Banner

Varför är det hållbara alternativet alltid undantaget?

Jag lyssnade på Britas och Parisas podd häromdagen, och Brita tipsade om ett matlagningsprogram som heter Best Leftovers Ever! på Netflix. Det lät ju som något för mig, och jag klippte två avsnitt i snabb takt. Tre amatörkockar per program som tävlar om vem som kan förvandla torra morotsstavar och sorgliga hamburgerester till en härlig middag – snacka om ett koncept i tiden! Kul tv, kryddat med många bra matsvinnstips och en skön programledartrio.

Foto: Bild från Best Leftovers Ever!

Först tänkte jag skriva en shoutout till svenska produktionsbolag att de borde köpa in idén och göra en svensk version. Men så slog det mig att det då (med största sannolikhet) bara skulle bli ytterligare ett nischprogram för de redan frälsta. För det är ju så det funkar – antingen är hållbarhetskonceptet ett specialavsnitt (eller specialnummer om det handlar om tidningar) bland övriga ohållbara och konventionella avsnitt, eller så blir hållbarhetstänket en liten sidoproduktion för en liten målgrupp. Antingen ett präktigt alibi för att rättfärdiga resten, eller en smaaal satsning.

Och jag är lite trött på det. För om hållbarhet ska kunna bli norm i samhället måste vi också behandla det som en norm redan nu. Inte som ett undantag. Det är ju av den anledningen som Emma tackat nej till att vara med i Husdrömmar på Svt med sitt halmbalshus, för att inte bli det hållbara extremfallet bland alla konventionella betongbyggen. Hon tänker tacka ja när hela säsongen av Husdrömmar handlar om hållbara husbyggen. Och – vore det inte ganska självklart att public service ska utgå från hållbarhet, om vi tänker efter?

Foto: Bild från Best Leftovers Ever!

Så, hur får vi då till bra, svensk matlagnings-tv baserat på rester? Jo, när jag var på väg hem från min poddpromenad med Brita och Parisa i lurarna passerade jag vår pendeltågsstation, och där satt stora reklamaffischer för den nya säsongen av Sveriges Mästerkock. Och det är ju där jag vill se restfesten! Inte som ett “kul” specialavsnitt, utan som övergripande tema för hela säsongen. Eller som en del av klimatsmart matlagning – ett varvande av svinnsmart, veganskt och hämtat från skogsskafferiet, kanske?

Och helst utan att TV4 gör en stor grej av detta alls, utan presenterar det som att det vore den mest självklara grejen i världen. För 2021 borde det väl vara hur självklart som helst att även underhållningen står på en hållbar grund?

Hej alla mediehus, tidningsförlag, tv-bolag, produktionsbolag och programmakare! Vi har långt mindre än tio år på oss att vända klimatkrisen, och en ganska motsträvig världsbefolkning som behöver inspireras. Ni har världens chans att vara en del av lösningen här, genom att ta era kioskvältare, tittarsuccéer och storsäljande titlar och fylla dem med kul, peppig och självklar omställning.

Gör livet efter omställningen till norm redan nu istället för att fortsätta mata oss med kortlivade trender, köttrecept och flygresor. Ge oss en känsla av att vi redan är framme i livet inom planetens gränser, så blir det mycket lättare och roligare för oss alla att ta oss dit.

TACK på förhand!

+29
13 jan 2021 Direktlänk Hygge & härligt livMat, bak, dukning & kökReflektioner 11 kommentarer

Relaterade inlägg

Facebookgrupper för hållbarhet – 6 tips

En månad av förändring – #365dagarforklimatet (januari)

9 sätt att sätta guldkant på tillvaron (utan extra utsläpp)

Hållbara svepet har paus en vecka till, så idag tänkte jag istället strössla ett inlägg med idéer på hur vi kan sätta lite guldkant på tillvaron utan onödig konsumtion och utan risk för smittspridning. Vi har ett par ganska händelsefattiga månader framför oss, särskilt om vi bor i de delar av Sverige som inte kan erbjuda snö, men det betyder inte att vi behöver ha det enbart trist!

9 sätt att sätta guldkant på tillvaron

1. Ät middag på finservisen

Foto: Bukowskis

Detta tips plockar jag ur mitt kommentarsfält på instagram, där det kom på tal när vi pratade om att vårda våra saker. En följare berättade att hon åt på sin ärvda finservis varje dag, för att släktingen hon ärvt den från skulle tycka om att den kom till användning. Här håller jag helt med – så dumt att ha fina saker stående i skåp, särskilt nu när vi inte kan bjuda in till fest! Så ta fram servisen och ät vardagsmiddagen på den, hur mysigt kan inte det bli?

2. Gör en garderobsaktivering

Foto: Maria Soxbo

Det här är min kompis Maria Lagerman en fena på, och hon skriver mycket om det på sitt instagramkonto just nu. Ta dig an din garderob, testa nya kombinationer, bär plagg du inte burit på ett år eller två. Det fina med det är att du samtidigt kan göra en mental rensning – de plagg du inte trivs med kan du sedan sortera ut. Och just nu när många av oss bara går hemma går det ju också att våga lite mer med klädseln än annars!

3. Laga dig igenom en vegetarisk kokbok

Obs, gammal sommarbild – färsk sparris är så klart inte i säsong. Men vacker vegouppläggning som kan inspirera! Foto: Maria Soxbo

Det här är en så härlig tanke – att testa samtliga recept i en kokbok! Om du har som mål att skaffa lite mer klimatsmarta kostvanor i år så är det också ett perfekt sätt att börja hitta in i mer vegetarisk kost. Plus – spännande mat till middag sätter ju guldkant, right? Vill du inte följa recept varje dag kan du ju välja att testa tre nya rätter i veckan till exempel. Sätt in en liten lapp med betyg och kommentarer kring receptet sen, så kan du ju plocka in de bästa i din vardag sen!

4. Förnya ditt hem – utan att lämna det

Foto: Maria Soxbo

Istället för att haka på den stora massan som verkar överkonsumera inredning just nu (att döma av inredningsföretagens storvinster) – ge ditt hem lite extra omsorg utan nykonsumtion! Testa att möblera om, att flytta möbler från ett rum till ett annat, att plocka undan vissa prylar och leta upp andra från skåp och förråd. Kanske kan du samtidigt fixa till de där småsakerna du stört dig på, till exempel måla klart den där listan, spackla över borrhålen från en tidigare upphängning och lägga upp gardinerna. Ge ditt hem lite omsorg helt enkelt, så kommer du att trivas bättre under den här perioden!

5. Plocka in vinterns buketter

Foto. Maria Soxbo

Ta en långpromenad, och plocka på dig en helgbukett av det vackraste vintern kan erbjuda. Just nu finns mängder av vackra torkade och vissnade växter i naturen, som inom kort kommer att försvinna när våren tar vid. Plocka in de finaste till en klimatsmart bukett, och komplettera med lite vintergröna kvistar.

