Banner

Hållbara svepet, del 57 – greenwashing, fimpar och generationsklyftor i klimatkrisen

Ett lite kortare svep på grund av väldigt händelserik vecka i mitt eget liv (mer om det senare, ursäkta trist ”säga A men inte B”), men ändå intressanta punkter tycker jag. Trevlig helg på er!

Fler fälls för greenwashing – utan att det svider

Grafik: Tone Knibestöl

När kommer krafttagen? Både Reklamombudsmannen och Konsumentverket konstaterar att fler fälls för vilseledande miljöpåståenden (läs: greenwashing). RO fattade tolv beslut kring detta under 2020, och samtliga tolv ledde till fällningar. (2019 var det bara 7 beslut, varav 5 fällningar). Och det här låter ju bra, right? Men, problemet är att en fällning i princip bara är en liten smäll på handen. På tio år har bara ett enda företag dömts att betala vite. Det är inte kännbart, och alltså inte avskräckande.

Det här har Greenpeace uppmärksammat rejält den gångna veckan, och Gustav Martner uttalar sig också i DN-artikeln jag länkar ovan och säger att ökningen av vilseledande miljöbudskap i reklam beror på att politiken inte är kraftfull nog kring klimatkrisen:

Det har i sin tur öppnat upp för att göra hållbarhet till något som går att sälja i stället. Ju svagare politik inom hållbarhetsområdet, desto mer kan ju företagen göra hållbarhet till något säljbart.

Läs gärna annat jag skrivit om greenwashing, för det är SÅ viktigt!

Veckans 5 snabba nyheter

Foto: Paul Hanaoka

1. Generationsklyfta i klimatkrisen. Rädda Barnen har släppt en klimatrapport där de konstaterar att verkligheten förändras för varje generation. Dagens ettåringar kommer under sin livstid att uppleva sju gånger fler värmeböljor än om de fötts för 60 år sedan. Och det är i genomsnitt – i Afghanistan är siffran 18 gånger så många. Världens barn kommer också att uppleva 2,6 gånger fler torkor, 2,8 gånger så många översvämningar, nästan 3 gånger så många missväxter och dubbelt så många skogsbränder – om vi inte når Parismålen. 710 miljoner barn lever också i de 45 länder där det är störst risk för allvarliga konsekvenser av klimatkrisen, och de fattigaste barnen drabbas värst. Det må kännas lite abstrakt att kämpa för kommande generationer, men de flesta av oss har eller känner ju ett eller flera barn. De lever NU.

2. De svenska städer som går i täten. Viable Cities har rullat ut andra delen av sin satsning på klimatneutrala städer. Förutom de 9 städer som redan är med (Enköping, Järfälla, Göteborg, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö) så har 14 städer till anslutit: Borlänge, Borås, Eskilstuna, Gävle, Helsingborg, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Nacka, Skellefteå, Örebro, Östersund. Tillsammans har dessa städer 40% av Sveriges befolkning, och i samarbete med fyra myndigheter kommer de nu öka takten i klimatomställningen.

3. Hejdå fimpen! Riksdagen har precis röstat igenom ett förslag som innebär att undantaget om ringa nedskräpning tas bort. Det innebär att det från 1 januari 2022 kan bli böter på 800 kronor på att slänga fimpar, tuggummi, glasspapper och annat småskräp på marken. Helt rimligt, faktiskt!

4. Solglasögon av koldioxid. Japp, du läste rätt! Jag blir pepp av företag som börjar utforska vad vi kan göra av vårt absolut största hot just nu – växthusgaserna. Företaget Pangaia omvandlar koldioxid till byggstenar som kan ersätta de fossila material som solglasögonlinser oftast är gjorda av. Spännande, inte sant?

5. Goda nyheter! Vi kan väl avrunda med något hoppfullt, right? För 100 år sen fanns det bara 100 indiska noshörningar kvar i världen. Men tack vare ett regeringssamarbete mellan Indien och Nepal och att de boende i området börjat behandla noshörningen som en nationalklenod finns det numera hela 3700 stycken i det vilda. Hurra!

Veckans SoMe-tips: Downshifting Workbook

Foto: Live slow run far

 

Gratis handbok! Fantastiska paret Sophia och Michael som driver Live slow run far har en så fin bonus för alla som signar upp sig på deras nyhetsbrev – en Downshifting Workbook! Jag signade nyligen upp mig och fick guiden, och kan varmt rekommendera att göra det för att både få mysiga och matiga nyhetsbrev i inkorgen och få denna bonus som helt klart väcker tankar.

Signa upp er på nyhetsbrevet här!

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

2 okt 2021 Direktlänk Hållbara svepet 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 63 – special om COP26, del 2

Hållbara svepet, del 62 – special om COP26

Inredningens klimatavtryck – detta bör du veta

Den här bloggen startade ju som en inredningsblogg, och även om den inte riktigt kvalificerar sig som det längre så blir det faktiskt ett inredningsinlägg nu! För idag släpptes Naturskyddsföreningens rapport Andra hand i första hand om just inredning, och jag inser hur otroligt lite det pratas om det här. Medan modevärlden synas i sömmarna var och varannan dag så går liksom inredningen under radarn, och trots att det gått hela två år sen jag skrev inlägget Varför pratar vi inte om fast design? så är det fortfarande samma brist på fakta kring hemmens klimatpåverkan. (Så TACK Naturskyddsföreningen för att ni ordnat lite hard facts åt oss!)

Så mycket inredning shoppar vi

En stol i trä – relativt låg klimatpåverkan. (Men behöver den ändå vara ny?) Alla foton: Nathan Oakley/Unsplash

Från 2009 till 2019 – på tio år alltså – ökade konsumtionen av möbler och hushållsartiklar med 47% (mest av alla kategorier). Många inredningsföretag slog (till skillnad från modebranschen) rekord under pandemin, när vi tillbringade så mycket tid hemma att vi började byta ut saker. Och hemtextil är ännu värre än branschen i allmänhet – den har ökat med 78% under samma tidsperiod.

Textil är dessutom värst när det gäller klimatpåverkan. Att köpa en stol i trä ger relativt låg klimatpåverkan, medan stål och olika plaster är 10 gånger värre än trä. Men allra värst är just textilierna som bomull och polyester, vars klimatpåverkan är 3-7 gånger större än stål och plast (!).

Det här klassiska tipset om att ”förnya med små medel genom att byta ut kuddarna i soffan” känns inte längre så fräscht, med andra ord.

Så mycket släpper inredningskonsumtionen ut

Koldioxiden som en ny soffa släpper ut väger långt mer än själva soffan. Och då är koldioxid en GAS.

Naturskyddsföreningen har granskat fem olika produktgrupper: Köksskåp + bänkskiva, matgrupp, soffa, säng och ett set med hemtextilier (yes, typ kuddfodral). Om samma person eller hushåll skulle köpa in allt detta nytt under samma år (inte alls en orimlig tanke tyvärr) skulle de totala utsläppen landa på närmare 1 ton koldioxid och ge upphov till ytterligare 1,9 ton avfall kopplat till produktionen. Och då kan det ju vara värt att påminna om att hela vår livsstil, inklusive mat, boende, transport och konsumtion, på sikt ska landa på just 1 ton för ett liv inom planetens gränser.

Bara en enda ny soffa släpper ut 294 kilo koldioxid och ger upphov till 532 kilo avfall. Och då har vi alltså inte räknat in till exempel vattenåtgång eller hur mycket miljögiftiga kemikalier som är inblandade i produktionen. Nästan 300 kilo Co2 och över ett halvt TON sopor. För en enda soffa. (Söker man på ”soffa” på Ellos får man 1370 träffar. På Mio får man 390 träffar. På IKEA 350 stycken.)

Så stor skillnad gör det att ändra konsumtionsmönster

En ny säng? Eller 7 begagnade? (Eller en begagnad, som får hänga med LÄNGE.)

Om samma person eller hushåll skulle köpa alla de där fem produktkategorierna, men istället köpa dem på begagnatmarknaden skulle koldioxidutsläppen sjunka med 90% och mängden avfall med närmare 100%! Japp, så stor skillnad är det mellan begagnat och nytt. (Och då är ju ändå väldigt mycket på begagnatmarknaden dessutom nästan nytt!)

