Banner

Hållbara svepet, del 61 – Cop26, halloweenskräp och Nedsläckt land

Sista oktober – en dag för halloweenfirande, och hållbara svep, right?

Nu börjar ödeskonferensen

Glasgow Science Center, där COP26s Green zone är beläget. Foto: Fredrika Carlsson/Unsplash

COP26 är igång. Nu är det äntligen dags för den 26:e klimatkonferensen (som ställdes in förra året på grund av pandemin), och den här gången är det verkligen på allvar. Världens ledare och förhandlare har åkt till Glasgow, liksom mängder med forskare, miljöorganisationer och klimataktivister. SvD har sammanfattat bra vad som står på spel, och en sak som står högt på agendan är att färdigställa ”regelboken” för Parisavtalet där framför allt ett regelverk för utsläppshandel, ett gemensamt rapporteringssystem och gemensamma tidsramar för nationella klimatåtaganden ska spikas. Klimaträttvisa och klimatanpassning är två andra heta potatisar för mötet.

Vill du få en bättre koll på vad som står på spel? Kolla in Naturskyddsföreningens pressträff om detta, där bland annat Sveriges chefsförhandlare Christopher Nelson berättar om sina tankar inför mötet:

 

Veckans 2 SoMe-tips

Omslag på Time Magazine.

1. Om att vara aktivist. Time magazine har satt klimataktivisten Vanessa Nakate på omslaget, en bra markering att det finns många fler röster som behöver få höras vid sidan om Gretas. Vanessa är från Uganda, och blev väldigt omskriven när hon faktiskt klipptes bort från en bild med fyra andra klimataktivister (däribland Greta), Att hon var den enda icke-vita på bilden gjorde beskärningen extra upprörande. Läs gärna detta inlägg från Vanessa.

2. Om att inte slänga. Sophia Schyman har skrivit en uppmaning om att inte kasta dörrar och fönster bara för att man renoverar, utan att stuva undan dem för framtida ägare. Det är win/win att spara, eftersom det är ett enormt resursslöseri att kasta fullt fungerande dörrar och fönster i bra kvalitet, men också förstås för att framtida ägare av huset kan återställa det till originalskick.

Veckans tv-tips: ”Nedsläckt land”

Foto: Svt

Favorit i repris. Svt har åter lagt upp serien Nedsläckt land på Play, så om du missade den när det begav sig – se den nu! Denna minidokusåpa med allvarliga undertoner är otroligt sevärd. Två lag – ett på en primitiv gård och en i ett hypermodernt lyxhus – ska klara sig när ett omfattande strömavbrott drabbar Sverige. Gissa två gånger vilket lag som får flest problem?

 

Veckans 6 snabba nyheter

Foto: Skagerak

1. Satsningar på reparationer. Allt fler företag börjar underlätta lång livslängd på sina produkter genom olika reparations-, skötsel- och reservdelstjänster. I veckan lanserade Skagerak sin Care & Repair-satsning med skötseltips och reservdelar till nästan alla produkter.

2. Bästa försäljningshelgen på året. Sista veckan i oktober brukar generera årets bästa försäljning av secondhand, enligt Tradera. Så om du har något som ska ut till försäljning, passa på att snabbt langa ut! Dam- och barnkläder, leksaker och vinylskivor är det störst efterfrågan på, ABBA-prylar och Pokémon-kort trendar och hemelektronik ger bra betalt.

3. Kloka hem ökar mest! När Kantar Sifo presenterar tidskrifternas räckviddmätning Orvesto Konsument visar det sig att inrednings- och byggtidningen Kloka hem (som har ett hållbarhetsfokus) ökar mest av alla tidskrifter i Sverige. Ökningen är hela 64%, vilket är imponerade (men det ska tilläggas att räckvidden fortfarande är ganska blygsam, 51 000 läsare, jämfört med till exempel Sköna hem som har 239 000 läsare. Sköna hem minskar dock rejält från förra mätningen).

4. Halloweenskräp. I helgen är det som bekant Halloween, och @fash_rev rapporterar att 7 miljoner halloweendräkter kastas i soporna varje år. 83% av materialen i dräkterna är syntetiska (jämfört med 60% bland ”vanliga” kläder), vilket gör att halloweensoporna motsvarar 2 000 ton plast. Värt att ha i åtanke – vad händer med barnens (och de vuxnas) utklädningskläder efter helgen?

