Banner

Hållbara svepet, del 85 – WWF, övertro på kärnkraft och låt oss maila UD

Konstig vecka detta, jag har bara suttit vid datorn ordentligt en halv arbetsdag på grund av olika resor – men jag fick ihop ett svep till slut ändå, för det har ju varit en turbulent vecka!

Den nya regeringens klimatpolitik

Foto: Kilian Karger/Unsplash

När SD får bestämma. I skrivande stund verkar det till slut bli en ny regering, bestående av M, KD och L med SD som starkt stödparti (eller som Lena Mellin i Aftonbladet beskriver det: Låt er inte luras – det är Åkesson som bestämmer. 

Avtalet partierna emellan, som fått namnet Tidöavtalet efter slottet där de träffades för att förhandla, går i stora drag ut på att strama åt all form av solidaritet med människor som inte har haft oddsen på sin sida. Antalet kvotflyktingar som ska tas emot pressas ner från 6400 per år till ynka 900, vilket gör att Sverige enligt migrationsforskaren Henrik Emilsson går från att ha den öppnaste migrationspolitiken i Europa till vad som ser ut att bli den näst hårdaste. Detta trots att fler människor, 65 miljoner, är på flykt just nu – fler än någonsin tidigare.

Det finns något ganska magstarkt över att sitta på ett slott i ett av världens rikaste länder och bestämma sig för att inte lyfte ett finger för att hjälpa människor som förlorat allt. 

Av 62 sidor består 11 av kriminalpolitik och 19 av migration och integration (eller med lite rakare rör – stängda gränser). ”Klimat och energi” får ynka 7 sidor, och Ebba Busch sammanfattar det glasklart:

– Vi ska uppfylla vår del av Parisavtalet, och vi ska göra det utan att slå sönder svenska företag och svenska familjers ekonomier. Då är målet framåt elektrifiering och vägen dit stavas kärnkraft. Därför återför vi Sverige till den kärnkraftsvänliga energipolitik som historiskt gett oss Europas renaste och billigaste el.

Så kort och gott: Kärnkraften ska rädda oss. Det energipolitiska målet ändras till och med från ”100% förnybart” till ”100% fossilfritt”. Ordet ”kärnkraft” nämns 18 gånger i avtalet. (”Utsläpp” nämns 3 gånger.)

Jag känner en viss hopplöshet inför den teknikoptimism och brist på krisinsikt som det här avtalet andas, men försöker finna tröst i denna mening:

Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta.

Detta, kära nyhetsmedia, måste ni bevaka och följa upp varje gång den nya regeringen sjösätter initiativ. Tack på förhand.

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: @hallbartmedalexandra

Om att göra ett vägval. @hallbartmedalexandra lever vanlife – men skriver i ett inlägg att hon aldrig drömt om att göra detta. Det var inte äventyret eller resorna hon drömde om, utan tid, energi, vila och välmående. Att det ledde henne till att sälja allt och flytta in i en van säger nog allt om hur skev vår samtid är.

Om förändring vs försämring. @hildas.hallbara har skrivit ett intressant inlägg om att årets valkompasser bad oss ta ställning till påståendet ”Människor ska inte behöva sänka sin levnadsstandard för klimatets skull”. Hilda påpekar att det faktiskt inte är något som säger att en förändring av livsstilen är likställt med försämring av levnadsstandarden – och jag kan bara hålla med!

Om internaliserad kapitalism. @jessicaritar gjorde detta inlägg redan i maj, men det delades i mitt flöde i veckan och jag som missade det när det begav sig vill gärna sprida det vidare. Så mycket tänkvärt i hennes fint illustrerade listor!

Veckans aktion: Skriv till UD!

Den iranska revolutionens starkaste budskap på kurdiska, engelska och persiska.

Kräv att UD tar ställning mot Iran! Den fruktansvärda situationen i Iran pågår fortfarande, och Sahar Sorati tipsade mig om ett så bra och enkelt sätt att göra något. Hon har tillsammans med några andra skapat en enkel lathund för hur vi alla kan maila till UD och kräva att de tar ställning mot den iranska regimens övervåld.

Här kommer en text, bara att copypastea och skriva under med ditt eget namn – det har jag gjort. Skicka mailet till utrikesdepartementet.registrator@regeringskansliet.se.

Hej,
Med anledning av det dödliga våldet mot demonstranter i Iran kräver jag att UD agerar enligt EU parlamentets resolution den 6 oktober 2022 (RC-B9-0434/2022).

Jag kräver att Sverige bland annat fördömer och tar ställning mot den islamiska regimens urskillningslösa och ohämmade våld mot demonstranterna.

Länk till RC-B9-0434/2022 https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/RC-9-2022-0434_EN.html om du behöver fräscha upp minnet.

Vänliga hälsningar,_______________

Veckans 4 snabba nyheter

Foto: Ralph Mayhew/Unsplash

1. Living Planet Report 2022. WWF har släppt sin årliga rapport om tillståndet för livet på jorden, och resultatet är skrämmande. Populationer av vilda ryggradsdjur har minskat med hela 69% på 50 år. Jag är 45, det innebär att under min livstid har mer än 2/3-delar försvunnit – och det är människans fel. Omräknat till människor är det som om alla människor i Europa, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Kina skulle ha dött … Här finns rapporten.

2. Nya Zeeland beskattar kornas rapar. Intressant nyhet från andra sidan världen häromdagen – Nya Zeelands Jacinda Arden bekräftar att de håller på att ta fram ett förslag över hur jordbrukare ska kunna beskattas för utsläppen från deras boskap, som en del av landets strategi för att tackla klimatförändringarna.

Det är lite tidigt att avgöra om det är ett rimligt förslag eller ej, men i kombination med detta intressanta avsnitt av Vår enda jord där det hävdas att utsläppen från kor kan minska med 96% om korna får äta tång från havet. Om metanutsläppen från bland annat kor plötsligt beskattas kanske den typen av förändring kan skalas upp snabbt?

(Samtidigt får vi inte glömma att lantbrukare redan idag har det oerhört tufft och samtidigt faktiskt förser oss med maten vi äter, så jag hoppas den nya zeeländska politiken ser till att också införa stöd för omställning i så fall!)
Bonustips: För den som vill lära sig mer om kor, utsläpp och metan – signa upp er på digital #klimatlunch nu på tisdag 11.30!

3. REI står för årets Black Friday-statement. Friluftsmärket REI levererade löpsedelsmaterial när de i veckan tillkännagav att de dumpar Black Friday för gott. Men inte bara det, de stänger också alla sina 178 butiker och ger sina 16 000 anställda en avlönad ledig dag att exempelvis tillbringa i naturen. Fritt fram att göra vad man vill – så länge man inte shoppar. Well played, REI.

4. Solenergi överlevde orkan. Få har väl missat att Florida drabbats hårt av orkanen Ian, och över 2,6 miljoner människor blev strömlösa. Men inte i Babcock Ranch, för stadens stora solcellsanläggning klarade stormen nästan helt utan skador – något som invånarna gärna framhöll som bevis för att ett hållbart samhälle också klarar sig bättre genom kriser.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

15 okt 2022 Direktlänk Hållbara svepet 1 kommentar

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 89 – COP27, julklappar och Stockholm i framkant

Hållbara svepet, del 88 – budgeten, ljusskyltar och skådisen som bytte namn

De 5 viktigaste stegen i min egen omställning

Jag skulle säga att jag är fyra år in i min egen omställning nu. Jag har funderat på hållbarhet längre än så, sen jag fick barn åtminstone (för nio år sedan), men det dröjde till efter den heta sommaren 2018 innan jag verkligen gick från tanke till handling fullt ut. Och jag tänkte att det kunde vara intressant att se hur mitt liv förändrats sedan dess?