Några exempel:

  • Det går 13 begagnade kök på 1 nytt.
  • Det går 13 begagnade set med hemtextilier på 1 ny.
  • Det går 9 begagnade matgrupper på 1 ny.
  • Det går 7 begagnade sängar på 1 ny.
  • Det går 6 begagnade soffor på 1 ny.

Och, då ska man dessutom tänka på att den absolut största klimatpåverkan från ett begagnatköp (oavsett kategori) är hur vi tar oss till loppisen (om den är fysisk) och hur vi transporterar hem det vi köpt. Så cyklar vi till en loppis för att köpa en begagnad pläd och några kuddar och sen cyklar hem blir skillnaden ännu större.

Resursförbrukningen då? Ja, det blir ju faktiskt noll så fort vi köper begagnat. Det går inte åt några nya resurser. Hur bra?

(Och PS. På Blocket får man 2624 träffar på ”soffa”, bara i Stockholm.)

Så tar du en vettig medelväg

Att måla om en matgrupp (och klä om stolarna) minskar klimatpåverkan med 69% jämfört med att köpa en ny. (Och blir mer personligt!)

Ibland är det svårt att hitta något begagnat som funkar, särskilt om det handlar om till exempel ett helt kök och man bor i glesbygd så att långa transporter krävs. Men, det finns medelvägar. Se här hur stor skillnaden blir jämfört med att köpa nytt:

  • Att köpa nya luckor till ett befintligt kök minskar klimatpåverkan med 63%.
  • Att måla om ett befintligt kök minskar klimatpåverkan med 97% (alltså mer än att köpa ett begagnat kök, som minskar klimatpåverkan med 92%!).
  • Att måla om en matgrupp och klä om stolarna minskar klimatpåverkan med 69%.
  • Att klä om en soffa minskar klimatpåverkan med 63%.

Så vad innebär det här?

Nya kuddfodral är INTE lösningen.

Att vi kan förnya våra hem ibland, utan att bli bovar i klimatkrisen. Bara vi alltid väljer andra hand i första hand och upcyclar det vi redan har med lite färg. Rätt enkelt, visst?

Läs hela Naturskyddsföreningens rapport här!

30 sep 2021 Direktlänk Fixa, förändra & förnyaHem, inredning & inspirationKlok konsumtion 6 kommentarer

Relaterade inlägg

Om planen att äntligen komma i kapp

Brodera på loppade barnkläder och stickat

35 000 val om dagen – hur många av dem blir hållbara?

Viss forskning menar att vi fattar omkring 35 000 val om dagen. 35 000! Allt är förstås inte livsomvälvande, långt ifrån – vi ska välja strumpor och kvällstittning på Netflix också. Och det är möjligt att siffran är lite väl hög, eftersom det skulle innebära att vi 24 val i minuten dygnet runt.

Väljer du ekologiska, närproducerade grönsaker i säsong? Bara där har du gjort hela fyra val för klimatet! Foto: Maria Soxbo

Men även om vi skulle sänka siffran till hälften, eller kanske ännu mer – säg 15 000 val om dagen – så är det många, många små vägskäl vi står för varje dag. Och rätt många av av alla dessa beslut får någon form av klimatkonsekvenser. Vad vi ska äta, hur vi ska ta oss från A till B, vad vi ska köpa, vilket företag som ska få våra pengar, vad vi lägger vår tid på, hur vi ska rösta, vad vi ska engagera oss i och så vidare.

När jag och Emma föreläser om klimatet pratar vi väldigt ofta om ”klimatglasögonen”. De är alltså ett par imaginära glasögon som förr eller senare landar på nästippen när vi börjat ställa om och engagera oss, och det fina med dem är att de faktiskt är sjukt svåra att ta av när de väl sitter där. För om vi väl börjat se världen för vad den är – vad gäller till exempel överkonsumtion eller greenwashing – så är det liksom svårt att inte se det sen. Och det är ju bra, för ju klarare vi ser på vår omvärld desto lättare att upptäcka det som är fel.

Klimatglasögonen på? Ja helst, så ofta som möjligt! Foto: Maria Soxbo

15 000 val om dagen. (Kanske 35 000.) Tänk om klimatglasögonen får styra över bara en procent eller två av alla dessa val varje dag? Det skulle betyda att vi gjorde 150-700 val för klimatet – varje dag! Det är klart att det skulle göra rätt stor skillnad i det långa loppet, särskilt om vi är många som tänker så.

Cykla till jobbet? Folk kommer att notera att du transporttränar (och berömma dig för det) – men om du dessutom berättar att du gör det lika mycket för klimatet sår du fler frön. Foto: Maria Soxbo

Och det fina med det här är inte bara skillnaden det gör i våra egna liv, utan att det faktiskt kommer att skapa ringar på vattnet. För om du (och jag) börjar fatta beslut baserat på klimatfrågan så kommer andra till slut att notera det. Att du plötsligt äter vegetariskt varje lunch på jobbet. Tar cykeln istället för bilen. Tackar nej till en kompislunch för att du ska gå med i en klimatdemonstration. Frågar runt efter saker att låna/hyra när du behöver något, istället för att köpa nytt. Människor runt omkring dig noterar mer än du tror, och från det skapas frågor och diskussioner som i sin tur leder att det där klimatglasögons-valet du gjort plötsligt förstärks.

En vegolunch kan vara en pizza! Nog kan vi locka kollegan att skippa köttbiten för den här? Foto: Maria Soxbo

Det här är ju inte så konstigt som det låter. För så funkar ju världen i övrigt också! Modemärken vill att vissa välfotograferade personer ska bära deras kläder för att alla som ser dem ska bli sugna på att köpa dem. Inredningsföretag vill placera sina produkter i ett influencerhem som många kan ”titta in i” för att sänka tröskeln för andra att välja samma möbel eller lampa. Och ju mindre cirkel vi rör oss inom, desto större chans att andra ser vad vi gör och påverkas av det. För visst märker vi om skrivbordsgrannen på kontoret skaffar hund? Byter frisyr? Blir vegetarian? Om grannen renoverar? Eller byter till elbil? Om bästisen ska flyga till solen? Eller tar tåget till Paris?

”Är du med?” En kampanj jag gjorde för WWF, för att inspirera fler att avlägga klimatlöften. Om vi blir riktigt många som gör en sån sak så blir vi en stark opinion också. Foto: Maria Soxbo

Ja, men är det här viktigt då? Allt ansvar ska ju inte ligga på individen, och vad kan ”lilla jag” göra när det är hela samhällssystemet som behöver förändras?

Jo, det är viktigt, visar forskning faktiskt. För det är större chans att allmänheten börjar backa systemförändring om de som förespråkar den själva har ett lågt klimatavtryck. Ta Greta Thunberg som exempel – hon kräver systemförändring, men backar det med att själv leva som hon lär. Och så får hon också 100 000-tals människor att gå ut på gatorna och klimatstrejka (när pandemin tillåter).

Inte jättetung uppgift att prata sig varm för loppis, visst? Foto: Maria Soxbo

5 steg från vardagsval till systemförändring

Så vad innebär det? Jo, här finns en himla fin engagemangstrappa!

  1. Ta på dig klimatglasögonen, och gör dina val baserat på det du ser när klimatfrågan vägs in.
  2. Gör så i så många val du kan varje dag, särskilt de val som syns (få ser vad du kollar på Netflix, men många ser vad du äter, köper och åker).
  3. Prata om dina val när du får chansen, och var öppen för frågor.
  4. Börja engagera dig för systemförändring. Delta i demonstrationer, dela namninsamlingar, ifrågasätt företag och politiker. Det du gjort under punkt 1-3 kommer att stärka din position.
  5. Peppa alla runt omkring dig som verkar sugna att haka på.

Jag säger det ofta, och jag säger det igen: Allt hänger ihop. (Och att ställa om en ynka procent av alla val vi gör varje dag är ju ändå en rimlig målsättning, visst?)