5. Elbilar på tapeten. Gigantiska biluthyraren Hertz storsatsar på att elektrifiera sin bilflotta, och har enligt uppgift lagt en order på hela 100 000 Tesla-bilar.

6. Aktiviter stoppade flyget. Klimataktivister gjorde idag en koordinerad protest på ett antal svenska flygplatser, vilket ledde till minst 14 gripanden, att Bromma stängdes av i en timme och att flera flyg fick omdirigeras. Än så länge lite oklart vilka som ligger bakom, men Extinction Rebellion har tagit på sig åtminstone aktionerna på Bromma och Malmö.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

31 okt 2021 Direktlänk Hållbara svepet 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 63 – special om COP26, del 2

Hållbara svepet, del 62 – special om COP26

Därför bloggar jag inte om inredning längre (sort of)

En följare på instagram DM:ade mig och berättade att hon snubblat över en intervju med mig från i somras, där hon fastnat för ett par meningar lite extra:

Jag vill komma ifrån uppmaningar om att byta ut allt. Jag vill att folk ska känna sig nöjda med sina hem som de är, och tänka ”vad fint och mysigt jag har det!”.

Jag blev så glad över att hon uppskattade just de orden, för precis så kände jag när den här bloggen bytte inriktning från renodlad inredningsblogg till en blogg om hållbarhet, omställning och klimat. Jag skriver ju fortfarande ofta med individen och hemmet som utgångspunkt, för jag tänker att det är så ni som läser kan relatera. Och jag har fortfarande i allra högsta grad ett inredningsintresse.

Men jag pallar helt enkelt inte att visa upp fina saker på bild längre, för jag förstår att jag förmodligen planterar någon form av begär, lust eller ”villhöver”-känsla hos åtminstone några av er då. Och även om det är en designklassiker eller en hållbart producerad produkt (i den mån det finns såna) så landar det ändå i att jag göder en knasig tanke om att det ni redan har hemma inte är bra nog. Och det vill jag ju inte! Istället vill jag ju att ni ska se er om i ert hem och tänka just så. ”Vad fint och mysigt jag har det!”

Och missförstå mig rätt, så känner ni kanske inte alltid. Det kan vara ett svårmöblerat rum som ni inte riktigt hittat rätt med. Eller att ni bor tillfälligt, för trångt, för stort eller på fel plats och att det därför inte infinner sig någon hemtrevlig känsla. Kanske är det så att ni har kompromisser till möbler för att ni väntar på att hitta det rätta bordet på loppis, eller att ni har möbler undanstuvade på annan plats för tillfället – och då känns förstås inte hemmet komplett än. Och ibland är det ännu tuffare saker som ställer till det, som vattenskador, relationsproblem eller utbrändhet som gör att det är svårt att uppskatta hemmet som det ser ut just nu.

Men – att jag presenterar en massa snygg design för er råder ju inte bot på det. Snarare tvärtom.

Jag gick från att blogga om nya prylar, kortlivade glödheta trender och saker jag själv ”villhöver” till att blogga om designklassiker, hantverk och tips för att lyckas med inredningen oavsett stil. Det kändes vettigt, som ett mer hållbart sätt att skriva om inredning. Men det skavde faktiskt ändå. Det kändes som en halvmesyr till lösning, för var skulle jag dra gränsen? Vid design från ett visst årtionde? Vid miljömärkt inredning? Vid loppis, punkt slut? Hur jag än vände och vred på det landade jag i att jag förmodligen skulle uppmuntra till konsumtion och renovering  på ett eller annat sätt. Och jag tror ju någonstans att vi alla skulle må rätt bra av att låta något redan fint förbli, istället för att ständigt förändras.

Så jag bestämde mig för att sluta tänka på mig själv som en inredningsbloggare. Istället är omställning, hållbarhet och klimat min grej, och utifrån det kan jag skriva om hur ett hållbart inredningsföretag bör jobba, hur vi kan se igenom greenwashad marknadsföring, hur stor skillnad det gör att inte renovera utan bara måla om köket och vilka frågor vi bör ställa de (få) gånger vi ska köpa nytt. Till exempel. För allt det är också aspekter av inredning som jag tycker att alla vi som är intresserade bör ha i bakhuvudet. Inte minst när vi matas med säsongens trender, närmast ouppnåeliga drömhem och pinfärsk design som triggar köplust och begär.