1. Mindset – klimatglasögonen på!

Får det vara ett par klimatglasögon? Foto: Volodymyr Hryshchenko/Unsplash

Det första och viktigaste var förstås att bestämma sig. Att ”sätta på klimatglasögonen” (som jag och Emma Sundh brukar prata om i föreläsningar), och se på världen med en annan blick. Det fiffiga med klimatglasögonen är att de är lite kluriga att få på sig, men när de väl sitter där är de oerhört svåra att ta av. Det är liksom svårt att INTE se hur otroligt mycket nyproducerade prylar som är i omlopp, hur stark flygnormen är i semestertider och hur greenwashad reklamen är när man väl börjat upptäcka det.

För mig blev det ett oerhört viktigt steg att se mig själv som klimatengagerad, och att titta både på omvärlden och på mina egna handlingar och vanor med en ny blick – istället för att strutsa eller bortförklara.

2. Ta engagemanget vidare

Det är inte vi mot samhället, vi ÄR ju samhället. Foto: Brett Jordan/Unsplash

Den här punkten skedde liksom per automatik, eftersom den heta sommaren 2018 också ledde till att jag var med och grundade Klimatklubben. Sedan dess har ju ideellt engagemang i klimatfrågan varit en naturlig del av mitt liv. Men – även om inte Klimatklubben hade hänt så hade jag vid det här laget garanterat hittat något annat sätt att engagera mig utanför mina egna fyra väggar. För ju mer man läser på om klimatet, desto tydligare blir det att 1) alla har ett ansvar – privatpersoner, politiker och företag – och 2) det är viktigare att påverka systemet än att försöka leva perfekt.

3. Andrahand i första hand

Behöver vi någonsin köpa nyproducerade stolar igen? Foto: Social Cut/Unsplash

Det här är en grej som för mig gick från att vara gräddet på moset (mysigt att strosa runt på sommarloppisar och hitta fint porslin, typ) till att vara fullkomligt självklart. Förr lustshoppade jag minst lika mycket i nyköpsbutiker som på loppis, och de allra, allra flesta behov (barnskor, husgeråd, inredning) tillgodosåg jag med nyproduktion. Nu kollar jag så gott som alltid secondhandmarknaden först (med undantag för strumpor och underkläder). Jag lyckas så klart inte riktigt alltid hitta det jag söker och därför blir det i undantagsfall ändå nyköp – men regeln är definitivt andrahand i förstahand.

4. Flygfrihet

Flyget – på väg ner i popularitet? Låt oss hoppas! Foto: Eduardo Velazco/Unsplash

Det här hänger också ihop med mindsettet. Det kändes helt oförsvarbart att fortsätta flyga när jag lärde mig hur stora utsläpp det ger upphov till. Min senaste flygresa (som dessutom var helt onödig eftersom den skedde på sträckan Sthlm-Kph som är buslätt att åka tåg) skedde våren 2018. Jag har klarat mig utmärkt utan flyg sedan dess, och saknar det inte ens.

För mig är det nu ett ställningstagande att inte flyga. På vissa sträckor – till exempel till Gotland som jag ju reser till några gånger per år – är flygresan så kort att utsläppen blir relativt jämförbara med färjan. Men – jag skulle ändå aldrig flyga dit. Dels för att jag inte vill bidra till efterfrågan på ett färdsätt som släpper ut så mycket, dels för att färjan också förser ön med i princip allt annat – den fraktar väldigt mycket gods som post, livsmedel etc. Att åka med, i synnerhet när färjan inte är fullbelagd, känns därför inte så problematiskt – även om jag längtar tills färjan ersätts av vätgasfärjor (innan 2030).

5. Köttätare som nästan aldrig äter kött

För att inte tala om att de flesta äpplen i svenska villaträdgårdar ruttnar bort – medan vi importerar äpplen från andra sidan jordklotet. Foto: Olesia Bahrii/Unsplash

Den här har jag pratat ganska mycket om tidigare, men det är en stor grej för mig. När jag växte upp kändes det fullkomligt omöjligt att jag någonsin skulle bli vegetarian. Jag är uppväxt på kött och potatis, tyckte länge att bönor var äckligt (baserat på skolmatsalens bruna bönor, som ju var äckliga – idag vet jag bättre) och var inte motiverad alls. Sen åkte klimatglasögonen på så att jag började leta alternativ till köttet, och ungefär samtidigt valde min son att bli vegetarian för 3,5 år sen så vi blev tvungna att lära oss laga bra vegomat (lakto-ovo, han äter både mejerier och ägg fortfarande).

Nu? Det är fullkomligt självklart för mig att äta vego så ofta jag kan. Jag är lakto-ovo jag också, men äter gärna veganskt när jag kan. Jag äter fortfarande fisk ibland, men relativt sällan, och har inte sagt tvärt nej till kött även om jag bara ätit det en gång på snart tre år. Saknar inte köttet för fem öre, det här var så mycket lättare än jag trodde – men har också gjort stor skillnad på mina utsläpp.

Kanske kan den här listan hjälpa dig som vill komma igång också? Jag skulle säga att punkt 1 – att bestämma sig – är den viktigaste. När du väl gjort det får du hjälp med resten per automatik, eftersom du då kommer att definiera dig själv som en person som bryr sig om klimatet. Fler saker kommer att skava när du har den inställningen, och då blir det också lättare att göra förändringar för att bli av med skavet. Bra va!

Har ni frågor kring min omställning? Ös på så svarar jag så klart!

13 okt 2022 Direktlänk Klimatkunskap 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Plan B-podden: Vad gör vi nu?

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober

Om att bli medveten om normer – och att våga bryta mot dem

Vilka normer styrs du av i din vardag? Svaret blir inte samma för alla, för det kan råda helt andra normer på olika platser och i olika bekantskapskretsar. Jag bor i en villaförort till Sveriges största stad. Det är förvisso minst en bil per infart här ändå – men väldigt många promenerar ändå till pendeltågsstation och buss på morgnarna för att åka kollektivt till jobbet. Det finns en bilnorm, men den är långt ifrån lika stark som i glesbygd där kollektivtrafiken är sämre och cykelbanorna färre.

Gammal norm. Och ny norm. Foton: Koushik Pal och Jennifer Latuperisa Andresen/Unsplash.

Vilka andra normer påverkar just mig? Här kommer ett gäng*:

Flygnormen

Vilket semesterflöde bidrar du till? Foton: Natali Quijano och Adam Rhodes/Unsplash

Att semester = flyg gör sig påmint varje sommar, varje jul och rätt ofta även kring påsk- och höstlov. Numera har jag fler vänner som väljer bort flyget och mitt flöde kryddas med rätt så många tågresor också. Men vänkretsen på facebook har ju till exempel byggts upp under 20 år eller så – långt innan jag själv ställde om. Och trots att det faktiskt känts både världsfrånvänt och rätt omodernt så dyker det fortfarande upp flygplansvingar och incheckningar på Arlanda i flödet i semestertider. Dessutom matas vi ju alla fortfarande av reklam från resebranschen, och där är flygcharter fortfarande det första och främsta valet – sjukt nog.

