Banner

Hållbara matvanor – så resonerar min familj kring mat och klimat

Jag fick ett önskemål om att skriva mer om hur jag och min familj resonerar kring mat, det vill säga vego, eko, matsvinn, närproducerat med mera. Och det är klart jag ska göra det! Så här kommer ett så utförligt inlägg som möjligt.

Maten i min uppväxt

Kött, absolut en del av både min barndom och en stor del av mitt vuxna liv. Men nu var det minst fyra år sen jag åt det. Foto: Iga Palacz/Unsplash

Jag är uppväxt med en mamma som hälften av tiden var i princip ensamstående (eftersom min pappa jobbade till havs och var borta sex veckor i sträck) och dessutom skiftjobbade förälder. Hon har aldrig varit särskilt matlagningsintresserad, så hon gjorde vad hon kunde för att det skulle bli så lättlagat som möjligt – men däremot älskade hon att odla. Vi åt därför mycket enkel husmanskost och en del halvfabrikat – men nästan alltid egenodlad potatis och egna grönsaker när säsongen i Norrland tillät. Vi åt absolut kött, fisk eller fågel varje dag, och för mig var det därför ett väldigt stort steg att tänka mig att äta vego.

Min familj

Både jag och min son älskar vegetariska soppor och grytor på linser och bönor, så vi äter mycket sånt. Foto: Cala/Unsplash

Jag är gift med en köttälskare, som inte heller är bra på att laga mat men däremot verkligen njuter av kött, bacon, kyckling och andra animaliska proteiner. Min dotter (snart 11) har ärvt hans smaklökar, och älskar också kött. Min son däremot vaknade en morgon som 6-åring (han är också snart 11, de är tvillingar) och berättade att han aldrig mer ville äta djur. Och det löftet har han faktiskt hållit sedan den morgonen, så han har snart varit vegetarian i fem år.

Eftersom sonen inte ville äta kött fick jag och maken snabbt styra om våra veckohandlingar och börja leta vegorecept. För mig var det en välbehövlig knuff i rätt riktning eftersom jag då hade börjat jobba aktivt med klimatfrågan, och verkligen ville sänka mina kostrelaterade utsläpp.

Ett tag åt vi därför helvegetariskt (men inte veganskt, för mjölk, ost och ägg åt vi fortfarande), men efter omkring ett år sa min man att han verkligen saknade många av sina favoriträtter och ville börja äta lite mer kött igen. Jag däremot saknade inte alls kött. Vi landade därför i en speciallösning. Två dagar i veckan äter vi gemensamma rätter, som antingen är helvegetariska eller har kött mest som ett tillbehör. Övriga dagar lagar vi mat varannan dag. Jag lagar helvegetariskt, fyra portioner – varav jag och sonen äter två och sparar två till nästa dag – då maken lagar till sig och dottern på samma vis. Så halva familjen äter rester, halva nylagat varannan dag. Det låter krångligare än det är, men funkar faktiskt riktigt bra!

Och ja, det innebär att mitt hushåll fortfarande har ganska höga utsläpp kopplade till maten, men jag känner också att jag faktiskt bara kan ansvara för min egen kost (samt se till att sonen får bra vegomat förstås). Min man måste få fatta sina egna beslut. Däremot är vi båda noga med att inte kasta mat i onödan, och vi har en extra frys för att kunna ta vara på så mycket som möjligt.

Omställningen

Tacos – något vi numera äter som en vegorätt hela familjen. Foto: Cristi Ursea/Unsplash

Det var faktiskt mindre krångligt att ändra matvanor än jag trodde. Nu finns det så otroligt många bra alternativ som även passar barn (vegobullar, färs, korv etc), och enorma mängder vegokokböcker, inspirationskonton etc. Vi provar oss fram, har hittat ett gäng rätter som både jag och sonen (och i vissa fall även övriga familjen) gillar och så testar jag då och då nya recept.

Jag gick snabbt över till havremjölk i teet och vegosmör på mackan, men älskar fortfarande ost. När det gäller övriga mejerier byter jag till växtbaserat ibland, men inte alltid. Vi använder en del vegogrädde och vego-crème fraîche – men lite beroende på vem som handlar blir det också vanlig grädde och créme fraîche.

Vi svinnar ganska lite mat eftersom vi är vana att äta rester, och därför är det inga problem att spara det som blir över till en annan dag.

Hur jag tänker när jag handlar

Ekomorötter, absolut! Foto: Brad/Unsplash

Jag köper mer än gärna eko så ofta som möjligt, men är inte nitisk – ibland passar jag på att köpa reavaror av sånt vi köper ofta, till exempel, och då är det inte alltid eko. Likaså om jag slår till på något på kort datum, det blir ju ett annat klimatsmart val istället för att minska svinnet i butiken. Men jag köper ekomejerier, ekoägg (när det finns), ekokött till maken och dottern och ofta ekogrönsaker av det som finns. Likaså ekohavregryn, ekorussin och liknande.

Jag försöker ta kantstötta förpackningar som få andra väljer och väljer gärna kort datum när jag vet att det kommer att ätas upp inom kort, och vi använder våra frysar massor för allt från bröd till matlådor och bär och frukt som plockats under sommaren.

Mina svaga punkter

Parmesan och andra ostar – min svaga punkt när det gäller mat. Foto: Studio Crevettes/Unsplash

Absolut ost, jag älskar ost. Jag äter sällan ostmackor, men det gör däremot gärna sonen och det är också tacksamt att ha olika typer av ost i vegomaten för att en lite kräsen son ska få i sig tillräckligt med proteiner och fett medan han växer.

Vi äter inte riktigt i säsong heller, här kan vi verkligen bli bättre även om jag alltid undviker sånt jag vet flygs in off-season (som färska bär).

8 favoriter ur vegosortimentet

Mjölk gjord på havre, ja tack! (Men sonen dricker ett glas eko-komjölk till frukost varje dag.) Foto: Michelle Henderson/Unsplash

  • I stället för smör på mackan: Naturli vegan bredbart – jättegott att ha på mackan. Sen jag hittade det behöver jag absolut inte Bregott eller motsvarande.
  • I stället för köttfärs: Anamma vegofärs – hela familjen tycker om det och vi gör därför alltid tacos på den till exempel. Jag gör också vegofärssås, quesadillas och burritos med den som bas.
  • I stället för köttbullar: Felix vegetariska delikatessbullar – det går ju att använda Anammas formbara färs om man vill göra egna vegobullar, men dessa gillar vi verkligen och då kör vi det snabblagade alternativet.
  • I stället för schnitzel: Hälsans kök Schnitzel – uppskattas av alla i familjen, så denna äter vi gemensamt. Jättegod med potatismos och ärtor!
  • I stället för mjölk i teet/kaffet: Havremjölk – här varvar jag faktiskt några olika, jag är inte superkräsen. Oatly iKaffe, Oddlygood Barista och Garant Barista.
  • I stället för yoghurt: Oddlygood Rocking Raspberry. Besatt av denna, äter den varje morgon.
  • I stället för kyckling: Hälsans kök Filébitar – med grillolja och grillkrydda blir denna väldigt likt stekt kyckling, vi äter med klyftpotatis i ugnen och en god sås.
  • Istället för matlagningsgrädde: Oatly iMat är toppen! Varvar som sagt med vanlig grädde, men denna funkar verkligen bra.

Men hur hållbart är det att äta processade vegoalternativ?

Processad helfabrikats-vegoburgare under brödet? Faktiskt inte så stort problem som man kanske tror. Foto: Frames for your heart/Unsplash

Jo, faktiskt betydligt mer klimatsmart än att äta kött. En färsk studie från Stockholms universitet visar att både utsläpp och vattenåtgång minskar om man äter växtbaserat, även om man äter processad mat som vegofärs. En sån kost fyller också fortfarande näringsrekommendationerna. Kan vara bra att veta!

Jag får ibland också höra att sojan odlas på bekostnad av regnskogen, men det stämmer inte. Soja som äts av människor odlas främst i Europa och USA. Den soja som odlas på skövlad regnskogsmark går till djurfoder, det vill säga det är snarare köttätaren som orsakat den skövlingen.