Jag må ha sagt farväl till de fina inredningsbilderna – de sparar jag numera bara ner för egen räkning för att jag fallit för en färgkombination, ett sätt att möblera på eller en typ av föremål jag vill hålla utkik efter på loppis. Men jag har inte sagt adjö till inredningsbloggandet helt och hållet, för jag vill väldigt gärna att du som en gång läste min blogg för att du gillar inredning ska stanna kvar och bli en skarpare, mer påläst inredningskonsument – och våga lita på att det hem du byggt upp fram tills nu faktiskt är fint och mysigt som det är. (För det var väl så du tänkte när du inredde det?)

Ps. Med allt det sagt – finns det något kring inredning och hållbarhet som ni vill att jag skriver ett inlägg om? Skriv en kommentar eller skicka ett mail!

29 okt 2021 Direktlänk Hem, inredning & inspirationKlok konsumtionReflektioner 13 kommentarer

Relaterade inlägg

Inredningens klimatavtryck – detta bör du veta

10 hållbarhetstips för hemmet

Skönheten och klimatet – hur kommer framtidens badrumsskåp att se ut?

”Hur ofta duschar du?” De orden inleder Emma vårt senaste avsnitt av Plan B-podden – Beauty, body & badrumsskåp med. Kanske blir det lite too much information här, men det är klart att vi måste avslöja våra egna skönhets- och hygienvanor om vi nu ska syna skönhetsbranschen i sömmarna med klimatglasögonen på.

För det här är en snårig bransch, helt klart. Vi svenskar konsumerar mest hudvård i hela Europa (kanske inte en topplista man behöver sträva efter att knipa förstaplatsen på), internationella undersökningar visar att kvinnor lägger 55 minuter om dagen (eller två VECKOR om året) på vårt utseende och inköpen av smink, hudvård et cetera landar under en livstid på miljonbelopp.

Foto: Maria Soxbo

Och det här är faktiskt också det första avsnitt där JAG får ge en triggerwarning inför vad jag är på väg att säga, det brukar annars vara Emmas roll i podden. För jag kände mig bara tvungen att problematisera denna kvinnodominerade ”hobby”. Visst är det sant att kvinnliga intressen ofta nedvärderas, och att skamma någon är väldigt sällan rätt väg att gå.

Men skönhet är inte en hobby som alla andra, eftersom tiden och pengarna vi lägger ner gynnar företag som skapar orimliga skönhetsideal. Självklart kan det finnas ett intresse för hur hudvårdens ingredienser fungerar, eller det kreativa med smink. Men kan vi alla veta helt säkert att all hudvård och makeup vi köper bygger på ett fristående intresse, och inte på att samhället förväntar sig av oss kvinnor att försköna vårt utseende?

Jag är verkligen inte säker på att jag inte påverkas av normer och ideal. Tvärtom, jag är ganska övertygad om att tiden och pengarna jag lägger på att smörja, peela och försöka ”se ut som folk” (obs, är inte superintresserad själv) istället borde ha lagts på andra saker som hade gynnat både mig själv och alla andra kvinnor mer i förlängningen. Jag tycker att det är viktigt att vi har det här i bakhuvudet, även när vi njuter av en lyxig hudcreme. Det säger trots allt något om samtiden att Caroline Hainer i mycket läsvärda artikeln Företagen säljer grej till tjej med skuldkänslor skriver så här:

“Värt att notera är att frasen ”self-care” var som vanligast som sökterm på Google mellan 13 och 19 november 2016, veckan efter att Donald Trump blev president. I stället för politiskt motstånd – en badbomb”

Schampotvål! Foto: Maria Soxbo

Men vad har det här med klimatet att göra då? Jo, förutom att jämställdhet absolut är en viktig fråga i klimatkrisen eftersom allt hänger ihop så är skönhetsindustrin inte klimatsmartast i klassen direkt.