27 sep 2021 Direktlänk Reflektioner 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om vikten av hantverk

Därför bloggar jag inte om inredning längre (sort of)

Hållbara svepet, del 56 – klimatbudget, maträddarhandbok och 2,7 grader.

I går var det global klimatstrejk, och jag är så glad över att Greta äntligen kan få mobilisera människor igen nu när vaccinationsgraden stiger. Sociala medier har gjort mobilisering enklare, men det är fortfarande svårt att skapa en stark opinion utan att faktiskt gå ut på gatorna och SYNAS. Så jag hoppas att detta innebär början på en ny, ännu starkare våg av klimataktivism och aktion!

Regeringens nya klimatbudget får kritik

Foto: Maria Soxbo

Hur mycket får klimatfrågan kosta? I veckan presenterade regeringen sin nya budget, med ytterligare 12 miljarder till nya klimat- och miljösatsningar (totalt blir det 22 miljarder år 2022). Några av de största ökningarna handlar om skydd av värdefull natur och klimatpremier (alltså tex stöd för att investera i miljölastbilar och elektriska maskiner).

Klimatbudgeten är rekordstor, men flera organisationer är ändå kritiska. Inte främst till vad pengarna ska gå till, utan snarare vad som saknas eller inte borde vara med. Det finns fortfarande subventioner till fossila bränslen inom flyg och jordbruk, till exempel. För den som är ETC-prenumerant finns en bra sammanfattning av kritiken här, och för mer info om själva klimatbudgeten skriver Svt bra här.

Veckans to do: Anmäl dig till klimatpressträffar!

Foto: Galen Crout/Unsplash

I brist på politisk satsning. Naturskyddsföreningen gör exakt det som både jag och Emma i olika sammanhang efterlyst från regeringens håll – håller pressträffar om klimatfrågan. För visst borde egentligen samma typ av informationspressträff som FHM hållit kring pandemin införas kring klimatet?

I väntan på att politikerna lyfter frågan till den krisnivå det handlar om tycker jag i alla fall att vi alla anmäler oss till Naturskyddsföreningens intiativ, och får bättre koll på läget. Här anmäler du dig, och då får du påminnelser till alla tre pressträffarna som är som följer:

  • 5 oktober 09.00-09.45: Fossilförbud – nödvändigt och fullt genomförbart
  • 13 oktober 09.00-09.45: Sanningen om den svenska klimatpolitiken
  • 10 november 09.00–09.45: Kommer politikerna att ta sitt ansvar?

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: @emiliavicenta

1. Om slow fashion for kids. Stolt kompis här måste ju få sprida nyheten vidare om att duon bakom Slow fashion nu är på gång med ny bok! Klä barnen! Växa, ärva, fixa, laga kommer ut april 2022, så det är ett tag kvar – men följ @johannaleymann.se och @jenniedepp för att inte bara hänga med på bokprocessen utan också kunna skicka input när denna briljanta modeduo ber sina följare tycka till!

2. Om snålmånad och rikedom. @eko_ekonomen är föräldraledig, och satsar på att dryga ut hushållskassan genom att baka och äta så mycket hemlagat som möjligt. Hon kallar det ”projekt snålmånad”, men lägger till att det är ett missvisande namn eftersom hon sällan känner sig så rik som när hon kan äta hemlagat, hembakt och egenodlat istället för köpt. Klokt inlägg som visar på hur skevt mycket i vår vardag är.

3. Om fast fashion-konsumtion. @hallbarasara har benat ut sina tankar kring fast fashion, och hur vi som konsumenter kan förhålla oss till detta uppenbart ohållbara fenomen. Hon tar till exempel upp att köpa fast fashion på begagnatmarknaden, att reklamera och att hålla huvudet kallt när trendvindarna vänder – bra, vettiga råd!

Veckans 5 snabba nyheter

Foto: Pawel Czerwinski

1. Prognos: 2,7 grader. Ni vet 1,5 graders-målet som världens länder förbundit sig att uppnå? Mmm, det går så där. IPCC släppte i veckan en rapport som visar att prognosen just nu är att världens utsläpp ökar med 16% till 2030 (jämfört med år 2010), när de i själva verket måste minska med minst 45%. Så just nu går världen mot en uppvärmning på 2,7 grader jämfört med förindustriell tid, det vill säga inte ens nära 1,5 grader. Och effekten av pandemin är redan på väg att försvinna – nu ökar utsläppen igen. Avgå alla, och skärpning!

2. Riksdagsledamöter erbjuds klimatutbildning. Climate Reality Europe, den oberoende tankesmedjan Global Utmaning och klimatnätverket We Don’t Have Time har bjudit in Sveriges samtliga riksdagsledamöter till en kostnadsfri, digital utbildning om klimatet. Är det bara jag som skulle vilja se en lista i tidningarna sen på vilka som tackar ja (och nej)? Det borde ju säga en del om olika partiers inställning till hur viktigt detta är, tänker jag. Samt vilka partiers representanter som sedan har kunskap nog att förtjäna våra röster? (Eftersom den är vid ett enda tillfälle kommer ju vissa att missa den av andra skäl än ointresse förstås, men ändå.)

3. Hur cirkulärt är Sverige? Ett nytt projekt som leds av RISE och Circular Economy ska analysera hur cirkulärt Sverige egentligen är och vad som krävs för att omställningen ska gå snabbare. Resultatet hamnar i en så kallad Circular Gap Report för Sverige våren 2022, och då kan vi också jämföra oss med andra länder som redan gjort detta: Österrike är 9,7% cirkulärt, Norge ynka 2,4% cirkulärt och Nederländerna fantastiska 24,5 % cirkulärt idag. Var tror ni Sverige hamnar?

4. Sundsvall har skitigast bilar. Norrland i allmänhet och min gamla hemkommun Sundsvall i synnerhet hamnade i botten när KVD-bil och Transportstyrelsen kollade läget på miljöbilsfronten hos Sveriges 20 största kommuner. Jag är inte superförvånad, det ÄR ont om laddstolpar i Medelpad vilket man blir smärtsamt medveten om när man elbilar dit söderifrån och tömmer batteriet väldigt effektivt i uppförsklättringarna på slutet. Men, jag vill också påpeka något annat med listan. I topp ligger Lund, Nacka och Stockholm. Jag har inte järnkoll på Lund, men Nacka och Stockholm är också två kommuner med VÄLDIGT bra kollektivtrafik. Kan man kanske tänka sig att dessa kommuner inte bara ska ha kredd för andelen miljöbilar (även om det så klart är bättre än fossilbilar), utan också en smula diss för att så många ändå tycker sig behöva bil? I undersökningen hävdar man att storstäderna rankar bäst på grund av att det bor flest där och för att många har tjänstebil, men alltså njaaaa. Jag tror nog kombinationen bilnorm och höga inkomster väger in också.

5. Labbodlat kaffe! Många svenskar är nog villiga att handla lokalt, men en extremt populär vara – kaffet – är ju svår att köpa lokalproducerad. Fast det håller på att ändras! Finska forskare har fixat labbodlat kaffe (i stil med labbodlat kött), och nu är det faktiskt på väg ut på marknaden – man letar kommersiella partners helt enkelt. Eftersom kaffe är en av världens mest besprutade grödor, så bådar ju detta gott på flera sätt – och ”finskt kaffe” låter väl spännande? Dessutom börjar de länder som odlar kaffe idag få problem eftersom klimatet håller på att bli för varmt. (Att sen många globalt försörjer sig inom kaffeodling är däremot ett problem som inte blir löst i det finska labbet …)

Veckans bonus: Handbok för Maträddare

Gratis handbok! Opinionsbildande maträddarföretaget Too Good To Go (som också är med på Hållbara listan) har snickrat ihop en gratis handbok i hur vi kan minska hushållets matsvinn, förpackat som en sjudagars-utmaning. Eftersom 40% av ALL mat som produceras slängs, och 61% av svinnet sker i hushållen är det faktiskt relevant att rikta sig till individer här. För visst kan vi bättre än så här?

Ladda ner maträddarguiden här!

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

25 sep 2021 Direktlänk Hållbara svepet 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 63 – special om COP26, del 2

Hållbara svepet, del 62 – special om COP26

Sänkt tröskel för att komma igång!