6. Fixa den optimala spellistan

Pressbild: Seinabo Sey

Att ha en riktigt grym spellista är verkligen guldkant på vardagen tycker jag. Börja från scratch, gör en för till exempel helgfrukosten och vardagsmiddagen och börja fylla den med dina absoluta favoriter. Har du vänner vars musiksmak lirar med din kanske ni kan göra en gemensam effort och skapa en tillsammans?

7. Tänd ett doftljus

Ett av mina icke-eldade presentdoftljus. Detta får dock förbli oeldat eftersom det är av paraffin. Foto: Maria Soxbo

Det här är jag ärligt talat sämst på. Jag har många doftljus som jag fått i present genom åren, men har dem extremt sällan tända. Ett härligt doftljus kan ju faktiskt liva upp tv-kvällen eller badet ganska rejält, så kanske är det nu du ska passa på att låta doftljusen skapa stämning? (Dubbelkolla bara först att ljuset är av 100 procent stearin, för paraffin är som bekant en restprodukt från fossilindustrin och varken bra för hälsa eller planet. Just de doftljusen passar bäst otända!)

8. Ta med matsäck ut i naturen

Foto: Maria Soxbo

Att bege sig ut i vinterlandskapet är en självklarhet när snön ligger vit, då är det lätt att se poängen med att passa på att åka skidor, skridskor och leka med barnen. Men snöfattiga månader (eller i snöfattiga delar av landet) blir vintern ganska poänglös. Sandlådorna är frusna, det är rätt mörkt och det är ofta för halt för att cykla men omöjligt att åka skidor. Men – skogen är ju vacker ändå! Packa smarrig matsäck (varma drycker!), ta med ett rejält sittunderlag, klä dig varmt och dra nytta av dygnets ljusa timmar. Det kan kännas motigt på vägen ut, men väl där är det alltid värt det!

9. Lyxa till frukostarna

Foto: Ruben Nero

Det här går väl hand i hand med att äta på finservisen, men att duka upp till brakfrukost på helgerna muntrar alltid upp tycker jag! Ta i från tårna, lägg upp påläggen på fina tallrikar istället för att ställa fram förpackningarna och lyxa till det med duk och tygservetter om du har. Kombinera med den där spellistan du gjorde lite högre upp!

Har ni fler förslag? Fyll gärna på listan!

+22
9 jan 2021 Direktlänk Okategoriserade 8 kommentarer

Relaterade inlägg

Stora engagemangsguiden – 19 sätt att engagera sig inom hållbarhet

Hållbara svepet, del 17 – Joe Bidens klimatplaner, skolstartskonsumtion och dags att stoppa Preemraff!

4 sätt för inredningsföretag att jobba med hållbarhet

Inredningsbranschen har gått som tåget under pandemin. Vi har hållit oss mer hemma, haft mer tid att inreda och tyvärr också mer tid att leta “fel” som måste rättas till med våra hem. En hel del tristess har säkert också spelat in, och summa summarum har vi handlat mycket mer nyproducerad inredning än vad som är rimligt givet klimatkris.

Jag jobbar som journalist och får därför väldigt mycket pressmeddelanden i min inkorg. Det är intressant att se hur fokus hamnar i dessa utskick, och utifrån det går det också att dela in företag i olika grupper rent hållbarhetsmässigt. Tänkte dela med mig av dem, eftersom det kan vara intressant att ha detta i bakhuvudet om man nu ska köpa något nyproducerat.

1. Företag som jobbar hårt med hållbarhet och kommunicerar på rätt sätt

Inget på bilderna har med rubrikerna att göra, utan är helt enkelt inredningsbilder från mitt arkiv. Foto: Maria Soxbo

Det här är en väldigt sällsynt, liten skara, men den finns. Företag som antingen är 1) nystartade med rätt premisser, 2) som alltid haft ett sunt förhållningssätt till sin klimatpåverkan, även innan hållbarhet var ett ord på allas läppar eller 3) som styrt om hela sin affärsidé på senaste tiden och är stolta över det.

Det som definierar de här företagen är att hållbarheten genomsyrar hela företaget – från affärsidé till sortiment, materialval, produktionssätt och inte minst kommunikationen. Jag skulle säga att dessa företag faktiskt pratar mindre om hållbarhet än genomsnittet, men att det de väl säger känns trovärdigt, rimligt och ödmjukt. Det här är också företag som inte låter sig påverkas onödigt mycket av trender, och som inte bygger sin affär på massproduktion eller -konsumtion.

Hållbarheten genomsyrar hela företaget – från affärsidé till sortiment, materialval, produktionssätt och inte minst kommunikationen

De här företagen tål frågor om allt från produktion till utsläpp, och står stadigt i sin övertygelse om att de vet vad de gör. De behöver inte slå på stora trumman för att höras, eftersom de jobbar långsiktigt och förmodligen vinner i längden.

Konsumenttips: Beröm dem! Ställ gärna frågor kring hållbarhet så de får chans att prata mer om vad de gör rätt, det kanske leder till att det når ut till fler och att det sätts en större press på branschen som helhet. Kom gärna med idéer kring hur de kan bli ännu mer hållbara om du ser förbättringspotential.

2. Företag som har en hållbar grund – men inte kommunicerar kring den

Stockholm Furniture Fair 2017, trendutställning av Lotta Agaton – Husligheter

Foto: Maria Soxbo

Lurig grupp detta, eftersom de inte alltid är lätta att upptäcka. Det är ofta nystartade, mindre företag som helt enkelt inte vågar prata för mycket om hållbarhet, eftersom de kanske är lite rädda för att få mothugg eller fel påpekade för sig. De brinner för hållbarhet, men har inte alltid resurserna att bekosta certifieringar eller omfattande livscykelanalyser. De gör så gott de kan, och pratar kanske hellre kring sin design och de bitar de vet att de gör rätt – kanske att de producerar i liten skala, eller har produktionen i Sverige – än att verkligen snacka hållbarhet.

De gör så gott de kan, och pratar kanske hellre kring sin design och de bitar de vet att de gör rätt

Konsumenttips: Peppa! Ingjut självförtroende hos särskilt de små företagen genom att berömma det du ser att de gör rätt, och ge gärna vänlig feedback. Visa att du förstår att det inte är lätt som nystartad att göra allt rätt, och tipsa om du ser något de kan bli ännu bättre på. Lojala och hållbarhetsengagerade följare är dessa företags bästa resurs.

3. Företag som pratar massor om hållbarhet – men inte alltid kan backa upp det

Stockholm Furniture Fair 2017, trendutställning av Lotta Agaton – Husligheter

Foto: Maria Soxbo

Hit hör den stora massan av företag skulle jag säga. De flesta företag vet att de måste adressera hållbarhetsfrågan på ett eller annat sätt, men inte sällan sitter de fast i en affärsmodell som bygger på kortlivade trender eller överkonsumtion. De försöker säkert minska utsläpp där det går, men ofta resulterar det i en “hållbar kollektion” eller “återvunna förpackningar” snarare än att skruva på affärsmodellen. De lägger mycket krut på att prata hållbarhet, men gör det ärligt talat lite för kaxigt med tanke på hur långt de har kvar.