  • Förpackningsfrossa: Nutidens 16-stegsrutiner leder till enorma berg av förpackningar i plast och papp, ofta onödigt påkostade, i flera lager och skrymmande för de små mängderna.
  • Resursslöseri: Många produkter innehåller mycket vatten – vikt och volym som ska fraktas omkring i världen i onödan. Dessutom leder vår överdrivna användning av produkter också till att vi duschar onödigt ofta.
  • Farliga ämnen: I jakten på ”aktiva ingredienser” och andra säljargument florerar mängder av PFAS-ämnen – omkring 4 700 människoskapade evighetskemikalier som är cancerframhallande, hormonstörande och kan störa våra möjligheter att få barn. Ämnena finns i allt från teflonpannor till skidvalla – och i skönhetsprodukter som sköljs ut i avloppet och hamnar i vårt dricksvatten. (Men hey, vi blir snygga!)
  • Etiska problem: I skimrande sminkprodukter finns ofta ämnet mica, ett naturligt ämne men som bryts i gruvor – i synnerhet i illegala gruvor i de fattigaste delarna av Indien och på Madagaskar där barnarbete är vanligt förekommande.
  • Engångsprodukter: Våra badrumsrutiner inkluderar massor av engångsartiklar – tops, tamponger och andra mensskydd, bomullsrondeller, ansikts-sheets.
Foto: Maria Soxbo

Och med tanke på det sistnämnda känns det väldigt fint att vi gjort det här avsnittet i samarbete med Imse och Vimse – det svenska företaget som i 30 år erbjudit alternativ till engångsprodukterna i badrumsskåpet. Det började med tygblöjor, men idag är sortimentet också brett inom såväl rengöringspads som amningsinlägg och mensskydd som trosskydd och bindor i ekologisk bomull. Dessutom har man nyligen lanserat både menskopp och trosor med läckageskydd (som funkar såväl som komplement till menskoppen och som extra trygghet för oss kvinnor som fött barn när vi till exempel tränar).

Foto: Maria Soxbo

För dig som vill testa flergångsprodukter som alternativ till dina engångs, passa på nu! För Imse och Vimse ger 20% rabatt året ut (alltså till 31 december 2021) på ett helt köp med koden planb20 – kanske ett perfekt tillfälle att gå ihop med vänner och ställa om badrumsskåpet tillsammans? (Obs, koden gäller inte på nedsatt pris eller i kombination med andra rabatter.)

Foto: Maria Soxbo

Jag har själv använt framför allt menskopp i flera år, och är helt frälst. Inte nog med att det är otroligt skönt att alltid ha mensskydd hemma och inte behöva oroa sig för att glömma att köpa hem – det har minskat våra badrums-sopor enormt och spar mig dessutom en massa pengar! Här snackar vi Plan B-livet i nutid alltså!

Och Plan B-livet – alltså det göttiga livet efter omställningen – kommer vi så klart också in på. Vi pratar om hur vi ser fram emot en mer positiv syn på åldrande, om smarta kombinationsprodukter som kan minska antalet förpackningar i våra skönhetsrutiner, om ”hantverkshudvård” i form av kurser där vi lär oss blanda till krämer av naturliga, miljövänliga ingredienser som passar oss perfekt, om etisk och förpackningsfri ”beauty” och mycket mer.

Avsnittet Beauty, body & badrumsskåp blev himla intressant, tycker jag – och att det är nästan två timmar långt säger ju något om hur mycket vi hade på hjärtat i den här frågan. Missa inte heller Emmas intervju med Annahita Yazdi – beautybloggaren som fick nog av branschen och bestämde sig för att sluta blogga i protest. Lyssna där poddar finns, eller nedan!

28 okt 2021 Direktlänk Klok konsumtionReklam: Samarbeten 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets Medvetna Julklapp 2021: Den pre-älskade klappen!

Framtidens butik – hur ser den ut om du får bestämma?

Klimataktivism light – så bidrar du ENKELT

En viktig grej som lätt glöms bort är att klimatkampen inte är en ja- eller nej-fråga. Det handlar inte om att välja mellan att antingen vara Greta och viga hela sitt liv (eller åtminstone sin ungdom) åt kampen å ena sidan eller att vara klimatförnekare à la Trump å andra sidan. Det kommer alltid att vara en skala, där tid, ork och intresse blir faktorer för hur vi agerar.