Köttnormen

Vad hamnar på tallriken i de sammanhang du rör dig? Foton: Vitor Monthay och Ruth Georgiev/Unsplash

Nu har jag turen att bo i en storstad där det finns gott om helvegetariska restauranger, så om jag vill behöver jag inte ens läsa menyer som innehåller kött. Men går jag på en mer klassisk restaurang blir köttnormen tydlig. Köttalternativen kommer först, sen fisk och sist vego (och då oftast lakto-ovo-vego – det vill säga rätter som innehåller mejerier och ägg). Event och konferenser börjar faktiskt förändras, där serveras det oftare vegetariskt per automatik nu – men får jag gissa är vego fortfarande specialkost i merparten av fallen. Kött är norm.

Heltidsnormen

Ständig övertid eller tid att plocka blåbär (själv eller med barnen). Foto: Michael Soledad och Markus Spiske/Unsplash

Det här har jag skrivit en del om på sistone, främst på instagram. Att jobba mindre än det som samhället definierar som heltid sticker ut – och straffar sig ofta i form av sänkt SGI och sämre pension. Det är svårare att få och behålla ett deltidsjobb, inte sällan får man jobba 100% på 80% av tiden och generellt blir vi sällan uppmuntrade att jobba mindre än 40 timmar i veckan. Eftersom inkomst och utsläpp hänger tätt ihop borde vi kanske alla jobba mindre än 100%, och med ett samhälle som definieras av ekorrhjul, livspussel och stressrelaterade sjukdomar skulle vi förmodligen alla må bättre av det också. Men att säga att man inte jobbar heltid idag innebär helt klart att man bryter mot normen.

Nyköpsnormen

Well, nyköpsnormen och begagnatnormen KAN ju se likadana ut! I synnerhet när det gäller teknik. Så då får vi vara extra noga med orden istället. Foto: Julius Drost/Unsplash

All reklam jag ser handlar om att köpa nytt. Många teknikprylar har en planerad livslängd och jag förväntas köpa en ny smartphone när den gamla blir seg istället för att reparera eller köpa en ”ny” begagnad. Massor av teknik i mitt liv är helt hopplöst svårt att laga, som laddare, hörlurar och småel som stavmixrar. Många klädesplagg är av så dålig kvalitet att det närmast ses som förbrukningsvaror, som underkläder och strumpor. Köpa begagnat, vårda och laga är inte norm. Än.

Så hur kan vi förskjuta dem i en vettigare riktning? Det finns egentligen två vägar att gå – och jag tror vi behöver använda oss av den ena medan vi jobbar för att påverka den andra.

Den första är helt enkelt att bryta mot normen och prata om det/visa det så att fler människor möts av något annat än normen. Det vill säga: cykla till jobbet, beställ vegetariskt, laga vegetariskt hemma och bjud på det, handla begagnat, ta tåget på semestern och så vidare – och försök synliggöra dina val för andra. Ett bra exempel är att välja vad du visar i sociala medier. Om du inte kan undgå att flyga (för att du har familj i ett annat land eller för att ditt jobb kräver det) – skippa bilderna på flygplansvingarna och helst även bilder från resmålet om det är ett som bara går att nå med flyg. Samtidigt som vi ökar alternativa bilder i flödet måste vi hjälpas åt att minska de normförstärkande bilderna. Först då sker en förskjutning.

Det andra är att jobba för ny lagstiftning eller ändrade spelregler i samhället. Några såna saker kan vara det man gör i Paris där man bestämt att hela staden ska vara en ”15 minute city”, det vill säga alla ska tillgodose sina vardagliga behov på 15 minuters gång- eller cykelväg. Samtidigt tar man bort 72% av alla parkeringsplatser i innerstan, så att det ska bli oattraktivt att ta bilen. Om alla vi som bor i storstäder skulle börja kräva liknande åtgärder – där kollektivtrafik redan finns – skulle vi kunna få bort massor av bilavgaser snabbt. Att åstadkomma såna samhällsförändringar går mycket, mycket snabbare än att ändra människors attityder.

Så – börja normförskjuta i din egen bekantskapskrets genom vad du själv gör och visar upp. Och börja samtidigt se om du kan föreslå saker som skulle förskjuta normen snabbare och mer effektivt genom lagstiftning, styrmedel och regleringar. Då kan det hända saker!

Vilka normer skulle ni helst vilja förskjuta?

*Förutom dessa normer finns förstås en rad andra som också spelar in i de flestas vardag. Vithetsnormen, mansnormen, heteronormen och funktionalitetsnormen till exempel. Men just här fokuserar jag på de normer som påverkar våra utsläpp mest.

11 okt 2022 Direktlänk Reflektioner 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Hell week – och konsten att planera in kaos

Om att det kanske inte är så dumt att inte ta saker för givet

25+ sätt att rädda mat – mindre svinn, spara pengar

Efter att jag gått över nästan helt till (lakto-ovo-)vegetarisk kost så har så klart klimatavtrycket från maten sjunkit rejält, vilket känns toppen! (Och jag saknar inte ens köttet, har jag insett.) Nu är det istället matsvinnet som är min stora utmaning. Vi missar fortfarande med jämna mellanrum att något håller på att bli dåligt och hinner inte alltid ta reda på det innan det är försent. Det här vill jag bli bättre på, så jag har samlat massor av matsvinnstips här för er som också vill levla upp på maträddarfronten.

Komplettera gärna med egna tips i kommentarsfältet!

Rutiner för mindre matsvinn

En stor del av matsvinnet beror på rent slarv och dåliga rutiner kring att hålla koll i kylen, planera så att all mat går åt och dålig förvaring. Fila på att få in bättre rutiner så löser sig mycket av sig själv!

Häll upp kaffet och teet i termoskanna, vettja! (Säger det minst lika mycket till mig själv.) Foto: Bernard Tuck/Unsplash

  • Inventera. Gå igenom framför allt kylen inför varje storhandling, och planera rätter efter det som finns. En öppnad gräddförpackning och några snart skrynkliga tomater? Laga en smarrig pasta i morgon!
  • Storhandla efter en tydlig plan. Om du bara behöver en halv förpackning av något, se till att planera in en rätt som tar vara på den andra halvan samma vecka. Billigare och mindre risk för svinn.
  • Frys in. Använd frysen som brödlåda. Mjukt bröd blir snabbt torrt i rumstemperatur, så tar för vana att alltid lägga nytt bröd i frysen och plocka upp lite i taget. En hel limpa är det bra att skiva innan den läggs i frysen så slipper du ta upp hela på en gång. Dela gärna upp livsmedel du fryser in i lagom mängder för ett recept, så att du slipper tina mer än du behöver.
  • Gör system för mat och matrester. En låda med ”ät snart” i kylskåpet är bra för saker med kort hållbarhet till exempel. Slattar av grönsaker och rotfrukter kan skäras i mindre bitar och sparas i en blandat-låda i frysen som är perfekt att ta ur till grytor eller ugnsplåtar. Färska örter kan frysas ner, antingen som de är eller hackade i bitar och infrusna i olja i iskubsbrickor.
  • Packa om. Öppnade livsmedelsförpackningar håller sällan tätt. Ha ett gäng urdiskade, återbrukbara glasburkar med lock som du kan lägga över gräddslattar och andra livsmedel i så förlänger du hållbarheten.
  • Tvätta händerna. Kan låta som en självklarhet, men eftersom vi svinnar så mycket mat i Sverige kan det vara värt att påminna om att maten håller längre om den hanteras med rena händer.
  • Handla svinnsmart! Mycket mat går till spillo redan i affären, så här kan vi alla göra en insats genom att handla från svinnsmarta hyllor, med kort datum (vet vi att vi ska använda grädden samma kväll behöver den ju inte hålla i en vecka) och frukt, grönt och förpackningar som är lite kantstötta.
  • Använd termos! Kalla kaffe- och teslattar gör ingen glad, och med nuvarande elpriser är det inte smart att låta kaffebryggaren stå på för att hålla kaffet varmt heller. Häll upp i termos så fort det är klart så har du varm dryck länge!
  • Be om doggybag! Förskjut normen på restauranger genom att alltid be om doggybag när du inte orkar äta upp.