Angående kött och biologisk mångfald så stämmer det – vi behöver betesdjur för att hålla betesmark öppen och gynna den biologiska mångfalden. Och gödslet från djurhållningen kan ju också användas för att odla grönsaker utan konstgödsel. Men – vilket att veta är att inte alla köttdjur betar. Naturbeteskött fyller alltså en viktig funktion, men billigt importerat kött kan komma från djur som aldrig får beta fritt – det vill säga både dålig djurhållning och noll klimatvinst. Hälften av köttet vi äter i Sverige är importerat, så vi kan också halvera köttet i kosten utan att drabba en enda svensk bonde.

Har ni några frågor kring hur jag äter och resonerar kring mat och klimat? Fråga gärna!

6 feb 2024 Direktlänk Mat, bak, dukning & kök 6 kommentarer

Relaterade inlägg

Om att våga gå före – och bana väg för andra

Skördetidstips: Kicka igång fruktförmedling i ditt område!

De 3 sakerna som avgör om din bostad är klimatsmart

Jag lyssnade på ett spännande avsnitt av Klotet nyligen. Det heter Jakten på det klimatsmarta boendet, och blev faktiskt mer intressant ju längre jag lyssnade (starten var lite svag, men ge det tid). Avsnittet är egentligen från i höstas och sändes i repris nu i januari, så en del av er har säkert redan hört det – men som gammal inredningsbloggare blev jag i alla fall peppad att ta upp ämnet!

Framför allt var det Pernilla Hagberg, forskare i hållbar omställning vid KTH, som förmedlade fakta som fastnade hos mig – och hon fick mig också att googla vidare på hennes forskning efter avsnittet, så det här blogginlägget är en mix av det jag hörde i Klotet och det jag läst mig till.

Modernt hus, med eller utan grönt bling. Foto R Architecture/Unsplash

Pernilla pratar mycket om problemen med nyproduktion, och att det ofta handlar om att klä in ganska konventionella hus och traditionella byggen i ”green bling” – alltså synliga, gröna lösningar som tilltalar en medveten målgrupp. Problemet med det är att allt fokus läggs på de små frågorna som är lätta att synliggöra, typ källsortering, snålspolande toaletter och så vidare – snarare än att forma bostäder och hela bostadsområden optimalt för klimatsmarta beteenden och en planetvänlig, lågutsläppande livsstil.

Alltså – sopsortering och snålspolning är bra, men ännu bättre är det att exempelvis bygga husen anpassade efter maximal användning av solpaneler, se till att de boende har längre att gå till bilen är till kollektivtrafiken och utrusta området med exempelvis förpackningsfria butiker så att det inte uppstår så mycket avfall som måste sorteras. Inget parkeringsgarage i källaren alltså, utan hellre en bra bit bort utom synhåll – och en busshållplats direkt utanför huset. Hellre ett perfekt lutat tak mot söder som fångar all sol än en flådig takterrass. Och 15 minuters-staden passar ju också bra in här – läs mer om den i det här inlägget.

Enligt Pernilla är det 3 saker som avgör hur klimatsmarta boenden vi har.

1. Minimalt med nyproduktion

Vi borde lägga mer krut på att energieffektivisera och utnyttja alla byggnader som redan finns, än att ”börja om från början” och bygga nytt. Foto: The Bialons/Unsplash

Det spelar egentligen mindre roll att vi numera bygger väldigt energisnåla hus, om vi fortsätter att smälla upp nya bostäder på löpande band istället för att använda de bostäder som redan finns smartare. Vi är ett land fullt med både ödehus, sommarstugor som används någon vecka per år och lokaler som skulle kunna konverteras till bostäder – plus generellt väldigt stora bostäder som skulle kunna delas upp i fler hem.

2. Mindre boyta per person

Tiny house-tänket har något! (Förutom att det nog alltid är klimatsmartare att inte göra en separat byggnad per person, utan hellre flera små lägenheter som kan dela på centrala system för värme, vatten och avlopp förstås.) Foto: Nachelle Nocom/Unsplash

Den här är lite kontroversiell, men intressant att prata om tycker jag!

Sedan 1974 räknas man som trångbodd i Sverige om inte varje person i hushållet har ett eget rum (bortsett från vardagsrum och kök, samt att två sammanboende vuxna kan dela sovrum). Svenskarna har som en följd av det 42 kvadratmeter boyta i snitt idag, det vill säga att vi räknar med att en familj med två vuxna och två barn ska ha en bostad på 168 kvadratmeter. Det är … ganska mycket.

Det finns inte heller någon övre gräns för hur stora bostäder vi får ha, vilket förvisso skulle vara svårt att driva igenom så klart – men som också gör att små lägenheter ibland slås ihop till en stor (så att en familj bor där istället för 3 eller 4). Och att en rik person utan problem kan bo själv på 500 kvadratmeter eller mer istället för att ett sånt hus huserar flera familjer. Lägg därtill normen numera att ha väldigt öppna planlösningar, istället för som förr där alla rum var ganska små och man därför kunde byta plats på sovrum och vardagsrum till exempel. Pernilla Hagbert berättar att vi i princip skulle behöva halvera antalet kvadratmeter per person i snitt, för att verkligen bo klimatsmart.

Här pratar Pernilla också om att vi borde prata mer om energiåtgång och utsläpp per person i bostäder, snarare än som nu när vi mäter energiåtgång och CO2-utsläpp per kvadratmeter. Nu kan ju en person bo själv i ett splitternytt, megastort hus – och ändå anses bo klimatsmart så länge utsläpp och energiåtgång per kvadrat är lägre än snittet. Galet!

3. Större möjligheter att dela på resurser

Dela på utrymmet för tvätten har många av oss erfarenhet av. Inte att hänga tvätt mellan husen, men däremot att dela tvättstuga med varandra. Klimatsmart som sjutton, mer sånt! Foto: Alessandro La Becca/Unsplash

Det här var vi ju bättre på förr, med tvättstugor, bakstugor etc. I den BRF från 1940-talet jag bodde i innan vi flyttade till villa var lägenheterna för små för att rymma gästrum för de flesta. Däremot fanns det en liten etta i föreningen som man bokade när man behövde. Så smart, i jämförelse med att bygga varje lägenhet lite större än nödvändigt!

Samma med tvättstuga, som vi också hade där – och även om det är bekvämt att ha tvättmaskin inne i bostaden kanske vi snarare borde bearbeta normen att vi tvättar plagg efter bara en dags användning istället för när de är smutsiga? Mindre än 10% av tvätten i våra tvättkorgar behöver tvättas, och ju mindre tvätt vi har desto mindre jobbigt blir det att inte ha tvättmaskin inne i lägenheten. (Plus att vi minskar vattenåtgång och får kläderna att hålla längre på kuppen – och kan ägna vår tid åt roligare saker än tvättberg!)

Och så lite självrannsakan …

Den bästa sortens sommarstuga – tältet! Kan användas av olika människor på olika platser varje dag, gör inga permanenta spår i naturen, kräver relativt lite resurser att tillverka, går att hyra, låna och dela. Heja tältet! Foto: Tommy Lisbin/Unsplash

Här ska det så klart tilläggas att jag själv bor i villa. En ganska liten förvisso, på 111 kvadratmeter + 50 i biyta, så vi i familjen har omkring 28 kvadrater boyta var istället för 42. Vi har också tvättmaskin, som inte delas utanför vår familj.

Och framför allt har vi ju också en sommarstuga. Även om vi oftast hyr ut den ett antal veckor per år hade det naturligtvis varit betydligt smartare att låta någon bo där permanent, och själva hyra en stuga de veckor vi vill använda den.