Men! Däremot är jag övertygad om att de allra flesta kan göra mer än vi tror. Det går att göra ganska mycket med små medel, och genom att bara vrida upp engagemanget ett litet snäpp händer det mer än vi tror.

Kan vi skapa fler ringar på vattnet i morgon än vad vi gjorde idag? Foto: Maria Soxbo

Så här kommer några snabba tips för hur du kan bidra enkelt till klimatkampen och sprider ringar på vattnet, utan att behöva bli aktivister på heltid (om du inte vill/kan det).

Om du brukar … så kan du också/istället …

  • Om du brukar klicka ”gilla” när du ser något om klimatet i sociala medier, så kan du också dela så att fler nås av budskapet.
  • Om du brukar ha ”köttfri måndag” för att du vet att vi behöver minska köttet, så kan du istället vända på resonemanget och tänka ”söndagsstek” istället – då är du plötsligt nere på en hållbar nivå! (Och det är helt okej att ta det steg för steg, så länge vi hela tiden rör oss åt rätt håll.)
  • Om du brukar stötta en miljö-/klimatorganisation genom att bli medlem, så kan du också dubbla nyttan genom att ge bort ett medlemskap i present.
  • Om du brukar leta miljömärkningar och ”hållbara material” när du shoppar, så kan du också ställa frågor till företaget vad som faktiskt gör produkten/plagget ”hållbar” (så att de inte kommer undan med greenwashad reklam).
  • Om du brukar välja tåget före flyget så ofta du kan när du reser så kan du också berätta för andra att du skippar flyget (eftersom 50% av alla som känner någon som slutat flyga av klimatskäl också flyger mer sällan själva).
  • Om du brukar följa klimatsmarta företag i sociala medier för att stötta dem, så kan du också avfölja företag som inte håller måttet så att de får fler skäl att skärpa sig.
  • Om du brukar köpa eko och närproducerat i matbutiken, så kan du också välja mat som riskerar att svinnas bort – till exempel mat med kort bäst före-datum, ”ful” frukt (med fläckar, tex) och kantstötta förpackningar.
  • Om du brukar skänka till loppis när du rensar, så kan du också leta begagnat när du vill eller behöva köpa något (eftersom det är i begagnatkonsumtionen den verkliga miljönyttan ligger, inte i rensandet/skänkandet).
  • Om du brukar diskutera en influencers påverkan med dina vänner så kan du också skriva en kommentar hos influencern där du i vänlig ton frågar hur hen ser på sitt ansvar med tanke på klimatkrisen.
  • Om du brukar källsortera och återvinna för miljöns skull, så kan du också maila företag och ifrågasätta deras val av (och mängd) förpackningar.

Och tänk så här: Nästan allt vi kan göra utöver det vi redan gör idag gör skillnad. Kan vi göra något bör vi också göra det, eftersom tiden är så knapp. Och oftast tar ju det där extra steget – att dela, slänga iväg ett mail med en fråga, skriva en kommentar, välja den buckliga förpackningen – knappt någon extra tid alls. Eller hur?

Kanske kan till och med en delning av det här blogginlägget till dina egna följare och vänner vara ett sätt att skapa extra många ringar på vattnet?

24 okt 2021 Direktlänk Klimatkunskap 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Svenska klimatpoddar, miljöpoddar och poddar om hållbarhet

Romaner med klimattema – gör detta krisen verkligare för oss?

Hållbara svepet, del 60 – klädskam, porslinsbus och klimatsatsningen som åts upp

Den gångna veckan har bjudit på både klimatkonsert och global klimatstrejk, men eftersom det på sätt och vis är förra veckans nyheter skippar jag det i svepet. Fullmatat svep ändå, måste jag säga!

15 – 30 är inte lika med löst klimatkris

Skärmdump från Naturskyddsföreningens pressträff.

Kampen för fossilförbud. I veckan ägde Naturskyddsföreningens andra pressträff för klimatet rum (går att se i efterhand här), denna gång med fokus på det krav på fossilförbud 2030 som många inklusive jag vill se. Man lyfte bland annat regeringens rekordstora klimatbudget på 15 miljarder – men satte den i ljuset av att staten samtidigt subventionerar fossilindustrin med 30 miljarder (det handlar tex om undantag från energi- och koldioxidskatt för fossil bränsleanvändning inom jordbruk och sjöfart).

