Förra veckan anordnade jag och Emma Sundh ytterligare en digital #klimatlunch tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Vi har tidigare gjort en om framtidens mat, en om hållbar matkonsumtion och en om skogen – och nu var det dags att ta sig an det krångliga men spännande ämnet metan.
Vad är metan? Vad har kossornas rapar med klimatet att göra? Hur ska vi värna den biologiska mångfalden och samtidigt klara klimatmålen? Och hur ska vi äta för att bidra på bästa sätt?
I panelen hade vi Victoria Thuillier, som är hållbarhetsexpert på LRF Mjölk, Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF och Rebecca Danielsson, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Hela samtalet kan ni se ovan, men här kommer en sammanfattning också.
Vad är metan?
Foto: Stijn te Strake/Unsplash
Metan är en växthusgas precis som koldioxid är och står för en knapp 1/5-del av den globala uppvärmningen, men dess påverkan på klimatet skiljer sig kraftigt från koldioxidens. På minussidan är metan otroligt mycket mer kraftfull än koldioxid, så klimatpåverkan är större. Men på plussidan försvinner den också otroligt mycket snabbare ur atmosfären, så skadan blir inte så långvarig.
Den koldioxid vi släpper ut idag kan påverka klimatet i uppemot 1000 år (om den inte fångas in med CCS-teknik, men det är något som inte finns i stor skala än), medan metanet bryts ner och försvinner efter ungefär tio år (vilket är blixtsnabbt i klimatsammanhang). Under de tio åren påverkar metanet dock mycket, så vi måste minska metanutsläppen också.
Var kommer metanutsläppen ifrån?
Foto: Phil West/Unsplash
Av de metanutsläpp som sker idag är ungefär hälften naturliga, från till exempel våtmarker och vilda idisslare. Den andra hälften står människan för, genom fossil metan – genom naturgasledningar och oljeutvinning till exempel – och så jordbrukets utsläpp av metan (kornas rapar till exempel, samt stallgödselhantering och annat).
Våtmarker är en intressant grej i sammanhanget. Jenny Jewert från WWF berättade att metanutsläppen från våtmarker är lika stora som utsläppen från jordbruket och avfallshanteringen tillsammans! Men samtidigt är våtmarkerna otroligt viktiga för den biologiska mångfalden, och när våtmarker dikas ut för att bli tex odlingsmark så ökar istället koldioxidutsläppen från dem. Så att återställa våtmarker ökar metanutsläppen men minskar koldixoidutsläppen – och sammantaget blir det oftast en vinst för klimatet.
Hur mycket måste metanutsläppen minska?
Foto: Christian Wolf/Unsplash
Lite bakgrund först: De fossila utsläppen av koldioxid måste ner till noll för att uppvärmningen ska avstanna (eftersom klimatpåverkan från koldioxid är så långvarig), medan vi faktiskt kan tolerera en viss mängd metanutsläpp så länge vi håller antalet kor konstant eftersom utsläppen bryts ner kontinuerligt, förklarade Jenny Jewert från WWF.
Metan blir vatten och koldioxid när det bryts ner, och den koldioxiden anses ingå i det naturliga kretsloppet och hanteras av olika koldioxidsänkor. Det viktiga här är att vi behöver hitta en balans mellan hur många/stora sänkor vi har som tar hand om växthusgaser och hur många/stora källor till växthusgaser det finns – och just nu har vi inte den balansen. Vi har betydligt mer utsläpp än sänkor. Forskaren Rebecca Danielsson berättade att före den industriella revolutionen fanns den balansen, eftersom alla utsläpp faktiskt var naturliga. Sen kom vi på att vi kunde elda kol och olja, uppfann bilar och flygplan och påbörjade massproduktion av olika slag – och då rubbades balansen.
För att klara klimatmålen behöver vi minska metankoncentrationerna med 55-60% från dagens nivåer, enligt Jenny Jewert från WWF. Och det alla i panelen var helt eniga om är att vi först och främst ska plocka bort de metanutsläpp som inte kommer med nyttor.
Var kan vi minska metanutsläppen?
Foto: Iga Palacz/Unsplash
Först och främst ska vi ju fasa bort fossila bränslen som naturgas förstås. Läckande gasledningar (eller saboterade ledningar som Nord Stream 1 och 2) visar ju inte minst riskerna med att vara beroende av fossil energi, och även om det finns en mänsklig nytta med naturgas så är den inte oersättlig – vi har ju förnybara energikällor numera.
