I höstas intervjuade jag hantverkaren och snickaren Anton Björklund till ett tidningsreportage, men kände redan där och då att han självklart borde få ta plats här också. Så här kommer en längre version av den tidningstexten, kan man säga! Anton bor i ett 1920-talshus inte alls långt från mig, som var riktigt nedgånget när han köpte det. Men istället för att riva det och bygga nytt på tomten så har han varsamt återställt det till beboeligt skick.
Jag intervjuade Anton om den glasveranda han byggt till på huset, som är byggt helt med naturliga material. Därför är det mycket fokus på den i intervjun, men principen funkar förstås till andra byggen också. Here we go!
Hur kommer det sig att du blev en snickare som inte gör som alla andra?
– Det började nog med att jag intresserade mig för gamla hus. Jag hade redan ett veteranbilsintresse, så steget var inte så långt. Gillar man en gammal sak så gillar man ofta en annan, så att säga. Eftersom det nästan bara förekommer naturmaterial i gamla hus, fram till 1950-talet ungefär, så kändes det naturligt att gå på det spåret i jobbet också.
Finns det ändå en skillnad mellan hur du bygger idag och hur man byggde förr?
– Ja, främst att man bygger med isolering idag. Förr byggde man helt i trä i princip, av riktigt tung kärnfuru som aldrig kommer att ruttna. Förr var hela stommen av trä, med panel på utsidan, och råspont och papp på insidan. Idag bygger man istället med reglar och isolering i olika skikt, och det gör vi också – men med lin eller cellulosa som isolering istället för gips och plast.
Frågan alla tänker – riskerar man inte att fukt ställer till det om man bygger så?
– Nej, inte alls. Det är ju beprövade metoder. Så det är inte tekniken som är problemet, utan att man måste kämpa för att få igenom det. Många hantverkare tror att det inte går att isolera med lin, att väggarna måste bli jättetjocka då – vilket inte stämmer.
Du byggde till ditt hus med en glasveranda. Hur är den byggd?
– Det är trä på utsidan, 145 mm isolering med lin, ett lager till med trä på insidan, pappspända innerväggar och sen en papptapet på det. Ingen plast, ingen betong, ingen plastfärg. Och fönstren är återbruk från en annan villa som en snickare räddade åt mig.
Du gillar ju återbruk, berätta!
– Nästan hela vår lekstuga är byggd av räddade grejer – fönster, tegelpannor, panel. Det finns så mycket som folk bara slänger, som radiatorer och bänkskivor. Jag har nästan gjort det till en sport – kan vi hitta det begagnat? Däremot tycker jag egentligen att det är allra bäst att saker får stanna kvar i det hus där de finns idag. Jag brukar fråga mina kunder varför de ska riva ut köket, byta ut fönstren och så vidare. Förr tänkte jag främst på det kulturhistoriska värdet, att bevara något som det är. Men idag tänker jag nog mest på att det är ett sånt otroligt resursslöseri.
Hur jobbar du med detta?
– De flesta som anlitar mig är medvetna, de som kommer till mig vet exakt vad de vill ha. Andra får man ledsaga lite. Och det är klart att det händer att de vill riva ut saker som jag tycker är fullt tillräckliga. Då har jag två val. Att vilt protestera, vilket kanske bara leder till att ändå de river ut – fast med en annan byggare. Eller att göra som de vill men försöka göra det bästa av situationen, och försöka övertala dem att ändra sig. Ibland är det ju bara okunskap, som människor som vill byta hela taket för att en enda tegelpanna gått sönder.
Hur många lyssnar på dig då?
– Mm, vi är ju inte riktigt där än, att alla resonerar utifrån hållbarhet. Folk vill att det ska se gammalt ut, men att det ska vara nytt. En sån mentalitet är ju dömd att misslyckas, för även det som är nytt förblir ju bara det ett kort tag. Sen börjar det också att åldras. Så ju snabbare man får in underhållningstänket istället, desto bättre. När kunderna ändå vill riva ut så är det bättre att jag tar hand om grejerna än att de slängs, tänker jag. Även om det är lite bökigt. Jag räddade 70 kvadratmeter jättefin ekparkett från en kund som bara ville slänga det, fast jag varken hade plats eller plan för det. Jag försökte sälja det på Blocket. Flera var sugna, men fick avstå för att deras byggare vägrade lägga ett återbrukat golv …
Vad är problemet med hur vi bygger och resonerar idag? Varför är det moderna dåligt?
