Under de sex år som vi grunnat och funderat på vår köksrenovering upptog valet av bänkskiva en ganska stor del av tankeverksamheten. I vårt gamla kök hade vi en träskiva i ek, väldigt fin i grunden men tyvärr hade de tidigare ägarna inte varit så varsamma med den utan låtit vattenspill ligga kvar runt diskhon. Resultatet? Svarta fuktskador. Jag visste därför att jag inte ville ha trä, för jag vill inte behöva oroa mig för att varken jag eller barnen ska spilla ut något som blir liggande och förstör skivan.
Nästa tanke gick till sten, för vi bor i ett hus med originalfönsterbrädor i marmor som vore fina att plocka upp i köket för att dra den röda (grå) tråden vidare genom huset och skapa en naturlig koppling mellan rummen. Men marmor har sina solklara nackdelar. Det är känsligt (för syror och annat spill), vilket inte är optimalt i just köksmiljöer, och framför allt är det en ändlig resurs – den dag vi brutit det sista marmorblocket finns det ingen mer.

Foton: Ruben Nero för Husligheter
Jag valde därför en kompositsten från Silestone by Cosentino som påminner om marmor istället. Den baseras till över 90% på natursten, men är betydligt tåligare eftersom den inte är porös och tål därför allt tänkbart spill från vatten till rödvin och citronsaft. Det enda den är lite känslig för är hög värme, så att ställa en kastrull direkt på är inte så bra, men i övrigt är den supertålig. Den går dessutom att få i oändligt många utföranden, inte minst i olika varianter som liknar natursten som marmor eller kalksten till exempel. Min skiva heter Blanco Orion och har lurat både en och två gäster som trott att det är riktig marmor, så det går verkligen att hitta naturtrogna varianter av kompositstenskivor.

Vi satt skivan både längs väggen, som stänkskydd och på köksön, och detta är ett projekt jag inte hade vågat mig på om jag inte hade haft hjälp med mätningen. Vi har nämligen gjort hål för både diskho, blandare, diskmaskinsavstängning, häll och fläkt – puh! Och dessutom skulle skivan in med millimeterprecision i vårt lite skeva 1930-talshus utan räta vinklar. Svenska stengruppen hanterade all mätning och montering, så vi kunde andas ut och fokusera på annat.
Jag är så nöjd med valet av skiva, det blev den perfekta kombinationen av ett klassiskt och tidlöst utseende som passar vårt hus och ett modernt, supertåligt och lättskött material som gör köket så praktiskt som jag drömde om.
4 fördelar med kompositsten
- Tåligt. Om du inte ställer en skållhet kastrull på är det nästan omöjligt att göra märken på skivan.
- Stora valmöjligheter. Det finns massor och åter massor av utseenden på skivor, och du kan få olika tjocklekar dessutom. Det är lätt att hitta exakt det du söker.
- Lättskött. Jag torkar av med trasa, klart! Ingen inoljning, inga risker för fläckar, ingen yta som absorberar smuts eller fett (kompositsten är icke-poröst).
- Rätt utseende utan rätt råvara. Du kan få ett utseende som liknar en ovanlig natursten, utan att behöva bryta enorma block av den.
Värt att notera är att jag landade i det här beslutet efter lång betänketid och mycket research, och det blev verkligen så bra som jag hoppades. Jag kan inte nog betona vikten av att låta den här typen av projekt ta tid, så att alla val blir så bra det bara går med tanke på att de ska levas med länge, länge!
Translation: A post about our new benchtop!


























































