt på instagram att ”you guys keep doing it”. Skärpning, media – detta är inte okej år 2021.
Veckans blunder #2
Sten i glashus. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson flög in till Glasgow från Rom, och efter två dagar på COP26 valde han att flyga privatjet till London istället för att ta tåget (som tar 4,5 timmar). Mer än 400 privatjettar har landat i Glasgow för klimatmötet vilket inte på något vis är optimalt, men få har så nära hem som PM Johnson. Kanske inte helt genomtänkt heller, med tanke på att han tidigare samma dag uppmanat världens ledare att göra allt för att stoppa klimatkrisen, bland annat med orden ”“When it comes to tackling climate change, words without action, without deeds are absolutely pointless.”
(Boris Johnson kammade inte heller hem någon guldstjärna när han, som enda person i bänkraden, satt utan ansiktsmask vid ett tillfälle – trots att COP26:s regler kräver mask och trots att hans stolsgranne var 95-årige sir David Attenborough. Twitter är inte imponerade.)
Veckans andra stora beslut: Metanlöftet
Avgörande överenskommelse. Över 100 länder har enats om att minska utsläppen av metan – som är en mycket starkare växthusgas än koldioixd – med 30% fram till år 2030. Om överenskommelsen hålls kan det innebära att den beräknade uppvärmningen minskar med 0,2 grader, och detta krävs för att klara 1,5-gradersmålet. EU, USA och flera av världens stora metanutsläppare som Pakistan och Nigeria har signat avtalet, däremot varken Ryssland, Kina eller Indien. Experter säger också att 30% är för lite – det krävs snarare en minskning med 45% för att nå klimatmålen.
Veckans ”var det allt?”
Indiens löfte väger lätt. Alla typer av skärpta mål är förstås välkomna, men när Indiens premiärminister Narendra Modi meddelade att Indien ska nå netto-noll år 2070 uteblev de flesta applåderna. Det är som bekant 49 år till 2070, och världens koldioxidbudget tar slut om ungefär 8 år. Indien är gigantiskt så att det tar tid att ställa om är förstås förståeligt. Men Indien är också världens tredje största utsläppare efter USA och Kina, så desto viktigare att klimatarbetet ökar takten. De goda nyheterna är ändå att Indien var ett av de sista stora länderna som inte ens hade avgett ett ”netto noll”-mål ännu, så ett litet steg i rätt riktning ändå – och att Indien börjar steppa upp sätter också press på Kina.
Löftet innehöll också delmål, som att 50% av energin ska vara förnybar och utsläppen minska med en miljard ton till 2030. Mer här.
Veckans tredje stora beslut
Grön teknologi ska vara billigast. Länder motsvarande 2/3-delar av den globala ekonomin, däribland Kina, USA, Indien, Storbritannien, EU och Australien, har enats om att synka den gröna teknologin globalt så att priserna sjunker snabbt och på så vis boosta omställningen kraftigt. De första fem områdena som överenskommelsen ska fokusera på är fossilfri elektricitet, elektrifierade transporter, grönt fossilfritt stål, vätgas och hållbart jordbruk. Tanken är att dessa ska bli tillgängliga och rimliga i pris för alla länder till 2030, vilket också skapar 20 miljoner nya jobb.
Veckans 7 snabba
- Genial reklam. Under COP26 har en gammal Patagonia-reklam fått vingar igen i sociala medier – och det är bara att buga, den är oerhört bra.
- Rich boy strikes again. Amazons grundare Jeff Bezos meddelade att han kommer att finansiera naturåtgärder, skydd och återställning samt åtgärder för ett mer hållbart livsmedelsystem för motsvarande två miljarder dollar. (Han passade också på att berätta att han insåg hur tunn atmosfären är när han ”var i rymden” – utan att adressera hur mycket utsläpp själva rymdresan orsakade.)
- Vem är vem på COP26? Politico har listat COP26:s 26 viktigaste personer, de flesta av dem okända för oss här i Sverige så det är intressant läsning. Ett namn är däremot förstås välbekant – Greta Thunberg listas som ”The bullshit detector”.
- Tanklöst i Glasgow. Israels energiminister Karine Elharrar kunde inte delta i några av sina möten på COP26. Varför? Hon är rullstolsburen och konferenslokalerna var inte tillgänglighetsanpassade, så hon tog sig helt enkelt inte in i byggnaden. Ouch, Glasgow.
