Banner

Hållbara svepet, del 36 – minimalism, flygplatser och att stämma svenska staten

Denna vecka blir det ett lite kortare inlägg än vanligt, jag har haft för mycket att göra den gångna veckan och klockan slår strax midnatt här på fredagskvällen där jag sitter och färdigställer veckans svep. Men det blev ett i alla fall!

Ungdomarna stämmer svenska staten

Veckans viktigaste nyhet är utan tvekan Auroramålet – något som förberetts bakom kulisserna under en längre period och nu börjar se dagens ljus. Svenska barn och ungdomar förbereder att stämma staten för bristande klimat- och miljöpolitik med stöd av barnkonventionen, Europakonventionen och annan svensk lagstiftning. Förutom jurister och klimatforskare har Aurora också stöd av ett antal miljöorganisationer, inklusive Klimatklubben.

Efter att ha suttit i möte med Anton och Iris, två av de ungdomar som driver detta, så är jag lika delar imponerad över deras beslutsamhet, och skamsen över att de behöver ägna sin tid åt detta istället för att leva vanliga tonårsliv. Vi vuxna har ett så kopiöst ansvar för att de hamnat i en situation där de faktiskt känner sig tvungna att stämma staten, och för mig känns det självklart att bidra med det lilla jag kan göra för att de ska ro detta i hamn. Motsvarande rättsprocesser pågår i flera andra länder också, så räkna med ganska stor uppmärksamhet kring detta.

Aurora lanseras mer ordentligt inom kort, men redan nu kan alla vi göra två saker för att backa detta historiska mål:

  • Följ Auroramålet på instagram och facebook. Liten insats, stor betydelse för ungdomarna som kan visa att de backas av många medborgare.
  • Har du ungdomar i din närhet som vill vara en del av detta? Aurora söker ungdomar som vill vara med och fronta stämningen, och gärna från så många olika delar av landet som möjligt. Tipsa en tonåring i din närhet, och dem dem kontakta Aurora via instagram-DM.

Veckans 3 SoMe-tips

Illustration: Shyama Golden/Dothegreenthing.com

1. Black History Month. Februari är Black History Month, och därför är mitt flöde fyllt med intressanta inlägg om intersektionalitet och klimatet. En för mig ny plattform trots att den funnits sedan 2007 är Do the Green Thing, och där hittade jag artikeln The colour of the climate crises. Väl värd att läsa för att få lite mer helhetssyn på hur ekonomi, rasism och klimatkris hänger ihop.

2. Minimalism och privilegier. Alejandra Cerda har skrivit en så klockren text om hur minimalism faktiskt är en privilegierad livsstil. Att ge upp ägodelar och välja att äga färre saker är enkelt för den som alltid kan ersätta det som saknas om det skulle behövas. Läs!

Veckans 3 snabba

Foto: Pascal Meier

1. Flygplatser i blåsväder. 26 av Sveriges 39 flygplatser är kommunalt ägda och samtliga går med förlust. På 20 år uppgår underskottet till cirka 6,5 miljarder kronor, förluster som till stor del betalats med skattemedel. Nu planerar Region Värmland att köpa ett antal procent av Karlstad flygplats (protestlista här) och nedläggningen av Västerås flygplats motarbetas (facebooksida här). Historiskt sett må flyget ha haft stor betydelse för olika regioner, men är det verkligen vettigt att fortsätta ösa in pengar i förlusttyngda flygplatser när en pandemi precis lärt hela landet att överbrygga avstånd på digital väg? När vi har klimatmål att nå? Och när framtidens gröna medborgare, företag och politiker garanterat kommer att prioritera goda tågförbindelser före smutsiga flyg?

2. Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste. Aktuell hållbarhet har för åttonde året utsett Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste. Förra året toppade Greta Thunberg, i år är hon nedpetad till plats nr 2 av Svante Axelsson som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige (och också satt med i panelen på vår senaste klimatfrukost). Bland debutanterna på listan hittar vi faktiskt både mig (plats 25) och Emma (plats 39), vilket är lite av en dröm som går i uppfyllelse. Jag skrev mer om detta på instagram.

3. Ny klimatminister. Som bekant har det skett lite ommöblering i regeringen, och Stefan Löfven har utsett Per Bolund till ny miljö- och klimatminister och vice statsminister efter Isabella Lövin. Ingen överraskning förstås, men för den som vill läsa lite fler tankar finns denna intervju som vi i Klimatklubben gjorde med Per när vi blev inbjudna till finansdepartementet ifjol.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

+23
6 feb 2021 Direktlänk Hållbara svepet 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 39 – medierna, LeBron och instagram live med klimatministern

Hållbara svepet, del 38 – kalla Texas, hycklande Norge och veckans greenwashing

En månad av förändring – #365dagarforklimatet (januari)

I vårt nyårspoddavsnitt gav ju Emma och jag oss själva en rätt fet utmaning. Att göra något för samhällsförändring varje dag under hela 2021. Emma rapporterar var tionde dag ungefär, jag tänkte köra månadsvisa avstämningar istället. Så! Här kommer den första, utan inbördes eller kronologisk ordning.

En reklamaffisch för det hållbara livet? Klimatarbete kan innebära att rädda svinnsmarta croissanter en helgmorgon. Foto: Monika Grabkowska

Under januari har jag:

1. Mailat ett klädföretag om alla onödiga (och tramsiga) plastgalgar de skickar med sina underkläder, trots köp på nätet. Passade på att fråga om deras plan för att minska engångsplasten när jag ändå höll på. Fick ett långt svar från hållbarhetschefen om att det krävs en systemförändring eftersom galgarna behövs i butik men inte på nätet, och alla varor med samma artikelnummer ser ut på samma sätt. Systemförändring utreds. Fick också inblick i hur hållbarhetsarbetet ser ut på företaget, vilket var intressant. Lärdom: Maila mer!*

2. Lagat middag på svinnsmarta morötter (små, krokiga morötter som annars hade slängts redan i produktionsledet).*

3. Kollat på två gratis seminarier om livscykelanalys och science based targets för att bättre förstå företags utmaningar (och möjligheter).

4. Rensat bland vinterlek-grejset i förrådet och gett nya ägare möjlighet att använda våra begagnade pulkor så att de slapp köpa nyproducerade.

5. Lagat två andra middagar på grädde way beyond respektive way, way beyond passerat bäst före-datum. Vintagegrädde! Smakade perfekt.*

6. Felanmält en trasig gatlykta till min kommun (här kan du läsa vad det har med klimatet att göra), ett par dagar senare lyste den igen.

7. Plöjt örti avsnitt av podden How to save a planet för att lära mig mer om hur allt från naturkatastrofer till energiproduktion funkar.

8. Spridit ordet om Flygfritt 2021 och bett mina följare haka på.

9. Bollat med en instagramföljare som ville steppa upp sitt eget klimatarbete om vilken typ av engagemang som skulle kunna passa henne bäst baserat på hennes intressen (så kul!).

10. Mailat en kvällstidningsreporter som skrivit om vilka inredningstrender vi bara måste sluta inreda med 2021, och ifrågasatt lämpligheten i att uppmana läsarna att byta ut inredning på årsbasis. Det resulterade i en intressant mailkonversation, ett tack för påminnelsen om att fundera över vilka budskap som skickas ut och mitt mail delades också med kollegorna på redaktionen.

11. Producerat tre hållbara svep här i bloggen där alla ni som följer min blogg får bättre koll på vad som händer inom hållbarhetsområdet.

12. Tömt vår överfulla låda med uttjänta batterier och lämnat dem till återvinning.*

13. Börjat rensa mina moln från överflödet av autosparade filer och bilder. (Långt ifrån klar dock, så lite fusk att lista denna även om molnet nu är lite lättare.)

14. Skrapat dotterns skrivbord rent från klistermärken så att det får tillbaka sitt andrahandsvärde och kan säljas vidare.*

15. Gästat en instagram live hos @isabellemcallister för att prata om klimatengagemang.

16. Ordnat svinnsmarta underställ till barnen via Matsmart istället för att köpa nytt i butik (och passade på att rädda bland annat svinnsmart frukostmüsli när jag ändå var i farten).

17. Låtit dottern handla pokemongosedjur för sina veckopengar – på Tradera.*

18. Skrivit ett inlägg om hur inredningsbranschen jobbar (eller inte jobbar) med hållbarhet för att göra det lättare för er som läser att göra bra val.

19. Mailat mitt webbhotell för att höra hur de jobbar med hållbarhet, vilket resulterade i ett peppigt svar med info om allt från solcellsprojekt till återvinning av hårdvara – och ett tack för att mail som mitt bidrar till att de fortsätter att prioritera frågan.

20. Hittat frukostbröd i svinnhyllan på affären och räddat dem istället för att köpa det jag hade planerat.*

21. Mailat med en global modekedja (hej Mango) som ska börja med hemtextilier och ifrågasatt påståendet att de är hållbara. Det resulterade sedan i ett långt blogginlägg om greenwashingen denna kedja pysslar med.