De lägger mycket krut på att prata hållbarhet, men gör det ärligt talat lite för kaxigt med tanke på hur långt de har kvar.

Konsumenttips: Den här gruppen av företag kan ibland hantera kritiska frågor på ett bra sätt, men ganska ofta slutar det i plattityder och ett “vi tar med oss detta” när de får kritik. Eftersom de flesta stora, välkända inredningsföretag hör till den här gruppen skulle jag gärna se mer konsumentfeedback här. Det är företag som är beroende av stora försäljningsvolymer, och därför vore det ju toppen om de verkligen fick börja leva upp till sin i vissa fall greenwashande reklam. (Här skriver jag om hur du kan lista ut om reklamen är greenwashing eller ej.)

Så – ställ kritiska frågor, be dem specificera hur de ska förändra sin affärsmodell och ifrågasätt när de inte erbjuder lagningar, reservdelar etc. Visa att du som kund har koll, inte köper ett hållbarhetsarbete som bara går ut på ökad försäljning av snäppet bättre varor och att det är hög tid att företagen också har det. Anmäl dem också när de greenwashar – här skriver jag om hur du gör det.

4. Företag som inte bryr sig och duckar snacket

Stockholm Furniture Fair 2017, trendutställning av Lotta Agaton – Husligheter

Foto: Maria Soxbo

Det här är förstås förhoppningsvis ett utdöende släkte, företagen som inte ens lagt två strån i kors för att bli mer hållbara än. De spinner istället stenhårt på trendflugor, pumpar ut lockande erbjudanden och öser ut rabattkoder och säljande bilder. Här får jag känslan av att de vet att loppet är kört så fort de börjar glänta på hållbarhetslocket, och därför planerar att strutsa så länge det bara går.

De vet att loppet är kört så fort de börjar glänta på hållbarhetslocket, och därför planerar att strutsa så länge det bara går

Konsumenttips: Låt dem inte komma undan! Ställ kritiska frågor så ofta du kommer åt. Fråga var du kan läsa om deras hållbarhetsarbete, och ifrågasätt det enorma flödet av nya, billiga produkter. Efterfråga utsläppsberäkningar, ifrågasätt val av fossila material och ligg på om att de måste ta sitt ansvar. Det ska inte vara okej att tuffa på helt utan ansvarstagande år 2021, och såvida inte kunderna påpekar det kommer de inte att ändra sig förrän lagarna hinner i kapp dem.

Hur ändrar vi på det här då?

Jo, förstås genom att helt enkelt inte masskonsumera inredning. Använda det vi har, komplettera på secondhandmarknaden och sedan vara rejält kräsna kunder den dag vi behöver konsumera något nyproducerat. (Här finns en bra checklista att utgå ifrån.) Men också genom att ifrågasätta företag som slarvar och genom att informera och inspirera varandra om att det går att ha ett vackert hem utan att ständigt byta ut våra saker. Eller hur?

+8
8 jan 2021 Direktlänk Klok konsumtion 2 kommentarer

Relaterade inlägg

En kopp som påminnelse

Om “hållbart mode” och att shoppa oss till rent samvete

Hållbara bokhyllan: Delningsekonomi och ekorrhjul

Jag brukar oftast göra ett inlägg per bok när jag tipsar om läsvärda böcker i Hållbara bokhyllan. Men dessa två passade så bra ihop – både ämnes-  och omslagsmässigt – att de får dela på rampljuset. Två författare som båda berättar om en självupplevd livsförändring, två sätt att rucka på heltidsnormen, två intressanta synvinklar på hur privatekonomi kan fungera.

Foto: Maria Soxbo

Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete

Premissen: Läraren Åsa går in i väggen och blir sjukskriven. Under sjukskrivningen börjar hon tänka efter, och inser att familjen lagt väldigt mycket pengar på onödiga saker. Kan en förändring av utgifterna leda till ett bättre liv?

Åsa Axelssons bok har väckt ganska mycket uppmärksamhet,  och en hel del kritik utifrån perspektivet att det är få förunnat att kunna sluta jobba helt och att det är genom att betala skatt vi bygger upp ett samhälle som kan fånga upp de svagaste. Det finns verkligen en poäng i kritiken – för att kunna kapa i utgifterna krävs att många av dem inte är nödvändiga. Och har man icke nödvändiga utgifter lever man förstås ett privilegierat liv (som jag, och säkert många av er som läser). Slutar man jobba betalar man inte skatt på samma sätt längre, och det innebär förstås i förlängningen att man bidrar mindre till samhället. Åsa lever också i en relation, vilket betyder att de är två om de nödvändiga utgifterna. Men med det förbehållet i åtanke så är det ändå intressant läsning. Så här skriver Norstedts om boken:

Det som börjar i ekonomisk nödvändighet blir snart en livsstil – och en tillvaro i balans. Livet är roligare, friskare och rikare än på länge. Märkligt nog råder balans även på bankkontot. Lönearbetet och stressen visar sig ha skapat utgifter.

Det jag tar med mig från den här boken är inte att det potentiellt är möjligt att sluta lönearbeta. Jag tycker om att jobba, jag älskar att betala skatt (präktigt men sant) och jag har svårt att se att jag skulle bli lyckligare av att inte jobba alls. Jag vill inte leva på min mans bekostnad, jag vill ha en jämställd relation där vi bidrar på lika villkor. Däremot skulle jag gärna ha bättre balans mellan jobb och fritid, ha färre utgifter och lån och hitta alternativa sätt att fylla mina behov på.

Den stora behållningen av boken är för mig alltså inte att Åsa lyckades spara 300 000 kronor på ett år (vilket är mer än hon tjänade per år på sitt lärarjobb), utan att hon gjorde en lång rad “uppoffringar” i familjens livsstil för att spara pengar – och blev lyckligare på kuppen. Det här är inte en bok om hållbarhet egentligen, men det Åsa gör genom att till exempel offra utlandsresorna och därmed spara 50 000 kronor på ett år är ju också att minska familjens utsläpp rätt drastiskt. Åsa har mer tid nu och kan odla sina egna grönsaker, vilket också är ett steg mot ett mer hållbart liv – även om det inte var på grund av klimatet hon började odla.

Sammanlagt gör hon en lång rad ganska drastiska förändringar, många av dem i en hållbar riktning, och börjar må mycket bättre på kuppen. Och det tycker jag gör den här boken läsvärd. Tipset är inte förbehållslöst, jag tycker att vi ska ha en kritisk blick när vi läser den, men det är ett intressant perspektiv och det finns en hel del konkreta idéer att ta med sig för att kunna minska onödiga utgifter.