Så jag är definitivt en del av problemet! Men det behöver ju inte hindra mig att prata om de här frågorna, tänker jag. Jag tror absolut att jag skulle kunna bo och leva mer optimerat, och att det nog på flera plan skulle upplevas positivt! Jag är inte där än, inte redo att släppa vårt gotländska paradis och inte heller redo att flytta till mindre lagom till att mina barn blir större. Men vem vet, en dag kanske polletten trillar ner ordentligt? Tanken på ett enklare liv tilltalar mig absolut redan nu.

PS! I avsnittet pratar man också om att EU vill ”klimatrenovera” alla bostäder i hela EU, för att få ner energiåtgång och utsläpp. Byggnaderna står idag för 40% av energiförbrukningen och 36% av utsläppen i EU. Efter 2030 ska det därför bara byggas nollemissionsbyggnader (fast – vi borde ju inte bygga så mycket alls!), och ALLA hus ska vara nollemissionsbyggnader till 2050. Utmanande!

29 jan 2024 Direktlänk Hem, inredning & inspirationKlimatkunskapRenovera, laga & vårda 5 kommentarer

Relaterade inlägg

Om Carl och Karin Larsson, julskinkan och influencers

Ett hus historia – kan du din?

Ställ om-guiden: Startpunkten för din omställning!

Under december och januari har jag stökat runt bakom kulisserna på bloggen med hjälp av en webbdesigner för att förverkliga en idé jag haft ett tag. När jag skrev Ställ om! Allt att vinna på ett klimatsmart liv så insåg jag att jag skulle vilja skapa en plats på nätet som matchar boken, där ni som läser mig här både får nya sätt att utforska bloggen på och praktiska tips för hur ni kan komma igång med omställningen.

Resultatet? Ställ om-guiden!

Ställ om-guidens 3 delar

Ställ om-guiden är som en slags alternativ startsida till bloggen, som är lite mer som en manual korsat med ett onlinemagasin. Tanken är att du när du kommer in ska känna ”fasen, vad bra – nu kan jag komma igång!”. Egentligen tänker jag ju att ni bara kan klicka er in och botanisera, men om ni vill veta hur jag tänkt kan ni läsa vidare! Det här blir lite långt, men bokmärk gärna och spar om du blir osäker!

1. Omställningen steg för steg

Skärmdump på startsidan, klicka här för att kolla in den!

Så här ser det ut när du kommer in på Ställ om-guidens startsida. En liten introtext, en meny i fem steg och en ruta med länk till ett galleri med företag som jag rekommenderar. Om du är helt ny på att tänka kring din omställning så rekommenderar jag att börja med Steg 1 och klicka dig framåt för att ta dig an detta i en vettig ordning. Steg-menyn är klickbar, så bara att klicka på ”Steg 1 – Kroka arm”.

Så här ser det ut en bit ner på sidan – en slags ingress för Steg 1 – med länk till en hel sida på temat.

Då hamnar du först lite längre ner på samma sida, där det finns en liten sammanfattning av vad det här steget handlar om. Känns det intressant kan du klicka dig in till en hel temasida om just klimatkompisar och gemenskap, och känns det som att det här är sånt du redan kan så kan du fortsätta scrolla nedåt till steg 2 istället.

Nästan mer som ett magasin än som en blogg ibland, med ”notiser” på en plocksida!

Om du klickar dig in till Steg 1 – Kroka arm (eller något av de andra fyra stegen), så hamnar du på en temasida med allt möjligt matnyttigt på det ämnet. Det kan vara tips som det ovan, att ha en digital chatt med sina klimatkompisar för att lätt kunna stöta och blöta saker till exempel.

Överallt i Ställ om-guiden hittar du såna här ”sliders” med länkar till olika blogginlägg, bara att klicka sig in till det som lockar. Det här är bara en skärmdump, men klickar du på pilarna på den riktiga slidern får du fram fler inlägg att välja på.

Jag har också finkammat mitt bloggarkiv efter inlägg jag skrivit som passar in på temat ”Kroka arm”, och samlat dem så här, så att ni lättare ska hitta dem. Mer läsning på temat helt enkelt!

Och när du känner dig nöjd med Steg 1 scrollar du dig nedåt helt enkelt, tills du kommer till en knapp som skickar dig vidare till Steg 2. (Det finns också en meny för alla stegen i vänsterspalten, om du hamnar vilse eller vill ta en genväg till nästa steg.)

2. Företagen som hjälper till

Den här rutan finns högst upp på Ställ om-guidens startsida, och tar dig direkt till företagsgalleriet.

Jag kände direkt att jag också ville bygga vidare på Hållbara listan som tidigare fanns här på bloggen. Jag vet att det var uppskattat att jag tipsade om företag som kan lösa olika omställningsproblem och underlätta att sänka utsläppen – ni slipper göra fullt så mycket research, och bra företag med vettiga affärsidéer når ut till rätt målgrupp. Win/win!

Den här gången har jag gjort mitt ”företagsgalleri” lite snabbare, enklare och rappare – en kort beskrivande text om varför jag gillar företaget i fråga, och en direktlänk till dem. Raka rör, liksom!

Så här presenteras alla företag, och klickar du på bilderna (inte här – detta är en skärmdump – men i Ställ om-guiden) så kommer du direkt till företagens sajter.

Nio grymma företag hoppade på direkt när jag berättade om min idé, och jag har fler på ingång – så med jämna mellanrum kommer företagsgalleriet att utökas. Tipsa gärna om ni vet företag som borde vara med! (Alla företag betalar en summa för att synas i galleriet under ett år, men ingen kan köpa sig in – jag tar bara in företag jag själv tycker om och ser klimatnyttan med.)

Företagen kommer att turas om att dyka upp i spalten på bloggens startsida också, så att ni alltid blir påminda om dem!

Ovan ser ni:

Bärta – ett spännande företag som gör vegoprodukter av svenska, ekologiska ärtor! Bra alternativ för de som inte vill eller kan äta så mycket soja, men ändå vill byta ut köttet mot vego till exempel. Och eko dessutom, så bra!

Bytdator.se – en perfekt startpunkt för dig som behöver en ”ny” dator, men som vet hur mycket utsläpp (och avfall!) som är kopplade till produktionen av nya teknikprylar. Här är det PC som gäller, men det finns både stationära, bärbara och speldatorer – allt rekonditionerat och med garanti, så tryggt som tusan!

Ekobanken – den bank som år efter år toppar Fair Finance Guides ranking över mest transparenta banker! Jag är supernöjd kund hos Ekobanken både privat och med mitt företag, och kan varmt rekommendera dem. Det är skönt att veta att mina pengar bidrar till lösningar, inte fler problem, när jag sover!

Nästa triss med företag jag rekommenderar!

I nästa rad på sajten (företagen är listade i bokstavsordning) hittar vi:

Enkla kassen – en matkasse som fokuserat på att göra matlagningen både enkel, god och klimatsmart. Perfekt för alla som älskar konceptet med matkasse för att underlätta vardagen, men som också vill säkerställa att utsläppen från maten sjunker. Enkla kassen kan sänka utsläppen från vår kost med upp till 80%!

Gårdsfisk – ett företag jag följt ända sedan jag skrev boken Det smarta landet för fem år sen, och då intervjuade en av grundarna. Så passionerat gäng bakom, och så bra idé! Genom att föda upp (inte ”odla”, det handlar ju om djur) fisk på svenska bondgårdar slår Gårdsfisk flera flugor i en smäll. Vi slipper överfiskade och övergödda hav, och bonden får närproducerad näring att sprida på åkrarna.

Hygglo – en riktig vardagshjälte som gör att vi slipper ”klicka hem” saker vi kanske bara behöver för en dag eller några timmar. Jag har hyrt allt från speedheater på Gotland (för att skrapa bort färg) till photobooth för min bokreleasefest, och allt möjligt därimellan. I år ska jag också börja hyra ut mina egna grejer!

Och så sista raden – än så länge! Fler företag kommer under året.

Naturkompaniet – har jag samarbetat många gånger med under årens lopp, och jag älskar att de utökar sitt cirkulära erbjudande hela tiden. I höstas kom en secondhandsatsning med fritidskläder, och sedan tidigare fanns redan uthyrning av till exempel tält och ryggsäckar, samt enkla lagningskit och kunnig personal för att kunna ta hand om och förlänga livet på all utrustning.