Ha koll på läget

Plantera om färska kryddorna du köper så spar du pengar och minskar svinn samtidigt! Foto: Pintando la Luz/Unsplash

  • Förvara maten rätt. Ha +4 och -18 grader i kyl respektive frys, och se till att förvara rätt saker på rätt plats. Gröna bananer ska inte vara i kylen för då mognar de inte, men mogna bananer kan förvaras mörkt och svalt för att hålla längre. Skalen mörknar i kylen, men själva bananen håller sig fräsch. Vissa färska örter ska förvaras i rumstemperatur, andra i kyl. Vissa vill ha vatten underifrån och så vidare. De flesta vinner på att planteras om i kruka och skötas om som en krukväxt, då fortsätter de dessutom att växa. Läs på!
  • Planera efter tredagarsregeln. Tillagad mat ska helst frysas eller ätas upp inom tre dagar, så vet du att middagsresterna nog inte kommer att gå åt de närmaste dagarna – frys in.
  • Lukta, syna, smaka. Bäst före-datum är inget mer än en fingervisning, så lita inte på datummärkningen. Lukta, syna, smaka – om ingenting verkar dåligt så är det inte dåligt. Käka opp!
  • Kyl ner maten snabbt. Middagsrester ska helst kylas snabbt för att hålla länge, men att ställa in en varm bytta i kylen är dumt eftersom det då kräver mer energi av kylen. Kyl ner i kallt vatten i diskhon eller ställ ut på balkongen vintertid, tills den är sval och kan ställas i kylen.
  • Pigga upp skrumpet. Visste du att mjukna morötter blir spänstiga igen om du lägger dem i kallt vatten? Ge skrumpna rotsaker ett kallt bad i kylen så blir de pigga igen.
  • Ät mer av allt! Vi slänger ofta delar av både kött, fisk och grönsaker som faktiskt är fullt ätbara, bara för att vi är ute efter en viss del av livsmedlet. När något blir över – snabbgoogla vad du kan ha det till, innan du kastar!

Hitta dina maträddarrätter

Pizza på rester! Foto: Sahand Hoseini/Unsplash

Vissa maträtter är som gjorda för att rädda mat som håller på att förfaras. Hitta ett bra grundrecept, så kan du variera ingredienserna till det sen.

  • Soppa. Givet förstås, för att ta vara på ledsna grönsaker, gräddskvättar och även korvsnuttar och annat om man äter kött.
  • Plåtmat. Att hacka upp rotfrukter och andra grönsaker, hälla på olja och flingsalt och skjutsa in allt i ugnen är ett perfekt sätt att laga supergod mat och undvika svinn.
  • Omelett. Snabb, enkel rätt som kan ta tillvara på allt från gamla ägg till grönsaker, svamp och skinkbitar för den som äter kött.
  • Smoothie. Hit åker bruna bananer, kantstötta äpplen och mosiga päron så klart, liksom överblivna skvättar av juice, mjölk och yoghurt. Det blir typ alltid gott, och glöm inte att även grönsaker smakar gott i smoothies.
  • Gratäng. Överbliven pasta, potatis och andra kolhydrater blir med lite sås och/eller ost en smarrig gratäng.
  • Pizza. Ett bra sätt att rädda både slattar och överblivna tortillabröd är att göra snabbpizza av det.
  • Chili. Perfekt sätt att ta hand om exempelvis färs (kan så klart även vara vego), bönor, tomatsås och andra matigare rätter. Servera med lite mathavre eller ris.
  • Restfest! Passa på att tömma kylskåpet på rester och slattar ibland genom att köra restfest till middag! Lägg fram allt som behöver ätas upp i skålar likt tapas, och servera något gott bröd till, så får alla ta av det de gillar bäst. Brukar bli en hit i barnfamiljer!

Svinnsmart inspiration

Det finns mängder av inspiration på matsvinnstemat!

Ilagda grönsaker i fina urdiskade burkar och smarriga grytor och soppor för att ta vara på maten. Rätt gött att vara klimatsmart! Foto: Polina Tankilevitch/Unsplash

  • App. Jag gillar matsvinnsappen Too Good To Gos instagramkonto som ger många bra tips på allt från hur man fräschar upp ledsna grönsaker till hur man kan ta tillvara på bananskalet.
  • Kokböcker. Här finns det ett gäng på svinntemat: Ta tillvara av Amanda Hellberg & Eveline Johnsson, Zero waste i köket av Karin Bohlin, No waste just taste av Karin Sundgren och Rädda maten av Paul Svensson och Christofer Ekman till exempel.
  • Skänk bort mat. Har du för mycket av något som riskerar att förfaras? Bjud på det, och gör någon glad! Ta med nyskördad frukt och överblivna kakor till jobbet, eller erbjud grannarna eller via lokala facebookgrupper.
  • Lägg in och sylta! Att göra marmelad, sylt, saft och inläggningar kan rädda många färska bär och grönsaker. Spara på urdiskade glasburkar, prova dig fram med smaksättningar och kombinationer och ge bort hemsyltat och svinnsmart i present!
  • Spara smaksättarna! Ostkanter som tex den hårda delen av parmesanosten är en perfekt grej att spara och sedan kasta ner i en soppa eller gryta för att sätta extra smak på den.
10 okt 2022 Direktlänk Klok konsumtionMat, bak, dukning & kök 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets medvetna julklapp 2022: Det hemstickade plagget!

Du gör inte klimatet en tjänst när du skänker till loppis

Hållbara svepet, del 84 – Coca-Cola, storbanker och höghastighetståg

Ny helg, nytt svep!

COP27, Charles och … Coca-Cola

Foto: Dayso/Unsplash

Nedskräpare sponsrar klimatmöte. Trots att det är en hel månad till klimatmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten så börjar rubrikerna dyka upp nu. Först handlade det om att kung Charles (okej, fortfarande weird att skriva det istället för prins Charles eller drottning Elizabeth …) meddelade att han inte kommer att åka till klimatmötet trots att han tidigare sagt att det var planen. Brittiska tidningar skriver att han avråddes av premiärminister Liz Truss, men det hela verkar lite höjt i dunkel. Charles har ett miljöintresse sedan decennier tillbaka och har talat på flera tidigare COP-möten, men nu verkar han alltså avstå trots allt.

Sen kom nästa rubrik – Coca-Cola har godkänts som huvudsponsor. Miljörörelsen rasar förstås, för inte nog med att Coca-Cola ständigt ”vinner” titeln som världens värsta nedskräpare (när upplockat skräp analyseras efter varumärke) – man producerar också 120 miljarder engångsflaskor om året, och 99% av allt plast som produceras är av fossil olja. Match made in hell?

Veckans 3 SoMe-tips

Kampen i Iran fortsätter, och jag uppmanar fortfarande alla att följa vad som händer i sociala medier och hjälpa till att sprida ordet. Kika gärna på förra svepet, där jag tipsade om några olika konton att följa.

Sophia och Tess.

Om hållbar inredning. Sophia Schyman och Tess Waltenburg har gjort en live kring hållbar inredning om renovering som kan vara ett tips för er som gillar det (ganska många av er, tror jag, eftersom min blogg började som en inredningsblogg och ni är många som är kvar sen den tiden).