Delad – min berättelse om tillit, teknik och att hyra ut sin toalett

Premissen: journalisten Maria Eriksson är lite less på sitt jobb som ledarskribent och bestämmer sig för att under ett år utforska delningsekonomins möjligheter istället.

Maria Eriksson dokumenterade sitt år på bloggen 366 days of sharing och så till slut i boken Delad. Den fick också mycket uppmärksamhet, media var nyfiken på hennes erfarenheter redan medan året pågick och en del intervjuer hon fick göra är till och med dokumenterade i boken.

Så här skriver förlaget Volante:

Det här är Marias berättelse om året i delningsekonomin, om de reflektioner det väckte, om personerna hon mötte och tillitens roll i samhället. Det är en berättelse om akrobater och nudister, om äventyr på budgetens gräns, om den stora kärleken som väntar där man minst anar det, om att våga och att öppna sig. Men framför allt är det en berättelse om hur kontakt med människor som lever annorlunda kan förändra ens eget liv för alltid.

Den här boken älskade jag. Delningsekonomin är ju framtiden, ska vi kunna leva inom planetens gränser utan att helt göra avkall på allt så måste vi bli bättre på att dela på de resurser som finns. Maria kör stenhårt på, varje delningsapp och tjänst hon stöter på testar hon – från coachsurfing till toalettuthyrning. Hon går så långt att hon börjar hyra ut inte bara gästrummet utan sitt eget sovrum på AirBNB, själv sover hon på en madrass i matrummet.

Alla delningstjänster funkar så klart inte optimalt, och Maria har det ganska knapert under sitt delningsår. Så inte heller här skulle jag säga att bokens ämne är ett recept som vi alla borde kopiera. Men precis som i den andra boken är det inte delningsekonomin i sig som är behållningen med läsningen, utan den positiva bieffekten Maria upplever. För genom att öppna sitt hem, dela med sig av sina saker och våga lita på främlingar knöt Maria massor av nya vänskapsband (och mer än så), och hennes liv blir oändligt mycket rikare av alla dessa människor som börjar korsa hennes väg genom olika delningstjänster. Och det gör den här boken fantastiskt läsvärd och fascinerande!

Sen kan vi förstås lära oss en hel del om ekonomi och delningstjänster också, om förra boken var en crash course i ekonomiska besparingar blir den här boken en crash course i alternativa inkomstkällor. Intressant, det med!

Har ni läst böckerna? Vad tyckte ni?

+12
6 jan 2021 Direktlänk Hygge & härligt livKlimatkunskap 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Facebookgrupper för hållbarhet – 6 tips

En månad av förändring – #365dagarforklimatet (januari)

Ont om tid, gott om prylar

Om jag skulle sammanfatta ett av de vanligaste samtidsproblemen så skulle det nog bli som det här inläggets rubrik. Ont om tid – gott om prylar. Vi kan börja med att granska dem var och en för sig:

Ont om tid

Var tar din tid vägen? Foto: Stanislaw Gregor

“Jag hinner inte …”

“Jag har inte tid att …”

“Hur ska jag hinna …”

Tid är något i princip alla jag känner verkar lida brist på. Vissa av rimliga skäl förstås, är man till exempel heltidsjobbande, ensamstående förälder – utan familj i närheten som kan avlasta, och utan ekonomiska medel att ta in hjälp – så är förstås tid en bristvara nästan jämt. Men i den sitsen sitter vi ju inte alla, tvärtom. Så vad beror den allmänna tidsbristen på?

Jag tror mycket av det hänger ihop med våra förväntningar på livet i kombination med vår digitaliserade samtid. Våra krav på oss själva och vår FOMO (fear of missing out) driver oss att trycka in så mycket som möjligt i schemat (både vårt och våra eventuella barns), vilket gör att det nästan alltid – när det inte råder pandemi – finns tider att passa. Yogapass, tvättider, AW:s, barnens fotbollsträningar och simlektioner, kvällskurser, övertidsjobb, föräldramöten, storhandlingar, bostadsrättsföreningsmöten, föreläsningar …

Dessutom ska vi helst hålla oss up to date med de bästa serierna på Netflix och unna oss lite “egentid” genom att scrolla till slutet på alla våra sociala medie-flöden också. Och vips var timmarna slut.

När tiden aldrig räcker till för att skapa framförhållning i vardagen så kommer alla akuta behov lösas med nykonsumtion

Vad leder tidsbristen till då? Till en ganska stressad känsla av att aldrig räcka till. När tvättberget växer, projekten samlas på hög, blommorna vissnar och det blir hämtmat lite för ofta än vad som känns bra för plånboken så mår vi inte så himla bra. Det leder också till en massa klimatkorkade beslut. När tiden aldrig räcker till för att skapa framförhållning i vardagen så kommer alla akuta behov lösas med nykonsumtion, oavsett om det är presenten till syrran, vinterjackan till barnet eller verktyget som behövs för att sätta upp hyllan. När tidsbristen blir en faktor tar vi bilen i onödan och glömmer bort matvaror som hinner bli dåliga.

Tidsbrist är dåligt för oss, oavsett om den är verklig eller bara upplevd.

Gott om prylar

Vilka prylar gör dig glad och har sin plats, vilka är i vägen för livet? Foto: Maria Soxbo

Jag läste någonstans att den genomsnittlige amerikanen har 300 000 ägodelar. Jag tvivlar på att vi har så värst många färre här i Sverige. Fulla vindsförråd, klädkammare, skåp och lådor, flyttkartonger som aldrig packas upp utan lastas med på nästa flytt några år senare.

Vi rensar och rensar (och därför får till exempel Myrorna in 18 ton prylar och möbler om dagen), men så fort vi behöver något tar vi oss inte tid att leta bland det vi har utan köper en ny. Dessutom vill vi förnya och förändra, hänga med i trender och agera på all härlig inspiration vi matas med från alla håll och kanter. Prylströmmen in i hushållet är alltid minst lika stor som prylströmmen ut.

Företag tjänar massor av pengar på vår ovilja (eller ork) att skiljas från grejer vi aldrig använder och inte har plats för

Vad leder prylöverflödet till då? Att vi måste bo större än vad vi kanske egentligen behöver. Att Shurgaard och liknande förvaringsföretag tjänar massor av pengar på vår ovilja (eller ork) att skiljas från grejer vi aldrig använder och inte har plats för. Att profiler som Marie Kondo blir världsberömda genom att lära ut metoder för att hantera alla ägodelar. Och förstås att vi släpper ut mer än vi egentligen behöver – genom energin för att värma alla stora hem, genom produktionen av alla dessa prylar, genom frakterna av grejer från affärer via förråd till loppisar.