22. Gjort ett samarbete med Fair Action för att lyfta deras viktiga kampanj #visahandlingskraft som syftar till att få en ny lag på plats som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter. Det bidrog till att kampanjen nådde 25 000 underskrifter som överlämnats till handelsministern,

23. Lyft inredningsbranschens designpriser och föreslagit att ett kriterium för att kunna vinna borde vara att ta hänsyn till klimat och miljö (snarare än att utse ett specifikt “miljöpris”). Residence var den enda tidningen av de taggade som bemötte förslaget. *

24. Bollat klimattankar med ett helt gäng regionsanställda i Jämtland/Härjedalen som använt vår bok Rättvisekompassen som arbetsmaterial.

25. Mailat SVT och TV4 och föreslagit att deras stora produktioner (som Sveriges Mästerkock och Husdrömmar) alltid borde utgå från ett klimattänk.*

26. Hjälpt till att sprida ett protestupprop mot en planerad motorväg rakt igenom ett skogsområde i min kommun. (Skriv gärna på du med!)

27. Skrivit ett eget medborgarförslag om förbud för tomgångskörning utanför alla kommunens skolor och förskolor. (Bor du i Huddinge? Rösta gärna för! Och fritt fram att klippa och klistra från min text om du vill göra ett liknande i din egen kommun.)

28. Backat min lokala Klimatklubbs helt briljanta medborgarförslag med en hel klimatplan som om den blir verklighet skulle göra kommunen till en föregångare inom hållbarhet. (Även här, rösta gärna för om du bor i Huddinge!)

29. Gjort en instagram live med Emma på Plan B-poddens konto om #365dagarforklimatet.

30. Härjat lite på Karlstads kommuns hemsida för att påpeka det rätt så olämpliga i att dela ut ett klimatpris till någon som utvecklar flyget (!).

31. Suttit i möte med Klimatkommunerna för att höra hur lokala klimatklubbar kan agera katalysator för mer klimatengagemang på kommunnivå.

32. Och jobbat i det tysta med en kommande klimatrelaterad kampanj som jag förhoppningsvis kan berätta mer om i februaris sammanfattning!

Det var januari, nya tag i februari nu då! (Vill ni dela med er av lite vad ni gjort för klimatet under årets första månad? Jamen berätta, vet jag!)

* Alla punkter markerade med * är små gärningar i vardagen som förvisso gör mig till en vettigare konsument, men som knappast förändrar samhället i stort. Därför har jag också sett till att berätta om alla dessa på instagram (sparat i en höjdpunkt som heter #365/52), så att fler förhoppningsvis gör samma sak. Det är så våra hållbara vardagsval kan göra skillnad på riktigt.

+34
2 feb 2021 Direktlänk Hygge & härligt liv 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Facebookgrupper för hållbarhet – 6 tips

Orka – om att hitta sin nivå av hållbarhet

Orka – om att hitta sin nivå av hållbarhet

Det pratas ofta om att “försöka”, när det kommer till hållbarhet. Om “good enough”, om att “ingen kan göra allt, men alla kan göra nåt” och att “ingen är perfekt”. Och allt det där är ju rätt så klart, och samtidigt skulle jag nog säga att de allra, allra flesta av oss kan göra mer än vi gör idag. Och att orsaken till att vi inte gör mer inte handlar om faktiska hinder, utan kanske snarare om en kombination av att vi behöva lära oss att planera lite bättre och att vi måste tycka att det är okej att faktiskt rucka på våra invanda beteenden.

Men, därmed inte sagt att perfektion är det enda acceptabla. Det är galet svårt, för att inte säga omöjligt, att leva hållbart i dagens samhälle och de allra, allra flesta av oss kommer inte att komma ner till 1 ton/år i utsläpp. Så, hur ska vi resonera då? Här kommer mina tankar, sammanfattade i sju punkter.

1. Börja i rätt ände

Att börja i rätt ände som privatperson betyder nästan alltid att skippa flyget. Det bästa av allt? Till många platser – som Gardasjön i Italien – går det att ta sig ändå, fast med tåg. Nästa gång är jag smartare … Foto: Maria Soxbo

Eftersom vi har väldigt ont om tid, så måste vi börja i rätt ände – med de största utsläppen först – och inte bränna all vår ork på sånt som inte gör så stor skillnad i slutänden. Och vilka är de största utsläppen? Ja, det beror helt på vem du är och hur du lever. För mig var flygutsläppen helt klart min värsta grej innan jag slutade flyga, och just de utsläppen är ju faktiskt lätta att råda bot på. Köp inga flygbiljetter, och vips är dessa utsläpp nollade.

Det senaste året har säkert de flesta av oss sänkt våra flygutsläpp massor på grund av pandemin, men vad är det då som tagit över som etta på den ganska osmickrande listan över utsläppsbovar? Ja, det måste du nog göra en klimatkalkylator för att ta reda på. För det är så det funkar – vi kan inte nöja oss med att sluta flyga och tänka att vi gjort vårt, utan vägen till ett liv inom planetens gränser är alltid ett pågående projekt. Och det fina med att göra en kalkylator är också att du kan se resultat snabbt om du börjar i rätt ände, och det ger massor av energi att fortsätta. Väck tävlingsinstinkten i dig, och se hur du snabbast kan få stor effekt! Här är några tips på kalkylatorer, och det kan vara bra att göra minst två eftersom de mäter lite olika saker:

2. Välj dina strider

Vad är roligast? Att äta upp allt bröd innan det blir dåligt, eller att bli gråhårig över att det är omöjligt att undvika plast i vardagen? Välj dina strider. Foto: Maria Soxbo

Något jag upptäckt är en fälla när det gäller omställning är att det är så lätt att snöa in på en liten detalj. Att plastbanta köket eller försöka uppnå zero waste verkar vara de vanligaste. Jag skulle säga att det är mycket viktigare att vi lyfter blicken och låter detaljerna vara. Det vill säga, bättre att bestämma dig för att minska matsvinnet och jobba mer med att planera veckomenyer och frysa in rester, än att bli galen på att du inte kan hitta allt du behöver i lösvikt så du slipper skräpet. Eller bättre att tänka att begagnade leksaker (oftast) är bättre än nyproducerade och att ett snabbt Tradera-klick kan lösa födelsedagspresenten, än att ägna timmar och timmar åt att hitta de nyproducerade leksaker som producerats på ett helt optimalt sätt.

3. Tänk både hushåll och samhälle

Det är så klart enklast att påverka ditt eget hushåll när det gäller allt från elavtal och matsvinn till minskad konsumtion. Men eftersom vi just nu har ett samhälle som faktiskt inte gör det särskilt enkelt att leva hållbart (ungefär 2 ton av våra utsläpp är kopplade till samhället på olika sätt), så måste vi våga gå utanför våra egna fyra väggar. Så börja med det du lätt kan fixa på hemmaplan, som att skippa flyget, äta mer vego och inte handla nytt i onödan.

Men stånga dig inte blodig på att försöka uppnå perfektion i din egen bubbla, utan fördela din energi så att delar av den går till att påverka samhället också. Det kan du göra på olika sätt – att tänka på att det du delar i sociala medier ska putta normerna åt rätt håll, att gå med i eller stötta en miljöorganisation, att maila en politiker eller ett företag.

Det fina med detta är att om tillräckligt många av oss tänker så kommer det att bli lättare att ta tag i resten på hemmaplan med tiden – för när samhället drar åt samma håll löser sig mycket av sig själv.

4. Låt varje gärning stå på egna ben

Ett löst förvaringsbehov med en loppisfyndad möbel. Men så här ser inte en fribiljett till flyget ut. Foto: Maria Soxbo

Det sämsta vi kan göra är att rättfärdiga ett ohållbart beteende med ett hållbart. Att säga “jag återvinner typ allting, så jag kan faktiskt unna mig en solresa” eller “jag har rensat ut min garderob och skickat massor av kläder till loppis, så nu kan jag med gott samvete köpa lite nytt till våren”. Att “koldioxidbanta” är ganska likt att försöka gå ner i vikt, det vill säga att om varje träningspass (/återvinning/begagnatköp/vegomåltid) följs av ett unn i form av semlor (/flygresor/nyköp/kött på grillen) så blir summan i bästa fall plus minus noll. I sämsta fall mer utsläpp än tidigare. Och den stora skillnaden mellan koldioxidbantning och kroppslig bantning är ju att utsläpp till skillnad från kalorier drabbar andra än oss själva.

Tänk alltså på varje val du gör som något fristående. Måste du köpa en splitterny jacka när den gamla gett upp eller kan du lösa det med hyrplagg eller begagnat? Måste du ta bilen till affären eller kan du lösa det med en promenad? Låt bra beteenden förstärka fler bra beteenden, istället för att hela tiden förhandla med dig själv och rättfärdiga ohållbara handlingar. Det leder mest till skav i hjärnan som faktiskt tar mer energi än det ger, och vem vill ha det så?