En annan källa till metan som vi kan ”offra” utan att tappa en massa nytta på köpet är dålig hantering av avfall, till exempel soptippar. Här kan vi göra massor, dels genom att förstås minska mängden avfall generellt, dels genom att hantera det avfall som ändå blir kvar på ett sätt som gör att soporna inte läcker metan.
Och slutligen behöver vi minska metanutsläppen från jordbruket som totalt står för 13% av Sveriges territoriella utsläpp, och av de 13% är 40% metan från kor (enligt Victoria Thuillier på LRF). Men här finns det ju en stor nytta för den biologiska mångfalden genom korna som betar (och en solid biologisk mångfald är livsnödvändigt för att stå rustade mot klimatförändringar), så att bara ”avskaffa kor” är inte lösningen.
Är korna klimatbovar eller miljöhjältar?
Foto: Nighthawk shoots/Unsplash
Både och, kan man säga! Hela panelen är eniga om att kor är fantastiska på så vis att de kan omvandla fiberrikt gräs till värdefulla produkter för oss, som mjölk och kött. De är också fenomenala på att sköta den biologiska mångfalden. Som Jenny Jewert sa: ”Naturbetesmarker är Nordens motsvarighet till de tropiska regnskogarna när det gäller artrikedom” – och för att ta hand om de markerna är idisslare enda lösningen.
Men – utsläppen från korna är ett problem, och här nämnde Rebecca Davidsson till exempel att vi måste använda korna till det de är bra på. Och genom att hålla idisslarna i stall och utfodra dem med kraftfoder missar vi dels nyttan med att de dels omvandlar gräs till mat (istället för att omvandla spannmål som vi själva också kan äta), dels att de inte bidrar med att hålla landskapen öppna.
Det finns också en lurig grej här – ger vi korna spannmål blir produktionen av mjölk och kött mer effektiv, vilket leder till lägre utsläpp per kilo kött till exempel. Men, det forskas mycket på just foderbiten och ”it’s not the cow, it’s the how” just nu – vilket förhoppningsvis leder till lägre utsläpp med bibehållen biologisk mångfalds-nytta på sikt.
Så – äta kött eller ej?
Foto: Anna Urlapova/Pexels
En viktig sak att ha med sig är att globalt ökar antalet kor – och vi har alldeles för många totalt sett med tanke på utsläppen. Men också att i Sverige har vi hälften så många nötkreatur idag som på 1930-talet, så här minskar faktiskt antalet kor. Och nästa komplexa grej är ju att då minskar även naturbetesmarkerna – vilket drabbar vår biologiska mångfald.
Victoria Thuillier fick svara på frågan om varför LRF driver frågan om att ta bort beteskravet (som slår fast att mjölkkor ska ha tillgång till bete en viss tid av betessäsongen). Det fanns flera skäl till det, berättade hon, bland annat konkurrenskraft – att den typen av lagstiftning saknas i många andra länder, och då blir det svårare för svenska bönder att konkurrera prismässigt. LRF har parallellt haft ett förslag om att bönder ska få ersättning för att man håller djur på bete och därmed bidrar med mångfaldsnytta (vettigt!), men det är svårt att få igenom detta på EU-nivå. (Och att ta bort beteskravet är förstås något som bland andra WWF är starkt emot.)
Och här är en annan viktig grej att veta: Omkring hälften av det kött vi äter idag är importerat. Om vi slopar den delen av köttkosten till att börja med rakt av, och behåller (men inte ökar mängden av) det svenska, har vi kommit långt i både personlig kostomställning genom att äta mer vego (= lägre utsläpp) och att gynna svenska bönder. Och om vi sen dessutom blir mer medvetna konsumenter och efterfrågar naturbeteskött bidrar vi till att korna får utföra sin miljönytta, vilket är A och O för att korna ska få bli miljöhjältar också (och inte bara klimatbovar).
Beteskravet är alltså något vi konsumenter borde hjälpa till att försvara – för den biologiska mångfaldens, böndernas och inte minst kornas skull –alla som sett ett kosläpp vet ju hur mycket kor älskar att få komma ut, som Jenny Jewert sa!
Kika gärna på hela panelsamtalet (klippet ligger högst upp i detta inlägg), och hoppas ni fick lite mer kött på benen (ehhh, speciell liknelse i detta sammanhang) när det gäller metanets roll för klimatet!
Pingback:Trevlig helg / fredagslistan / lyssna – Tankebubblor