De flesta prylars och kläders stora klimatpåverkan sker vid produktionen. När det gäller kläder till exempel så är det så mycket som 80%, enligt Mistra. Det är därför vi ska handla begagnat (för då är utsläppen så att säga redan gjorda), och det är också därför vi måste försöka se till att allt som redan är producerat håller och används så länge som möjligt. Det är på det sättet produktionsutsläppen kan motiveras, plus att det blir svårare att motivera nyproduktion om det redan finns tillräckligt av något på andrahandsmarknaden.
Men, saker går sönder. Tyvärr ibland på grund av företagens cynism (det vill säga planerat åldrande, något jag skrivit om här), i andra fall på grund av att vi är lite klantiga eller helt enkelt för att något har använts väldigt flitigt.
Det viktiga här är att motarbeta impulsen som får oss att slänga och köpa nytt. Den är stark, inte minst för att väldigt många saker numera är så billiga att det kostar mindre att köpa en ny än att laga den gamla. Att nykonsumera går fort, det är smidigt och så gillar vi ju (tyvärr) splitternya saker. Men – då får vi också inse att vi har en del av ansvaret för alla de utsläpp som den nya grejen resulterat i. Om vi däremot lagar den gamla? Ja, då är vi en del av lösningen istället. Roligare än att vara en del av problemet ju!
Exempel: Att sätta en ny klack på en lädersko släpper ut 0,6 kg koldioxid, jämfört med 31,4 kg om vi istället köper nya skor. Att ersätta en trasig dragkedja i en kjol? 0,1 kg. Köpa en ny kjol? 6,1 kg. Allt enligt Miljöstyrelsen i Danmark (via Naturskyddsföreningen).
Så – vad kan vi göra för?
Vi kan vårda, underhålla och mota i grind
Foto: Maria Soxbo
Det enklaste sättet att komma runt “köpa nytt eller laga”-valet är förstås att ta så väl hand om våra saker att de sällan eller aldrig går sönder. Det funkar inte med allt så klart, men väldigt mycket kan vi ju underhålla (smörja, olja in, rengöra på rätt sätt, torka på rätt sätt, vädra et cetera) så att slitaget inte får samma fäste som om vi missköter något.
Det blir en god cirkel också – tar vi hand om våra saker är vi också mer varsamma med dem, och värderar dem högre eftersom vi lagt tid på dem.
Vi behöver bestämma oss
Foto: Pavel Danilyuk/Pexels
Jag är verkligen inte superbra på att få tummen ur. Trasiga kläder ligger ofta i en “laga-hög” i en halv evighet innan jag kommer mig för att ta fram nål och tråd. Men som med allt annat som kanske inte lockar – bara gör det! Bestäm dig till exempel för att laga en grej per Netflix-kväll, så blir det inte sånt megaprojekt.
Större saker som behöver göras nån gång per år (olja in träbänkskivor, rengöra filter, smörja in läderväskor) kan du antingen planera in en “underhållshelg” för och riva av allt på en gång, eller så delar du upp det och lägger in i kalendern som återkommande punkter.
Ett bra tips här är att se till att du har organiserat upp sånt som behövs på ett bra sätt. En låda med sygrejer som förvaras tillsammans med alla extra knappar och alla trasiga kläder, så att det bara är att ta hela korgen/lådan och sätta igång till exempel.
Vi behöver inte kunna laga allt själva
Tre saker jag skickade till Repamera – kappa med trasigt foder, trasiga jeans och kjol med paj dragkedja. Foto: Maria Soxbo
Att laga nåt är inte alltid lätt. Att sy in en knapp kan till och med jag, men när innerfodret i kappan rivs sönder fixar inte jag att laga det på egen hand. Samma med skor, jag kan putsa upp och gnugga rent – men jag kan inte byta sula. Även möbler rår jag inte alltid på. Mitt vackra, gamla och lite skeva hörnskåp var jag så rädd om att jag helt enkelt inte vågade gå loss på det själv.
Men det gör ju inget, det finns ju proffs att anlita!
- Skomakare
- Skräddare
- Möbelkonservator
- Elektriker
- Rörmokare
- Mekaniker
- Urmakare
- Tapetserare
- Korgmakare
Och många andra!
Vi kan släppa perfektionskravet
Maskhål i stolen? Det fixar en möbelkonservator om du ber om det, men du KAN också göra det själv – det är inte supersvårt. Foto: Maria Soxbo
Visst är det härligt att något som reparerats blir perfekt och som nytt igen. Men om alternativet är att prylen eller plagget förblir trasigt och samlar damm eller kastas, så är det definitivt bättre med “good enough”. Att fixa en kjolfåll som släppt fixar vi alla, även om resultatet kanske inte håller samma klass som om ett proffs gjort det. Att limma fast en skärva, flisa eller tappad knopp duger ofta gott, och ibland spelar utseendet inte så stor roll bara funktionen blir fixad.
Att våga ge det ett försök tror jag verkligen är nyckeln här!
Vi kan förskjuta normerna
Inspirerande lagningstekniker hos Dye for Indigo! Foto: @dyeforindigo
Just nu är normen slit-och-släng. Vi ser ganska sällan lagade kläder på bild och vi pratar inte mycket om att laga och reparera. Samtidigt blir vi ständigt matade med fabriksnya saker och kläder i våra flöden. Här kan vi alla bidra till förändring genom att sluta visa upp eventuella nyköp och istället visa upp den lagade fållen under #dagenslagning eller den ihoplimmade krukan under #skavankinspiration och andra liknande hashtags.
Lästips & guider
- Laga kläder – Johanna Leymann har en bra artikel på sin sajt full med tips.
- Laga kläder – Jennie Dahléns instagramkonto är fullt av bra idéer och hon håller också i lagnings-AW:s.
- Laga kläder – undersök hashtaggen #visiblemending, så inspirerande för lagningarna du inte kan göra osynliga.
- Rädda krympta tröjor och rengöra sneakers – mitt gamla blogginlägg har en del tips.
- Rengöra skor med bikarbonat – Ekotipset har koll!
- Generella lagningstips – Isabelle McAllisters nya bok Skavank! är full av matnyttiga knep kring lagning.
- Generella lagningstips – Naturskyddsföreningens sajt Fixa grejen!
- Laga porslin – tidningen Land beskriver hur man lagar med den japanska tekniken kintsugi.
- Laga möbler – Hornbach har faktiskt matnyttiga tips på sin hemsida.
Och – missa inte att Jennie Dahlén alldeles snart drar igång sin digitala lagningskurs! Jag är otroligt sugen på att gå denna själv, det vore ju en klockren investering. Här finns mer info!
Vad lagade du senast?
