Ny vecka, nytt svep!
Höjd(!) skatt på reparationer
Foto: Every Angle/Unsplash
Ett steg framåt, fem steg bakåt. Då har vi betat av ytterligare en vecka med vår nya regering, och på hållbarhetsfronten går det fortfarande mest bakåt tyvärr. På regeringens hemsida kan man läsa att:
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne ska höjas från 6 procent till 12 procent. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 april 2023.
Skälet är att man vill värna om mervärdesskatten som intäktskälla för staten och ha mer enhetliga skattesatser som utgångspunkt (med 25% som standard). Genom att höja skatten på reparationer från 6 till 12% närmar man sig alltså standard.
Till att börja med är det intressant att Sverigedemokraterna – som inte sitter i regering – står först i förslaget. För det andra är det intressant att man själva slår fast att konsekvenserna bedöms bli ”de motsatta till de konsekvenser som införandet av den reducerande mervärdesskatten för reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 12 till 6 procent bedömdes medföra”.
Så vad blir konsekvenserna? Följande är saxat ur förslaget:
- Effekter för företagen: En högre mervärdesskatt för reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bedöms leda till ett högre pris och därmed en lägre efterfrågan på dessa tjänster. Branscherna för reparationer av de uppräknade varorna kan därmed antas minska till följd av förslaget.
- Effekter på priser. Förslaget bedöms leda till högre priser på berörda tjänster.
- Effekter för miljön. Att reparera en vara i stället för att köpa en ny innebär i många fall att en mindre mängd råvaror och mindre energi behöver tas i anspråk, att utsläppen av miljöskadliga ämnen blir lägre och att mängden avfall minskar. Samtidigt är det ofta relativt enkelt och billigt att köpa en ny vara jämfört med att reparera t.ex. skor eller kläder. Vid höjd mervärdesskatt på reparationer av vissa varor bedöms kostnaden för att köpa reparationstjänsten öka. Därmed minskar incitamenten för konsumenter att reparera redan tillverkade varor i stället för att köpa nya. Det bedöms i sin tur leda till en något försämrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor ökar.
- Effekter för sysselsättning. Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer förväntas medföra högre priser och därmed minskad efterfrågan på dessa tjänster. Det bedöms i sin tur minska efterfrågan på arbetskraft i branschen vilket leder till lägre sysselsättning i branschen. Eftersom reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bedöms kunna utföras av individer med låg utbildningsnivå eller individer med svag anknytning till arbetsmarknaden, bedöms förslaget kunna leda till något lägre varaktig sysselsättning och högre arbetslöshet i ekonomin som helhet.
Så för att sammanfatta: Att reparera blir dyrare, och därmed sjunker efterfrågan på reparationstjänster. Det gör dels att incitamenten för att reparera sjunker, vilket i sin tur leder till ökad miljöbelastning eftersom vi kommer att köpa nytt istället. Dessutom bedöms förslaget leda till lägre sysselsättning i branschen, vilket man tror kommer att slå hårdast mot personer som redan är utsatta på arbetsmarknaden (läs: bland annat personer med invandringsbakgrund).
Återigen – media, var är ni med era skarpa följdfrågor?
Veckans grattis: Gårdsfisk
Foto: Gårdsfisk
WIN WIN Award utdelad. Hållbarhetspriset WIN WIN Award har delats ut i Göteborg sedan 2000 och är ett av världens mest prestigefulla inom hållbarhet. I år var temat Sustainable Aquaculture och vinnaren blev svenska Gårdsfisk som föder upp fisk på land (och på så vis inte övergöder haven – samtidigt som det näringsrika vattnet kan användas som gödning i jordbruket).
Stort grattis Gårdsfisk – som också är med på Hållbara listan!
Veckans lyssningstips: 2 x Sveriges radio
Har vi rätt till morgonrusningen till varje pris, eller kan det vara okej att stoppa trafiken ibland? Foto: Aleksandr Popv/Unsplash
Limma fast sig på motorväg – okej eller ej? Via Isabelle McAllister fick jag nys om två bra radioinslag som jag mer än gärna delar vidare, för de var otroligt bra och nyanserade båda två.
Det första är detta avsnitt av Vetenskapspodden – som tar upp civil olydnad (klimataktivister som limmar fast sig på motorvägar) och vad som egentligen är grejen med våtmarkerna som de kräver ska återställas. Väldigt intressant om när civil olydnad egentligen är befogat.
Det andra är detta avsnitt av Klotet i P1 – som tar upp den nya regeringsklimatpolitik utifrån såväl ett politiskt som vetenskapligt perspektiv. Sakligt, nyanserat och tydligt.
Lyssna gärna och dela vidare om du håller med om att fler borde höra dem!
Veckans 4 snabba nyheter
Foto: Panghus
1. Hustillverkare inför solceller som standard. Hustillverkaren Panghus inför nu solceller som kostnadsfri standard på sin småhusproduktion, och tanken är att solcellerna ska täcka en stor del av det årliga behovet hos husägarna. Bra och normförskjutande initiativ!
2. Vinflaskornas klimatpåverkan. Köper du vin i flaska, hellre än på burk eller tetra? Då kan det vara bra att veta att klimatpåverkan från svenskarnas köp av engångsflaskor med stilla vin motsvarar 67 000 flygresor till Italien eller 4 500 varv runt jorden i en bensindriven bil varje år. Det visar sig att var fjärde konsument tror att glasflaskan är mest klimatsmart, men i själva verket har flaskan 4 gånger så stor klimatpåverkan som motsvarande mängd på burk, nästan 3 gånger så stor klimatpåverkan som PET-flaskevinet och nästan 9 gånger så stor klimatpåverkan som på pappförpackning. Allt enligt en Kantarundersökning som Systembolaget beställt. Om vi alla skulle byta ut glasflaskorna mot pappförpackningar skulle vi minska utsläppen med 33 500 ton per år.
3. Sveriges cykelvänligaste kommuner. För tredje gången har Cykelförbundet kollat hur nöjda vi svenskar är med cykelmöjligheterna i våra hemkommuner, och utsett tre vinnare av de 115 kommuner som kvalificerade sig genom tillräckligt många svar. I kategorin ”små kommuner” vann Vänersborg, i ”mellanstora kommuner” vann Karlstad och i ”stora kommuner” vann Linköping. Grattis! (Tips till alla oss som inte bor just där – kolla upp hur era kommuner rankar och maila politikerna och fråga dem vad de ska göra för att kommunen ska klättra till nästa gång!)
4. Beslut om elstöd. Regeringen har nu meddelat att alla boende i elområde 3 får 50 öre/förbrukad kilowattimme och alla i elområde 4 får 79 öre/förbrukad kWh under perioden oktober 2021–september 2022. För en normalförbrukande villa (20 000 kWh) skulle det innebära 10 000 kr för elområde 3 och 15 800 kr för elområde 4. Norrland blir helt utan stöd – något som förstås inte är helt populärt med tanke på att de förvisso haft lägre elpriser, men också har kallare klimat.
Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!
Tack för den viktiga läsningen!