Pure Effect – ett svenskt företag som liksom knäckt naturens kod för att hålla saker fräscha! Deras rengöring och klädvård bygger på bioteknik som ”äter” smuts och dålig lukt, vilket gör att vi inte alls behöver tvätta så ofta som vi annars slentrianmässigt gör. Jag kör detta på mina träningskläder för att slippa tvätta dem hela tiden, eftersom den typen av kläder också släpper mikroplaster – dubbel vinst! (Och så spar jag massor av tråkig tvättstugetid också.)

Runåbergs fröer – nu när trädgårdssäsongen står för dörren vill jag varmt rekommendera Runåbergs, som både odlar egna ekologiska fröer och tar in fröer från noga utvalda och ansvarstagande fröodlare. Jag gillar också att de specialiserat sig på kulturarvsväxter och sorter som är anpassade för nordiskt klimat, det känns viktigt för att ge så bra skördar som möjligt när klimatet förändras.

3. Temasurfa i bloggen!

Meny i vänsterspalten, och en ”slider” med tips på tema mat.

På Ställ om-guidens startsida finns också ett gäng ”sliders” med blogginlägg som inte direkt är kopplade till de fem omställningsstegen, utan istället går på lite mer klassiska teman av typen ”biffen, bilen och beachen”. För ibland är det nog så ni vill botanisera i guiden, tänker jag – och exempelvis kolla upp alla tips som har med mode och kläder att göra. Eller inför semestern, julen eller renoveringen?

I vänsterspalten finns en meny med färdiginställda sätt att söka i bloggen, så om du ser något tema där du är intresserad av är det bara att klicka och få upp ett gäng inlägg. Jag kommer att fortsätta indexera mitt rätt stora arkiv allt eftersom, för att du alltid ska hitta något matnyttigt där!

Så där ja! Flera månaders jobb äntligen live, hoppas ni ska gilla detta alternativa sätt att använda bloggen på! Kom gärna med förbättringsförslag eller idéer på vad ni vill se där, så ska vi se vad jag kan använda mig av när jag utvecklar guiden vidare. Jag kommer så klart att fortsätta blogga som vanligt här i det konventionella bloggflödet också, och på det sättet fylls också Ställ om-guiden på med fler inlägg hela tiden.

Varsågoda – hoppas ni ska gilla Ställ om-guiden!

24 jan 2024 Direktlänk KlimatkunskapKlok konsumtionReklam: Samarbeten 7 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbart? En utställning på Formex

Kom och lyssna på mig på Formex!

Vad är carbon law? (Och så kan DU använda den!)

Har ni hört talas om begreppet ”carbon law” någon gång? Det är ett begrepp som Johan Rockström och Stockholm Resilience Center lanserade 2017 – och som väldigt enkelt förklarar hur världen – individer, politiker och företag – kan arbeta med utsläppen för att nå Parisavtalet.

Detta är carbon law

Tumregeln är enkel:

Carbon law: De globala koldioxidutsläppen behöver halveras varje årtionde.

Det vill säga – världens uppmätta koldioxidutsläpp 2020 måste halveras till 2030, för en 50%-ig chans att nå Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen under 1,5 grader (jämfört med förindustriell tid).

Carbon law i  ett förenklat diagram. Den röda kurvan är hur utsläppen såg ut fram till 2020, och hur de borde sjunka enligt carbon law. Som ni ser når man inte riktigt 0 till 2050, utan möter istället upp det med att fånga koldioxid ur atmosfären så att nettot ändå blir noll. (Men här ser man också ganska tydligt att infångning av koldioxid, dvs CCS-teknik, kommer att spela en LITEN roll – utsläppsminskningar är det överlägset viktigaste.) Diagram hämtat från denna artikel.

Men vänta, bara 50%? Jo, när carbon law presenterades 2017 så var målet fortfarande att begränsa uppvärmningen till 2° (inte 1,5°), och då slog man fast att carbon law gav världen en 75%-ig chans att nå det målet. Bra odds ändå!

Sen reviderades målet 2018 till 1,5° eftersom ny forskning visade att effekterna vid 2° uppvärmning skulle bli allvarligare än man trott, och eftersom målet blev tuffare sjönk också den beräknade effekten av carbon law. Men, det är fortfarande en konkret plan som ger stor effekt! 50% är ju inte dåliga odds (tänk dig att ta en lott med 50% chans att vinna en miljon!).

Sedan behöver två andra saker också hända, utöver halveringen av utsläpp från 2020 till 2030.

  1. Vi måste komplettera utsläppsminskningarna med andra åtgärder, som att bygga ut förnybara energikällor i stor skala och helst också utveckla tekniken som kan hjälpa till att fånga koldioxid som redan släppts ut i atmosfären.
  2. Vi måste också fortsätta halverandet efter 2030. Det vill säga, om utsläppen år 2020 var ”100%”, så ska de år 2030 vara 50%, år 2040 vara 25% och senast till 2050 ska vi nå netto-noll (genom att utsläppen då är max 12,5% av vad de var år 2020, samt att vi blivit bättre på att fånga in CO2, så att nettot blir noll).

Vad krävs för att följa carbon law?

Hur svårt är det att halvera utsläppen från 2020 till 2030?

Ja, när carbon law presenterades 2017 beräknade man att utsläppen måste minska med ungefär 7% varje år från 2020, samt att rika länder måste ta större ansvar och minska sina utsläpp med 10-15% – för att ge fattiga länder utsläppsutrymme att exempelvis förbättra levnadsstandarden för sina medborgare.

Det här har ju inte riktigt gått enligt plan. Det första pandemiåret sjönk faktiskt de globala utsläppen med ungefär 7%, och det satte ju fingret på hur svårt det faktiskt är. Världen stannade i princip, och ändå sjönk inte utsläppen mer än så. Och när pandemin klingade av steg utsläppen igen. Vi ligger alltså rejält efter – men det innebär ju inte att vi ska sluta försöka.

Hur kan en individ följa carbon law?

Bra fråga! Enklast är egentligen att göra en klimatkalkylator – eller gärna två stycken och ta snittet på resultaten. Du kan exempelvis testa dessa:

Då får du ut en ungefärlig siffra på dina utsläpp/år, och vad som släpper ut mest i din livsstil. Sätt sedan målet att när du gör klimatkalkylatorn år 2030 ska resultatet bli hälften av vad det är idag.

Tips: Försök göra något åt den största ”pucken” först, oftast är det flyget, bilen, maten eller konsumtionen. Och gör gärna kalkylatorn varje år, så att du ser effekten av dina ansträngningar!

Skärmdump från WWF:s klimatkalkylator.

Jag gjorde WWF:s kalkylator inför att jag skulle skriva det här inlägget, och enligt den ligger jag just nu på 4,6 ton/år, och målet för genomsnittssvensken till 2030 är 3,5 ton. Jag har alltså 1,1 ton kvar att få bort de närmaste fyra åren. Det som är intressant är dock var jag kan kapa:

Så här är mina utsläpp fördelade, enligt WWF.

Som ni ser kan jag inte göra supermycket med mina egna utsläpp.

Jag fyllde i ”flexitarian”, trots att jag äter vego åtminstone 95% av alla dagar (fisk i princip vid midsommar, jul och någon enstaka restaurangmiddag), vilket gör att kosten inte kommer förändras så mycket om jag inte blir vegan (vilket blir lite svårt då min vegetarian till son redan nu är lite kinkig med maten, men älskar ost och ägg – så det äter vi, för att han ska få i sig det han behöver).

Under ”prylar” fick jag lägga in att jag köpt ”mindre elektronik” nytt (vilket bara består av två par air/earphones för att ersätta utslitna), samt 1000 kronor på renovering = färg och ett par trälister) – så även om det ser ut som att jag kan shoppa mindre köper jag redan i princip allt begagnat. Svårt att förändra mer där också.