23 sep 2021 Direktlänk KlimatkunskapReklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Svenska klimatpoddar, miljöpoddar och poddar om hållbarhet

Klimataktivism light – så bidrar du ENKELT

Bra saker tar tid – men inte från dig!

Jag brukar ju ta upp det här med tid med jämna mellanrum i mina kanaler. Hur vi ser på tid, vad vi fyller livet med, hur vi prioriterar och hur vi värderar tid på olika sätt beroende på vad det gäller. Ett så intressant ämne, tycker jag – alla måste vi ju förhålla oss till begreppet tid på ett eller annat sätt.

Årstiderna har gått i samma tankar visar det sig, fast förstås förknippat till just mat då! Och genom att jobba med deras It’s about thyme-kampanj (hur fyndigt namn?) måste jag säga att jag fick en del aha-upplevelser!

Tid motsvarande 4700+ yogapass tog det för att den här bladsellerin skulle bli till. Alla foton: Maria Soxbo

För hur ofta funderar vi egentligen på hur lång tid det tar att odla eller ta fram alla dessa olika råvaror som vi själva sedan slänger ner i korgen på ett par sekunder? (Och i värsta fall dessutom slarvsvinnar bort hemma i kylen, så att det var förgäves?)

Ett exempel: Det tar 4 704 (!) yogapass på raken – utan uppvärmning – för att odla Årstidernas ekologiska bladselleri. Det motsvarar de sju månader som det faktiskt tar att få fram detta enda livsmedel, och det finns inga genvägar.

Ekologisk bladselleri – så gott!

Det fina här är ju att vi konsumenter inte behöver tänka på det här egentligen, vi kan bara njuta av ett glas färsk sellerijuice efter yogapasset (eller hacka ner sellerin i vegofärssåsen, som jag brukar göra).

Men det är så otroligt fint och viktigt att bli påmind om allt arbete och all tid som ligger bakom det vi äter, tycker jag – så att vi förstår att den måste få kosta en del, och så vi tar hand om vår mat. Eller hur?

En bladselleri = 5000+ timmar av yoga. Eller 5000+ Idol-finaler!

Och om det nu ska ta hela sju månader att få fram en bladselleri, så känns det ju minst sagt vettigt att se till att det är sju månader av ansvarsfull produktion. Att tiden inte ägnas åt att sprida besprutningsmedel som skadar miljön till exempel. Att det inte handlar om att hetsa fram genmanipulerade monstergrödor. Eller att till varje pris förse oss med jordgubbar i februari, utan att erbjuda det som är i säsong.

Kiselgårdslådan – och en låda full med bladselleri.

Årstiderna har inte bara bladselleri förstås, utan (förutom alla sina matkassar) både grönsaker som säljs var för sig och olika lådor med blandade grönsaker. Alla 100% ekologiska, och garanterat flygfria! Lådan på bilden kallas Kiselgårdslådan och innehåller 8-10 olika sorters grönsaker – det allra bästa som är i säsong för tillfället. (Kul fakta: Kiselgården levererar också grönsaker till lyxrestaurangen Noma i Köpenhamn, så här kan vi snacka kvalitet!)

Vitaminboost! Och ingen läskig cocktaileffekt av besprutningsmedel så långt ögat kan nå.

Kolla in Årstidernas hela utbud av grönsaker här och sprid gärna ordet om att vi måste få tillbaka respekten för maten, och värdera all tid och allt arbete som ligger bakom! Och – håll med om att ni vid nästa yogapass kommer att skänka en tanke till att det krävs 4 703 yogatimmar till innan bladsellerin är redo att ätas …

Bladselleri – den nya symbolen för yoga?

19 sep 2021 Direktlänk Reklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Butiker, bageri-bilar & begagnat-gallerior – detta vill ni ha!

Varför signerar inte IKEA arbetsmiljöavtalet? (Hjälp till att sätta press!)

Hållbara svepet, del 55 – personliga utsläppsbudgetar, klimatoptimism och #vackrasteporten

Veckorna rullar SÅ fort nu, känns som jag skriver tre svep i veckan! Hoppas ni tycker de här nyhetsuppdateringarna ger er något, och vill ni se mer eller mindre av något i dem får ni gärna kommentera!

Är det dags för personliga utsläppsbudgetar?

Foto: KTH

Nygammalt förslag aktuellt igen. Forskare från bland annat Sverige, Storbritannien och Israel har lyft möjligheten med personliga utsläppsbudgetar igen i en artikel i Nature Sustainability. Tanken har varit på tapeten tidigare, men då har den dömts ut som för dyr, svårgenomförbar och tidskrävande. Men nu menar forskarna (från bland annat KTH) att nya digitala lösningar gör det möjligt för privatpersoner att genom en app exempelvis köpa och sälja utsläppsrätter. Så här säger Francesco Fuso Nerini, som är huvudförfattare till artikeln:

– Idag ser människor hjälplöst på medan skogsbränder och översvämningar förstör samhället. De har ingen större möjlighet att göra något åt saken. En personlig utsläppsbudget innebär ett mer marknadsbaserat tänk som erbjuder personliga incitament och valmöjligheter som länkar ihop en persons beteende med globala mål om minskade utsläpp.

Forskarna har föreslagit riktlinjer som försäkrar att idén gynnar alla nationer, skyddar mänskliga rättigheter, skapar jobb och så vidare.

Med tanke på att vi förlitat oss på människors goda vilja i decennier nu och inte kommit så värst långt i omställningen tycker jag det här är en väldigt spännande tanke. Visst skulle det bli lättare att göra rätt och svårare att göra fel om vi faktiskt hade något konkret att förhålla oss till? Det svåra här är förstås att få något land att våga vara först ut, och att se få fler att haka på. Men jag gillar det. Vad säger ni? (Här och här kan man läsa mer.)

Veckans to do: #vackrasteporten

Ett hotat kulturarv. Visst känner ni till fantastiska föreningen Renoveringsraseriet? Grundarna Gustav Bergström och Alfred Skogsberg uppmärksammar tidstypiska byggnadsdetaljer, samtidigt som de lyfter frågan om varför så många av dem riskerar att sluta på sopberget. Ett så viktigt intiativ, som jag varmt rekommenderar att följa på instagram.

Förra året arrangerade Renoveringsraseriet tävlingen #vackrastebalkongen, och just nu pågår uppföljaren – #vackrasteporten! Tillsammans lyfter vi vackra portar (från åren 1930 och 1979) från runt om i Sverige under hashtaggen #vackrasteporten. Det går att delta både på facebook och instagram, och saknar man konton går det också bra att maila fotot till info@renoveringsraseriet.se.

En jury bestående av Gustav och Alfred från Renoveringsraseriet, byggnadsvårdsdrottningen Erika Åberg och grymma Isabelle McAllister väljer sen ut 10 bidrag som Renoveringsraseriets följare får rösta på. Vinnaren får förutom äran även boken Byggnadsvård för lägenheter 1880-1980.

För att delta, gör så här:

  1. Fota en vacker port.
  2. Skriv adress till porten, motivering till varför du gillar den, eventuell historia du kan om porten och vem som tagit bilden.
  3. Klistra in följande text i inlägget:
    Den ideella föreningen @Renoveringsraseriet arrangerar tävlingen #vackrasteporten för att uppmärksamma att vårt kulturarv är hotat. Mängder av ursprungliga byggnadsdetaljer som portar, fönster och balkonger har under decennier kasserats och ersatts av serietillverkade i aluminium och plast. Att slänga ursprungliga byggnadsdetaljer går stick i stäv mot klimatmålen och EU:s avfallstrappa som säger att vi ska förebygga att avfall uppstår. Posta en bild av en fin port du med. Tagga bilden med #vackrasteporten och var med och inspirera till att vårda det vackra.

MEN OBS! Du har bara till och med måndag den 20/9 på dig, så skynda! 

Veckans 3 SoMe-tips

Foto och kollage: @hallbarasara

1. Om ”must haves”. Ny säsong, nya trender. Ni vet hur det funkar. Och vare sig vi vill eller ej blir vi lätt påverkade av alla köp-budskap som cirkulerar. @hallbarasara har gjort ett sunt, sakligt inlägg om höstens trender, och med humor och vettighet tagit ner dem på jorden. Det här inlägget är ett ”must have”, till skillnad från omlottjeansen.