5. Se inte klimatkompensation som en lösning

Lite för ofta presenteras vi för klimatkompensation som en lösning. Klimatkompenserad frakt (av våra nyproducerade varor), klimatkompenserat flyg (för att nöjesresan ska kännas bättre i magen). Jag tänkte skriva mer om klimatkompensation i ett eget inlägg, men lite kort är klimatkompensation en vettig sista åtgärd för att “skatta” för utsläpp vi inte rår på genom att förändra vårt beteende. Men det är inte ett bra sätt att fortsätta med ohållbara vanor. Med de tidsramar vi har måste utsläppen minska nu, inte tillåtas ske för att de kompenseras för på lång sikt. Så nej, se inte kompensation som ett sätt att kunna leva som vanligt, även om det känns tidsbesparande och smidigt. Det är helt klart inte en genväg, utan en senväg.

6. Det är regeln som avgör, inte undantaget

Ju mer jag cyklar, desto mer okej är det att lösa krisresan på annat sätt. Foto: Maria Soxbo

Ibland däremot går livet inte ihop. Och om du är en person som cyklar till jobbet i ur och skur, men en morgon upptäcker att du fått punka och inte hinner laga – ta bilen/en taxi. Ingen är perfekt, ingen är övermänsklig och alla måste vi få ihop livet även dagar när saker skiter sig. Hela poängen är att hitta en regel som gör ditt liv så hållbart du mäktar med, och låta de ohållbara handlingarna vara just undantag. Ibland hittar man inte barnstövlar i rätt storlek secondhand, då kanske ett nyköp krävs. Ibland har man ett matvägrande barn som bara vill ha köttbullar, då kanske en köttbaserad speciallösning till lillen får vara okej medan resten av familjen håller i vegoambitionen. Och så vidare. Huvudsaken är att argumentet inte är “jag är så duktig med ditten och datten att jag får göra detta”, utan “fasen, den här gången lyckades jag inte – nya tag i morgon!”.

7. Jobba med planering

Det sista knepet handlar faktiskt om något så tråkigt som planering. Jag kan härleda de flesta ohållbara beslut jag tar till tidsbrist. Allt från sista minuten-presenter till matsvinn handlar om att jag inte sett till att ha tid nog att hantera livet på ett hållbart sätt. Så försök hitta tidstjuvarna i ditt liv och skapa bättre framförhållning. Snart är det vår till exempel – är det dags att börja ordna bevakningar på gummistövlar och skalplagg till barnen? Hur är det med cyklar, dags att hålla utkik innan alla börjar kriga om dem? Och är det dags att avfrosta frysen och inventera innehållet nu när det är kallt, kanske?

Så hur orkar en fortsätta?

För mig har engagemanget varit det bästa sättet att skapa energi nog att orka kämpa på, trots läskiga klimatrapporter, pandemier som sätter käppar i hjulen och jobbiga kommentarsfält i andra medier som visar att det är många som går i motsatt riktning. Men jag blir liksom allt mer immun mot motgångar ju mer nytta jag känner att jag bidrar med! Jag kan bara likna det med att det (i icke-pandemitider) ibland kan kännas mer frestande att efter en lång arbetsdag bara dra på sig pyjamas och lägga sig i soffan, än att klä upp sig och gå på den där festen eller dra på sig löparskorna och ta den där rundan – men att vi i princip aldrig ångrar att vi faktiskt gjorde det efteråt. Vi får mer energi av vissa saker än de tar, och att engagera sig hör definitivt dit.

Ibland verkar det skönare att ligga kvar i sängen än att snöra på sig löpardojorna och springa till havet för ett tidigt morgondopp. Men en ångrar ju aldrig ett dopp, hörni! (Så kan vi tänka kring klimatgärningar också.) Foto: Maria Soxbo

Att jobba med det här är också det roligaste karriärval jag någonsin gjort, så jag kan varmt rekommendera att våga steppa upp även om det känns stort, läskigt och osäkert. Vem vet, det kanske blir första steget till något ganska fantastiskt!

+20
1 feb 2021 Direktlänk Hygge & härligt livKlimatkunskap 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Facebookgrupper för hållbarhet – 6 tips

En månad av förändring – #365dagarforklimatet (januari)

Hållbara svepet, del 35 – tepåsar, Elon Musk och folket tycker till

God morgon lördag! I dag äter jag frukost med vetskapen om att nästan 2/3-delar av världens befolkning tycker att vi befinner oss i ett klimatnödläge. Det finns ändå något väldigt lugnande i den informationen. Sen finns det andra problem med det, och denna veckas svep reder ut det – bland mycket annat. Enjoy!

Världens befolkning tycker till

Foto: Valentin Antonucci

Klimatnödläge. Världens hittills största opinionsundersökning (av UNDP/Oxfords Universitet) om klimatfrågan är i mål, och det visar sig att hela 64 procent av de 1,2 miljoner människor från 50 länder som deltog anser att världen befinner sig i ett klimatnödläge. Det är hoppfullt, men undersökningen visar också vilka klimatåtgärder som har starkt folkligt stöd. Att bevara skogen eller förändra markanvändningen har till exempel ett starkt stöd, medan att övergå till en mer växtbaserad diet har det lägsta stödet.

Kan det kanske vara så att åtgärder som inte kräver någon insats från individen per automatik blir mer populära än livsstilsförändringar? Ju längre från den egna insatsen, desto större stöd. På ett sätt är det bra att de stora politiska styrmedlen har ett starkt folkligt stöd, eftersom politikerna då kan visa handlingskraft för att de har opinionen med sig.

Men – vi måste ju hugga i på individnivå också, och inte bara förvänta oss att politikerna ska lösa allt.

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: @johannanilsson.se

1. För många val? Johanna Nilsson är alltid läsvärd på instagram, och det här inlägget om symbiosen mellan konsumenter och modeföretag är väldigt läsvärt.

2. Instainfo. Instagram är inte bara drömmiga inredningsbilder och frukostar fotade uppifrån. Där finns också mängder med information. Jag gillar instagramkontot @earthbyhelena som ofta sammanfattar viktig klimatinfo i lättsmält format. Som detta inlägg som sammanfattar vad Parisavtalet som det hela tiden pratas om faktiskt innebär.

3. Tedrickare, se hit! Nog för att detta brittiska blogginlägg baserar sig på teutbudet i Storbritannien, men jag tyckte ändå det var intressant läsning för mig som är storkonsument av te. Har du ett favoritte som säljs i portionspåsar? Gör som jag och skicka ett mail till företaget och fråga vad det är för material i tepåsarna!

Veckans filmtips: More of Everything

Skogen på agendan. Överallt snackas det om skogen just nu, och det är bra – få resurser kommer att vara så omdebatterade framöver som just skogen. Den behöver stå kvar som kolsänka och bevarare av biologisk mångfald, samtidigt som den ses som frälsare och ersättare till allt vi idag gör av fossila material. Hugger vi ner skogen för att göra biobränsle, kläder eller bygga i trä istället för att göra bensin, polyestertröjor eller betonghus – men samtidigt försvinner kolsänkor och kalhyggen läcker dessutom koldioxid.

Filmen More of Everything är ett debattinlägg i rörlig form, med forskare och experter som bemöter skogsindustrins metoder.

Veckans 3 snabba

Kanada är villiga att skydda mer landyta och hav. Borde inte Sverige göra detsamma? Foto: Ali Kazal

1. Var är vi? 50 länder världen över har gått samman för att se till att åtminstone 30% av världens landyta och 30% av världens hav ska skyddas innan 2030. Detta är superviktigt, eftersom det finns forskning som visar att vi skulle behöva skydda hälften av såväl land som hav för att kunna bromsa klimatförändringarna och skydda ekosystemen. Idag är bara 15 procent av landytan och 7 procent av haven skyddade, så det är helt klart ett stort steg i rätt riktning. Initiativet heter HAC (High Ambition Coalition) och med på listan finns såväl Danmark och Finland som Storbritannien, Kanada, Kenya och Colombia. Men … inte Sverige. Borde vi inte vara en del av detta?

2. Elon med spenderbyxorna. Tesla-kungen Elon Musk har twittrat ut att han planerar att skänka 100 miljoner dollar till den bästa CCS-tekniken (Carbon Capture Storage, alltså koldioxidinfångarteknik). 

3. Supersnabb elbilsladdning. Och apropå Tesla och andra elbilar – utveckligen går just nu i racerfart, och israeliska bolaget StoreDot har redan lyckats skapa batterier som kan ladda fullt på bara fem (!) minuter. Detta kräver förstås andra laddstolpar än dagens mer makliga variant, samt att biltillverkarna hakar på och köper in sig i dessa batterier – men den dag det tar lika kort tid att ladda en elbil som att tanka en fossilbil är nog den sista barriären för omställningen demonterad. 