Det vi främst ska göra är att börja hyra ut gotlandshuset ett antal veckor igen, vilket vi inte kunde göra förra sommaren på grund av en vattenskada – så i år är det förhoppningsvis fler hushåll som delar på huset. Men framför allt ska jag lägga krutet på att försöka förändra samhället – det är ju där mina största utsläpp finns!

(Här kan du se mitt före och efter från den omställning jag gjort fram till 2020.)

Bli carbon law-ambassadör!

Det här inlägget skrev jag mest för att jag tror vi kommer att höra begreppet carbon law i fler och fler sammanhang framöver, och då kan det vara bra att förstå vad det innebär. Men också för att det ju faktiskt är en bra och enkel tumregel att följa även för oss som individer! Halvera utsläppen till 2030, så har du varit en del av lösningen. Jag gillar såna raka rör och tydliga besked!

Och här tänker jag också att en del av ”förändra samhället”-stapeln kan bli att sprida ordet om carbon law. Till arbetsgivaren (för såväl kommuner som företag bör ju också följa carbon law), till familjen och kompisar och till andra klimatengagerade. Att bli en carbon law-ambassadör, helt enkelt! Filmen ovan är en bra grej att dela också, där Johan Rockström själv förklarar.

Har ni frågor om carbon law? Ställ dem så ska jag försöka besvara dem!

(PS! Carbon law är byggt på ”Moore’s law”, som anger hur snabbt den tekniska utvecklingen inom datorer går. Moore’s law beskriver hur dataprocessorer fördubblas i kraft varannat år genom tekniska, en tumregel som faktiskt stämt under de gångna 50 åren. Carbon law är en slags omvänd Moore’s law alltså, där utsläppen halveras varje decennium.)

23 jan 2024 Direktlänk Klimatkunskap 1 kommentar

Relaterade inlägg

Hållbart? En utställning på Formex

Kom och lyssna på mig på Formex!

AP7: Så ser du till att din premiepension inte investeras i fossilindustrin

Har du koll på vad Sjunde AP-fonden är? AP7 är den statliga delen i premiepensionssystemet, och de har som uppdrag att ”bidra till en trygg pension”. Så långt allt väl, men eftersom Sjunde AP-fonden har enorma investeringar i världens största oljebolag så gör de i själva verket tvärtom, det vill säga ”bidrar till en otrygg framtid”.

Är detta viktigt då? JA! Klimatpåverkan från svenskarnas pensioner och sparande landade exempelvis år 2018 på totalt 53 miljoner ton, vilket var mer än hela Sveriges utsläpp (som då var totalt 51,56 miljoner ton).

(Kan vi också ta en sekund och fundera över hur orimligt det är att svenska staten per automatik investerar medborgarnas pensioner i fossilindustrin?)

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen, och den del som staten investerar åt dig. Om du inte gör ett aktivt val kring hur du vill att staten gör detta hamnar pengarna i Sjunde AP-fonden (som investerar i fossilindustrin).

För alla medborgare som inte aktivt gör egna val för premiepensionen hamnar pengarna alltså automatiskt i AP7, och eftersom vi har en tendens att nöja oss med det ”förinställda valet” så innebär det att över 5 miljoner svenskar indirekt bidrar till nya investeringar i fossilindustrin. Så här kan vi ju inte ha det!

Det är lätt att tro att det är svårt, krångligt eller tidskrävande att flytta premiepensionen, och att det kräver kunskap och tid att göra research. Men det stämmer inte! Jag bytte själv bort mina AP7-andelar 2019, och det var precis lika buslätt då som nu.

Här kommer en kort guide till hur man gör (baserad på Fair Finance Guides artikel men kompletterad med lite extra information för att bytet ska bli så smidigt som möjligt), och därefter lite överkurs och mer information. Ta dig tiden att göra detta, det är bland de viktigaste sakerna du kan göra som individ för klimatet! Det räcker dock med 3-stegsguiden om du inte har tid och ork att sätta dig in det här mer, jag lovar!

(Obs! Alla former av investeringar kan förstås både sjunka och stiga i värde. Att du gör hållbara val innebär inte att de är riskfria. Ta hjälp av en ekonomisk expert om du vill ha mer tips kring de ekonomiska aspekterna av pensionssparandet – den här guiden handlar enbart om att flytta pengarna bort från fossilindustrin. Du bör också ta hänsyn till att olika premiepensionsval har olika höga avgifter till exempel, vilket påverkar din pension. Jag har skrivit mer om detta på instagram i denna höjdpunkt!)

1. Logga in på Pensionsmyndigheten

Här klickar du dig in och loggar in med bank-ID. Då kan du se all möjlig information om din pension, så att du får bättre koll på hur den ser ut idag.

Scrolla ner en bit så ser du dels en knapp märkt ”Se dina fonder” (så att du kan se vad du har för innehav idag, kanske du redan har bytt bort AP7?), dels en knapp märkt ”Byt fonder”. Klicka på den om du vill byta ut det du har.

2. Hitta bättre fonder att flytta till – Svanen!

Det finns totalt 19 Svanenmärkta fonder i dagsläget, och sju av dem går att välja i premiepensionssystemet:

  • CB Save Earth Fund (Aktiefond, 976506)
  • Didner & Gerge Global (Aktiefond, 541235)
  • Fondita Sustainable Europe (Aktiefond, 566556)
  • Handelsbanken Global Tema (Aktiefond, 123679)
  • Handelsbanken Hållbar Energi (Aktiefond, 687509)
  • Handelsbanken Tillväxtmarknad Tema (Aktiefond, 987842)
  • Pareto ESG Global Corporate Bond (Räntefond, 606103)

Svanenmärkta fonder är inte perfekta, men de garanterar bland annat att inga investeringar görs i olja eller kol, i länder som inte skrivit under Parisavtalet och lite annat smått och gott. De är inte helt fossilfria idag, men de är ett rejält steg upp från AP7 alltså, och framför allt är det fonder som granskas av en oberoende part.

3. Lägg till och byt ut

När du sökt fram en Svanenmärkt fond eller en annan fond du vill byta till, klicka på +-tecknet längst till vänster (”Lägg till”). Då läggs fonderna till i din pensionsportfölj – men du har inget innehav i dem förrän du omfördelat dina pengar!

Så när du lagt till alla fonder du vill investera i, scrolla uppåt på sidan tills du hittar listan under rubriken ”Fondportfölj”. Där bör du nu se dina nuvarande fonder och hur många procent du har i respektive, samt de nya du lagt till (med 0% i varje).

Nu är det bara att fördela dina totalt 100% på ett nytt sätt! Det ska alltså stå ”0%” under Önskad fördelning på AP7, så blir du av med den om du vill det. Längst ner i listan ser du hur många procent du fördelat, och vad du har kvar att pytsa ut.

Klicka sen på ”Gå vidare”. Dubbelkolla att du fått ihop en lista du är nöjd med (utan AP7 om du vill bli av med den), kolla att du är nöjd med förändringarna i risk och avgift (några av de Svanenmärkta fonderna har högre avgift än genomsnittet, så du kan ju exempelvis välja bort just dessa om du vill) och scrolla sen ner till ”Godkänn beställning” och signera med mobilt bankID.

Klart!

Viktigt! Sprid ordet!

Längre ner hittar du mer info om val du kan göra kring premiepensionen, men att byta till Svanenmärkt är egentligen både enklast och mest säkert – så det du gjort hittills räcker!

Ta dig däremot gärna tid att sprida ordet, vi behöver ju få över 5 miljoner (!) svenskar att flytta sina pengar! Dela länken till det här blogginlägget (eller till motsvarande sida hos Fair Finance Guide), tipsa alla du känner om att kolla upp var deras premiepension ligger idag och tryck på hur MÅNGA det är som inte gjort ett aktivt val.

Ju fler som flyttar pensionsslanten, desto färre kronor kan investeras i fossilindustrin!

Andra val du kan göra

Här kommer lite extra bonusläsning från Fair Finance Guide, så att du får koll på övriga hållbarhetsval som finns.

