Hållbara svepet är tillbaka! Del 102

Ja, så får det bli – svepet är tillbaka! Nu på måndagar! (Kanske inte varje måndag, men så ofta jag mäktar med.)
Och det första blir en liten recap av sånt som hänt den senaste tiden helt enkelt, som kan vara bra att ha koll på.

Fingertoppskänsla = noll

Snöbrist i Alperna, pengaregn över Sverige? Foto: Florian Cario/Unsplash

Klimatkris = Sverige gnuggar händerna. Senaste tidens bästa debattartikel står fyra expert på Mistra Environmental Communication för. Sverige riskerar att bli känt som klimatkrisens gulaschbaron. I debattaren berättar experterna om hur svensk media rapporterar om klimatkrisen genom att vinkla den som affärsmöjligheter för den egna nationen.

Några exempel:

• Förändrade resmönster när extremvärmen drabbar Syderopa – Sverige kan bli vinnare (DN)
• Coolcation – ny restrend som kan gynna svensk ekonomi (SR)
• Klimatförändringarna hotar världens vinproduktion – Sverige kan gynnas (DN)
• Snökrisen i Alperna bäddar för tusentals sängar i Gällivare (Svt)

Det är förstås sant i sak – blir det för hett och farligt att semestra vid Medelhavet så kommer förmodligen Norden framstå som ett rimligt resmål. Och när de vanligtvis bördiga vindistrikten torkar ut kan Sverige – där växtzonerna flyttar norrut med med många, många meter varje dygn – snart odla vin i större skala. Men – det är rätt så himla smaklöst att rapportera om klimatkrisen som en möjlighet att profitera.

Som artikelförfattarna skriver:

Uttrycket gulaschbaroner användes under första världskriget för att beskriva de som tjänade stora och snabba pengar på andra människors lidande. Att profitera på andras olycka anses vanligtvis stötande. Att glädjas åt andras förlust är inget fint karaktärs­drag och även om skadeglädje är en vanligt förekommande känsla hos många, är den sällan uppskattad. Därför är skadeglädje inte heller något man brukar skylta med – och definitivt inte i form av stora rubriker i landets största medier. Ska Sverige bli känt som klimatförändringarnas gulaschbaron?

Eller som retorikforskaren Maria Wolrath-Söderbergh skriver på Linkedin när hon delar artikeln:

Det är något djupt stötande i att profitera på andras olycka. ”Ledande herr­fotbollslag störtat i flygkrasch: Bra läge för Sverige att vinna EM”. Nej så skulle vi aldrig säga. Det borde vara lika orimligt att perspektivet på klimatförändringarna är vad vi kan vinna (på andras bekostnad).

Det som smakar mest illa för mig är också det som går att läsa mellan raderna. Klimatturister är välkomna, klimatflyktingar är det inte.

Veckans begrepp: Underconsumption core

Behöver du eller världen verkligen en tröja till? Foto: Haryo Setyadi/Unsplash

En TikTok-trend att gilla? Under sommaren har underconsumption core blivit ett allt mer uppmärksammat begrepp. Det är en trend som hyllar minimalism och återhållsamhet, som handlar om att förlänga livet på det vi redan har och bara köpa saker vi faktiskt behöver. Hej konsumtionssamhället, börjar du darra nu?

Istället för shopping hauls börjar därför sociala medier-inlägg om sparsmakade garderober och välnötta plagg och prylar trenda – Hållbara Sara har gjort precis den typen av reels, för den som vill se ett exempel.

Trenden kommer förstås som både en motreaktion mot överkonsumtionen och som en följd av att klimathot och lågkonjunktur i kombination helt enkelt sänker shoppinglusten. Men visst är det intressant? I somras trendade underconsumption som google-sökning, sida vid sida med overproduction och The Great Depression.

Sen ska det sägas att det ”underconsumption core” egentligen betyder är ju ”normal konsumtion”. Det vill säga att inte shoppa mer än vi behöver och som ryms innanför planetens gränser och vår klimatbudget. Vår syn på vad som är normalt är ju det som verkligen kantrat här.

Fortsättning följer …

Veckans måste-se

Rockström om läget. Johan Rockströms nya TED talk har precis släppts på Youtube, och det är 18 minuter som borde vara obligatoriska för alla – politiker, beslutsfattare, vd:ar och medborgare – att se. Det här handlar om krisinsikt, och fakta som motvikt till allt tyckande som pågår. Se hela vägen, slutet är inte så mörkt som det kan kännas längs vägen, jag lovar.

Hur går det med klimatutredningen, tro?

Foto: Aleksandr Popv/unsplash

Dagarna går … När regeringen sänkte reduktionsplikten skenade förstås utsläppen från vägtrafiken direkt (+24% under årets första tre månader jämfört med 2023). Hur det rimmar med klimatmålen skulle den kommande klimathandlingsplanen berätta, men när den väl lades fram saknades svaren helt. Istället föreslogs en ny utredning – som om all tid i världen finns för att vända klimatkrisen.

Och hur går det nu med utredningen då? Den skulle ju trots allt ha dragit igång i våras? Ingen vet – och nu börjar det spekuleras om vi ens kommer att se någon utredning (med tillhörande resultat) innan mandatperioden är över. Ska vi gissa att nästa regering får det mindre härliga uppdraget att städa upp?

Veckans 3 snabba nyheter

Foto: Vadim Sadovski/Unsplash

1. RyanAir frestar regeringen. I våras lade regeringen fram ett förslag om halverad flygskatt för att gynna flygbranschen, och trots kritik från olika håll förväntas regeringen när som helst presentera beslutet om att genomföra förslaget. Då passar lågprisbolaget RyanAir på att locka med extra business, om regeringen inte bara halverar – utan tar bort skatten helt. Återstår att se om regeringen lyssnar mer på forskare och experter, eller på kommersiella flygbolag.
2. Samtidigt läggs nattåg ner. Medan regeringen är sugna på att satsa på flyget blir det allt svårare att hålla sig på marken. Nu läggs nattåget mellan Göteborg och Umeå/Åre ner på grund av olönsamhet, meddelar SJ. Namninsamlingar för att rädda linjen är redan på gång – men ministern är inte direkt tillmötesgående. Känns det inte som att det blir allt lättare att göra fel och svårare att göra rätt? Och att statens uppgift borde vara att stötta än så länge olönsamma, men nödvändiga, transportalternativ som sänker utsläppen?
3. Noll klimatreportrar i public service. I våras fick SR:s uppskattade klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola sluta, och ersattes inte – vilket innebär att Sveriges radio nu helt saknar personal dedikerad till klimatjournalistik. Nu kommer beskedet att Svts klimatreporter Erika Bjerström också slutar, efter 27 år varav 5 som klimatjournalist. Inte heller hon ersätts, och nu är alltså public service nere på noll reportrar med klimatexpertis i en eskalerande klimatkris. Det finns också uppgifter på att klimatbevakningen ska prioriteras ner – vilket vore katastrof.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!