- ”Greenflation” på gång? Ekonomer förutspår att omställningen kommer att leda till åtminstone tillfällig inflation, och uppmanar politiker att vara ärliga med det.
- Media ställer om? Brittisk media har lanserat ett mediaupprop runt en ”Climate content pledge” – en uppmaning att ge klimatet mer utrymme. De mediabolag som undertecknat representerar 70% av all rörlig media i Storbritannien, med bland andra BBC och Discovery. Kom igen media-Sverige, hur går det?
- ”You can shove your climate crises up your arse”. Greta gör avtryck var hon än går. Hör henne sjunga just dessa ord här, och glida förbi ett klimatkompensationsevent med orden ”This is greenwashing” här.
Veckans fjärde stora beslut
40+ länder tar farväl av kolet. Mer än 40 länder, däribland vår kolstinna granne Polen, lovar att kolet ska bort en gång för alla. Dessutom ska 20 länders finansiering av många fossila projekt avslutas. Ett mycket viktigt avtal förstås, men återigen saknas stora spelare – som Kina och USA.
Veckans 3 bästa tal
Utan att ha hört alla förstås, men här är tre korta tal som fler borde höra. Klarsynta, gåshudsframkallande och historiska. Se dem, dela dem, citera dem!
Rättvisetalet. Barbados premiärminister Mia Mottley bjöd på knappt 8,5 minuter av knivskarp retorik, hårda sanningar och blytunga uppmaningar till världens ledare. Det är också svårt att inte bli berörd när Mottley listar de länder som är dödsdömda om vi missar 1,5-gradersmålet och istället landar på 2 grader. Ja, Barbados är ett av dem. Se hela talet, detta är viktigt.
Pondustalet. Få kan mäta sig med 95-årige sir Richard Attenborough när det gäller erfarenhet av natur och miljö, och det märktes i hans tal. Han kokar ner hela klimatkrisen till en siffra – luftens koldioxidhalt – och levererar sedan ett ödestal som förhoppningsvis landade som en både stärkande och krävande känsla av ansvar hos alla delegater på plats. Se hela, slutet är viktigt.
Ungdomstalet. 15-åringa Vinisha Umashankar från Indien är en av finalisterna till Earthshot Prize, och var inbjuden att tala på COP26 av prins William. Hennes tal är rakt på sak – hon är framtiden. 2030, när klimatmålen ska vara uppnådda, är hon inte mer än 24 år gammal. Hon är ungefär lika gammal som jag är idag, 40+, år 2050 när vi har facit på om världen lyckades ställa om till nettonoll. Och faktum är att det inte är orimligt att tro att hon lever år 2100 – ett årtal som känns närmast som sci-fi för oss som redan är vuxna. Lyssna på henne, för alla barns skull.
Veckans ”hur går det då?”
COP26 i halvtid. Klimatmötet har nått halvvägs och de flesta stora namnen har lämnat mötet och överlåtit åt förhandlarna att jobba på. Så hur går det? Forskaren Björn-Ola Linnér och chefsförhandlaren Mattias Frumerie är än så länge positiva, enligt DN.”Mötet måste redan betraktas som lyckat”, säger Linnér. Återstår att se om de har rätt.
Vi avslutar med en otroligt hjälpsam graf av Alexander Radtke som visar var vi var på väg innan Parisavtalet slöts 2015, var vi ligger om inget ändras från nuläget, var världens avlagda löften ser ut att leda och var vi borde vara enligt just Parisavtalet. Glasklart, inte sant?
Grafen tar dock inte med de pinfärska COP26-löftena, och där är det än så länge positiva signaler – The Guardian säger att löftena som avgavs under de första tre dagarna faktiskt skulle ta oss under 2 graders uppvärmning. Inte i linje med Paris-avtalet, men otroligt viktiga tiondels grader börjar försvinna. Hurra för det, men väl värt att ha i bakhuvudet att löften bara är ord – det är handling som räknas.
Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!
Tack för en informativ sammanfattning av de viktigaste från dagarna, otroligt viktigt!
Varsågod! Tänker att jag lika bra kan dela med mig av mitt klimatnörderi. 🙂
Tack för sammanfattning!
Tack för en otroligt bra sammanfattning!