Vill du hellre göra andra val än Svanenmärkt så kan du exempelvis filtrera på ”Hållbarhetsfonder”.

Då kommer omkring 30 andra så kallade ”mörkgröna” fonder upp, men obs – för att vara säker på att de är fossilfria måste du också välja bort ”Fossila bränslen” i dropdownmenyn ”Oönskade produkter och tjänster”. (Där kan du ju välja bort fler saker dessutom.)

Ett annat val du kan göra är att filtrera på ”Fonder med låg CO2-risk”. Det här är en sanning med modifikation, för dessa fonder kan fortfarande placera upp till 7% av pengarna i fossilbolag. Klickar du i detta val kommer fonder upp som investerar i bolag som generellt anses ta ett större klimatansvar än genomsnittet, men de är som sagt inte garanterat fossilfria.

Du kan också välja något som kallas gröna räntefonder. Det är mindre riskfyllt än att spara i aktier, men ger också lägre avkastning. Gröna räntefonder investerar dina pengar i exempelvis vindkraft, men du kan inte vara helt säker på att allt är hållbart (dock betydligt bättre än genomsnittet). Det finns två gröna räntefonder att välja på, som du kan söka fram:

  • SEB Green Bond Fund (Räntefond, 405704)
  • Storebrand Grön Obligationsfond (Räntefond, 721506)

Mer läsning

Jag har gjort fler inlägg om hur vi kan tänka kring pensionen, pengar och sparande, om du nu fått feeling och vill göra mer!

15 jan 2024 Direktlänk Klimatkunskap 6 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbart? En utställning på Formex

Kom och lyssna på mig på Formex!

Vårlistan – 15 saker jag vill göra innan sommaren!

Alltså, det här med listor hörni – vilken bra grej det är! Min höstlista satte verkligen guldkant på hela förra ”terminen”, och jag rev nästan av allt på listan. Vissa punkter med viss modifikation, andra påbörjades men blev inte riktigt klara. Men på det hela taget, succé!

Så, för att min vår ska bli lika fylld med mys som hösten blev så måste jag ju köra en lista till, visst? Den kanske också kan bli lite inspiration för några av er att göra era egna? Och tipsa GÄRNA om punkter jag borde lägga till så klart!

(Och tja, den är nog lite överambitiös som vanligt, men om jag lyckas göra hälften är jag supernöjd!)

Foto: Jaanus Jagomagi/Unsplash

1. Ett sportlov i fjällen, med massor av frisk luft, trötta ben och bokläsning. Det känns lite som att jinxa det hela att skriva upp denna stående punkt här (nu blir vi väl sjuka eller nåt), men det är ju en höjdpunkt på vinterhalvåret så den måste ju vara med!

2. Låta min splitternya bokklubb ta fart! I slutet på 2023 blev jag inbjuden till en nystartad bokklubb i mina hoods, och tackade ja. Vi har bara hunnit ha en träff än (nästa är hos mig om ett par veckor), vilket också innebär att jag inte ens träffat alla som är med än eftersom en blev sjuk förra gången. Men det känns så bra och kul! Jag har aldrig haft en bokklubb faktiskt, så detta känns otroligt mysigt.

3. Gå en ny sashikokurs! Denna är redan bokad och inritad i kalendern fast det är flera månader bort, men det var så himla mysigt sist att jag redan längtar. Jag är också sugen på att gå någon mer kurs, vi får väl se om det blir av.

Foto: Ellen Keys Strand

4. Se Ellen Keys Strand. I höstas var det Carl Larsson-gården som stod på önskelistan (och besöktes!), och jag fick sån mersmak på konceptet ”kulturell utflykt i Sverige” att jag siktat in mig på Ellen Keys Strand som nästa besöksmål. Det finns en vag plan för det, men vi får väl se om det går i lås!

5. Bygga ett vedställ av ett gammalt Ivar-skåp. Jag har en plan om att tillverka ett vedställ som liksom matchar Ivarskåpen som redan står på andra sidan om vår kamin, och har ett överblivet Ivar-skåp från vårt kontor som ska ligga till grund för det. Jag har ingen aning om detta kommer att funka, men i vår ska det åtminstone ges ett försök!

6. Syjunta-fortsättning! Ungefär samtidigt som bokklubben startade var jag också på en första träff med en spontan syjuntegrupp, som samlades för att handarbeta, dricka bubbel och snacka en snöig vinterkväll innan jul. Det var SÅ mysigt, och även om vi inte där och då formulerade en fortsättning så hoppas jag på en favorit i repris!

Obviously lite fel säsong på bilden med ängsblommor i vasen, men vi kan väl gå händelserna lite i förväg? Foto: Stefan Johnson/Unsplash

7. Kickstarta 2024 med ett dygn på landet med mitt IMMA-gäng! Sedan flera år tillbaka åker jag på två årliga konferenser med Malin Lagerman och Malin Jensen för att stöta och blöta egna och gemensamma projekt. Senast till Köpenhamn i höstas! En sån ska vi hinna med även i vår, men häromdagen bestämde vi oss också för att vi behövde en extra träff som start på nya året, och det lutar åt ett dygn i en sommarstuga med god mat och prat. Pepp!

8. Bli mitt starkaste jag. 2023 blev året då jag fick in en träningsvana på riktigt, och egentligen är målet för året först och främst att hålla liv i den. (So far so good, jag rev av mitt tredje pass idag!) Men jag blev också peppad på att sätta ett styrkemål för mig själv, och ska boka in en timme med min otroliga PT så snart som möjligt för att se om vi kan hitta på något kul. Är det rimligt att tänka sig att marklyfta 100 kg, tro? Det skulle kännas mäktigt i alla fall!

9. Vårpremiär på Gotland! Nästan fånigt att skriva upp detta eftersom det är något som skett 12 av 13 år vi ägt huset där. Men, pandemin lärde oss att man inte kan ta något för givet, så bäst jag sätter upp det som ett mål ändå! Och kopplat till det …

Min drömträdgård (tror jag – jag har inte besökt den live, men hoppas pricka in Öppen trädgård i år!) på Gotland: @pojkarnapamajstre. Kan EJ kopiera den eftersom de är otroligt duktiga och bor där året om, men inspiration, det är det!

10. Spika årets Gotlandsprojekt! I somras målade jag ju om köket med linoljefärg, och det ska bli så kul att återse det om ett par månader. Det är som ett helt nytt kök! I år tror jag snarare projektet kommer att handla om trädgården, vi har skippat gräsklippningen nu ett tag vilket känts bra för den biologiska mångfalden, men också resulterat i en ganska tufsig och ouppstyrd trädgård. Jag är sugen på att utmana mina ogröna fingrar och börja forma tufset en smula – vilket är svårt med tanke på hur torrt Gotland är och att vi är där så pass lite varje år. Men lite kanske jag kan göra? Är också sugen på att åka dit en vända helt själv (eller med en kunnig vän) för att styra upp!

11. Hitta en hemmayogavana. På gymmet går jag på styrkepass eller springer på löpband (tills vägarna utomhus töat fram), men jag är sugen på att hitta en yogavana på hemmaplan att komplettera med. Jag behöver öka min rörlighet, och tänker att Adriene ska få guida mig.

12. Bjuda på afternoon tea! En av punkterna i fjol löd Bjuda in till afternoon tea eller helglunch och sitta och snacka med trevliga människor en hel höstsöndag. Kanske till och med skapa något långsiktigt kring det? Mat & prat?. Den bockades aldrig av, eftersom den ersattes av bokklubb och andra mysiga saker. Den får bli en vårgrej istället!

För några år sedan besökte vi Ästad vingård i Tvååker, och sedan dess har de byggt ut. Sugen på att återvända! Men det vore förstås också kul att testa något nytt! Foto: Ästad vingård

13. Boka in 2022 års julklapp! Eh, jaaa – jag och maken glömde helt bort att vi faktiskt fick barnvakt i julklapp av min underbara svägerska förrförra julen, så att vi skulle kunna åka iväg och bo på hotell ett dygn eller två. Hon påminde oss nu i julas, och det kändes ju otroligt lyxigt att upptäcka det! Men vart ska vi åka? Antingen i Stockholm med omnejd, eller runt Värnamo/västkusten. Har ni någon mysig herrgård att tipsa om?