4. Västkusten klubbar klimatmål. Västa Götalandsregionen har klubbat nya klimatmål, som bland annat innebär att utsläppen ska minska med hela 16% per år fram till 2040. Det blir tufft, med tanke på att den senaste mätningen från 2018 visade att regionens utsläpp faktiskt ökat med 1%. Men – det är ju precis den här ambitionsnivån vi behöver från alla regioner, så heja!

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

+18
30 jan 2021 Direktlänk Hållbara svepet 9 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 39 – medierna, LeBron och instagram live med klimatministern

Hållbara svepet, del 38 – kalla Texas, hycklande Norge och veckans greenwashing

Om privilegier och att inte känna sig träffad

Det här blogginlägget har varit på gång ett tag, för jag blir med jämna mellanrum påmind om att det borde skrivas. Och nu var det tydligen dags.

Först och främst – jag blir allt mer medveten om mina privilegier, ju äldre jag blir. Jag är förvisso kvinna, vilket helt klart är en nackdel utifrån hur samhället formats. Men jag är också CIS, vit, medelklass, heterosexuell, gift, förälder, egenföretagare, normalviktig, har inga som helst funktionsvariationer, är inte förknippad med någon specifik religion – och kommer inte minst från en trygg uppväxt. Hej privilegium-jackpott.

Jag bor dessutom i en kranskommun till huvudstaden och har nära till allt – makten, transportförbindelserna, handeln, uppdragsgivarna. Jag bor i hus med trädgård, mina barn går i en bra kommunal skola på gångavstånd, jag har fria arbetstider och kan jobba hemifrån eller på kontoret lite som jag vill. Det finns hur mycket kollektivtrafik som helst, jag har både stora mataffärer och rekoringar nära och jag har ett enormt secondhandutbud omkring mig.

Det är lätt för såna som mig att leva någorlunda hållbart.

Nästa dimension av mina privilegier är att jag är gammal nog att ha hunnit med att vara aningslös i vuxen ålder. Jag har rest massor – både långresor till andra världsdelar och på snabba, billiga weekends – med flyg utan att bekymra mig om hur jag påverkade klimatet. Jag har jobbat på modemagasin och dragits med in i branschkollegornas villhöver-shopping, och har övertrasserat en rimlig nivå av konsumtion gång på gång. Jag har levt loppan, utan att fundera över konsekvenserna.

Det är nämligen minst lika lätt för såna som mig att leva fullkomligt ohållbart.

Den här bilden har jag tagit, en tidig morgon för 13 år sedan. Trots att fotot föreställer Uluru, i hjärtat av Australien – en plats som kräver en flygresa runt halva jorden för att nå. Det är lätt för såna som mig att leva ohållbart.

Sen vaknade jag, fick på mig klimatglasögonen och började granska både mig själv och normerna som styrt mig så länge. Aj, det var ingen vacker syn. Men det styrde in mig på en alternativ väg, som inneburit till exempel att den här bloggen nu innehåller den här texten istället för en trendrapport om säsongens must have-köp inom inredning. Det är inte alltid lätt att navigera så här off norm-road, men det gav mig en otroligt mycket bättre känsla i magen att byta kurs.

Jag försöker, med tanke på ovanstående, alltid hålla tre perspektiv i huvudet samtidigt när jag skriver:
1. Alla har inte samma förutsättningar som jag.
2. Jag varken är, eller har varit, felfri.

Och nu till poängen med det här inlägget, punkt 3. För även om jag försöker påpeka så ofta att det nästan blir tjatigt att jag fattar att jag är privilegierad, och även om jag påminner om att jag på intet sätt är perfekt själv, så möts jag med jämna mellanrum av invändningar mot det jag skriver från någon som inte alls är som jag. 

Och det är här det blir lite knasigt, för det verkar som att de som känner sig mest träffade är de som har minst anledning att känna så.

Jag må ha dragit en vinstlott i privilegiumlotteriet, men i det här landet är det snarare regel än undantag att göra det. Sverige är ett rikt land med ett starkt skyddsnät, en hög utbildningsnivå och en grundmurad demokrati. Det finns absolut grupper som saknar privilegier på olika sätt, inget snack om saken. Och där finns det alltid orättvisor i grunden som behöver bekämpas, av oss alla.

Men en stor anledning till att jag hamnat i en så göttig sits är ju för att jag utgör normen. Jag sticker inte ut, och därför är jag inte utsatt. Och om jag är normen, då betyder det också att majoriteten är som jag. Alltså:

3. Jag vänder mig inte till alla. Men till de flesta.

Den här bilden har jag också tagit. En sen kväll, för 1,5 år sedan. I Sverige. Livskvalitet avgörs inte av breddgraden, prislappen eller hur stora utsläpp som krävdes. Det kan vara bra att påminna sig om det.

Så när jag skriver om att Black Friday borde avskaffas för att vi konsumerar alldeles för mycket, då vänder jag mig inte till dig som väntat hela året på en rea som innebär att du äntligen har råd att byta ut den trasiga tvättmaskinen. Eller att du för en gångs skull kan ge ditt barn något som är lika fint som det alla kompisarna har. Klimatet struntar fullständigt i om vi betalar fullpris eller reapris för nyproducerade saker, det enda som betyder något är hur mycket vi köper i förhållande till vad planeten klarar av i form av utsläpp, avfall och resursanvändning. Och det är inte du som handlar något på Black Friday för att du måste som gör fel. Det är såna som jag som lustshoppar saker vi inte behöver bara för att det är billigt som är problemet. Och vi är tyvärr många. Jättemånga.

Samma sak när jag skriver att vi ska sluta flyga. Det är inte du som drömmer om att en dag ha råd att spara ihop till en utlandssemester, och nu känner att jag vill ta ifrån dig din dröm, som ska känna dig träffad. Jag vänder mig ju inte till dig, för du flyger ju inte. Jag vänder mig till såna som jag som tagit de årliga solresorna för givna, som kan boka en resa av ren tristess, som känner att jag kan “unna mig” lite värme i kalla februari. Och vi är tyvärr också många.

Min blogg är långt ifrån stor, med influencermått mätt. Jag vill gärna att den ska växa för att förhoppningsvis fler ska få samma aha-upplevelse som jag fått och vilja hjälpa till att putta normerna åt ett annat håll. Men jag kommer aldrig att vända mig till alla. För anledningen till att jag – och så många med mig – är så privilegierade beror ju på att andra människor inte är det. Det är ju så privilegier funkar.

Och jag tror faktiskt att om vi som hade turen att få det mest bekväma livet frivilligt börjar förändra oss och putta normerna i en annan riktning, då bidrar vi samtidigt till att klyftorna minskar. Om begagnat blir norm sticker inte den som inte har råd med nytt ut längre. Om hemester blir norm slipper den som inte har råd att åka utomlands känna skam. Alla vinner på ett liv inom planetens gränser.

Ni får mer än gärna fortsätta att påminna mig om mina privilegier. Jag tål det, och jag tror det är nyttigt för mig. Men ni behöver inte göra det för att ni känner er orättvist behandlade av vad jag skriver, jag lovar. De texter som känns orättvisa för dig som inte har vad jag har, de är inte riktade till dig, helt enkelt. För du lever redan hållbart – även om det inte var av fri vilja.

+82
28 jan 2021 Direktlänk Reflektioner 18 kommentarer

Relaterade inlägg

Om prestationshetsen och livsstilsgamet

Hejdå, Husligheter

Mango – en studie i greenwashing

I början av året trillade en pressrelease in. Globala modeföretaget Mango börjar med hemtextilier. Inga ögonbrynshöjare där, det gör ju nästan alla klädkedjor. Men så var det ju det där med ordet “hållbarhet” som naturligtvis hade letat sig in i pressmeddelandet. “Sustainable textiles”, eller “hållbara textilier”, ska lanseras, och längre ner meddelar Mango stolt att “hela kollektionen av textilprodukter kommer att vara hållbar”.

Mangos hemtextilier. För världen behövde tydligen fler massproducerade lågprispåslakan.

Och sen … var texten slut. Inte ett ord om hur denna “hållbarhet” yttrar sig. Så jag mailade och frågade. Första svaret lydde:

They will be made from sustainable fabrics and produced in countries that are near to Spain, such as Portugal, Morocco or Turkey. Let me know if you need any further information.

Hmmm. Om vi bortser från att Turkiet ändå ligger 3300 kilometer från Spanien (fågelvägen) för ett ögonblick så säger ju detta svar absolut ingenting. “Hållbara tyger” – vad är det? Jag mailade igen. Nästa svar:

We have models made from linen, others with organic cotton and others that are made following a sustainable process. Now, not all the collection is sustainable but our goal is for all of it to be in the following years.