Om kraften i att odla. Glesbygdsromantik har skrivit ett inlägg om odlingens helande kraft som verkligen berörde mig, trots att jag själv inte direkt odlar. Det finns något innerligt och viktigt i detta inlägg som jag tycker fler bör ta del av.

Om att spara el. Emma Hult är fd riksdagsledamot för Miljöpartiet och ett bra följtips för dig som vill hänga med i politiken, för hon gör ofta väldigt pedagogiska inlägg som förklarar vad som sker. Bland annat har hon nu rett ut vad Energimyndighetens elsparkampanj innebär – kolla in!

Höghastighetstågens vara eller icke vara

Foto: Redd/Unsplash

Stopp för snabba tåg? Det pågår ett arbete med att bygga för höghastighetståg i Sverige på sträckorna Sthlm-Gbg och Sthlm-Malmö, en satsning som ska kosta 400 miljarder kronor. Arbetet kommer att ta tid förstås, men trots att det redan är igång har M, SD, KD och L nu planer på att stoppa hela projektet och har lämnat in en följdmotion till Riksdagen. Det har skapat stor oro i de regioner som berörs (eftersom man har räknat med och planerat för vad förbättrad tågtrafik kan resultera i).

Även tågbolagen är så klart bestörta. SJ är till exempel för en satsning på höghastighetståg, vilket inte är så förvånande – men jag tycker också de har samlat väldigt mycket bra information om den typen av tåg på sin sajt för den som vill läsa på. Kika här!

Generellt finns det för- och nackdelar med alla stora infrastrukturprojekt förstås – det kräver mycket pengar och resurser i form av material, energi etc att förverkliga den här typen av gigantiska satsningar. Men när det väl är på plats lever det ju vidare under lång, lång tid. Viktor Barth Kron på Expressen har skrivit en bra text om hur orimligt det är att enskilda mandat hit och dit kan avgöra ett så långsiktigt projekts framtid. (Den är numera låst tyvärr, men för den som har abonnemang är det ett tips!)

Jag undrar mest vilken typ av andra satsningar M/SD/KD/L syftar på när de säger att höghastighetstågprojektet riskerar att tränga undan andra viktiga satsningar. Är det andra tågprojekt eller motorvägar/flyg?

Veckans aktion: Maila din bank!

Foto: Annie Spratt/Unsplash

Storbankerna stöttar oljejakt i Arktis. Fair Finance Guide har gjort en ny granskning, denna gång i samarbete med Naturskyddsföreningen och Greenpeace. I den framgår det att svenska storbanker de senaste två åren stöttat oljebolagen med 43 miljarder (!) kronor – en ökning med över 30% jämfört med åren innan. Trots att oljejakten strider mot Parisavtalet!

Här finns mer info, där du kan kolla om din bank är en av dessa oljesugna storbanker – och det finns också ett fiffigt formulär där du lätt kan maila din bank och protestera. Liten, snabb och superviktig insats!

Veckans 5 snabba nyheter

Rörstrandservis. Foto: Bukowskis

1. Rörstrand mest populärt på andrahandsmarknaden. Tradera har analyserat sökningar, sålda produkter och genomsnittspris för att skapa ett index kring vilka varumärken som är mest populära. Rörstrand kammar hem förstaplatsen både i kategorin Porslin och totalt, medan String vinner möbelkategorin, KostaBoda glaskategorin och Svenskt tenn textilkategorin.

2. Cerveras hantverksstipendiat utsedd. Häromdagen tillkännagav Cervera att glaskonstnären Tone Linghult får årets hantverksstipendium (som syftar till att lyfta lokala hantverkare och som i år hade tema glas). Grattis!

3. Extra semesterdagar till tågresenärer. Strängnäs Bostads och Strängnäs Fastighets inför nästa år en extra semesterdag för alla anställda som tar tåget längre än 75 mil och alltså väljer bort flyget. Heja!

4. Svenskars utsläpp närmare än vi tror. Svenskarnas konsumtionsutsläpp är en svår nöt att knäcka, särskilt nu när det visar sig att en stor del av dem härrör från just Sverige och Europa. Dvs vi handlar mycket som producerats på relativt nära avstånd, vilket ju ofta upplevs mer hållbart för att frakterna blir kortare. Men – shoppar man i den takt vi gör så blir det stora utsläpp ändå … Good news though – utsläpp som beror på hushållens efterfrågan minskar!

5. Helt fossilfritt till Gotland 2030. Det dröjer åtta år innan den är i drift, men Gotlandsbolaget Hydrocat blir den första helt fossilfria transporten till min älskade ö. Den släpper i princip bara ut vattenånga (eftersom den drivs på vätgas), och är världens första storskaliga och snabbgående färja av det slaget. Önskar så att den var redo NU!

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

8 okt 2022 Direktlänk Hållbara svepet 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 89 – COP27, julklappar och Stockholm i framkant

Hållbara svepet, del 88 – budgeten, ljusskyltar och skådisen som bytte namn

Du gör inte klimatet en tjänst när du skänker till loppis

Det känns bra att rensa, eller hur? Lite mer luft i skåp, lådor och förråd. Och ännu lite bättre känns det när kassar och lådor lämnas in på närmaste loppis, så att sakerna kan komma till användning hos någon annan. Bra för klimatet – väl?

Foto: Maria Soxbo

Jo, klart det är bättre att skänka än att slänga. Och i teorin så finns det förstås en chans att någon som hade tänkt köpa en nyproducerad tröja nu avstår för att de hittade din skänkta tröja på secondhandmarknaden istället. Men – i verkligheten är det förmodligen snarare så att personen som letade tröjor på loppis helt enkelt är en person som tänker andrahand i första hand, och som kommer att leta begagnat tills hen hittar en passande tröja. Medan personen som tänkt köpa nytt kommer att köpa nytt, oavsett vad du gör.

Deppigt? Ja, lite kanske – vi svenskar är tyvärr mycket sämre på att köpa begagnat än att köpa nytt, och vi skänker betydligt mer än vi köper. Dessa siffror har några år på nacken, men talar ändå sitt tydliga språk:

Statistik om secondhand

  • Svensken köper 13,7 kilo nya kläder och hemtextil per år.
  • Av dessa landar 7,5 kilo i restavfall och skickas till förbränning.
  • Ytterligare 3,8 kilo skänks till loppis.
  • Vi köper 0,8 kilo kläder och hemtextil begagnat per år.

Vi köper alltså jättemycket nytt och väldigt lite begagnat – och mängden begagnade textilier på marknaden ökar med 3 kilo per person varje år (något som leder till att Sverige skickar väldigt mycket secondhandtextilier på export, eftersom vi annars skulle drunkna i grejerna).

Rent krasst är det förstås också så att det kvittar helt för klimatet om du själv behåller din tröja eller skänker den så att den används av någon annan. Därför är det ingen klimatgärning att skänka till loppis. Klimatgärningen består helt och hållet i hur långt liv tröjan får, inte vem som bär den. Och vi kan ju aldrig veta om den som köper den annars hade köpt en annan begagnad, eller en ny.

Så skapar vi klimatnytta

  • Genom att köpa begagnat (istället för nytt) när vi behöver något. Tänk alltid ”andrahand i första hand”!
  • Genom att ta hand om våra saker så att de håller och har ett värde över tid, oavsett vem som använder dem (vilket blir enklare om vi köper saker av bra kvalitet).
  • Genom att använda allt vi har så länge som möjligt (en t-shirt används i snitt 30 gånger, och tvättas 15, innan den kasseras – fördubblar vi det till 60 gånger halveras nästan klimatpåverkan, om det samtidigt innebär att vi skippar att köpa en ny).
  • Genom att bidra till att saker vi skänker vidare har ett andrahandsvärde, så att någon faktiskt köper det. (Se tips nedan!)