Ont om tid, gott om prylar

Vilka saker kan vara många utan att det stjäl tid, och vilka behöver begränsas? Foto: Maria Soxbo

Vad är sambandet då? Jag tror verkligen det finns inte bara ett, utan minst två. Jag tror en stor del av vår tidsbrist hänger ihop med att vi ständigt är på jakt efter fler och bättre prylar. Vi vill gärna göra karriär för att tjäna mer pengar så vi har råd med större hem (att fylla med prylar) och bättre (= dyrare) saker. Vi lägger ner väldigt mycket tid på att utforska det enorma shoppingutbudet online, och vi pinnar fina ting vi drömmer om att införskaffa.

Och så rensar vi. Gång på gång, utan att någonsin komma till förrådsdörren

Och alla dessa prylar vi redan har? De tar också tid. Vi behöver lista ut hur de ska förvaras och i vad. De ska flyttas runt när vi ska städa eller omorganisera. Vi ägnar timmar åt att leta efter något vi är säkra på att vi har, men har glömt var vi har lagt. Vi skapar oreda och stök när prylarna inte tilldelats en specifik plats i våra hem, och vi lägger ännu mer tid på att försöka få ordning i röran. Och så rensar vi. Gång på gång, utan att någonsin komma till förrådsdörren.

Så är lösningen alltid minimalism? Nä, det tror inte jag. Alla skulle inte trivas med ett “vanlife”, “tiny house” eller ett hem så avskalat att det skulle kunna extraknäcka som showroom. Vi är olika, och ganska många av oss tycker om att omge oss med ganska mycket saker.

Men det är ju inte favorittröjan, den loppade finvasen på bordet eller löpmetrarna med spännande böcker i bokhyllan som stjäl tid, utan högarna med osorterade papper, alla kläder vi aldrig bär, pappkassarna med “diverse” som stuvats in på höjden i förrådet och de proppfulla byrålådorna. Det är där vi borde börja, samtidigt som vi hitta ett sätt att mota nypryl-Olle i grind så att det inte ständigt trillar in fler saker.

Varje pryl kostar inte bara vad som står på prislappen, utan också i utsläpp och inte minst i tid

Det här är svårt. Och kanske har vi blivit lite bättre på det under pandemin. När vi inte ska gå i affärer, och helst inte ens vill hämta ut våra onlineköp på ett utlämningsställe där många köar, så blir vi ju bättre på att klara oss med det vi har. Många i min bekantskapskrets har också använt en del av den extra tid som pandemin frigjort till att rensa. Men en vacker dag är pandemin över, och vi är fria att leta prylar igen. Och då gäller det att komma ihåg att varje pryl inte bara kostar vad som står på prislappen, utan också i utsläpp och inte minst i tid.

3 tips för mer tid och färre prylar

Det är förmodligen inte stillebenet på soffbordet som stjäl din tid, utan den oorganiserade hallgarderoben eller stöket i badrumsskåpet. Foto: Maria Soxbo

1. Leta tidstjuvar. Stökiga lådor är inte hela världen, såvida du inte rafsar i dem varje morgon i jakt på nycklar, plånbok, vigselring eller barnvantar. Red upp det du använder / stör dig på mest  först – vips frigör du tid.

2. Granska dina köpvanor. Vad består de flesta panikköp av? Om det till exempel är barnkläder, ta ett krafttag och försök göra en plan. Sätt bevakningar på nästa storlek på Tradera och inventera det du har.

3. Ge dig själv en morot. Vad skulle du göra om du hade mer tid? Ägna dig åt en hobby? Vara i naturen? Träna? Hänga med familjen? Se var du kan hitta extra timmar att ägna åt det, genom att göra en tidsdagbok över en vecka där du loggar allt du lägger tid på – och sen plockar av det du varken vill eller måste göra.

Bonustips: Det här inlägget är ett av de mest populära i bloggen, och får alltid trafik så här års. Det är ett lite speciellt sätt att rensa, men ganska kul och väldigt effektivt. Kanske kan det vara en kickstart även för dig?

+20
4 jan 2021 Direktlänk Fixa, förändra & förnya 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Att omsätta inspiration i handling – brodera på linneservetter

Om säsongsskifte, förnyelselust och att hitta balans

Mina klimatlöften 2021

Min vana trogen ska jag ju avslöja mina nyårslöften! Och för er som lyssnat på senaste avsnittet av Plan B-podden har ni ju redan hört ett par av dem, men det blir mer på riktigt om jag får ner dem på “pränt” så här kommer alla tre:

Klimatlöften 2021

✔️ Dags för digital storstädning

Foto: Maria Soxbo

Alltså, denna är en sån ångestpuck. Internets klimatpåverkan är så diffus för mig (och kanske för er också?), men den ÄR ju där. Den är dessutom större än vi tror. Och precis som med allt annat i livet så ska vi ju inte släppa ut mer än nödvändigt för att kunna leva inom planetens gränser. Så de där 23 av 24 mobilbilderna på ungefär samma sak som inte blev bra? Well, de ska ju inte ligga och ta upp plats i ett moln som kräver serverkapacitet i form av energi så klart. Särskilt inte med tanke på att många bäckar små blir tusentals oskarpa bilder som flyter runt.

Så – under 2021 ska jag en gång för alla städa mina digitala vindsförråd. Rensa molntjänsterna, radera gamla dokument från google drive, plocka bort alla ziljoner dubbletter av allt möjligt, rensa mailmappar och skapa ordning och hyfsat klimatsmart reda. Det här är jobbigt att ta tag i, men det finns större vinning än minskade utsläpp. Fatta känslan av post-digital rensning!

✔️ Stärka mitt hållbara nätverk

Från vår releasefest för Gör skillnad. Minns ni när man kunde tränga ihop sig för en grupp-selfie istället för att stå med två meters mellanrum? Foto: Caroline Solberg

Är det något åren med Klimatklubben lärt mig så är det att ensam inte är stark när det kommer till hållbarhet. Vi behöver vara många, vi behöver dela kunskap med varandra och dessutom finns det sjukt många fantastiska människor i hållbarhetsbranschen. Den här punkten tog jag inte upp under poddavsnittet, men på ett personligt plan vill jag få mitt eget hållbara nätverk att växa under 2021. Jag vill hitta bra företag att jobba med, smarta personer att lära mig av och härliga sammanhang att finnas i.

Allt blir så mycket lättare när omgivningen är på samma planhalva, så att säga – så att lära känna fler människor med gröna hjärtan är verkligen en investering i mig själv.

✔️ #365dagarforklimatet

Och ja, så denna då som ni redan läst om i det här inlägget! Att varje dag under hela 2021 försöka göra något för att putta samhället i rätt riktning. Och här hoppas jag sååå mycket att några av er ska vilja haka på! Fatta vad roligt och inspirerande om vi får en hashtag full med hållbarhetsaktivism-idéer att plocka från så fort andan faller på!

För alla kan göra skillnad, och alla behövs – eller hur!

Har ni avlagt några nyårslöften?