14.Rensa vidare. Det låter som världens tristaste punkt, men jag har njutit så mycket av mina rensartimmar under hösten (som blev av tack vare höstlistan). Jag vill bara fortsätta! Skapa ordning, bli av med saker, känna lättnaden över att var sak har sin plats. Ett pågående projekt så klart, men jag hann en bra bit i höstas och kanske kan jag gå i mål innan sommaren?

15. Konsertkvällen som blev inställd! I december skulle jag och en god vän ha setts, ätit middag ihop och sen gått på julkonsert med bröderna Norén, vilket jag såg så mycket fram emot. Men sjukdom ställde till det, så det blev inställt – revansch i vår? Ingen julkonsert obviously, men någon annan konsert ska vi se. Några tips?

Visst låter det som en rätt bra vårplan? Vid sidan om aktivism, jobb, vabb, deadlines, tvättberg och allt det andra. Det är väl det som är livet – blandningen?

8 jan 2024 Direktlänk Hygge & härligt liv 9 kommentarer

Relaterade inlägg

Höstlistan 2024 – dags igen!

Ny säsong – nya planer!

Om Carl och Karin Larsson, julskinkan och influencers

Jag hoppas ni haft (och fortfarande har!) en fin julledighet. Min har varit otroligt stillsam, med släktbesök precis över julhelgen men i övrigt bara lugna dagar med bokläsning, sällskapsspel, filmer, serier och några utflykter i snön. Precis som jag ville ha det!

Och så har jag kollat på Karin och Carl Larsson på Svt Play, har ni sett? Efter mitt besök i höstas kändes det lyxigt att bli servad en helt ny serie om paret, så jag frossade loss med stor behållning. Spretig, men varm och intressant! (Och otroligt att det också fanns lite rörligt material med dem!)

I serien beskrivs paret flera gånger som en slags ”influencers” av sin tid, eftersom Karins inredning genom Carls konst blev så vida spridd och inspirerade så många. Visst, det är ju förståeligt att försöka översätta den påverkanskraft de hade till moderna termer, men samtidigt undrar jag om det inte är att upphöja oss influencers till nivåer vi inte bevisat oss ha ännu?

Akvarellen ”Julaftonen” från 1904 av Carl Larsson. Foto via Wikipedia Commons.

I serien lärde jag mig till exempel att när Carl Larsson målade av sitt julbord med Karins julskinka på 1904 så föddes en ny, svensk jultradition. Innan denna målning slaktades visserligen grisen till jul, men köttet rimmades för att bevaras och ätas till midsommar istället. På julbordet hade man istället färskt kött (förstås, eftersom grisen just slaktats). Med andra ord räckte det att Karin fick en serveringsidé kring julbordet och att Carl förevigade och spred den för att hela svenska folket så här 120 år senare ska hålla liv i det som en tradition.

Hur många influencers kommer egentligen att stå med i historieböckerna för att de lanserat livsstilsidéer som i princip hela nationen anammar flera generationer senare? Och då hade makarna Larsson inte ens sociala medier till sin hjälp!

Visst typ av influencerskap kommer absolut att hamna i historieböckerna. Greta Thunberg är så klart ett bra exempel på det, eftersom hon samlat miljoner människor med hjälp av sociala medier och blivit en global symbol för klimatkampen. Hon skulle nog aldrig kalla sig ”influencer” – men hon är ju trots allt det, eftersom hon påverkat människor genom sitt content. (Även om hon inte tjänar pengar på samarbeten, som ofta används som definition för influencerskap.)

Jag hoppas på fler influencers som gör det ”trendigt” (eller vad man nu ska kalla det, ”intressant” eller ”folkligt” kanske är bättre ord?) att engagera sig för en bättre värld. Det är ju inte en ny julbordstradition vi behöver år 2024, utan snarare kanske en acceptans för att julbordet lika gärna kan vara veganskt eller kanske en Karl Bertil Jonssonsk tanke om att hjälpa medmänniskor som har det svårt. Och här kan ju influencers verkligen hjälpa till att rikta om julkompasserna och fokuset till mer än bara vackra rosetter och guldglittrande mobiler. De senare gjorda av återbrukade förpackningar dock, vilket ska ha en stor guldstjärna! Och just återbruket är ju helt i Carls och Karins anda.

Jag vet inte riktigt var jag ville komma med det här, mer än att jag ville lufta tankarna lite kring dåtidens och nutidens influencers. Och framför allt påminna om att influencerskapet i modern tappning är så ungt att vi inte har facit ännu. Visst blir man lite sugen på att spola fram 120 år till och se om vi känner igen några influencernamn som fortfarande är välkända?

God fortsättning, nu kör vi igång 2024!

3 jan 2024 Direktlänk Hem, inredning & inspirationHygge & härligt liv 0 kommentarer

Relaterade inlägg

De 3 sakerna som avgör om din bostad är klimatsmart

Ett hus historia – kan du din?

Plan B-poddens nyårskarameller

Tittar in en kortis här mitt i ledigheten för att tipsa om att Plan B-podden traditionsenligt (tredje året nu!) har sammanfattat året i lyssningsform! Det har varit ett ganska rövigt år på klimatfronten, så det är en del beska karameller åtminstone inledningsvis, men sen hittar vi en del guldkorn också – och spanar in i 2024!

Foto: Kelly Sikkema/Unsplash

PS, vi spelade in detta avsnitt strax innan klimathandlingsplanen presenterades, så tyvärr hann vi inte få med en kommentar om den. Vi får säkert anledning att återkomma till den nästa år dock … Nu tillbaka till jullovet, glad lyssning och gott nytt år!

27 dec 2023 Direktlänk Klimatkunskap 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbart? En utställning på Formex

Kom och lyssna på mig på Formex!

Jultraditioner och tankar om vad som är viktigt

Jag har ägnat december månad i stor utsträckning till att rensa och röja och tömma vårt kontor Snickeriet. Jag och Monica bestämde oss i början på hösten för att sälja kontraktet vidare efter lite över fem år, och av ren flax så hittade vi en perfekt köpare i några bekanta som driver en byrå och behövde större lokal. Så perfekt tajming! Men december blev lite mer av ett logistikmaraton än den kavalkad av julmys jag hade sett framför mig på grund av detta, så det har inte bundits någon krans, det har ännu inte slagits in några paket och det har inte bakats så mycket mer än det allra mest nödvändiga. Jag tycker till och med att jag har hört Last Christmas för få gånger, och det brukar ju knappt vara möjligt ens?

Så! Nu när kontorstömningen i princip är klar fick jag julkänsla igen, och började fundera kring traditioner. Våra har varit lite under omarbetning de senaste åren på grund av åldrande föräldrar, sjukdomar och pandemin, så från att ha firat i Småland med min svärmors familj varje år i säkert 15 år har vi nu gått via några stökiga år med digitalt julfirande på grund av pandemin och en jul då vi bodde på hotell på grund av andra omständigheter, till att vi numera firar hemma hos oss i Stockholm med min svägerska med barn. Nya vanor! Det känns både underligt att tänka om, lite sorgligt att vissa traditioner försvinner och samtidigt både roligt och mysigt att få plocka russinen ur kakan och själv välja vad vi ska värna om framöver.

För mig är det ganska få måsten ändå. En gran (vår 23 år gamla plastgran, som kläs vid Lucia), få baka ett pepparkakshus i lugn och ro, sätta upp adventsljusstakar och stjärnor i fönstren och tända ljus på bordet, risgrynsgröt till frukost, sill, ägg, kokt potatis, sillsallad och vört på julbordet, Kalle Anka, julklappsutdelning (färre och färre klappar varje år) och mys med familjen. Gärna ett pussel, sällskapsspel, en god bok och några filmer i mellandagarna, minst en kall och krispig promenad och obegränsad tillgång till vit glögg, lussebullar och pepparkakor. Mer än så behöver jag inte.