Foto: Maria Soxbo

Så hur kan vi hjälpas åt att få fler personer att köpa secondhand istället för nytt? Det finns många sätt att göra det på faktiskt! Här kommer några konkreta tips:

Så bidrar du till normförskjutning

  • Prata om secondhand som det självklara valet i alla lägen.
  • Dra med nyköpskompisar på loppisrunda, som inspiration – och bidra med tips och kunskap.
  • Visa upp dina köp i sociala medier, gärna både de vackra antika glasen, galonbyxorna till barnet och teknikprylar som plattänger och smartphones – visa att andrahandsmarknaden funkar för i princip allt!
  • Lämna bara in hela, rena och välskötta saker till loppis så ökar chansen att de säljs i Sverige. Tvätta, laga, fräscha upp (tex använd noppmaskin på stickade tröjan, fräscha upp sulor på skorna med bikarbonat och vatten och skrapa bort klistermärken från barnmöbler).

Tillsammans förskjuter vi normer, hörni – och glöm inte att påminna personer som pratar om sina rensningar som ”bra för miljön” var den verkliga klimatnyttan sker!

7 okt 2022 Direktlänk KlimatkunskapKlok konsumtion 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Plan B-podden: Vad gör vi nu?

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober

Mina 5 mål för höst och vinter

Hur tar man sig an dessa konstiga tider? Winter is coming, och med den dessutom lågkonjunktur. Kanske blir det lättare att navigera genom samtiden med några personliga målsättningar vid rodret? Jag vill i alla fall tro att det kan vara receptet för egen del, och med lite tur kan det inspirera någon annan också!

Pratiga middagar

Vad som serveras spelar mindre roll (förutom att det helst inte ska vara kött då) – det är sällskapet som är grejen! Foto: Stories/Unsplash

Efter vad som kändes som hundra år av pandemi var vi nog alla duktigt svältfödda på att umgås kring det dukade bordet, och jag har fortfarande inte riktigt fyllt det suget. Så i höst vill jag äta många långa middagar där samtalet aldrig vill ta slut. Hemmamiddagar eller restaurangditon spelar mindre roll, jag vill bara ses. Och snacka! Har redan både bokat restaurangbord och bjudit hem vänner, och hösten känns redan ljusare!

Arbeta med händerna

Senast jag drejade. En liten skål under ett studiebesök på Rörstrands fabrik i Lidköping. Såg dock aldrig röken av den sen, så nya tag nu! Foto: Maria Soxbo

Jag har fått ett sånt sug efter att låta mina händer göra annat än att scrolla och knappra på tangentbord. Har fått små doser hittills i höst, med en lagnings-AW och en nåltovad birma/corgi (lite oklart vad det blev) under en pysselstund med barnen som roligast hittills. Men jag vill ha mer! Så om lite mer än en vecka börjar jag en drejningskurs, tre timmar av bokstavligt handarbete i veckan. Längtar!

Bli starkare

Liiiite starkare. I can do it. Foto: Cottonbro/Pexels.

Jag har haft problem med en smärtande nacke i mer än ett år nu, men har dumt nog skjutit åtgärderna på framtiden på grund av att annat känts viktigare. Men nu ska det ske. Ett träningskort är inhandlat, och min enda målsättning är att bygga upp min kropp så att den inte gör ont längre. Allt utöver det är ren bonus – som att jag förhoppningsvis får sällskap dit ibland med en kompis och då får umgås lite på köpet!

Läsa mer

Hur många böcker ska jag få njuta av i höst? Foto: Laura Kepler/Unsplash

Jag har hela året varit så inspirerad av Underbara Claras nyårslöfte om att läsa 20 minuter om dagen, och den verkar ju verkligen ha lönat sig. Ville haka på från start men just då fanns inte koncentrationen på grund av sjuk mamma och bokdeadline. Men nu kanske! Så nu tänker jag börja med 20 minuters läsläxa om dagen, och börja beta av alla bokhögar som dräller här hemma. Ge mig gärna boktips också!

Sikta på städat

Tänker mig kanske främst mindre ”högar” än perfekt dammfrihet, men bra bild för att symbolisera ändå! Foto: Jan Kopriva/Unsplash

Ah, så tråkig punkt. Känner ni inspirationen? Nej, inte jag heller. Men, jag tror verkligen att det skulle göra mig gott att ha det aningens mer välordnat omkring mig nu när omvärlden är stökig. Så detta är lite av ett experiment som handlar mycket mindre om snygg yta och mer om inre lugn. Mår jag bättre om jag levlar upp lite när det gäller ordning i tillvaron? Let’s find out!

Från inkorg till verklighet

Gulliga vänner på min releasefest. Vill samla på mig fler! Foto: Kajsa Göransson

Den här är lite underlig kanske, men jag fick plötsligt en flashback till hur jag före pandemin blev så otroligt glad varje gång en ny person kom in i mitt liv. En ny relation helt enkelt, om än förstås lite bräcklig och på bekantskapsstadiet till en början. Sen kom pandemin och det var inte riktigt mingelläge, kan man säga. Men jag vill ha den känslan igen! Så nu ska jag försöka jobba aktivt på att förvandla mina DM-konversationer till riktiga möten lite oftare. Och samtidigt se till att träffa vänner och bekanta från förr lite mer frekvent på riktigt igen.

Har ni några målsättningar för hösten och vintern?

5 okt 2022 Direktlänk Hygge & härligt liv 8 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets medvetna julklapp 2022: Det hemstickade plagget!

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober

Om att det kanske inte är så dumt att inte ta saker för givet

Min kompis gör en worst case-kalkyl över hushållsekonomin när elpriser skenar, räntor höjs och maten inte längre kostar som den brukade, för att försöka ta höjd för det som komma skall. Hon och jag skickar skärmdumpar pyntade med partyemojis till varandra på priskurvorna det fåtal dagar när elen är någorlunda billig och skojar om att vi minsann ska unna oss både en dusch och att dra igång hårtorken.

Här hemma torkar tvätten lååångsamt på torkställningen utanför sovrummet i vårt svalare-än-vanligt-hem och jag och maken scoutar begagnade vattenburna element på facebook market som ska få ersätta våra energislukare till elradiatorer på källarplan. Ugnsluckan får stå öppen en stund efter att middagen är klar så att eftervärmen sprider sig i köket, och barnen drillas hårdare än vanligt i att släcka efter sig.

Ja, jag är privilegierad medelklass, och kommer högst sannolikt att klara mig igenom de värsta månaderna även om det inte blir roligt, även om vår ekonomiska buffert kommer att krympa drastiskt och även fast vårt lilla mysiga men dumma hus drar el som om det vore tre gånger större än det är. Redan nu finns det familjer som fått sälja sina hem på grund av elpriserna, och jag får ont i magen av tanken på alla ensamstående föräldrar som redan innan dessa smällar levde på marginalerna. Den här texten är inte riktad till dem/er. Som vanligt vänder jag mig till majoriteten – alla ni som är som jag. Vi som med största sannolikhet kommer att traggla oss igenom även denna lågkonjunktur/energikris utan att gå i personlig konkurs.

För oss tror jag detta faktiskt är en smula nyttigt.