2. Om vitsen med att protestera. Nu blev det mycket @renoveringsraseriet här, men jag måste också tipsa om att läsa detta inlägg som handlar om Stockholmshems planerade renovering av ett antal lägenhetskök i Traneberg. @thetreecabin som bor i en av lägenheterna påbörjade en kamp för att bevara köken (i original, med bland annat utdragbara marmorskivor!) och nu har Stockholmshem faktiskt tagit fram två nya förslag som ska utredas, där det mesta av köksinredningen bevaras! Lite tidigt att ropa hej än, men visst lönar det sig att kämpa för det som är rätt!

3. Om #colourblockingweek. Ren inspirationsboost att gå in på stilutmaningen #colourblockingweek som @100procentsecondhand skapat denna vecka! Massor av färg och härliga höstoutfits att inspireras av, kanske för att kombinera plaggen i garderoben på nya sätt?

Veckans support: Backa Auroramålet

Bild: Auroramålet

Auroramålets crowdfundingkampanj. Visst minns ni Auroramålet, som jag berättade om i våras när de drog igång? Det är alltså ungdomar som stämmer svenska staten, backade av såväl forskare som advokater. Det här är en otroligt viktig process, som förtjänar allt stöd de kan få. Nu har de också startat en crowdfundingkampanj för att finansiera den rättsliga processen, och har du en lunchpeng eller så över tycker jag att det här är en mycket värdig mottagare av den just nu. Inget barn, ingen ungdom, borde behöva stämma staten för att ha en vettig framtid, men nu sitter en hel generation i just den sitsen och de förtjänar allt stöd de kan få. Här finns crowdfundingsidan om ni vill hjälpa till! 

Veckans 3 snabba nyheter

Gambia. Foto: Dan Roizer/Unsplash.

1. Så ligger världen till. Climate Action Tracker har släppt en rapport som utvärderar hur världen ligger till gentemot klimatmålen, och well – det är ingen munter historia. Även om EU leder det globala klimatarbetet just nu (och därigenom sätter bra press på tex USA), så får även EU svidande kritik i rapporten – inte minst för att naturgas (= fossilt bränsle) spelar så stor roll i omställningsarbetet. Så vilket land får bäst betyg? Egentligen bara ett – Gambia. Det är det enda land som ligger i linje med vad alla världens länder lovade i Paris för sex år sen, enligt DNs Peter Alestig. 

2. C vill skärpa stöd till miljöorganisationer. Centerpartiet har kommit med ett förslag som rört upp en del känslor i miljökretsar – att kraven kring vilka miljöorganisationer som får stöd från Naturvårdsverket (2020 var det 26 stycken som fick dela på totalt 10 miljoner kronor) ska skärpas. För er som är med i Klimatklubbens facebookgrupp diskuteras förslaget i den här tråden, där Rickard Nordin (C:s talesperson för klimat och energi) också deltar.

3. Blir vi klimatoptimister? I förra svepet berättade jag att en ny rapport från Naturvårdsverket slår fast att hela 93% av svenskarna tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringarna. Men i en ny internationell undersökning sticker Sverige ut åt andra hållet – med minst andel av befolkningen som oroar sig för att konsekvenserna ska drabba dem personligen.

Lite udda, detta – tänker vi då att klimatkrisen förvisso slår mot tex Gävle (som översvämmades häromveckan, och där min kompis bor), men inte mot tex Huddinge (där jag själv bor)? Eller tänker vi att saker kommer att hända i hela Sverige, men att samhället är rustat för det? Well, då kan det vara bra att veta att SKR (Sveriges kommuner och regioner) anser att klimatanpassningsstödet från regeringen (trots att det planeras att mångdubblas) är alldeles för litet …

Veckans hurra! Klimatklubben nominerad till Klimathjälte!

Foto: Skärmdump Bixia och Emily Dahl

En god nyhet! Vi kan väl avsluta svepet med något skoj, visst? I somras fick jag och Emma veta att Klimatklubben valts ut som en av sex finalister till priset Bixia Klimathjälte! Läs mer här. Vinnaren utses inom kort, ni kan väl hålla tummarna för oss?

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

18 sep 2021 Direktlänk Hållbara svepet 7 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 63 – special om COP26, del 2

Hållbara svepet, del 62 – special om COP26

Spelet bakom din konsumtion – har du koll?

Vem styr vad vi köper, hur vi köper det och varför vi slår till? Har ni någon gång funderat på det?

Det här inlägget har jag velat skriva länge, men det krävde lite eftertanke. Risken är stor att skulden hamnar fel, till exempel.

Men ju längre tiden går, desto mer frustrerad blir jag över att konsumtionssamhället blir allt svårare att greppa för gemene man. För konsumenten. Och när konsekvenserna av systemet blir skuldfällor, ökade klassklyftor, överkonsumtion och ett förstört klimat tycker jag att vi måste börja snacka mer om det här.

Så, here it goes.

1. Konsumtionens stomme

Foto: Phu Dinh/Unsplash

Vad krävs för att vi ska hitta saker att köpa? Producenter förstås. Och marknadsförare.

  • Producent: Modeföretag A
  • Marknadsförare: Influencer A

Det här kan ni. Influencer A gör ett betalt, reklammärkt samarbete med Modeföretag A, och marknadsför ett visst plagg eller en kollektion. Vi som läser blir sugna på att köpa, och klickar oss in i webbshoppen eller beger oss till butik. Vi betalar med våra pengar, och går nöjda hem.

2. Trovärdighetshöjare

Foto: Thom Bradley/Unsplash

Men konsumenterna är rätt så reklamtrötta. Det känns inte riktigt så där äkta och trovärdigt längre med helsponsrade inlägg där alla influencerns plagg kommer från samma märke. Hur löser vi det?

  • Producent: Modeföretag A
  • Marknadsförare: Influencer A
  • Mellanhand: Affiliatenätverk A

Nu händer det saker. Influencer A kan nu klä sig (eller sitt hem) i olika varumärken, och använda adlinks (reklamlänkar) för att tipsa om alla de olika produkterna på bilderna trots att de inte kommer från samma ställe. En outfit, ett önskelistekollage med olika vill ha-produkter, en översiktsbild från vardagsrummet. ”Mjukaste tröjan i merinoull finns på rea HÄR (adlink)”. 

Vad innebär det egentligen då? Jo, Influencer A har registrerat sig hos en mellanhand, Affiliatenätverk A, som i sin tur har ett avtal med Modeföretag A. Affiliatenätverk A tillhandahåller ett länkverktyg som innebär att om Influencer A länkar med en adlink istället för direkt till Modeföretag A:s webbshop så får Influencer A ett arvode för att ha marknadsfört produkten, trots att det inte är ett traditionellt betalt samarbete. Det kan vara en liten slant per klick, eller en större slant om läsarens klick också slutar med ett köp.

Modeföretag A kan genom att ha snygga produkter få många influencers att tipsa om just dem, men också locka med olika ersättningsnivåer till influencern för att konkurrera bättre om synligheten.

3. Next level påverkan

Foto: Wedding Dreamz/Unsplash

Okej, men det finns ju en gräns för hur mycket nya saker Influencer A kan köpa för att sen marknadsföra dem med adlinks och få en slant tillbaka? Systemet kräver ju ändå att det är plagg och prylar som fortfarande finns att köpa i butik, för att det ska funka?

Absolut, därför finns nästa nivå inom affiliate-världen: gifting. Det innebär att Modeföretag A, genom Affiliatenätverk A, erbjuder Influencer A att välja ut ett gäng plagg som hen antingen får gratis eller får köpa till en rejäl rabatt, så länge de sedan visas upp i bloggen och adlinks används.

Plötsligt blir det betydligt lättare att skapa ännu mer inspirerande content, när garderoben eller hemmet kan varieras med nya prylar i snabbare takt än plånboken kanske räcker till. Och då ökar chanserna att Influencer A:s läsare hittar fler saker de gillar och vill köpa. Marknadsföringen blir än mer effektiv.