Okej. Så “inte hela kollektionen är hållbar” (vänta nu, i pressmeddelandet står det ju precis tvärtom?), men vissa produkter är gjorda i linne, andra i ekobomull och ytterligare några är producerade med “en hållbar process”. Jaha, vad är det då? Jag mailade igen. Nästa svar:

Unfortunately we do not have all this information at the moment. I will keep you posted. Only about the sustainable processes, some of the pieces are made using less water than the average quantity and some others use chemical free dyes.

Vad jobbigt det måste vara att ha tappat bort så mycket vital information om en helt ny kollektion. Men de kanske hittar den? De “hållbara processerna” handlar alltså om att vissa produkter kräver mindre vatten än en genomsnittlig produkt och andra är infärgade med kemikaliefri färg. Sååå … hur mycket mindre vatten? En droppe mindre? En liter? Ett badkar? Och hur mycket vatten kräver den där genomsnittliga produkten som de jämför med? Och det här med “kemikaliefri färg”, vad är det för revolutionerande produkt? Allt består ju av kemikalier. Hej vatten (kemisk formel H2O). Jag mailade igen.

The correct information is that, for now, the entire line is NOT 100% sustainable but we are working for it to be. There are some products that are still in the process of selection and making and that we do not have the final design and materials, because the collection is not finalized. (…) That is also why we cannot give you answers to all your detailed questions about the sustainable processes, since we do not have all the final products so we do not know how many of them are made using these kind of processes. 

Hmmm. Känns det inte lite bakvänt att göra produkterna först, och sen se vilka som råkade bli “hållbara”? Istället för att bestämma sig för att göra produkter på ett ansvarsfullt sätt och säkerställa att de kraven möts i produktionen? Jag får nog maila igen.

Och ja, så här håller vi på, Mangos pressavdelning och jag. (För nej, jag får inte direktkontakt med hållbarhetschefen, så jobbar nämligen inte Mango.)

Medan vi väntar kanske vi ska kolla lite på Mango som helhet?

Committed

Mango har en egen hållbarhetsmärkning, ordet Committed. Denna sätter Mango på produkter som innehåller “minst 30% hållbara fibrer och/eller har tillverkats genom en hållbar process”. Till “hållbara fibrer” räknar Mango ekobomull, återvunnen bomull, BCI-bomull, återvunnen polyester, återvunnen ull och återvunnen tencel bland annat. En “hållbar process” är mindre vattenanvändning, tillverkning med hjälp av förnybar energi eller minskad kemikalieanvändning.

Ytterplagg märkt Committed. Den består av 53% icke-ekologisk bomull och 47% polyamid. Fodret är av 100% jungfrulig polyester, medan stoppningen är av återvunnen polyester. Good enough?

Så vad är problemet? Det finns några.

1. En ohållbar produkt beskrivs som hållbar

Till exempel att ett plagg märkt Committed kommer att uppfattas som ett hållbart köp av Mangos kunder. När det i själva verket kan röra sig om en tröja i jungfrulig polyester producerad på konventionellt sätt, men i en fabrik som drivs med förnybar energi. Eller en tröja gjord av 70% jungfrulig polyester och 30% återvunnen polyester, men tillverkad i en fabrik som drivs av kolkraft, om jag tolkar deras egen definition rätt.

2. Det mindre dåliga valet utgör en minoritet

Ett annat problem med Committed är att om jag kollar Mangos webbshop just nu så hittar jag totalt 253 olika produkter som Mango då anser “hållbara”. Men Mango har ett enormt sortiment, det finns till exempel hela 232 olika klänningsmodeller i shoppen.

Totalt producerade Mango 158 miljoner nya plagg under 2019. Alltså ungefär 15 sprillans nya plagg åt varenda människa i hela Sverige. Av dem var 18 miljoner märkta Committed. Det är 12 procent av det enorma klädberg som Mango producerat. Eller, om vi vänder på det, 88 procent av de 158 miljoner plaggen är i Mangos egna ögon “ohållbara”.

3. Det produceras långt mer än som säljs

Visst, alla måste börja någonstans, och 12 procent är bättre än 0 procent. Men om vi bortser från uppdelningen i “hållbara” och ohållbara plagg, så är det ju oavsett en helt ohållbar mängd?

När jag klickade mig in på Mangos webbshop för att räkna plagg är det upp till 70 procents rea på stora delar av sortimentet. Stora mängder kläder blir alltså inte sålda. Mango släppte ut 379 267 ton koldioxid under 2019. 48,7% av det var produkttransporter, hit och dit från fabriker till butiker och återförsäljare, och tillbaka igen när plaggen inte blir sålda. Att producera 158 miljoner trendkänsliga, kortlivade plagg av i genomsnitt ganska låg kvalitet och obefintligt andrahandsvärde är inte hållbart. (Alla siffror finns i hållbarhetsrapporten.)

Och slutligen – hållbarhet är inte en skala. En produkt är antingen hållbar, eller så är den inte det. En tröja av 30% återvunna fibrer och 70 procent icke-återvunna fibrer är alltså inte hållbar, oavsett hur många Committed-etiketter som hänger i nacken på den.

Stopp, ni har viktigare saker att göra!

Kanske får jag lite tydligare svar kring Mangos hemtextilier, lovar att uppdatera inlägget i så fall. Men jag vill redan nu hävda att kollektionen inte borde ha lanserats än (om än alls).

Mango omsatte 2 374 miljoner euro under 2019, och gick med 141 miljoner euro i vinst. Även om pandemin säkert drabbade även dem under 2020 så är Mango en vinstmaskin som har råd att vänta med att lansera en ny produktlinje tills de verkligen kan leva upp till sina hållbarhetspåståenden.

Att vända stora företagsskepp tar förstås tid, men att designa 18 000 nya plagg varje år och bara lyckas sätta en Committed-etikett på 12 procent av dem – trots otroligt låga, egensatta krav på “hållbarhet” – gör att jag tycker Mango borde prioritera att ställa om resten av sin produktion innan de satsar pengar på att ge sig in med samma halvmesyr till produktlinje i inredningsbranschen.

Detta är solklar greenwashing, och jag hoppas faktiskt att den här pressreleasen inte får något som helst gehör i media. Det är uppenbarligen ett måste att börja syna budskapen i pressreleaserna och ställa mer kritiska frågor till företagen, både som journalist och som kund.

Vad säger lagen?

Jag passade på att skicka Mangos pressrelease till Yrsa Lindberg, som är hållbarhetsexpert och driver kontot @greenwashingisverige.

Mango skriver att hemtextilierna är hållbara, men inte så mycket mer än så. Får man göra så?

– Nej, det får man inte. Faktum är att Konsumentverket avråder företag från att använda vaga begrepp som hållbar, miljövänlig, grön, medveten et cetera. Detta för att företagen sällan lever upp till begreppens innebörd. Att inte kunna styrka miljöpåståenden (som att textilierna är hållbara) bryter direkt mot marknadsföringslagen. Att inte heller ha information tillgängligt om hur de är hållbara bryter också mot marknadsföringslagen. Så detta går att anmäla till Konsumentverket och kommer med största sannolikhet att fällas. Men då måste vi vara flera som anmäler, det funkar nämligen så hos Konsumentverket.

Det lilla Mango gör rätt (som till exempel att byta polyester mot återvunnen polyester här och var), kan de prata om det på ett vettigt sätt?

– Jag tycker absolut att företag ska kunna prata om sitt hållbarhetsarbete, men få gör det tyvärr på ett korrekt sätt där vi som konsumenter inte blir vilseledda. I och med att Mangos hållbarhetsåtgärder är små, om vi tittar på hur liten andel av produkterna och sortimentet som innehåller mindre skadliga material, så funkar det inte att använda det som en av huvudbudskapen i pressmeddelandet eller att märka det med någon typ av ”grön” märkning på hemsidan. Däremot kan de skriva att plagget till 30% består av återvunnen polyester, för det är ju sant.

Vad är det största problemet med Mangos hållbarhetsarbete, som du ser det?

– Mango gör samma fel som näst intill alla andra volymföretag inom mode och inredning – att företag som har en ohållbar affärsmodell, där de producerar miljontals med produkter på miljöskadliga och människovidriga sätt, gör en liten förbättring och sedan kallar det hållbart eller medvetet. Återvunnen polyester och ekologisk bomull är också miljöskadligt, om än lite mindre än de konventionella alternativen.

Produkterna är inte ens i närheten av hållbara, och speciellt inte med tanke på i vilken mängd de tillverkas och under hur kort tid vi ska behålla dem i våra hem. Hållbarhet ska mätas utifrån de planetära gränserna, inte utifrån branschens egen historik. Ett plagg som är lite mindre skadligt än igår är inte hållbart. Jag skulle säga att detta är den vanligaste greenwashingen vi ser idag och det handlar om att företag som levt gott på att hetsa till konsumtion och förstöra världen kämpar in i det sista för att få finnas kvar. Låt oss sluta köpa det – bokstavligen.