+14
2 jan 2021 Direktlänk Hygge & härligt liv 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Facebookgrupper för hållbarhet – 6 tips

En månad av förändring – #365dagarforklimatet (januari)

Mina klimatlöften för 2020 – så gick det

Minns ni det här inlägget? Jag satte ju ganska ambitiösa klimatmål som nyårslöften, och nu är det ju dags att redovisa förstås.

✔️ Fullt fokus på B som i börsen

Det här är min absolut svagaste punkt, så den får hänga med in i 2020 också. I år SKA jag se till att mina pengar placeras, förvaltas och investeras på ett hållbart sätt. Slut med strutsandet, bara för att jag råkar tycka att det är rätt tråkigt … (Skulle ni vilja läsa ett inlägg om hur jag tänkte med allt när jag är klar?)

Foto: Maria Soxbo

Så gick det: Jo! Jag gjorde det! Jag skrev ett långt inlägg om det här, byte av bank and everything – och dessutom har jag gjort ett poddavsnitt om hållbar ekonomi med Emma. Det är förstås ett work in progress, jag tror aldrig jag blir riktigt klar, men läget är så mycket bättre nu än för ett år sen.

✔️ Flygfritt 2020 – och upptäck mer via tåget

Förra årets löfte hänger så klart med i år också, det var ju hur lätt som helst att skippa flyget i fjol så jag håller mig på jorden ett år till. Jag åkte ju en hel del tåg i jobbet i fjol, men i år skulle jag vilja bli bättre på att nöjesresa med tåg också, så det får ingå i årets löfte.

Så gick det: Ja, flygfritt var ju inga problem, men att nöjesresa med tåg blev förstås inte helt enkelt när en pandemi slog till. Löftet får hänga med ett tag till!

✔️ 95% vegetarian, 4% pescetarian, 1% allätare

Förra året blev jag i princip vegetarian, antalet mål med kött, fisk eller fågel minskade för varje månad. I år steppar jag upp mina kostmål, och kör vego till 95%. Det som återstår fördelar jag mestadels på fisken (älskar sill så jag ser fram emot midsommar och jul! Och så ska jag unna mig någon stekt strömming och någon fiskgryta under året). En liten procent spar jag till “övrigt”, för att till exempel kunna rädda halvätna korvar från att svinnas bort av barnen.

Illustration: WWF

Så gick det: Hur bra som helst! Resultatet blev nog 98% vegetarian och 2% pescetarian, jag har inte ätit varken kött eller fågel under 2020. Men förra årets målsättning får ändå hänga med, jag tycker att det känns som en rimlig mix!

✔️ Lösa bilfrågan

Vi är (tyvärr) bilberoende i vår familj trots att vi bor en knapp mil från Stockholm, eftersom 1) maken jobbar tider som inte klaffar med kollektivtrafiken och 2) vi har hus på Gotland. Vi rattar en etanolbil, men jag hoppas och tror att 2020 blir året då vi byter till elbil. Så pepp på detta!

Foto: Eduardo Arcos. Och detta är alltså inte vår bil, även om den är ganska lik.

Så gick det: Yes! Det tog nästan hela 2020 innan vi tog tag i detta, men nu har vi en leasad elbil under de kommande två åren, och efter de första månaderna älskar jag det! Innan vi slog till lånade jag också Emmas bil, och skrev ett inlägg om det.

✔️ Göra skillnad

Busenkelt löfte, visst? Nåväl, här ingår i alla fall att se till att mitt eget företag blir mer hållbart (även här kommer ju pengar in i bilden), att se till att den tiden jag lägger ner gör mesta möjliga nytta och att steppa upp Klimatklubben till nästa nivå. Fler föreläsningar och klimatfrukostar väntar, och så ska vi ju skriva och släppa böcker också!

Så gick det: Alltså, pandemier innebär en hel del utmaningar – inte minst på föreläsningsfronten. Så min tanke om att föreläsa som en tok under 2020 gick i stöpet (merparten av alla inbokade föreläsningar ställdes in – på min födelsedag…). Att marknadsföra bok är tufft när alla fysiska bokevenemang ställs in och att arrangera klimatfrukostar med inbjudna gäster är ju inte att tänka på. Men, inget ont som inte har något gott med sig. Numera behärskar jag att hålla både webinar och digitala panelsamtal, klimatfrukost har blivit digital klimatlunch och jag har lärt mig att klippa podd!

✔️ Mindre skall förfaras

Jag vill bli kvartersmästare på svinnsmarthet, och förutom att hålla koll på vår (alldeles nyrensade) kyl och frys så att inget blir dåligt har jag också planer på att bli bättre på att ta hand om mat generellt. I mina planer ingår bland annat att se om vi kan vika en del av vårt (kalla) förråd till skafferi, och att hitta en begagnad frysbox för att kunna frysa in mer färska bär, rädda bröd från bagerier och ta vara på äpplen och vindruvor från trädgården och till exempel blåbär från skogen.

Foto: Maria Soxbo

Så gick det: Bättre än tidigare år! Jag räddade 11 kilo päron från en i området och några lådor vinbär från en annan. Jag har blivit allt mer noga med att inte låta saker förfaras, och planerar veckans måltider bättre. Och så har jag spelat in ett poddavsnitt om matsvinn! Men någon frys eller något kallskafferi har det inte blivit – än. Förrådet är proppfullt med annat … Målsättningen får hänga med in i 2021!

✔️ Byta, låna, hyra, återbruka

Det här löftet hänger också med från förra året förstås (konsumtion är ju en pågående grej). Jag vill se till att jag köper så lite nyproducerat som möjligt under året, och att jag istället blir ännu bättre på att hyra, låna, byta och köpa secondhand.

Ett favoritfynd från året som gott. Foto: Maria Soxbo

Så gick det: Alldeles utmärkt! Och här hjälpte ju faktiskt pandemin mer än den stjälpte. När vi inte ska vistas i affärer är det lättare att undvika onödiga köp. Jag har knappt köpt något nyproducerat alls i år. Och denna vana ska jag absolut behålla.

✔️ Minska mejerierna

En påbörjad resa från i fjol, där jag tänker att jag ska kunna minska ännu mer i år. Smör och creme fraiche i bak och matlagning står näst på tur. Osten är mitt stora dilemma, men jag tänker att jag åtminstone ska se det mer och mer som en lyxvara. Det här blir min största utmaning, för mängder av goda vegetariska recept innehåller fetaost, halloumi med mera … Tipsa gärna om ni har hittat bra veganska ersättare!

Vegetarisk lasagne. Med icke-vegetarisk ost på. God som fasen … Foto: Maria Soxbo

Så gick det: Alltså suck. Det här är verkligen min svaga sida. Jag älskar ost, och när så många vegetariska recept får det där lite extra om man tillsätter ost är det svårt att låta bli. Jag är vegansk yoghurt till frukost, häller havremjölk i teet och breder veganskt smör på mackan. Men osten …

✔️ Och slutligen: Slutföra omställningen av bloggen

Jag påbörjade ju en resa för Husligheter i fjol, för att den ska bli så hållbar det bara går. Den resan fortsätter så klart i år, hoppas ni vill hänga med på resan!

