Häromdagen läste jag ett så fiffigt tips någonstans, minns tyvärr inte var – men det fastnade liksom i mitt bakhuvud och det brukar betyda att det är något bra! Tipset var enkelt – en variant på ”tacksamhetsdagbok” där man varje dag skriver upp något som hänt under dagen som man är tacksam för. Men istället för en ”dagbok” så gick detta ut på att skriva bra/roliga/minnesvärda saker som händer på små lappar och lägga i en burk. När året är slut kan familjen samlas och läsa upp alla lappar tillsammans.
Foto: Cristina Matos Albers/Unsplash
Jag älskar den idén med tacksamhetsdagbok, men har av någon anledning aldrig kommit till skott. Och så dök den här idén upp, och den påminner mig lite om tidskapslar – att låta något ligga och vila en period, men sen komma tillbaka och berätta något om en annan tid. Jag föreställer mig nämligen att mycket av det som står på lapparna fallit i glömska när det väl är dags att läsa lapparna, och bara att återuppleva små fina minnen måste ju vara otroligt mysigt, tänker jag! Perfekt grej för en av de där lite oklara mellandagarna, till exempel. Att också läsa om en massa bra saker som hänt det gångna året inför årsskiftet borde ju bädda för en bra start på nästa år tänker jag, vi har ju annars en tendens att glömma allt bra och fokusera på det som varit dåligt …
I helgen är det jag som funderar på om det här kan vara ett litet projekt för vår familj! Med numera skrivkunniga barn kan det ju dessutom bli enormt härligt att så småningom få läsa upp lappar skrivna med deras handstil, tänker jag. Kanske ett tips fler av er vill haka på?
Och, ur ett hållbarhetsperspektiv, tror jag faktiskt tacksamhetsdagböcker eller ”goda minnen-burkar” har en viktig roll att spela! Vi behöver ju bli bättre på att känna oss nöjda med allt fantastiskt vi redan har, istället för att bara jaga nästa kick/pryl/shoppingupplevelse. Kanske kan detta vara ett sätt att närma sig förnöjelse?