Slutligen: Mango är förstås inte ensamma om att vara en global modekedja med trendkänsliga lågprisprodukter som nu känner krav på sig att ställa om. Det är och förbli en svår balansgång att hitta rätt nivå på kommunikationen under resans gång, vissa lyckas bättre än andra. Mango lyckas inte alls i mina ögon. Vad tycker ni?

+70
25 jan 2021 Direktlänk Klok konsumtion 17 kommentarer

Relaterade inlägg

En kopp som påminnelse

Om “hållbart mode” och att shoppa oss till rent samvete

Hållbara svepet, del 34 – Bidens framfart, planeträddartips och finsk hockey

Lördag betyder svep, som ni vet – här kommer veckans! I bland lyckas jag färgkoordinera bilderna snyggt i dessa inlägg, ibland misslyckas jag å det grövsta. Så ni läsare som hängt med sedan den här bloggen handlade om färg och form får kanske kisa lite medan ni läser denna vecka? Hehe.

Biden och beslutsamheten

Foto: Time Magazine

Äntligen, äntligen har maktskiftet skett och Biden/Harris är på plats i Vita huset. Stora delar av världen drar en suck av lättnad, och gratulationerna strömmar in från ledare i olika länder. Många, inklusive Stefan Löfven, betonar att Biden har stora utmaningar att ta tag i, och att en av Bidens allra första handlingar var att återansluta USA till Parisavtalet har förstås mötts med jubel och applåder.

Här är några av sakerna som Biden redan gjort eller kommer att göra för klimatet inom kort:

  • Tillfälligt stoppa oljedrillning på federal mark och till havs (och på sikt förbjuda det helt).
  • Stoppa bygget av den planerade och kontroversiella oljeledningen Keystone XL från Kanada till Illinois som Trump godkänt.
  • Häva ett tidigare beslut om att tillåta avverkning och vägbyggen genom vissa amerikanska skogar.
  • Pausa all planerad oljeverksamhet i Arktis.
  • Återuppta Obamaadministrationens arbete med att definiera “the social cost of carbon”, alltså det verkliga priset för utsläpp.
  • Implementera bestämmelser om bränsleeffektivitet i bilar.
  • Införa regleringar kring metanutsläpp.
  • Börja fasa ut ämnen i vitvaror och aircondition-apparater som bidrar till den globala uppvärmningen.
  • Stötta klimatforskare på federal nivå.

Stora ekonomiska satsningar på förnybar energi väntas också trilla in, han har infört ett klimatråd och även utsett USAs första “national climate advisor”  – Gina McCarthy. Men – låt oss inte glömma att USA inte är det enda land som har “stora utmaningar”, eller som har halkat efter i tidsschemat för att nå Parisavtalet. Det har i princip alla välfärdsnationer gjort.

Vad gör resten av världens ledare – inklusive den svenska regeringen – för klimatet de kommande veckorna? Jag hade gärna sett lite listor.

Veckans 3 SoMe-tips

1. #tänkomstilchallenge. Det finns mängder av roliga stilutmaningar att haka på för den som vill se sin garderob med nya ögon utan att konsumera nytt, men #tänkomstilchallenge är värd ett extra hejarop tack vare att den också belyser viktiga frågor. Nu börjar den gå mot sitt slut, men in och njut av fina outfits på temana Vitt (för smältande glaciärer), Djurprint (för att människan tror sig ha ensamrätt till planeten), Blått (för att det snart finns mer plast än fisk i haven), Rosa (för att kvinnorna går förlorande ur modespelet), Metallic (för att uppmärksamma världens avfall), Rött (för att skogarna brinner upp) och Grönt (som protest mot greenwashingen).

2. Vad händer när influencers blir rika? Clara har skrivit senaste veckans mest intressanta inlägg, om bloggosfären och hur känslan i den förändras i takt med att de som skapar innehållet i den blir så framgångsrika att följarna inte längre kan identifiera sig med dem. Om privilegier, socialt kapital och inflytande.

3. 21 saker för klimatet. Live slow run far fortsätter att leverera läsvärda inlägg, och för dig som letar inspiration till #365dagarforklimatet kan ju Sophias och Michaels lista på 21 saker du kan göra för ett mer klimatsmart 2021 vara ett bra ställe att börja på!

4. Apropå …. #365dagarforklimatet så är hashtaggen proppfull med spännande gärningar att inspireras av, men coolaste insatsen gör kanske ändå Maria som helt enkelt döpte om sitt instagramkonto till @365_dagar_for_klimatet och varje dag delar tips! Heja!

Veckans poddtips: How to save a planet

Hur räddar vi planeten? Det här reder forskaren Ayana Elizabeth Johnson och radiojournalisten (och poddbolagsgrundaren ) Alex Blumberg ut i otroligt välproducerade podcasten How to save a planet.

Superintressanta avsnitt om så olika saker som youtubern som planterade 20 miljoner träd, Black Lives Matter i förhållande till klimatrörelsen och hur man egentligen gör för att överleva extremväder. Allt med humor och charm, och massor av intressanta gäster – lyssna! Jag började från början och har tagit mig halvvägs ungefär. Det allra första avsnittet om kolkraft/vindkraft fångade mig inte riktigt, men därefter älskade jag alla avsnitt. Ibland refereras det till äldre avsnitt, så det kan vara idé att höra dem i ordning.

Veckans 3 snabba

 

1. Fast furniture. Möbler är stora och kräver mycket material, vilket i sin tur innebär en hel del utsläpp. För att dessa utsläpp ska vara motiverade måste möblerna få ett långt liv. Varuhuset Heal’s har gjort en studie kring detta, och artikeln handlar förvisso om vilka designklassiker vi borde investera i – men bilden ovan var intressant, tycker jag. Liiite luddigt resonemang att vi skulle “kompensera” för soffans utsläpp, men jag gillar ändå symboliken. Jämför med hur vi resonerar kring dyra köp och mäter “pris per användningstillfälle” – här kan vi kanske börja tänka i termer av “utsläpp per användningsår”?

2. Heja finsk hockey! Hockeylaget Lahti Pelicans har bestämt sig för att bli världens första klimatneutrala hockeylag, och har tagit hjälp av Lahti University of Technology för att lyckas. Hittills har laget slutat flyga, de uppmanar publiken att cykla, gå eller åka kollektivt till matcherna, hemmaarenan drivs med förnybar energi och restaurangerna där erbjuder närproducerad mat och plastfria förpackningar. Sen ser de också till att synliggöra vad de gör. Spelarnas tröjnummer representerar alla någon form av klimatfakta – som Niclas Almaris 2025 (som står för när Lahtis ska ha nått klimatneutralitet) eller Jasper Patrikainens 70 (som står för hur många procent Lahtis utsläpp minskat med sedan 1990).

Hej alla lag i SHL, dags att haka på?

3. Kärnvapen blir olagligt. Från och med nu är kärnvapen illegala, enligt internationell lag. 50 länder har ratificerat överenskommelsen, som trots det framför allt är symbolisk. Varken USA eller övriga länder som faktiskt har kärnvapen har nämligen skrivit under. Men, i dessa tider kan vi väl fira ändå va?

Veckans aktion: Tyst skog

 

Rädda skogarna. En ny skogsutredning har orsakat en hel del oro inom klimat- och miljörörelsen. Vi behöver använda skog för omställningen förstås, men vi behöver också skog som står kvar både som kolsänkor och som habitat för biologisk mångfald. Kalhyggen är dessutom direkt skadliga ur klimatsynpunkt eftersom de läcker koldioxid i upp till 15-20 år efter avverkningen.

Just nu har Naturskyddsföreningen en kampanj som heter Tyst skog som kräver att svenska politiker tar ansvar för skogen innan det är försent. Kampanjen är full av svar på tal, bra fakta och viktig information, så klicka er in och läs, skriv på och dela gärna!

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

+15
23 jan 2021 Direktlänk Hållbara svepet 1 kommentar

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 39 – medierna, LeBron och instagram live med klimatministern

Hållbara svepet, del 38 – kalla Texas, hycklande Norge och veckans greenwashing

Om rättvisan vi inte vill ha

Jag satt i ett så intressant digitalt möte nu på förmiddagen med en hel hoper trevliga kvinnor (ja, bara kvinnor) som jobbar med bland annat kultur och hantverk på regional nivå i en annan del av landet än jag befinner mig. De hade läst vår bok Rättvisekompassen genom jobbet och följde upp det med ett samtal med mig och Emma om boken och vilka tankar och idéer det väckt för dem i deras arbete. Så otroligt intressant och givande för mig och Emma, och jag hoppas att de kände detsamma.

Foto: Maria Soxbo

En av dem sa något så pricksäkert att jag måste dela med mig av det:

De flesta människor är noga med rättvisa när det gäller rättigheter. Men inte alla är lika pigga på rättvisa när det gäller skyldigheter.