Foto: Vladyslav Cherkasenko/Unsplash

Min generation har aldrig riktigt upplevt kristider. Andra världskriget var redan historia när vi föddes, liksom depressionen på 1930-talet. Ja, under ett par dagar hade vi en ränta på 500% hösten 1992, jag var 15 och minns mina föräldrars chockade samtal vid middagsbordet. En och annan finanskris och it-bubbla har kommit och gått. Och jo, vi har upplevt nationella trauman som Estonia, tsunamin, stormen Gudrun och skogsbränderna sommaren 2018 – plus en pandemi.

Men den här känslan av att vi kanske faktiskt måste lära oss att ransonera som om det vore krig, den är ny för mig och förmodligen för de flesta i Nordens medelålders medelklass. Jag läser om hur en ICA-butik tvingas släcka all belysning så att kunderna får handla i mörker för att elräkningarna blivit så dyra. Hur Tyskland släcker ned stad efter stad, stryper varmvattnet till badhus och kallställer skolor på helgerna för att spara energi. Hur Finland siktar på att 75% av medborgarna ska sänka elförbrukningen med kampanjen Snäppet svalare – med målet att skapa en permanent lägre energiförbrukning i hela landet. Jag hör rykten om att veden säljer slut på löpande band i elområde 3 och 4, och inte ens för oss med hyfsat stadig ekonomi funkar det att göra slag i saken och investera oss ur detta – det är lång väntetid på värmepumpar och solceller, samtidigt som priserna på dem stiger.

Vi har inte riktigt makten i egna händer just nu. Det är läskigt, men jag kan alltså inte låta bli att tycka att det också är nyttigt. För hur ska vi annars lära oss att hushålla med resurser? Att övertala någon som kan ta allt för givet att leva som på marginalerna är hopplöst svårt, för varför skulle de(/vi) avstå från något om vi inte måste?

Men vi måste. För klimatkrisen – den kris som får minst uppmärksamhet av dem alla, underligt nog – kräver system- och livsstilsförändringar på en nivå som min generation aldrig har upplevt. Something’s gotta give, och det är överflödssamhällets tur att maka på sig.

Och här kommer twisten: Den resan kan bli det bästa som någonsin hänt oss. Jag har sällan känt mig så hemma i en text som Greta Schuldts i DN häromdagen:

I kontrast till konstant produktion, konstant konsumtion, överfulla kalendrar, flygresor, banklån, utbrändhet och antidepressiva låter asketism inte tråkigt, utan lockande

Så låt oss se ”krigsvintern” som en övning i att känna större mening istället. Att uppleva att det finns ett syfte med hur vi tar oss an alla vardagssysslor som i så många år gått på aningslös autopilot, genom att för omväxlingens skull spara, snåla och hushålla. Att öva på att vänta, längta och göra medvetna val på riktigt (istället för att intala oss att vi gör det när vi klickar hem nyproducerade kläder i återvunnen polyester). Att lägga mer tankekraft på hur vi lever än hur det ser ut i andras ögon.

Jag tror det har en möjlighet att svetsa oss samman lite grann igen, för att vi precis som under pandemin har ett gemensamt problem. Jag tror det kan bli en övning i solidaritet. Jag tror det kan bli första steget att börja se vinningarna med omställningen.

Och jag tror att det är nyttigt. Den dag vi inte tar allt för givet börjar vi förhoppningsvis bli lite mer rädda om det vi har.

Foto: Jason Blackeye/Unsplash

4 okt 2022 Direktlänk Hygge & härligt livReflektioner 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets medvetna julklapp 2022: Det hemstickade plagget!

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober

Hållbara svepet, del 83 – Iran, metan och ny modepodd

Ojoj, ursäkta uppehållet – val, bokmässa och utbildning lämnade väldigt lite tid över för omvärldsbevakning. Men nu så!

Nord Stream och metangasen

Metanbubblor fångade i is får representera läckan. Foto: John Bakator/Unsplash

Misstänkt sabotage på Nord Stream. Få har väl missat att vi har en pågående situation i Östersjön där hittills fyra läckor har upptäckts på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 med start i måndags. Nord Stream 1 är avstängd sedan en tid tillbaka av Ryssland på grund av sanktionerna som omvärlden riktat mot dem (men gas ligger förstås kvar i ledningarna och läcker nu ut). Nord Stream 2 invigdes för ett år sen, men har aldrig tagits i bruk på grund av Ukrainakriget (däremot innehåller även den gas som nu läcker).

Läckorna ligger i svensk respektive dansk ekonomisk zon, och allt talar för att det är sabotage – bland annat har det sprängts i området kvällarna innan läckaget upptäcktes. Ingen har tagit på sig ansvaret, men både motiv och förmåga finns i princip bara hos Ryssland som har intresse av att priserna på gas går upp och att skapa instabilitet i norra Europa (så fokuset förflyttas från Ukraina?).

Gasen som läcker är metan, en mycket kraftfull växthusgas – men som försvinner ur atmosfären snabbare än koldioxid. KTH-forskaren Björn Hedin har skrivit ett väldigt pedagogiskt blogginlägg om läckornas påverkan på klimatet och hur metan och koldioxid hänger ihop som jag tyckte var bra läsning. Enligt Naturvårdsverket kommer läckan att motsvara ungefär 40% av Sveriges årliga totala Co2-utsläpp, men varken Sverige eller något annat land kommer att belastas med dessa utsläpp i sin statistik. (Bara klimatet då …)

Veckans 5 SoMe-tips

Den gångna veckan har mitt flöde dominerats av revolutionen i Iran, och jag vill gärna lyfta fram några personer som gör ett makalöst arbete med att folkbilda, förklara och nyansera det som sker.

Illustration av @m_melgrati

Om att förtrycket handlar om mer än slöjan. Tina Lindh (@mrs_lindh) har gjort många inlägg om det som sker i Iran, men ett som fastnade lite extra hos mig är detta – som handlar om den ”gender apartheid” som pågår – där exempelvis en kvinnas vittnesmål är hälften så mycket värt i en rättssal som en mans. Fler exempel här.

Om att vara exiliranier. Atefeh Sebdani Jacobson (@atefeh_s.j) gör även hon många inlägg om Iran just nu, och med släkt på plats som hon tidvis inte får kontakt med är det brutalt att följa hennes uppdateringar. Mitt i allt tar hon sig ändå tid att till exempel förklara varför det är svårt att som exiliranier fördöma det som sker eftersom det också innebär risker. Viktig läsning som visar varför det är än mer viktigt att vi som inte har något att riskera fortsätter att uppmärksamma det som sker.

Om vad vi andra kan göra. Sahar Sorati (@saharsorati) har gjort en väldigt bra to do-lista för alla oss som vill hjälpa till, med allt från vilka hashtags vi ska använda till att kontakta journalister, lära oss mer via olika poddar och att sprida budskapet i fler filterbubblor.

Om vikten av att höja rösten för Irans kvinnor. Detta starka uppträdande grep mig ända in i märgen, trots att jag inte förstår sången. Andemeningen går tveklöst fram ändå. Väl värt att se för oss alla, budskapet är glasklart.

Jag vill också lyfta ett annat intiativ som tog fart den gångna veckan. En rad starka antirasistiska profiler med @vardagsrasismen i spetsen lanserade #sverigevänner som ett sätt att ta tillbaka ordet från rasistiska och nynazistiska krafter. Varje måndag kommer våra flöden att fyllas med inlägg på ämnet som lätt går att dela och sprida till fler. Följ hashtaggen! 

Patagonias bidrag till klimatkampen

Patagoina-grundarens brev till världen.