Så gick det: Jo, men helt okej! Jag raderade stora delar av bloggarkivet i juni, och under året har jag jobbat vidare med Hållbara listan och lanserat Plan B-podden som ett komplement. Men, färdigt hann jag inte eftersom hela årsplaneringen vändes upp och ner av pandemin. Så, den här punkten hänger med in i 2021!

Och i morgon kommer ett inlägg om mina 3 klimatlöften för 2021. Ja, det blev bara tre i år, men tro mig – jag har ju att göra ändå.

+14
1 jan 2021 Direktlänk Hygge & härligt liv 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Facebookgrupper för hållbarhet – 6 tips

En månad av förändring – #365dagarforklimatet (januari)

Gemensamt (?) nyårslöfte – och bonusavsnitt av Plan B-podden!

Årets nästa sista dag – och årets sista poddavsnitt! Vi hann sladda ut ett extra bonusavsnitt så här i elfte timmen, och det har förstås tema nyår. För det här året – 2020 – var ju året då världen skulle ha tagit “stora steg i rätt riktning” enligt FN. Och på sätt och vis stämde väl det, men på grund av en pandemi snarare än politisk handlingskraft. Vad händer när pandemin är över? Klarar vi av att förvalta de utsläppsminskningar som faktiskt skett i år?

Alla foton: Maria Soxbo

I det här avsnittet pratar vi en hel del om 2020, om allt från byxlöshet till omtänksamhet. Vi pratar om grymma saker som hänt och så spanar vi lite in i framtiden så klart, det hör ju ett nyårsavsnitt till. Liksom nyårslöften förstås – vi sätter lite extra press på oss själva genom att outa våra i avsnittet! (Gulp.)

Det där med “gemensamt nyårslöfte” som jag nämner i rubriken då? Jo, i år har jag tre löften, och jag kan inte riktigt ta åt mig äran för att ha kommit på dem alla. Två av tre uppfanns nämligen av Emma under inspelningen, och jag tyckte att de var så bra att jag helt enkelt snodde dem. Lovar att redovisa alla tre löftena lite mer noggrant i ett eget inlägg inom kort (som jag brukar – här är 2020 års löften), men ett av dem måste jag avslöja redan nu eftersom jag hoppas att ni vill haka på!

✔️ 365 dagar för klimatet

Den är lite … fläskig. Vatten över huvet-stor. Men, när Emma mitt under poddavsnittet hävde ur sig att hon skulle vilja göra något för att förändra samhället varje dag under 2021 hakade jag på direkt. För dels är det ju himla mycket vunnet på att göra 213 eller 322 saker för klimatet också om jag nu skulle misslyckas, dels så finns det ju väldigt mycket man kan göra. Att dela en bild på sitt lyckade begagnatfynd, sin veganska festmåltid eller sin härliga tågresa är att förskjuta viktiga normer i rätt riktning till exempel – och inte särskilt ansträngande heller. Att skriva på en namninsamling, dela en debattartikel eller tipsa någon om en klimatsmart tjänst är inte heller jobbigt, men kan potentiellt göra stor skillnad.

Poängen är alltså bara att inte låta förändringen stanna hos oss själva, utan om vi byter bank ska vi både berätta för den gamla banken varför vi byter och tipsa alla vi känner om vikten av att byta bank. (Eller elbolag. Eller handla begagnat. Och så vidare.)

Så vad säger ni, är ni fler som är med?

Vår vana trogen var vi ju tvungna att uppfinna en hashtag och en utmaning kring detta – så haka på vettja! Följ och bidra till #365dagarforklimatet, där kommer jag och Emma att dela många av de steg vi själva tar och vi vill mer än gärna att fler hakar på! (Ser du detta inlägg först en bit in i januari? Lugnt, det är fullt tillåtet att haka på i efterhand!)

Och – lyssna gärna på avsnittet, som skulle ha blivit omkring halvtimmen långt men i vanlig ordning blev mycket längre än så. Det var ju en del vi ville ha sagt innan klockorna ringer in 2021, om vi säger så!

+6
30 dec 2020 Direktlänk Hygge & härligt livKlimatkunskap 1 kommentar

Relaterade inlägg

Facebookgrupper för hållbarhet – 6 tips

En månad av förändring – #365dagarforklimatet (januari)

4 nya favoriter på Hållbara listan inför 2021!

För lite mer än ett år sedan lanserade jag nyheten Hållbara listan – med en tanke om att det måste bli lättare att göra rätt. Det finns så många bra lösningar på våra problem och behov som inte innebär mängder av utsläpp, men inte alla har tid och energi att göra research.

Mitt mål är att Hållbara listan ska bli ett självklart bokmärke för alla som vill leva mer hållbart, och att det ska bli stället du klickar dig in till först när du behöver något – oavsett om det är en matkasse, ett nytt tillskott till garderoben eller ett tält. Typ.

Första året med Hållbara listan blev också ett år präglat av en pandemi som bekant, och tyvärr slår pandemier hårt även mot företagen vi behöver efter omställningen. Det gör till exempel att ett företag tyvärr redan försvunnit från listan på grund av en konkurs, och det skär i hjärtat – där hade jag velat se ett riktat stöd från regeringen till de företag som faktiskt ryms inom planetens gränser, så att inte de mest hållbara företagen måste börja om från början medan många av de företag som släpper ut mest (som flygbolagen) fått mer backning än som kanske är rimligt.

Men – inför de nya året så kommer också fyra nya företag in! Och jag hoppas fylla på listan med ännu fler under våren (tipsa mig gärna om ni har koll på klockrena företag som borde vara med).

Zlideon

Foto: Maria Soxbo

Zlideon har jag gjort ett bloggsamarbete med tidigare i år, så de har jag på sätt och vis redan presenterat för er – men nu finns detta fiffiga företag alltså också med på Hållbara listan! Zlideon lagar trasiga dragkedjor genom en innovativ produkt som enkelt knäpps fast på kedjan och ersätter “slappa” eller förstörda löpare. Läs mer om Zlideon här!

Hack your closet

Foto: Hack your closet

Hack your closet är ett riktigt kul och kreativt sätt att kombinera den nya sortens hyrgarderob med begagnatmarknaden! Som kund får du fylla i din storlek och en massa smakpreferenser (färger, snitt, mönster etc), och för 279 kronor i månaden kommer en box hem till dig med ett antal plagg som matchar din profil. Var fjärde vecka anländer en ny box, och du returnerar de gamla plaggen – eller förlänger hyrestiden på de plagg du gillar bäst. Läs mer om Hack your closet här!

Naturkompaniet

Foto: Naturkompaniet

Naturkompaniet känner ni garanterat redan till, men visste ni att de hyr ut ryggsäckar, tält och barnbärstolar? Deras hyrverksamhet är perfekt för alla oss som inte hänger varje ledig minut i skogen, utan bara gör det ibland – men vill ha bra utrustning när vi väl gör det. Dessutom har Naturkompaniet massor av bra produkter för att vårda och laga alla funktionsplagg, något som jag skrev om i mitt samarbete med dem nyligen. Läs mer om Naturkompaniet här!