Och så är det ju verkligen. För de flesta av oss är det, med rätta, självklart att kämpa för att män, kvinnor och ickebinära ska få lika lön för lika arbete. Eller att alla människor oavsett hudfärg är lika mycket värda. Eller att alla barn har rätt till utbildning, att alla människor har rätt att få adekvat vård och att alla anställda ska kunna arbeta under trygga omständigheter. Till exempel.

Men hur många är egentligen redo att stå på barrikaderna för att försvara våra skyldigheter? Inte fullt så många, va?

Foto: Maria Soxbo

Föreställ er att människor frivilligt skulle lägga obetald tid och energi för att få en möjlighet att bidra till samhället i större utsträckning. Att invånarna i kommunen med den lägsta kommunalskatten skulle gå ut på gatorna för att strida för att få betala lika mycket skatt som andra kommuner. Att män skulle gå ut i strejk för att protestera mot att de fått orättvist hög lön i förhållande till sina kvinnliga kollegor, och kräva att lönebudgeten fördelas annorlunda. Att de som åker på flest flygresor till solen skulle kampanja för högre flygpriser så att flyget bar sina egna klimat- och miljökostnader.

Att vi svenskar skulle vara de som höjde våra röster allra mest för hur orättvist det är att vi får fortsätta att leva över planetens gränser som vi alltid gjort, när vår livsstil varje dag bidrar till att andra varje dag hotas av torka, översvämningar, orkaner och skogsbränder.

Foto: Maria Soxbo

Det är så klart lättare att kämpa för orättvisa när det kommer till rättigheter. Problemet är bara att de som har flest rättigheter också förstås har flest skyldigheter – och dessutom bäst möjligheter att kämpa för något överhuvudtaget.

Det är ju vi – som bor i ett fritt land med yttrandefrihet, demokrati, hög utbildningsnivå, oberoende press, tillgång till egna plattformar och rimliga ekonomiska förutsättningar – som kan se till att både rättigheter och skyldigheter upprätthålls. Andra människor har fullt upp med att överleva dagen, kämpa mot förtryck eller ge sina barn mat. Det kan inte ligga på dem att påminna oss om våra skyldigheter.

Vi kan inte fortsätta att hävda vår rätt att unna oss en solsemester, en shoppingrunda eller en biff på grillen – utan att samtidigt förstå att vi har en skyldighet att inte släppa ut mer än planeten klarar av. Eller att vår rättighet att leva loppan inte får ske på bekostnad av våra barns rättighet till en vettig framtid. Står rättighet mot rättighet finns det nästan alltid en som borde väga tyngst. Livsstils-lull är garanterat fjäderlätt i jämförelse.

Frihet är en av de finaste, och mest underskattade, rättigheterna av alla. Visst har vi alla en skyldighet att använda den på ett ansvarsfullt sätt?

(Inlägget är reklammärkt eftersom jag nämner min egen bok.)

+15
21 jan 2021 Direktlänk ReflektionerReklam: Samarbeten 7 kommentarer

Relaterade inlägg

Om prestationshetsen och livsstilsgamet

Hejdå, Husligheter

Om att visa handlingskraft – så kan du hjälpa till!

Visste ni att det inte finns en lag som kräver att företag ska respektera mänskliga rättigheter? (Say what?)

Jo, så sjukt är det. Det finns lagar för i princip allt, men inte för något så grundläggande och viktigt som detta. Men det kanske beror på att det är så självklart att någon lag inte behövs, tänker du nu. För det borde ju liksom vara en grundläggande värdering hos alla företag. Att människor inte ska fara illa av att gå till jobbet. Att de ska kunna säga ifrån om något är fel, få hjälp om något jobbigt händer och få en lön som räcker att försörja sig på. Rätt rimliga baskrav ändå.

Foto: Maria Soxbo

Men, tyvärr ser verkligheten inte ut så. Fair Action gör regelbundet granskningar av företag för att dubbelkolla att de agerar rimligt och har koll på sina leverantörer. I den senaste – av 46 svenska företag – följde nästan vartannat företag inte upp att deras policy kring mänskliga rättigheter faktiskt efterlevs. Och hur det står till i verkligheten med till exempel löner och arbetstider är ju faktiskt viktigare än vad som står i olika dokument.

Så lagen behövs, och det fina är att väldigt många företag faktiskt vill ha en lag att följa. I skrivande stund har över 50 organisationer (däribland Klimatklubben så klart) och 40 företag (många av dem stora, globala jättar – se här!) ställt sig bakom kampanjen Visa handlingskraft med målet att äntligen få denna urviktiga lag på plats. Kampanjen är skapad av Fair action tillsammans med en massa andra stora aktörer, som Amnesty, Rädda barnen och Naturskyddsföreningen.

Så vad saknas? Politisk vilja. Trots att 7 av 10 svenskar faktiskt redan backar den här lagen så verkar det inte riktigt vara en prioriterad fråga hos politikerna. Och där kan vi – du, jag och alla vi känner – hjälpa till genom att visa att opinionen också backar detta lagförslag! Vi måste skrika lite högre, helt enkelt.

På fredag kommer en namninsamling att överräckas till handelsminister Anna Hallberg, och den stängs först vid midnatt i morgon så vi hinner skramla ihop ännu fler röster som trycker på. Men det är bråttom!

3 sätt att hjälpa till

  1. Skriv på namninsamlingen! Tar bara någon minut, och är otroligt viktigt! Och – glöm inte att dela den vidare sen, med en uppmaning om att skriva på bums.
  2. Dela informationen om den här kampanjen! På Fair Actions instagram finns inlägg att sprida vidare, liksom på min egen instagram just nu.
  3. Sätt press på politikerna! Handelsminister Anna Hallberg finns på instagram under @annahallbergpolitiker. Tagga henne i era egna inlägg, eller skriv en kommentar på hennes konto och uppmana henne att jobba för ett lagkrav på företag att respektera mänskliga rättigheter. (Det känns ju ändå rätt rimligt år 2021, right?)

Så vad säger ni – ska vi inleda 2021 med att ge järnet för en supervettig lag?

Världens största hand! Som vill se mer handlingskraft! Foto: Maria Soxbo

+8
19 jan 2021 Direktlänk Reklam: Samarbeten 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Hur jag uppgraderade min luftvärmepump och fick ett “smart” hem

Semlan – en älskad tradition fast på nytt sätt!

Stora engagemangsguiden – 19 sätt att engagera sig inom hållbarhet

I morgon tisdag vid lunch ska jag och Isabelle McAllister snacka om engagemang i en instagram live på hennes konto kl 12.15 – kom in och lyssna, vettja! Och jag tänkte knyta an lite till det här i bloggen, för jag tänker att det kanske kan vara hjälpsamt med en lista på konkreta förslag för hur vi kan engagera oss. Jag märker på många att de gärna vill, men inte vet hur, och om det då kan hjälpa att få 19 idéer att välja på så är det ju ett tacksamt sätt för mig att göra en liten insats.

Fyll gärna också på listan om du själv har idéer, eller har hittat helt andra sätt att engagera dig på!

Små men viktiga insatser som alla kan göra

Ibland finns varken tid eller resurser att själv dra igång ett initiativ eller engagera sig ideellt, men även om du bara har några minuter till ditt förfogande finns det saker du kan göra! Och de är också viktiga.

Tänk aldrig “vad kan lilla jag göra”, om svaret inte är “massor!”. Alla foton: Maria Soxbo

1. Bli medlem i en miljö- eller klimatorganisation
Ja, det kan kosta en slant vilket förstås kan sätta käppar i hjulen, men finns inte möjligheten att gå med själv kan man önska det sig i present av någon annan eller skala upp nyttan genom att försöka värva andra att gå med. Organisationerna blir starkare ju fler medlemmar de har, så även om din individuella insats känns liten kan det faktiskt göra enorm nytta för organisationen att kunna hävda att allt fler står bakom dem. De som inte har tydliga medlemskap – som Klimatklubben till exempel – kan du ofta istället backa med en slant så att de får mer resurser att jobba med.

2. Skriv på namninsamlingar
Följ organisationer som Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace med flera på facebook och instagram så kommer säkerligen diverse upprop för påskrift din väg. En namnunderskrift tar oftast bara några sekunder att bidra med, och även där är det mängden som gör skillnad så varje namn betyder massor.

3. Dela namninsamlingar
När du skrivit på, var noga med att sprida vidare genom att dela länken! Skriv en kort mening om varför det är viktigt och att det går snabbt att skriva på, så de som ser din delning fattar att det är enkelt, och uppmana dem gärna att sprida den vidare sedan.

4. Dela trovärdig information
Nätet är tyvärr fullt av fake news, så alla måste vi ta ansvar för att bara dela länkar som kommer från trovärdiga källor. Men svensk, traditionell nyhetsmedia kan du tryggt dela, liksom information från miljö- och klimatorganisationer och i de allra flesta fall även från hållbarhetsinfluencers. Sprid kunskapen så når den fler!