Att det sen är svårt för läsarna att veta om det alltid är Influencer A:s personliga smak som får styra vad som visas upp (eller kanske ersättningsnivåerna, vilka företag som erbjuder bäst gifting eller mest lukrativa kampanjer) spelar mindre roll. Reklammärkningen sitter oftast där den ska. (Däremot är det dåligt med information om hur Influencer A egentligen ska bära sig åt för att skatta för alla giftade prylar och plagg.)

4. Klassklyftan växer

Foto: Leisara/Unsplash

Men, de som identifierar sig med och inspireras av Influencer A, de får inga produkter hemskickade. De får betala fullpris för varje plagg och pryl. De vill kanske jättegärna anamma stilen och smaken som Influencer A så framgångsrikt visar upp, men de kan ju inte riktigt hålla jämna steg i konsumtionen. Plånboken räcker inte till, i alla fall inte så här innan lön – och tänk om den där fina grejen hinner ta slut?

  • Producent: Modeföretag A
  • Marknadsförare: Influencer A
  • Mellanhand: Affiliatenätverk A
  • Brygga: Betallösningsbolag A

Lugn, det går att lösa! Åtminstone tillfälligt. För när de följer den där adlinken in i en webbshop där den fina tröjan i merinoull väntar i rätt storlek och kanske till och med på rea, så kan de dela upp betalningen. Eller till och med skjuta upp den helt, tills förhoppningsvis lönen trillat in. Det är fortfarande svettigt att försöka hålla jämna steg med Influencer A:s ”shopping”-takt, men det går att hanka sig fram.

Resultatet blir att Influencer A allt mer verkar leva ett höginkomsttagarliv (oavsett faktisk inkomst), och läsarna får kämpa allt hårdare för att kunna gå från inspiration till verklighet.

5. Snöbollen rullar

Foto: Tamanna Rumee/Unsplash

Men till sist kommer ju ändå fakturan från Betallösningsbolag A. Ibland går det att skjuta upp lite till, eller betala av i delar, men förr eller senare ska pengarna in.

  • Producent: Modeföretag A
  • Marknadsförare: Influencer A
  • Mellanhand: Affiliatenätverk A
  • Brygga: Betallösningsbolag A
  • (Hot: Inkassobolag A)
  • Krisåtgärd: Låneinstitut A

Nu börjar det bli en ond spiral. Modeföretag A erbjuder gåvor via Affiliatenätverk A till Influencer A som sedan inspirerar oss att slå till, fort, fort innan rean/erbjudandet/produkten är slut. Betallösningsbolag A löser den tomma plånboken för stunden, men när fakturan kommer saknas kanske fortfarande pengar. Nu riskerar Inkassobolag A att komma in i matchen, och det känns inte kul alls. Kanske kan ett snabbt SMS-lån via Låneinstitut A hålla vargarna borta en stund till?

Pengar flödar allt snabbare runt, runt i konsumtionskarusellen. Och antalet aktörer som tjänar stora pengar på vår önskan att leva upp till olika livsstilsideal blir allt fler. Förlorarna? Klimatet. Och konsumenterna, som blir allt mer beroende av att pengarna strömmar in i jämn, hög takt.

Vems fel är det här?

Foto: Jeswin Thomas/Unsplash

Först: det här gäller förstås inte alla. Många människor klarar att konsumera vackra flöden fyllt av nyproducerade saker utan att överkonsumera (eller ens konsumera alls). Men, inte alla. Antalet SMS-lån växer och allt fler hamnar hos inkasso. Framför allt drabbas unga – det vill säga bloggläsare och instagramföljare.

Så vem bär ansvaret?

Kanske verkar hela den här texten som ett angrepp på influencers som ”hetsar” till köp, men det är faktiskt inte tänkt som det. Visst bär influencers ett ansvar också, inte minst för sin roll som förstärkare av en redan kraftig nykonsumtionsnorm.

Men, influencers har inte uppfunnit det här systemet. Det har smarta entreprenörer gjort, och i det är influencers bara kuggar i ett större maskineri. Och när potentialen i dessa finans/tech-bolag börjar stå klar dröjer det inte längre förrän systemet blir självförstärkande. Bolag köper upp varandra, för att kunna maxa vinsten och förbättra flödena av produkter och pengar.

Och jag undrar hur många det är av alla bloggläsare där ute som egentligen vet att det kan se ut till exempel så här?

8 okt 2018:

Modeföretag A blir ny delägare i Betallösningsbolag A, investerar 185 miljoner

”Det är en enorm affär. Vad vi försöker göra här är något väldigt strategiskt”

3 dec 2018:

Affiliatenätverk A tar in 22 MSEK och lanserar AI-verktyg för influencers & magasin

”Vi kan hjälpa annonsörer välja influencers baserat på hur bra de är att generera försäljning vilket inte går att fejka”

31 okt 2019:

Betallösningsbolag A lanserar nytt betalsätt med Modeföretag A

”Vill du shoppa på (…).com, i (…)-appen eller i butik? Betala senare fungerar överallt!”

17 april 2020:

Stålbad för influencers: E-handlarna ställer hårdare krav

”Anledningen till att fler influencers länkar och att de allt oftare får en ersättning per order eller klick är att många varumärkesbyggande kampanjer – som ofta betalar fast ersättning – har dragits tillbaka”

27 juli 2021:

Betallösningsbolag A köper Affiliatenätverk A

”Det här är bara början”

Så nu har Betallösningsbolag A köpt upp Affiliatenätverk A, så att de själva kan kontrollera och driva på marknadsföringen via Influencer A (och B, C, D osv).

Dessutom har Betallösningsbolag A inlett ett samarbete med Modeföretag A, så att de också kan se till att Influencer A:s läsare inte snubblar på målsnöret för att tröjan kostar för mycket. Istället finns erbjudandet Betala senare, så att de (vi) kan köpa idag, och (förhoppningsvis) betala i morgon. Senare.

Varför är detta viktigt?

Foto: Alice Pasqual/Unsplash

Det här är bara ett exempel. Och kanske känner ni, efter att ha läst, att det här inte spelar så stor roll. Kanske anser ni att det är upp till var och en att separera inspiration från konsumtion. Att det är var konsuments ansvar att inte shoppa upp pengar man inte har. Att det trots allt löser många vardagsproblem att kunna förlägga betalningar till samma vecka som lönen kommer. Och det är ju toppen, i så fall.

Men, även om antalet skuldsatta svenskar faktiskt minskar, så ökar själva skuldsumman. Snittet ligger idag på 217 000 kronor, och den sammanlagda summan av kraven som skickades till Kronofogden 2020 var rekordstor – 21,7 miljarder (!) kronor. Med andra ord, de konsumenter som inte kan hantera konsumtionskarusellen fullt ut drabbas allt hårdare. Och här spelar e-handelns ”shoppa på kredit”-tänk stor roll. (Tilläggas bör att Klarna tidigare till och med hade en egen inkassoverksamhet, under ett annat namn för att det inte skulle förknippas med huvudverksamheten, men den är nedlagd nu.)

Och, som en del av influencerbranschen (vilket jag är, oavsett vad jag kallar mig – med räckvidd kommer påverkan), vill jag ändå att det ska finnas en medvetenhet om att det inte bara är din favoritinfluencers personliga smak som inspirerar dig och inte bara det kontantlösa samhället som styr hur eller när du betalar för dina köp. Det finns starkare krafter än så.

Och, det bör också sägas att det finns en könsaspekt i det här. Majoriteten av stora influencers i livsstilssegmentet är kvinnor. Fler kvinnor än män följer influencers. Och kvinnor shoppar mer livsstilsprodukter som kläder och inredning än män. Men – männen sitter på den ekonomiska makten, inte minst när det gäller produkter och tjänster riktade till kvinnor. I Klarnas styrelse sitter i skrivande stund 6 män och 2 kvinnor. I APPRLs sitter 6 män och 0 kvinnor. (I H&Ms däremot sitter 6 män och 8 kvinnor.)