– Främst är det fukten. Istället för att stänga ute fukt till varje pris kan man jobba med fukten. Lerbadrum till exempel, där är fukt en del av huset på ett naturligt sätt. Gamla trähus kan också hantera fukt utan problem eftersom de andas, vilket också är bra för människorna som bor där. Problemet med hus som är fulla med plast är att det är svårt att upptäcka eventuella läckage. Gips eller glasull som blir fuktigt är inte kul att hantera, det torkar liksom aldrig upp.
Sen har vi betongen. Inget säger att en ny villa måste stå på en betongplatta, men det är liksom så vi bygger idag och ingen ifrågasätter det. Framställningen av betong resulterar i otroligt mycket koldioxid, och är dessutom alldeles för hårt att gå på. Träbjälklag är skonsammare på alla sätt.
Okej, så pitcha in ditt sätt att bygga på!
– Fördelarna är att man får en väldigt behaglig inomhusmiljö. Det är material som går att underhålla, och som talar till oss – de signalerar direkt om något är fel. Dessutom är det ju framtiden, eftersom det är miljövänligt!
Några nackdelar?
– Det kan vara svårt att hitta byggare som förstår eller ens vill göra på ett annat sätt. Sen är det mycket dyrare tyvärr, eftersom vi idag straffas för att vi är miljömedvetna. Jag har i flera år propagerat för att miljömedvetna byggmaterial ska vara subventionerade, eftersom det skulle få fler att välja dem. Det finns en vilja att göra rätt, men av olika skäl är det få som gör det. Materialet kanske inte finns på bygghandeln runt hörnet utan måste specialbeställas till exempel. Därför borde det precis som med elbilspremier finnas styrmedel som gynnar.
Din glasveranda – hur stor skillnad i pris hade det blivit om du byggt den på konventionellt sätt?
– Jämför man kvadratmeterpriser på plywood och gips jämfört med råspont och papp som jag använt så är faktiskt råspont och papp mycket billigare. Det kanske tar lite längre tid, alltså fler hantverkartimmar, att sätta upp – men det borde gå jämt ut med att man slipper spackla och slipa. Däremot är isoleringen med lin kanske 3-4 gånger så dyr som vanlig isolering just nu. Linoljefärg är också dyrare än plastfärg, men där ska man inte titta på literpriset eftersom linoljefärgen räcker längre.
Sen beror det ju på hur man räknar. Jag brukar säga till mina kunder att om vi gör det här bra nu så kommer det att hålla under väldigt lång tid. Sparar vi in för mycket på materialval och annat så måste det kanske göras om inom 10-15 år. Och det blir ju dyrt!
Men tyvärr är det här sättet att bygga just nu för de som har råd. Att göra medvetna val när man bygger är helt klart en klassfråga, och just därför vore det fantastiskt om staten hade uppmuntrat detta genom styrmedel. Bygghandlarna behöver se att det finns pengar i detta genom att kundkretsen växer, det är ju då det kommer att hända saker. Vanliga bygghandlar kommer aldrig att göra detta enbart av miljöskäl.
Många moderna material och tekniker säljs ju in som ”underhållsfria”, det är liksom säljargument nummer ett. Hur tänker du kring det?
– Ja, tyvärr är det så. Men det är så kortsiktigt, vi måste ju lära oss att underhålla våra saker om vi vill ha en framtid. Det går inte att tro att vi kan köpa saker nu och sen igen och igen. Oavsett om det är kläder eller byggmaterial. Jag ser möjligheten att underhålla som något positivt, men det är ju också ett åtagande förstås. Förr i tiden, för 100 år sen, fanns det en speciell dag på hösten när man gjorde saker för att ta hand om huset. Man gick runt på ägorna och kollade till gärdsgården till exempel, det var en naturlig del av året. Det tänket skulle vi behöva få in, och titta över fönstren, kolla om tegelpannorna är hela, om hängrännorna är i bra skick.