5. Följ hållbarhetsinfluencers (“greenfluencers”)
Nu låter det som att jag talar i egen sak här, och på sätt och vis gör jag väl det. Men nu läser ni ju redan min blogg, så jag vill uppmana er att följa fler som skriver om liknande saker. För ju större publiker de som skriver om hållbarhet kan få, desto tydligare blir opinionen för exempelvis politiker och företag. Och när opinionen är stark händer det saker. Tipsa gärna om dina favoriter i kommentarsfältet här så fler hittar dem!

6. Bidra till normförskjutning
Allt du gör som är mer hållbart än normen mår andra bra av att se. Blir du först i kvarteret med elbil, var bjussig med information om nyfikna grannar vill fråga något! Sätt upp skyltar om att du vill skänka bort frukt från träden och var noga med att säga att det är för att minska matsvinnet. Dela din härliga tågresa (Obs, ej under pandemin så klart) på facebook där det vanligtvis bara klagas på tågförseningar. Tipsa vidare när du hittar ett härligt vegorecept, utan att göra en grej av att det är vego. Och tvärtom – om du måste flyga, dela inga bilder på flygplansvingar. Visa inte upp dina nyproducerade köp, bara de som är secondhand. Det gör skillnad om alla tänker så.

Engagera dig i din vardag

Alla har vi en rad sammanhang där vi kan påverka. Allt från familj och kvarter till kommun, arbetsplats, barnens skolor och förskolor, föreningar och klubbar. Att engagera sig för klimatet behöver inte ske på global nivå, omställning behövs överallt.

Böcker proppfulla med idéer till förändring.

7. Bilda en miljögrupp i din bostadsrättsförening
Har din BRF en miljögrupp? Gå med i den! Om ej, föreslå att ni ska starta en. En bostadsrättsförening kan påverka ganska många hushåll, och att kunna påverka din egen hemmiljö så den blir mer hållbar gynnar ju också din egen utsläppsbudget. Plus – kul att lära känna grannarna bättre!

8. Engagera dig i skola/förskola
Förutom att du får bättre insyn i dina barns liv kan det vara en toppengrej att engagera sig i hur skolan eller förskolan jobbar med hållbarhet. Giftfri förskola handlar minst lika mycket om hälsa som miljö, men är förstås en toppengrej att kolla om förskolan har koll på. Nya boken Prata med barn om klimatet borde alla pedagoger i alla åldersgrupper ha läst. Kolla hur skolan/förskolan jobbar med matsvinn, inför en låna/byta-grupp för urvuxna kläder, lucialinnen och fritidsutrustning. Det finns massor att göra, och får du med dig fler föräldrar kommer engagemanget att sprida sig.

9. Peppa din förening
Kanske är du – eller dina barn – med i en förening? En fotbollsklubb, simskola, kör eller teatergrupp? Kolla läget med dem hur de tänker kring hållbarhetsarbete, och fråga om du kan hjälpa till med något. De flesta föreningar blir mer konkurrenskraftiga om de kan säga att de jobbar hållbart, men det är inte alltid tid eller kunskap finns för att ta tag i det. Du kan göra skillnad!

10. Fråga efter din arbetsplats miljöpolicy
De flesta företag har en miljöpolicy på företaget, som du kan be att få och läsa igenom. Hur ser policyn ut för jobbresor, ska de ske med tåg? Hur är det med mat på konferenser? Där bör vego vara det förinställda valet och kött “specialkost”. Finns det rimlig källsortering? Hur är det med teknikprylar, köps de nya stup i kvarten eller används de lång tid? Kan företaget överväga att köpa in begagnad, renoverad elektronik? Har företaget tydliga klimatmål vad gäller utsläpp? Finns det ens en utsläppskalkyl? (Frågorna är många …)

11. Engagera ditt närområde
Finns det lokala facebookgrupper där du bor? Passa på att lyfta hållbarhetsfrågor där. Finns det en tydlig låna/byta/hyra-grupp för att kunna dela på lokala resurser? Annars kan du ju starta en! Lokala nätverk är också toppen för att sprida medborgarförslag om tex nya cykelbanor och annat, ofta krävs ett antal medborgarröster för att få upp förslag på politikernas bord och via facebookgrupper kan det gå snabbt.

Engagemang bakom skärmen

Inte alla är pepp på att gå i demonstrationståg eller stå på barrikaderna, men det finns massor du kan bidra med hemifrån soffan. Förutom de små insatserna jag listade i början med namninsamlingar etc så kan du också göra annat med teknikens hjälp.

En kopp te, internet, tid och lite jävlaranamma.

12. Ställ frågor till företag
Att ifrågasätta företag som är luddiga i sina hållbarhetsbudskap eller faktiskt inte gör några hållbara val alls är utmärkt att göra hemifrån. Skriv mail till kundtjänst eller hållbarhetschef, ställ frågor i deras kommentarsfält i sociala medier eller tagga företagen i dina egna inlägg. Håll god ton och var konkret och tydlig så har du störst chans att tas på allvar.

13. Maila politiker
Alla politiker bryr sig om vad väljarna tycker, och i många lokala politikers uppdrag ingår det också att faktiskt ha direktkontakt med medborgarna. Så våga maila direkt till en politiker, till exempel i din kommun, och ställ frågor. Kanske om kommunens plan för att nå klimatmålen?

14. Maila journalister
Tycker du att media bör lyfta vissa frågor mer? Maila dem och föreslå det! Ser du en tidningsartikel som “glömt” klimatvinkeln (att rapportera om “rekordvärme” som något positivt eller att tipsa om bästa reafynden är typiska exempel på det)? Maila och ifrågasätt! Media behöver också granskas och fortsätta utveckla sina arbetssätt.

15. Anmäl greenwashing
Ser du en reklamkampanj eller något annat företagsbudskap som är helt ute och cyklar i sina hållbarhetspåståenden? Anmäl! Här har jag skrivit om hur det funkar, och här hur du ser om det är greenwashing.

16. Skriv en insändare/debattartikel
Att skriva insändare eller en debattartikel, kan vara ett effektivt sätt att uppmärksamma en fråga. Insändare är enklare, så länge du håller dig till eventuella längdbegränsningar brukar det inte vara omöjligt att komma med. Debattartiklar är krångligare, där krävs ofta en väldigt väl sammansatt text och ibland också mer än en privatperson som står bakom. Kanske kan du hitta några bundsförvanter som är experter på ämnet och kan stå bakom? Låt gärna någon läsa igenom innan du skickar in, och var noga med källor.

Skapa något eget

Brinner du för en egen fråga, och hittar inte rätt forum för den? Så tänkte ju jag, Emma och Johanna när vi startade Klimatklubben, eller kvinnorna jag hakade på när Vi Gör Vad Vi Kan startades under flyktingkrisen 2015. Och Emma har gjort detsamma med #cykeluppropet. Det är fullt möjligt att börja från noll och få genomslag ändå, särskilt om du hittar några som kan hjälpas åt.

Vad kan du skapa utifrån din egen lust till engagemang?

17. Bli en hållbarhetsröst!
Det behövs alltid fler “influencers” eller inspiratörer inom hållbarhet på nätet – vi är fortfarande helt klart i minoritet. Om du brinner för detta, överväg att starta dina egna kanaler (eller styr om dina gamla om du redan har en publik) för att bidra till normförskjutningen! (Det kan ju handla om allt från friluftsliv till svinnrecept, upcycling eller hållbara resor – du behöver inte vara “bred” i ditt ämne.)

18. Ge upphov till en hashtag
Emmas #cykeluppropet eller vår gemensamma #365dagarforklimatet finns egentligen bara som hashtags, och som en lång rad inlägg i olika sociala medier. Vill du sätta fingret på en specifik fråga, uppfinn en hashtag, ta gärna hjälp av andra att sprida den och tagga personer som borde se den. Ju fler som använder desto snabbare växer den. Var noga med att formulera budskapet bakom hashtaggen tydligt, så folk vet vad de delar och stöttar.

19. Skapa ett eget initiativ/nätverk
Det finns massor av stora och små klimatinitiativ, så leta först om du kan hitta något som redan är igång inom “ditt” ämne. Men om du inte lyckas kanske det är läge att dra igång något själv? Var tydlig med syftet och iniatiativets mål, ta hjälp av människor som är duktiga på text, grafisk form och att nå ut om du inte är det själv och sätt en plan innan du drar igång. Underskatta inte hur viktig paketeringen är – människor vill följa snygga, genomtänkta koncept i första hand.

Fyll på listan i kommentarerna!

+15
18 jan 2021 Direktlänk Okategoriserade 4 kommentarer

Relaterade inlägg

9 sätt att sätta guldkant på tillvaron (utan extra utsläpp)

Hållbara svepet, del 17 – Joe Bidens klimatplaner, skolstartskonsumtion och dags att stoppa Preemraff!


Close
Husligheter