Ibland kan jag verkligen häpna över hur mycket som hänt på relativt kort tid. När jag och Emma spelade in det bonusavsnitt av Plan B-podden som släpps idag så ställde hon en fråga till mig:
Vad skulle vara att gå utanför den sociala bubbla du befinner dig i idag? Vad skulle kännas obekvämt?
Jag svarar att det skulle kännas fullständigt vansinnigt att flyga till New York på en shoppingweekend. Inte bara för utsläppen det skulle föra med sig, utan för att de människor jag omger mig med idag – och där räknar jag faktiskt in även er som följer mig – skulle tro att jag hade tappat det fullständigt.
Foto: Maria Soxbo
Det i sig är inte så konstigt förstås. Jag pratar klimat och omställning hela dagarna sedan åtminstone hösten 2018, det vore så klart en smula off-brand om jag skulle hoppa på planet till stora äpplet för att rensa affärerna på reaplagg. Det som är konstigt är istället detta: Under åren mellan 2007 och 2010 hade den resan varit fullkomligt självklar – och det hade istället varit klimatsnacket som fått människor runt omkring att lyfta på ögonbrynen.
15 år mellan bilderna. Till vänster, nybliven chefredaktör för ett modemagasin 2007. Till höger, mångsysslare inom hållbarhet 2022. Båda har kul på jobbet, men hon till vänster grubblar en hel del över om hon egentligen platsar i den elitiska modevärlden. Hon till höger vilar tryggt i vetskapen om att väldigt många omkring henne jobbar för en bättre värld. Foton: Kjell B Persson och Appendix Fotografi
Under de åren jobbade jag på modemagasin. Mina yrkesroller kretsade främst kring det roliga arbetet på olika redaktioner i Stockholm. Men då och då fick även jag, trots att jag varken var moderedaktör eller stylist, en dos av glamouren. Jag fick åka på modeveckor i olika världsstäder och en och annan pressträff i andra länder – ibland för en lansering av något, ibland för att intervjua en kändis.
Jag hade stenkoll på rådande och kommande trender, fick inbjudningar till utförsäljningar hos de svenska modemärkena som jag sprang på under lunchen och min garderobs andel av designerplagg, skor och accessoarer mångdubblades. Det blev aldrig någon klassisk shoppingweekend i New York, men ja, jag har flugit dit två gånger. En gång för att fira nyår med min man, och en gång för att gå på modeveckan i Bryant Park. (Enligt Klimatsmartsemester.se brände jag i runda slängar 3,37 ton koldioxid på dessa två resor. Men vem räknar när modestaden kallar, right?)
I min bubbla där och då var flygresor, trender och shoppingkassar norm. I den bubbla jag befinner mig i numera – med vänner som jobbar som omställningsaktivister, opinionsbildare, inom politiken och i miljörörelsen – så är det rakt motsatta norm. Secondhandplagg, klimatsnack och ett och annat tåg. Jag bytte bubbla, och även om en del personer från mina år i modevärlden och mediabranschen definitivt fortfarande är mina vänner så kunde jag nog knappt ha sökt mig längre bort från där jag befann mig då till där jag är idag.
Och det har gjort allt Så. Mycket. Lättare.
Foto: Maria Soxbo
Lyssna gärna på vårt lite spretiga, rannsakande och fundersamma avsnitt om de bubblor och sammanhang vi alla befinner oss i, och hur de påverkar oss. Jag är definitivt en sån som påverkas starkt av min omgivning, de normer som råder i mina sociala sammanhang och hur mycket stöd jag känner för mina livsval. Utan min nya, stöttande klimatbubbla av vänner och bekanta hade jag förmodligen inte varit där jag är idag. Och jag hade nog tappat fler gamla vänner på vägen.
Och därför har jag framför allt ett råd jag vill ge alla som idag befinner sig i en bubbla som skaver, som inte riktigt rimmar med era värderingar: Hitta en alternativ bubbla. Den nya behöver inte helt ersätta den gamla, de kan så klart överlappa varandra. Men det är fruktansvärt motigt att försöka ställa om sitt liv utan något som helst stöd från omgivningen. Hitta ett sammanhang där du känner dig trygg och normal, och luta dig mot det i omställningen. Bli din egen lyckas smed!