Några saker jag försöker påminna mig om också varje jul:

Julpyntet – same procedure as last year

Inte min gran, men inte så olik. (Vi har många fler färger på kulorna dock, ett ihopsamlat stök av ärvt, gammalt, inte-så-nytt och blått, kan man säga.) Foto: Annie Spratt/Unsplash

Det bästa jag visste som barn var att återse samma julpynt varje år när det packades upp ur sina lådor. Så även om inspirationen flödar kring ”årets julfärger”, hajpat julpynt och otroliga julmiljöer i sociala medier finns det gott om skäl att inte dras med i förnyelsehetsen, utan använda det jag redan har.

Julambitionerna – ribban lagd vid ”roligt”

Pepparkakor – kul att baka! (Jag kör på palmoljefri köpedeg, och gör helst hus.) Foto: Anna Pelpina/Unsplash

Man behöver inte göra allt från scratch. Jag gör det jag tycker är roligt (baka det där pepparkakshuset, baka lussebullar och eventuellt något mer i fikaväg), min svägerska gör det hon tycker är roligt (julgodiset, samt hemrullade köttbullar till de som äter kött) och resten köper vi färdigt. Samt bara det som verkligen tycks om och äts upp. Ingen ska känna sig stressad i onödan, vi ska inte behöva äta nåt som ingen är sugen på och huvudsaken är ju att det blir gott!

Julklapparna – begagnade och med omtanke

Några paket under granen blir det nog, men rimlig mängd och genomtänkta klappar. Btw, fick ett så gulligt tips av en följare! Spar tomma tändsticksaskar och använt presentpapper (eller kanske de små slattarna som blir över) och gör små minipaket att hänga upp som dekoration!) Foto: Lore Schodts/Unsplash

Julklappar kan se ut på många sätt. Mina barn önskar sig förstås saker, men de vet också att de i de flesta fall får begagnat – och för dem är det helt naturligt. (Min då nioåriga dotter önskade sig till och med presentkort på Sellpy ifjol för att få välja lite ”nya” kläder själv.) Så från deras önskelistor väljer vi det som känns vettigt, och som går att lösa secondhand. Och de får absolut inte allt de vill ha, så klart. Mellan oss vuxna skippar vi i princip julklappar, och blir det något så är det snarast symboliskt, något ätbart eller kanske en upplevelse som ett konsertbesök eller en massage. Få paket, men noga utvalda. Och alla brukar bli nöjda!

Jullovet – vi tar dagen som den kommer

Jag gillar ju inte varm choklad (eller kall heller, för den delen), men barnen älskar! Så detta kanske står på mellandagsmenyn under jullovet? Foto: Marina Raspopova/Unsplash

Jullovet är nästan alltid oplanerat. Inte en massa flängande, inte långa resor (vi spar skidåkningen till sportlovet), utan lediga dagar med mysigt hemmahäng, kanske något biobesök och en liten dagsutflykt och sköna, lata morgnar. Det räcker så mycket längre än man tror.

Jag brukar också klämma in lite egentid i mellandagarna, och kanske äta lunch med en kompis som också har samma tanke. Och ibland tar jag också en dag då jag smiter iväg för att jobba på kafé. Det brukar inte vara måste-jobb, utan snarare att utvärdera året som gått och planera inför nästa – så skönt att göra de där dagarna när inget annat pockar på uppmärksamheten.

Här kan det också hända att jag får feeling och rensar. Organiserar garderoben, städar i förrådet eller så. Det hänger nog mest ihop med årsskiftet, att jag älskar att gå in i ett nytt år med ordning och reda runt om mig.

Och så brukar jag faktiskt logga ut, för att få en paus från det ständiga uppdaterandet.

Nyårslöftena – kul och klimat!

Snart nytt år! FOto: Ian Schneider/Unsplash

Jag gillar nyårslöften, mest för att det känns som en perfekt tidpunkt att påbörja förändringar. De senaste åren har jag ofta kört på nyårslöften kopplade till klimat och i år vill jag nog kombinera det med en vårvariant på min höstlista för att få tummen ur att strössla livet med guldkant! (Här finns inspiration på rimliga och roliga nyårslöften by the way.) Kul och klimat tänker jag är bra utgångspunkter för ett rikt, hållbart liv.

Vill också tipsa om att botanisera lite i mitt bloggarkiv i kategorin ”Hållbara högtider” där det finns fler tankar om jul och hållbarhet. (Och även påsk och andra högtider så klart, så ni får sålla lite.) Nu ska jag leta upp ett riktigt bra recept på mjuk pepparkaka, slå in barnens klappar och föreviga årets pepparkakshus på bild! Vad gör ni för juliga saker fram till dopparedagen?

19 dec 2023 Direktlänk Hållbara högtider 3 kommentarer

Relaterade inlägg

En hållbar påsk – alla tips du behöver!

30+ sätt att fira studenten klimatsmart

Ge bort Ställ om-livet i julklapp!

Det var på håret att jag fick ihop detta, för hela mitt lager av Ställ om-böcker tog slut under höstens föreläsningar! Men nu har jag fått en ny kartong med 40 ex, och jag hinner precis signera och skicka om någon av er vill ge er själva eller någon annan en positiv klimatbok med pepp i julklapp?

Beställ i så fall i min webbshop (finns både osignerade och signerade, och jag kan både göra en ”o-dedikerad” signering så att boken kan ges vidare till vem som helst sen, eller skriva en hälsning till en specifik person).

Perfekt julklapp till julklappsleken, till kompisen du vill kroka arm med i klimatkampen, till mamman/brorsan/kusinen som behöver en injektion med nya tankar kring omställning eller till dig själv att läsa på jullovet!

Foton: Kajsa Göransson

Med varje bok som beställs denna vecka kommer också en specialgjord affisch med förslag på otippade klimatgärningar utan extra kostnad, en kul grej att sätta upp i lunchrummet på jobbet, i köket eller kanske i trapphuset? Som en liten bonus, helt enkelt.

En finfin affisch vi tog fram i samband med bokreleasen, som jag har ett gäng kvar av och gärna delar ut till alla julklappskunder! (Kommer ihopvikt, så den ryms i själva bokpaketet.)

För att hinna skicka innan jul behöver jag din beställning senast på söndag 17 december vid midnatt, så att de sista beställningarna kan gå iväg på måndagen. Så skynda, fynda!

Och bara för att det nu blev lite kort om tid (jag vill ju egentligen att vi alltid ska ha gott om tid att sova på saken, och nu blev det max fyra nätters sovande …) har jag fixat en rabattkod som ger 10% på alla beställningar: GODJUL2023

Baksidestexten.

Så här säger tre av de som köpt boken om den:

Fantastisk bok! Vi behöver ställa om, för att dom som kommer efter oss ska kunna leva ett bra liv. Och för att det ska bli mer rättvist för alla som lever på den här planeten nu. Det går inte att vänta på att ”nån annan” ska göra det åt oss. Var och en av oss har ett ansvar. Den här boken väcker tankar och lockar oss in i ett mer hållbart och ett mycket skönare liv. Modernt och inspirerande. Vill ge bort till alla jag känner.

En bok som på ett lättsamt sätt och med en gnutta humor inspirerar till ett liv efter omställningen. Den ger många nyttiga insikter och blandar fakta och saker ur författarens liv med tips och förslag för en hållbar omställning. Och inte endast VAD vi bör göra, utan HUR vi kan göra det. Fenomenal! Kan varmt rekommendera den till i princip alla.

Viktig bok som tar upp många aspekter av omställning. Positiv och skön ton i boken!

Ett helt kapitel om lycka, bara en sån sak!

Hojta om ni undrar något, och sätt nu denna tomteverkstad i arbete så att fler får klimatinspiration i julklapp, vettja!

13 dec 2023 Direktlänk Reklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbart? En utställning på Formex

Kom och lyssna på mig på Formex!


Close
Husligheter