Jag fick ett önskemål om att skriva mer om hur jag och min familj resonerar kring mat, det vill säga vego, eko, matsvinn, närproducerat med mera. Och det är klart jag ska göra det! Så här kommer ett så utförligt inlägg som möjligt.
Maten i min uppväxt
Jag är uppväxt med en mamma som hälften av tiden var i princip ensamstående (eftersom min pappa jobbade till havs och var borta sex veckor i sträck) och dessutom skiftjobbade förälder. Hon har aldrig varit särskilt matlagningsintresserad, så hon gjorde vad hon kunde för att det skulle bli så lättlagat som möjligt – men däremot älskade hon att odla. Vi åt därför mycket enkel husmanskost och en del halvfabrikat – men nästan alltid egenodlad potatis och egna grönsaker när säsongen i Norrland tillät. Vi åt absolut kött, fisk eller fågel varje dag, och för mig var det därför ett väldigt stort steg att tänka mig att äta vego.
Min familj
Jag är gift med en köttälskare, som inte heller är bra på att laga mat men däremot verkligen njuter av kött, bacon, kyckling och andra animaliska proteiner. Min dotter (snart 11) har ärvt hans smaklökar, och älskar också kött. Min son däremot vaknade en morgon som 6-åring (han är också snart 11, de är tvillingar) och berättade att han aldrig mer ville äta djur. Och det löftet har han faktiskt hållit sedan den morgonen, så han har snart varit vegetarian i fem år.
Eftersom sonen inte ville äta kött fick jag och maken snabbt styra om våra veckohandlingar och börja leta vegorecept. För mig var det en välbehövlig knuff i rätt riktning eftersom jag då hade börjat jobba aktivt med klimatfrågan, och verkligen ville sänka mina kostrelaterade utsläpp.
Ett tag åt vi därför helvegetariskt (men inte veganskt, för mjölk, ost och ägg åt vi fortfarande), men efter omkring ett år sa min man att han verkligen saknade många av sina favoriträtter och ville börja äta lite mer kött igen. Jag däremot saknade inte alls kött. Vi landade därför i en speciallösning. Två dagar i veckan äter vi gemensamma rätter, som antingen är helvegetariska eller har kött mest som ett tillbehör. Övriga dagar lagar vi mat varannan dag. Jag lagar helvegetariskt, fyra portioner – varav jag och sonen äter två och sparar två till nästa dag – då maken lagar till sig och dottern på samma vis. Så halva familjen äter rester, halva nylagat varannan dag. Det låter krångligare än det är, men funkar faktiskt riktigt bra!
Och ja, det innebär att mitt hushåll fortfarande har ganska höga utsläpp kopplade till maten, men jag känner också att jag faktiskt bara kan ansvara för min egen kost (samt se till att sonen får bra vegomat förstås). Min man måste få fatta sina egna beslut. Däremot är vi båda noga med att inte kasta mat i onödan, och vi har en extra frys för att kunna ta vara på så mycket som möjligt.
Omställningen
Det var faktiskt mindre krångligt att ändra matvanor än jag trodde. Nu finns det så otroligt många bra alternativ som även passar barn (vegobullar, färs, korv etc), och enorma mängder vegokokböcker, inspirationskonton etc. Vi provar oss fram, har hittat ett gäng rätter som både jag och sonen (och i vissa fall även övriga familjen) gillar och så testar jag då och då nya recept.
Jag gick snabbt över till havremjölk i teet och vegosmör på mackan, men älskar fortfarande ost. När det gäller övriga mejerier byter jag till växtbaserat ibland, men inte alltid. Vi använder en del vegogrädde och vego-crème fraîche – men lite beroende på vem som handlar blir det också vanlig grädde och créme fraîche.
Vi svinnar ganska lite mat eftersom vi är vana att äta rester, och därför är det inga problem att spara det som blir över till en annan dag.