I takt med att influencerbranschen omsätter mer pengar och tillskansar sig större inflytande blir också enskilda influencers invalda i exempelvis modeföretagens styrelser, får prestigefulla uppdrag som exempelvis fashion directors hos olika plattformar och techlösningar för att skapa en stilkoppling och buzz och ovanpå det finns dessutom en hel del familjekopplingar mellan influencers och investerare och olika bolags beslutsfattare. Med andra ord – i toppskiktet av influencers finns det allt fler som har betydligt större insyn i branschen än vad läsarna har.

Det finns alltså många mekanismer som samverkar för att du ska:

  1. köpa mer
  2. köpa nu
  3. köpa ofta

Det bör du vara medveten om.

Anledningen till att jag skriver om det här handlar förstås om klimat och hållbarhet. Överkonsumtionen leder till enorma utsläpp, och så länge vi konsumerar i den takt vi gör kommer företagen fortsätta ösa ut billiga, massproducerade produkter på marknaden – oavsett kostnaden för klimatet. Och då känns det viktigt att det inte bara pratas om transparens vad gäller produktionen, utan också av marknadsföringen och köpmekanismerna. Men det behöver inte bara handla om klimatet heller. Klassklyftor och skuldsättning är två andra samhällsproblem som också måste tas på allvar.

Här kommer några intressanta lästips på ämnet:

Och slutligen, 3 bra saker

Allt är inte mörkt i konsumtionskarusellen. Det händer en del bra saker också.

Foto: OhTilly/Unsplash

1. Kredit får inte längre vara det förvalda alternativet

I mars förra året kom en lag som hindrar webbshoppar från att sätta kreditalternativet som förval. Det förvalda alternativet används av de flesta oavsett om man kan betala direkt eller ej, vi människor är bekväma (därför är ”nudging” effektivt – genom att sätta till exempel miljöfrakt som standard kommer fler att använda det, även om det är dyrare).

Och fram tills förra våren kunde alltså valet att skjuta på betalningen (och därmed handla för mer än man har råd med för stunden) vara det förinställda alternativet. Så är det alltså inte längre (men det är fortfarande fullt möjligt för webbshoppar att erbjuda det som alternativ).

2. Transparensen ökar

Klarna, eller ”Betallösningsbolag A” som jag kallat dem i större delen av det här inlägget, försöker också verka som en god kraft i detta. I somras lanserade de Wikipink – och redovisar öppet sin statistik över hur många av deras kunder som hamnar hos Kronofogden, med ett uttalat mål att vilja sänka siffran.

3. Regelverket kring influencers intäkter stramas åt

Och förra hösten kom nya riktlinjer kring reklammärkning i sociala medier, som ska göra det lättare för konsumenter att identifiera vad som är betalt innehåll och inte.

Frågan är bara om små steg i rätt riktning räcker för att hålla jämna steg med tech-synergierna bakom provrumsdraperiet? Vad tror ni?

16 sep 2021 Direktlänk Klok konsumtion 5 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets Medvetna Julklapp 2021: Den pre-älskade klappen!

Framtidens butik – hur ser den ut om du får bestämma?

Om ”good enough” – och ”hellre inte alls än halvdant”

Ooookej, nu blev det dubbla budskap här, men lugn – förklaring kommer!

Jag tänkte att det här inlägget skulle handla lite grann om var vi lägger ribban när vi pratar om hållbarhet, och när det är dags att dra gränser. Och ja, min uppmaning blir faktiskt att tänka ”good enough” ibland och ”hellre inte alls än halvdant” ibland.

1. Good enough

Inte ens en uppoffring: Att bygga höstgarderoben på loppisfynd. Foto: Maria Soxbo

Tyvärr hade mänskligheten lite otur när vi tänkte och byggde upp världen, vilket resulterat i att det i princip är omöjligt att leva ”hållbart” som samhället ser ut nu. Vi har helt enkelt målat in oss i ett hörn. Och för att ändra på det behöver vi systemförändring, inget annat. Det kommer vi inte att åstadkomma om alla fokuserar alldeles för mycket på individnivå, och därför är det superviktigt att vi inte fastnar i detaljer här.

Så JA, självklart ska vi sänka de utsläpp vi kan sänka och ställa om så gott det går. Det är rimligt att välja tåg före flyg, vego före kött och begagnat före nytt i alla lägen. Vårt elavtal ska vara förnybart, vi ska hellre ta cykel och buss än bil och är vi bilberoende är det toppen om vi kan byta till elbil. Pensionspengarna ska förvaltas på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt, och det är en god idé att byta från storbankerna till en hållbar bank.

Men NEJ, därefter ska du inte lägga all din energi på att plastbanta bort varenda matlåda i köksskåpen, eller känna dig misslyckad om zero waste verkar vara en utopi (för det är det). När du gjort de stora valen ovan är det dags att tänka ”good enough” – och sen lägga din resterande energi på att förändra samhället istället. Maila företag, skriv under namninsamlingar, inspirera vänner att bli mer hållbara, skriv insändare oh debattartiklar, bli medlem i miljöorganisationer, klimatstrejka, dela bra hållbarhetsinformation. (För vi behöver som bekant inte fem personer som lever perfekt, utan flera miljoner – eller helst miljarder – som tar många steg i rätt riktning.)

2. Hellre inte alls än halvdant

En nyproducerad broguesko märkt ”hållbar” hos Zalando med motiveringen ”Denna produkt belastar planetens resurser mindre eftersom den är tillverkad av material som kräver mindre vattenförbrukning i produktionsprocessen”. Men det viktiga här är förstås att den fortfarande belastar planetens resurser.

Men, jag tycker inte att vi ska tänka ”good enough” i alla sammanhang. Tvärtom. Framför allt när det kommer till företag och vilka krav vi ställer på dem.

I fjol skrev jag till exempel ett långt blogginlägg om Zalando, där jag konstaterade att av de 32 520 damaccessoarer Zalando hade i webbshoppen var 1 420 – eller 0,04% – märkta med ”hållbarhet”. Och då är det dessutom hållbarhetskriterier Zalando själva satt, det vill säga det finns ingen oberoende tredje part som konstaterat att dessa 1 420 accessoarer verkligen är hållbara.

För nyfikenhetens skull kollade jag nu, tio månader senare, samma sak. Och nu får jag 2 989 hållbarhetsträffar av totalt 45 630 damaccessoarer. Andelen har alltså ökat från 0,04 till nästan 0,07% på tio månader. Vi har ynka åtta år kvar till Parismålen ska vara nådda, med den här takten kommer andelen ”hållbara” (som alltså dessutom är Zalandos egen bedömning) damaccessoarer inte ens utgöra 1% av sortimentet år 2030. Är det ”good enough”? Är det ens halvdant?

Plus – antalet nyproducerade damaccessoarer totalt har dessutom ökat med 40% på tio månader. Håller Zalando takten även där så kommer de ha över 150 000 olika damaccessoarer i sortimentet år 2030. Är det rimligt?

Nä, jag tycker att vi ska ställa skyhöga krav på alla företag vi funderar på att handla oss från och med nu. Och ifrågasätta också alla de hållbarhetsbudskap vi bombarderas med (för inspiration, kolla det här inlägget där jag mailtjafsat med Mango).

Och sen, utöver det, förstås också ställa en del frågor till oss själva. Behöver jag den här? Om ja, kan jag lösa behovet på ett annat sätt än att köpa nytt? Kommer jag att använda den mycket och länge? Hur är den tillverkad? Av vem? Av vilka material? Vad händer om den går sönder? Och så vidare.

Om det inte känns som ett klockrent köp är det bättre att tänka ”hellre inte alls, än halvdant” – och vänta tills det perfekta valet dyker upp.

Och slutligen – om vi kombinerar punkt 1 och punkt 2, och tänker ”good enough” när vi gjort de stora omställningarna som individer istället för att fastna i detaljer, så kommer vi ha ork och energi kvar att ifrågasätta företagen. Och ju fler vi är så gör det, desto snabbare sker systemomställningen. Och då, då blir det lättare att fortsätta ställa om som individer också. Win/win!

Vad tycker ni?