När näringslivet levererar. Friluftsklädföretaget Patagonia, som i decennier tagits upp som exempel på ett företag som sätter hållbarheten främst, sätter nu en ny standard för vad ett företag kan göra i hållbarhetens namn. Grundaren och ägaren Yves Choinard har gett bort hela företaget i syfte att bekämpa klimatförändringarna. 98% av alla aktier ägs nu av en icke-vinstdrivande organisation, Holdfast Collective, som kommer att använda all vinst från bolaget (omkring 100 miljoner dollar årligen) för att bekämpa klimatkrisen. Övriga 2% av aktierna går till en stiftelse vars syfte är att bevara varumärkets värderingar. Well played, monsieur Choinard. Och vi säger väl ”er tur, Elon Musk och Jeff Besos”!

Veckans poddtips: Modetipset

Modetipset – ny podd.

Ny podd om hållbart mode. Emelie Norberg och Anna Blom har startat podden Modetipset om hur vi kan förlänga livet på vår garderob. Allt från sytips till frågan om man kan ses som shopaholic även om man bara köper secondhand ska avhandlas. Kul och bra initativ!

Veckans 5 snabba nyheter

Trä – bara lösningen om skogen också får stå kvar. Foto: Den Trushtin/Unsplash

1. Svensk skog binder mindre koldioxid. Naturvårdsverket ser ett krympande koldioxidupptag i den svenska skogen, vilket beror på ökad avverkning och sjunkande tillväxt. Det här är en big deal, eftersom det minskar Sveriges chanser att klara klimatmålen. De goda nyheterna är att Skogsstyrelsen i sin färska rapport Levande skog vill se fler affärsmodeller som bygger på att skog får stå kvar, det vill säga att skogsägare ska kunna tjäna pengar på att bevara skog med höga naturvärden. Toppen ju, inte en dag för tidigt!

2. Valresultatet. Old news nu, men eftersom jag haft lite paus med svepet så känns det ändå relevant att nämna att vi haft val och ett maktskifte väntar. Naturskyddsföreningen kommenterar resultatet med ”risk för fyra förlorade år”, och har också gjort en Sifoundersökning som visar att även borgerliga väljare vill se en ambitiös klimatpolitik framåt. Viktigt!

3. Nominerade till Årets miljöhjälte! WWF har släppt nomineringarna till Årets Miljöhjälte – Isabelle McAllister, Sofia Jannok och Naturarvet! Stort grattis, värdiga vinnare alla tre!

3. Stockholm kniper silverplatsen. När Bounce rankar Europas storstäder efter hur ”hållbara” resmål de är (baserat på faktorer som hur många ekohotell det finns, hur stor del av befolkningen som åker kollektivt, hur ren luften är och hur stora utsläpp staden har) så kniper Stockholm andraplatsen med 6.93 poäng av 10 möjliga, efter Berlin och före Zürich. I botten ligger Rotterdam, Aten och Belgrad.

4. Rösta fram årets greenwashare. Jordens vänner har släppt nomineringarna till Svenska greenwashingpriset, och nu kan vi under några veckor rösta. De nominerade är Beowulf Mining, Svenska skogen och svenska staten. Rösta här!

5. Vatten på svarta marknaden. I Mexiko har vissa områden drabbats av torka på grund av klimatförändringarna och nu har karteller börjat kontrollera vattentillförseln i dessa områden. Beväpnade män kapar tankbilar med vatten, och skapar egna vattenledningar för att dels hålla sina egna fält (med marijuana bland annat) bevattnade, dels ta makten över distributionen av vatten till bönder, hotell och andra verksamheter i närheten. Är det nu det börjar, kampen om de verkligt viktiga resurserna?

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

1 okt 2022 Direktlänk Hållbara svepet 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 89 – COP27, julklappar och Stockholm i framkant

Hållbara svepet, del 88 – budgeten, ljusskyltar och skådisen som bytte namn

Sveriges första elevborgarråd (vilken kommun blir näst på tur?)

Vet ni, jag är så stolt och glad! Jag och Emma Sundh ska nämligen jobba med ett alldeles fantastiskt, historiskt och supervettigt projekt som Karlstads kommun därmed också blir först i Sverige med – ett elevborgarråd!

Foto: Maria Soxbo

Och vad är då det? Jo, tanken är att låta barn och unga – det vill säga medborgare som ännu saknar rösträtt – göra sina röster hörda. Alla Karlstad kommuns mellan- och högstadieskolor ska vara med och tillsammans lära sig mer om klimatfrågan och spåna fram idéer och lösningar för att sänka kommunens utsläpp i linje med Parisavtalet. Målet är att få fram 50 vassa, vettiga klimatförslag kring hur kommunen kan skynda på omställningen utan att någon kommer i kläm – förslag som sedan ska lämnas över till kommunen!

Det här tycker jag är ett så fantastiskt viktigt projekt, för inte nog med att Karlstads kommuns unga får en helt ny möjlighet att vara med och påverka sin egen framtid – kommunen sätter också ribban för vad Sveriges samtliga kommuner förstås borde göra. Vi gjorde ju ett avsnitt av Plan B-podden som hette Copy with pride, och det är det jag hoppas att Karlstads elevborgarråd ska leda till – ringar på vattnet. Det finns också ett mission i Karlstads kommun om att skoleleverna där ska vara “demokratiska, nyfikna rebeller” – och det här projektet är ju som klippt och skuret för att passa in i den visionen.

Vackra Karlstad – heja er! Foto: Emma Sundh

Förutom att vara med och leda barnen i det här arbetet ska vi också bidra med en annan viktig pusselbit – att utbilda rektorerna och all övrig skolpersonal i klimatfrågan och hur de som skolanställda kan bemöta elevernas frågor och oro. Det här är så viktigt med tanke på att våra barn tillbringar så mycket av sin vakna tid i skolan, samtidigt som 46% av unga mellan 12 och 18 år tvivlar på att vi kommer att lösa klimatkrisen (enligt en undersökning från Novus på uppdrag av Våra barns klimat).

Nästan varannat barn i den åldern saknar alltså framtidstro! Det är ett gigantiskt misslyckande för oss vuxna, och något vi måste ta ansvar för – och inte avfärda kidsens tankar och frågor med ett “det löser sig”. Som vuxen blir jag ju själv frustrerad när politiker inte tar min oro på allvar, och tänk då att vara barn och dessutom sakna möjlighet att påverka!

Ser fram emot att tillbringa mer tid i Karlstad framöver! Foto: Emma Sundh

Jag tänker också att det här är en så bra grej för att barnen ska bli nyfikna, peppade och engagerade i hur såväl demokrati som samhället i stort fungerar och hur vi som medborgare spelar en viktig roll i det här. Mina egna barn är ju än så länge något år för unga, men jag hoppas verkligen att min egen hemkommun hoppar på och kopierar elevborgarrådskonceptet så att de också får en chans att känna sig delaktiga i sin egen framtid. Och jag lovar att berätta mer om det här projektet när vi kommit lite längre, så att vi sen kan hjälpas åt att sprida ordet om det. Visst önskar man att Sverige om ett par år ska kunna säga att alla barn och unga spelar en viktig roll i vår demokrati genom årliga elevborgarråd!

Det ska bli så otroligt roligt och spännande att jobba med detta, och jag vill bara säga heja Karlstads kommun som går före och visar vägen!

29 sep 2022 Direktlänk Klimatkunskap 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Plan B-podden: Vad gör vi nu?

Hållbara bokhyllan: Vad jag läst i oktober


Close
Husligheter