Ett bra exempel är altaner, det är otroligt mycket altaner som rivs och slängs efter bara fem år för att virket blivit grått. Ofta virke av god kvalitet, men som slängs för att man inte orkar ta hand om det. Vår altan har jag räddat från någon som rev sin, vi har inte betalat många kronor för den. Och allt handlar ju om att förstå materialet, grått trä är inte samma sak som att det är dåligt eller ruttet.
Hur ska vi som tar in hantverkare agera då, för att bidra till att branschen ställer om?
– Var lite krånglig! Det har man rätt att vara som kund. Fråga ”varför gör ni så här? Är det bara för att ni brukar göra så eller finns det en poäng? Kan vi göra på ett annat sätt? Vad innehåller väggen vi ska bygga? Vad händer med materialet som blir över?”. Fråga allt du kommer på.
Vi pratar ganska mycket om byggnadsvård idag, men inte om nybyggnation. Varför är det så?
– Det borde börja redan på byggprogrammet på gymnasiet. Jag fick ingen materialkunskap alls med mig därifrån, jag har lärt mig allt jag kan efter skolan.
Det ironiska är att byggnadsvårdare har förstått detta för länge sen, eftersom de ser hur de gamla husen de bor i är byggda. Men egentligen är det ju inget som hindrar att man bygger på samma sätt i nya hus också. Det som behövs är nog att folk får en bättre förståelse för bygg. Naturmaterial är egentligen svaret på allt. Kalk, lera, natursten, trä, papp, kork, ull, lin. Det här skulle man på ett extremt sätt kunna illustrera genom att bygga ett hus helt i naturmaterial och sen låta det stå och förfalla i hundra år eller så. Det enda som skulle hända är att det sakta förmultnar, det skulle i princip inte vara något alls som måste tas hand om sen. Och så kan vi bygga redan idag!
Jag pratar alltså inte om att bo i enkla torp utan vatten, utan jag skulle kunna bygga ett helt modernt hus i princip utan plast. Det enda som är svårt är egentligen vitvaror och kanske elkablarna, men där kan man använda textilkablar också. Alla rör går att göra av koppar, avlopp av gjutjärn, ångbroms av papper, isolering av lin, stomme i trä.
Men alla vill inte åt det gamla, och därför kanske det behövs insatser för att göra det modernt igen. Plus en förståelse från Sveriges kommuner. Jag får ibland kontakt med någon som vill bygga som förr, men som får mothugg från kommunen.
Vad ska man tänka på om man vill bygga som du gör?
– Förvänta dig inte att allt faller på plats direkt. Du kommer behöva tålamod, för ibland tar det tid att hitta det du behöver och ibland kanske du behöver kompromissa lite. Dörren kanske inte ser exakt ut som du hade tänkt dig, om du hittar den på begagnatmarknaden.
Sen behöver man vara bra på planering. Att tänka ”jag behöver inte den här just nu, men vi har ju en långsiktig plan där den passar in längre fram”. Lägg bevakningar på allt du behöver, funkiskök, fönster, dörrar, radiatorer, i ett tidigt skede. Det är ändå många fördelar med att bygga med återbruk. Det är ekonomiskt, stilmässigt helt rätt och dessutom har det redan betalat sin klimatskuld.
3 tips för utbyggnaden och nybygget
- Tänk hållbarhet ur tre aspekter. Klimatmässig hållbarhet, att materialen är framställda på vettigt sätt och helst i Sverige. Fysisk hållbarhet, att saker är av bra kvalitet – vilket de ofta är om de är närproducerade. Och estetisk hållbarhet – att inte bygga för trendigt utan att det kan uppskattas i generationer.
- Samla material och kunskap om hur man kan bygga. Sätt bevakningar på fönster, dörrar, radiatorer, golv och annat, och börja läsa på. Energiboken som Byggnadsvårdsföreningen gett ut med massor av materialkunskap är jättebra.
- Utrusta dig med tålamod. Det går att bygga så här, även om hantverkare eller kommun säger något annat. Stå på dig.
Lär dig mer!
- Byggnadsvårdspodden, med Anton, Josefina Fogelin (som jag också intervjuat, här) och Svante Helmbaek Tiren.
- Energiboken som Byggnadsvårdsföreningen har gjort tar upp massor av materialkunskap.
- Följ Anton på instagram!