14 sep 2021 Direktlänk Reflektioner 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Om vikten av hantverk

Därför bloggar jag inte om inredning längre (sort of)

Hållbara svepet, del 54 – ekovego, dålig kvalitet och dags att skippa h-ordet

Aningen försenat svep den här gången, då mina barns skolstart resulterade i både vabb och en rejäl förkylning, så tid och ork svajade lite denna arbetsvecka. Men ett söndagssvep fick jag i alla fall ihop!

Svt steppar upp

Foto: LW/Unsplash

Public service-satsning på klimatet. Precis i början av Klimatklubben (hösten 2018) startade ett gäng medlemmar ett upprop för mer klimatnyheter i public service. Det har gått lite trögt, men nu verkar det äntligen hända lite mer. Svt har förutom att utlova ”kraftsamling” precis lanserat ett nyhetsbrev (signa upp er här!) som sammanfattar den gångna veckans klimatnyheter, och 24 oktober kommer också en två timmar lång ”klimathearing” att sändas med Camilla Kvartoft i spetsen.

Jag har hört en viss kritik mot nyhetsbrevet för att det av naturliga skäl bara kommer att nå de redan frälsta, och att Svt borde lägga störst krut på att nå ut till så många som möjligt. Men, nyhetsbrevet innehåller inte exklusivt material utan fungerar bara som ett sätt att samla informationen enligt Svt Nyheters programchef Charlotta Friborg:

Nyhetsbrevet är en tjänst som samlar och erbjuder översikt över den klimatrapportering som publicerats av SVT:s olika redaktioner under veckan. Allt som är med i nyhetsbrevet finns även publicerat på svt.se, i våra tv-sändningar eller SVT Play och är därmed tillgängligt för alla, prenumerant eller inte. Ingenting publiceras alltså endast i nyhetsbrevet, utan det är en satsning som vi gör för att försöka ge överblick i denna komplexa fråga.

Jag tycker att ALLA satsningar på att sprida information om nyhetsbrevet är bra, och efter medielogik funkar så att det som uppskattas ofta får mer resurser vill jag tvärtom uppmana alla att börja prenumerera på nyhetsbrevet för att visa att klimatsatsningar går hem!

Veckans to do: Mer ekovego i hyllorna!

Skärmdump från Naturskyddsföreningens namninsamling.

Ekovego! Att vi ska minska på köttet är det nog ingen som missat, och numera finns en uppsjö av alternativ i mataffärerna. Men … hur mycket är ekologiskt? Inte mycket alls, visar det sig. Ekomatcentrum har inventerat butikerna och inte hittat en enda (!) ekologisk vara bland vegoprodukter som korvar, biffar, burgare och färs. Detta vill Naturskyddsföreningen ändra på, och har därför skapat ett upprop riktat till de fem största aktörerna inom vegetariska produkter i Sverige (Anamma, Hälsans kök, Oumph, Findus och Dafgårds).

Detta skriver vi på, eller hur?

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: @johannaleymann.se

1. Om kvalitet och kläder. Johanna Leymann är ett måste att följa för tankar kring hållbart mode, och jag vill också tipsa om kommentarsfälten som kompletterar Johannas inlägg så bra. Detta inlägg om hur dålig kvalitet många nyproducerade plagg har (Johannas byxor höll bara tre månader!) är läsvärt, och ledde till bra diskussioner i kommentarsfältet.

2. Om loppis och konsumtionsbehov. Det hör inte till vanligheterna att jag tipsar om sex år gamla inlägg i svepet, men efter att Johanna Leymann tipsat om det här inlägget känner jag att det ändå måste få komma med. @Friidaki skrev nämligen 2015 ett inlägg om att rättfärdiga loppisshoppingen, och att fortsätta göda sitt konsumtionsbehov – tankar som jag själv tampas med och som (även om secondhand tveklöst är bättre än nytt) ändå är värda att reflektera över.

3. Om secondhand till kidsen. Isabelle McAllister har skrivit ett bra inlägg om hur hon resonerar när hon köper kläder till sina barn, och hur andrahand blivit en självklarhet i familjen. Nu är Isabelles barn ganska stora och har tränat upp ett öga för att hitta bra saker själva. Kul och tipsig läsning för föräldrar!

Veckans lästips: Yrsa Lindberg om ordet ”hållbarhet”

Skärmdump från Resume.se.

Debattartikel. Grymma Yrsa Lindberg (som ligger bakom @greenwashingiSverige) har skrivit en debattartikel om ordet ”hållbarhet” och hur det används av företag som borde läsas av inte bara företagen, utan också av alla konsumenter. Det stora problemet med greenwashing är ju att vi förleds att tro att det är fritt fram att konsumera produkter så länge de är ”hållbara” – och Yrsa menar att det inte finns några genuint hållbara produkter idag. Alltså borde ordet inte användas i marknadsföring och reklam längre. Läs!

Veckans 4 snabba nyheter

Foto: Geran de Klerk/Unsplash

1. Skogsindustrierna i blåsväder. Läste ni DNs stora granskning om den svenska skogen som gick som en följetong i vintras, och som sedan byggts på med nya artiklar ända sedan dess? (Här finns alla artiklar.) Det gjorde i alla fall branschorganisationen Skogsindustrierna, och de blev inte glada. I förra veckan släppte Näringslivets medieinstitut en kritisk rapport om DN-granskningen, och nu har det avslöjats att Skogsindustrierna finansierat den. Ooops.

2. Flygets klimatpåverkan. Ett vanligt argument kring flyget brukar vara att det bara står för 4-5 % av de globala utsläppen. Vilket stämmer, men det beror ju framför allt på att så försvinnande få av världens alla människor faktiskt har möjligheten att sätta foten på ett flygplan idag. Svenskar flyger till exempel (normalt sett) 5–6 gånger mer än det globala genomsnittet. Nu har det också släppts en ny rapport som visar att om flyget fortsätter som vanligt och övriga branscher faktiskt ställer om så kommer flyget att stå för 20% av utsläppen år 2050.

3. Svenskarna: Förbjud produkter med stora utsläpp! Naturvårdsverket har också släppt en ny rapport, och slår fast att hela 93% (!) av svenskarna tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringarna. Än mer intressant är att en stor majoritet, 63%, också vill se förbud mot varor och tjänster med höga klimatavtryck – vilket är uppmuntrande, eftersom politiken behöver fatta en rad obekväma beslut framöver om vi ska nå klimatmålen.

4. Outsourca möbelförsäljningen. I mitt flöde dök plötsligt relativt nystartade Mjuk upp, och jag blev nyfiken. Det verkar vara ett slags ”Sellpy för möbler”, det vill säga ett företag som erbjuder sig att ta hand om allt kring begagnatförsäljningen åt oss. Mjuk hämtar upp, inspekterar och rengör möblerna, och lägger sedan ut dem till försäljning i den egna webbshoppen. Än så länge verkar upphämtning framför allt ske i Stockholm, Uppsala och Västerås. Ingen aning om hur väl detta kommer att funka, men eftersom Mjuk också vänder sig till företag hoppas jag se färre kontorsrenoveringar som slutar med att den gamla inredningen dumpas i en container utanför.

Veckans tips: Svensk politik och klimatet

Koll på klimatpolitiken. Idag är det prick ett år till valet, och det märks att svensk politik kommer att vara på tapeten allt mer framöver. I veckan gästade jag och miljö- och klimatminister Per Bolund (Mp) klimatdagen på ExpressenTVs satsning Fem dagar om framtiden. I klippet ovan kan ni se just det inslaget, men det finns mycket annat intressant att se också – här finns alla klipp med debatter, panelsamtal och intervjuer. (Där finns alltså innehållet från alla fem dagarna, inte bara klimatdagen.)

Dessutom hölls en särskild debatt om klimatet i riksdagen i veckan, och den går att se i efterhand eller också läsa allt som sades på riksdagens sajt.

Att kolla igenom allt detta kanske inte lockar, men jag rekommenderar att scrolla lite i alla fall för att börja bilda sig en uppfattning om vad våra folkvalda politiker lägger sitt krut just nu.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

11 sep 2021 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 63 – special om COP26, del 2

Hållbara svepet, del 62 – special om COP26


Close
Husligheter