Tibber

Foto: Maria Soxbo

Tibber är det innovativa, digitala elbolaget som inte tjänar sina pengar på att lägga på marginal på elen vi köper, utan tvärtom. Elen (som förstås är 100% förnybar) förmedlas helt utan påslag, och istället betalar vi som kunder en liten månadskostnad på 39 kr som ger oss tillgång till en app där vi bland annat kan bevaka elpriset. Det gör att vi kan styra vår förbrukning till när elen är som billigast (och därmed också renast), vilket gör att Tibber alltså är ett elbolag som försöker spara pengar åt oss.

Jag älskar detta användarvänliga elbolag, och både jag och blivit helt besatta av att tajma diskmaskinen med billigast möjliga el till exempel. Jag gjorde ett samarbete med Tibber i mars, men då hade jag inte hunnit få statistik över mitt eget hushåll än – nu däremot har jag järnkoll! Läs mer om Tibber här!

Här kan ni läsa mer om hur Hållbara listan fungerar, för att se alla medlemmarna på listan kika här och kontakta gärna mig om ni har förslag på företag som borde vara med!

+7
23 dec 2020 Direktlänk Klok konsumtionReklam: Samarbeten 0 kommentarer

Relaterade inlägg

En kopp som påminnelse

Om “hållbart mode” och att shoppa oss till rent samvete

Om att inte kunna shoppa sig till hållbarhet

I en slags never-ending chattkonversation om hållbarhet som jag har med Isabelle så fick jag ett så intressant artikeltips, som jag känner att fler borde ta del av. Den är på engelska och ganska lång, men väl värd att ta sig igenom. The Twilight of the Ethical Consumer handlar om artikelförfattarens insikt om att alla de ansträngningar hon gjort för att konsumera medvetet och hållbart kanske har varit fel väg att gå – och att hon istället för att ägna sig åt “ethical consumerism” (ungefär “etisk konsumtion”) borde ha satsat på “consumer activism” (ungefär konsumentaktivism).

Varför då? Jo, för enligt Elizabeth L Cline som skrivit artikeln så är det genom aktivism och krav på politisk handlingskraft som vi konsumenter fått bättre utbud i handeln, inte genom att försöka styra efterfrågan åt ett visst håll. Hon tar upp exempel på hur konsumentaktivism drivit igenom förändringar förr, till exempel genom förbud mot skadliga kemikalier som DDT eller krav på säkerhetsbälten och airbags i bilar. Och hon vill flytta skulden dit den hör hemma:

Companies have a responsibility to society. And when companies endanger us or the environment, it’s their fault, not ours as shoppers.

Det är en lite för lång text för att sammanfatta alla bra poänger i, så jag uppmanar er att läsa – och går direkt på vad jag själv tycker istället. För jag tycker det finns en superbra poäng i det här.

Foto: Vika Aleksandrova

På samma sätt som vi inte räddar världen genom att plastbanta vårt eget kök in absurdum, så räddar vi inte världen genom att köpa ekologiskt schampo eller skor gjorda av återvunna plastflaskor. Vi måste lyfta blicken, se både systemfelen, vilka lagar som saknas och vilka normer som styr och bekämpa problemen från roten istället för att bara nagga eländet från toppen.

Skulle vi få lagar på plats som förbjöd de sämsta grejerna på marknaden skulle inte ens de mest hårdnackade klimatförnekare kunna köpa dem. Det spar oerhört mycket tid eftersom det går snabbare att skifta beteenden än attityder, och det skulle  dessutom underlätta massor för alla konsumenter som vill göra rätt men inte orkar eller har tid att göra research.

Men – jag tycker förstås att vi ska göra både och. Både lyfta blicken och engagera oss utanför våra egna fyra väggar, och göra så medvetna val vi kan under tiden.

För att ta ett konkret exempel så vore det till exempel inte särskilt klokt i nuläget att resa jorden runt med flyg och under tiden försöka få till stånd en flygkvot eller ett flygförbud. Varje flygresa släpper ut massor av koldioxid, och just nu måste vi minska alla utsläpp så mycket det bara går. Om lagändringen tar fem år och alla flyger som vanligt under tiden kanske lagen kommer försent.

Ett annat exempel: Om vi slutar bry oss och bara köper besprutad mat istället för ekologisk mat medan vi kämpar för ett förbud för icke-ekologiskt, så lär många ekologiska bönder kasta in handduken innan det nya systemet är på plats. Då blir uppförsbacken att omvända lantbruken till eko ännu brantare, och odling är inget vi kan ställa om på en kvart.

Och tvärtom – om vi kämpar för lagändringar och högre krav på hållbarhet på alla fronter, och samtidigt driver på efterfrågan på cirkulära tjänster, ekologisk mat och eldrivna transporter så drar efterfrågan och aktivismen åt samma håll, vilket borde vara win/win. För att få till stånd politiska beslut krävs en stark opinion, och den kan behöva synas i konsumtionstrenderna också.

Foto: Noah Buscher

Så varför skriver jag det här? Kanske för att jag just nu tycker att vi blir helt överösta med uppmaningar att konsumera något som presenteras som hållbart. Nya kläder, nya skor, nya teknikprodukter, nya skönhetsprodukter. Nytt, nytt, nytt – men under grön flagg. Om ett par dagar drar mellandagsrean i gång, och då kommer väldigt mycket av detta “hållbara” dessutom att ha lockande röda prislappar. Hur hållbara är våra begär, när det faktiskt kommer till kritan? Och hur många köp motiverar vi med att de är “hållbara”, utan att ha en aning om vilken klimatpåverkan de egentligen har?

Jag tror vi måste syna myten om den “hållbara konsumenten” i sömmarna, helt klart. Överkonsumtion blir inte hållbart bara för att det sitter etiketter med ord som “organic”, “recycled” eller “conscious” på det vi köper, och det är dags att träna på att stå emot begären. Men när vi väl behöver köpa något ska vi förstås inte kasta ut allt vi redan lärt oss om hållbarhet, utan välja bästa tänkbara alternativ. (Som oftast är det begagnade.)

Och slutligen så måste vi börja hjälpas åt att förändra systemen på riktigt, förstås. Genom hur vi röstar, genom vilka krav vi ställer på politiker och företag och hur vi använder vår yttrandefrihet.

Vad tycker ni?

PS! Isabelle och jag spånar på att köra en instagram live i januari om engagemang och aktivism. Stay tuned!

+19
22 dec 2020 Direktlänk Klok konsumtionReflektioner 6 kommentarer

Relaterade inlägg

En kopp som påminnelse

Om “hållbart mode” och att shoppa oss till rent samvete


Close
Husligheter