Hur jag tänker när jag handlar
Jag köper mer än gärna eko så ofta som möjligt, men är inte nitisk – ibland passar jag på att köpa reavaror av sånt vi köper ofta, till exempel, och då är det inte alltid eko. Likaså om jag slår till på något på kort datum, det blir ju ett annat klimatsmart val istället för att minska svinnet i butiken. Men jag köper ekomejerier, ekoägg (när det finns), ekokött till maken och dottern och ofta ekogrönsaker av det som finns. Likaså ekohavregryn, ekorussin och liknande.
Jag försöker ta kantstötta förpackningar som få andra väljer och väljer gärna kort datum när jag vet att det kommer att ätas upp inom kort, och vi använder våra frysar massor för allt från bröd till matlådor och bär och frukt som plockats under sommaren.
Mina svaga punkter
Absolut ost, jag älskar ost. Jag äter sällan ostmackor, men det gör däremot gärna sonen och det är också tacksamt att ha olika typer av ost i vegomaten för att en lite kräsen son ska få i sig tillräckligt med proteiner och fett medan han växer.
Vi äter inte riktigt i säsong heller, här kan vi verkligen bli bättre även om jag alltid undviker sånt jag vet flygs in off-season (som färska bär).
8 favoriter ur vegosortimentet
- I stället för smör på mackan: Naturli vegan bredbart – jättegott att ha på mackan. Sen jag hittade det behöver jag absolut inte Bregott eller motsvarande.
- I stället för köttfärs: Anamma vegofärs – hela familjen tycker om det och vi gör därför alltid tacos på den till exempel. Jag gör också vegofärssås, quesadillas och burritos med den som bas.
- I stället för köttbullar: Felix vegetariska delikatessbullar – det går ju att använda Anammas formbara färs om man vill göra egna vegobullar, men dessa gillar vi verkligen och då kör vi det snabblagade alternativet.
- I stället för schnitzel: Hälsans kök Schnitzel – uppskattas av alla i familjen, så denna äter vi gemensamt. Jättegod med potatismos och ärtor!
- I stället för mjölk i teet/kaffet: Havremjölk – här varvar jag faktiskt några olika, jag är inte superkräsen. Oatly iKaffe, Oddlygood Barista och Garant Barista.
- I stället för yoghurt: Oddlygood Rocking Raspberry. Besatt av denna, äter den varje morgon.
- I stället för kyckling: Hälsans kök Filébitar – med grillolja och grillkrydda blir denna väldigt likt stekt kyckling, vi äter med klyftpotatis i ugnen och en god sås.
- Istället för matlagningsgrädde: Oatly iMat är toppen! Varvar som sagt med vanlig grädde, men denna funkar verkligen bra.
Men hur hållbart är det att äta processade vegoalternativ?
Jo, faktiskt betydligt mer klimatsmart än att äta kött. En färsk studie från Stockholms universitet visar att både utsläpp och vattenåtgång minskar om man äter växtbaserat, även om man äter processad mat som vegofärs. En sån kost fyller också fortfarande näringsrekommendationerna. Kan vara bra att veta!
Jag får ibland också höra att sojan odlas på bekostnad av regnskogen, men det stämmer inte. Soja som äts av människor odlas främst i Europa och USA. Den soja som odlas på skövlad regnskogsmark går till djurfoder, det vill säga det är snarare köttätaren som orsakat den skövlingen.
Angående kött och biologisk mångfald så stämmer det – vi behöver betesdjur för att hålla betesmark öppen och gynna den biologiska mångfalden. Och gödslet från djurhållningen kan ju också användas för att odla grönsaker utan konstgödsel. Men – vilket att veta är att inte alla köttdjur betar. Naturbeteskött fyller alltså en viktig funktion, men billigt importerat kött kan komma från djur som aldrig får beta fritt – det vill säga både dålig djurhållning och noll klimatvinst. Hälften av köttet vi äter i Sverige är importerat, så vi kan också halvera köttet i kosten utan att drabba en enda svensk bonde.
Har ni några frågor kring hur jag äter och resonerar kring mat och klimat? Fråga gärna!