Hälften av de 30 miljarderna kan inte Sverige rå på eftersom de styrs på internationell nivå, men den andra halvan står det oss fritt att förändra. Så länge vi inte gör detta går vi alltså inte ens plus minus noll, utan denna rekordstora klimatsatsning äts med råge upp av the very thing den ska bekämpa – vårt beroende av fossila bränslen.

Och det här är förstås inte bara ett svenskt fenomen. The Guardian rapporterar att fossila bränslen subventioneras med 11 miljoner dollar i minuten. Undrar hur mycket närmare lösningen på klimatkrisen vi skulle komma om dessa subventioner försvann, säg, i morgon? Istället kan man läsa i Production Gap Report som släpptes i onsdags att den planerade produktionen av fossila bränslen världen över är mer än dubbelt så stor än vad Parisavtalet tillåter för att uppnås …

(Sen är frågan tyvärr inte helt enkelt att avgöra – bara i EU lever omkring 30 miljoner invånare i energifattigdom, och att subventionera energikostnader är ett sätt att försöka lösa det. Samtidigt är det ju en smula kontraproduktivt att försöka skydda människor med hjälp av en bransch som samtidigt hotar mänsklighetens existens.)

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: Helena Lyth

1. Årets bästa bus. Helena Lyth droppade en typisk ”influencer-nyhet” i veckan – att hon fått designa en julservis. Helt on brand förstås, med tanke på att Helena också är bokaktuell med en julbok. Men, det var ett lur! Helena har förvisso designat en julservis, men genom att köpa en massa helvita servisdelar på loppis och dekorera med en röd kant med hjälp av porslinspenna. Priserna (”från 10 för en tallrik och 350 kr för karotten”) var helt enkelt vad hon själv betalat på olika loppisar. Så vettigt, rätt, inspirerande och inte minst FINT! Heja!

2. Om influencers och greenwashing. Missa inte Yrsa/@greenwashingisveriges storyhöjdpunkt om influencers! Dels skriver hon själv om sina tankar kring influencers påverkan och ansvar, dels har hon delat sina följares åsikter om just influencers. Otroligt intressant läsning!

Veckans tv-tips #1: ”Klädskam”/Ekonomibyrån

Foto: Svt

Modevärlden granskas. Svts Ekonomibyrån har gjort ett välkommet program om klädindustrin, som fått både ris och ros. Att problematisera modevärlden, inklusive influencers, är viktigt och relevant, men så länge man inte tar med två av de absolut största problemen – volymerna och bristen på återvinning – så haltar granskningen betänkligt. Johanna Leymann har synat programmet i sömmarna, se programmet här och läs sedan Johannas kommentarer här.

Veckans 5 snabba nyheter

Foto: Bonava

1. Återbrukad elpendelbåt i Stockholm. Nästa vecka startar Nackalinjen, en pendelbåtslinje mellan Nacka och centrala Stockholm som faktiskt startade som ett grannskapsinitiativ i området Tollare. Båten, M/S Silvia, är en ombyggd landstigningsbåt från andra världskriget som drivs av batterier från uttjänta Teslabilar – den första som fungerar på det sättet. Dubbelt återbrukad båt som drivs på ett förnybart sätt – detta gillar vi!

2. Vindkraft het potatis. Under åren 2014-2020 stoppades vart femte vindkraftverk – 1 223 stycken – i Sverige av kommunerna. Alla tillstånd för vindkraftverk måste tillstyrkas av kommunerna själva, det kallas kommunalt veto, och används alltså flitigt för att stoppa vindkraftverken. Samtidigt har regeringen just fattat beslut om att storsatsa på havsbaserad vindkraft, och redan nu finns ansökningar motsvarande tre gånger Sveriges årliga elproduktion. Om vindkraftverken byggs till havs stör de inte de boende, och utbyggnaden av förnybar elproduktion i södra Sverige kan ändå ske.

3. Få klimatförnekare, men lågt förtroende. En ny undersökning visar att det bara är 2% av svenskarna som anser att människan inte orsakar klimatförändringarna. Men, det är också bara 1% av svenskarna som tror att Sverige kan lösa krisen – istället ser man FN, EU och individen som viktigare i klimatkampen. Förtroendet för svenska politiker i klimatfrågan varierar – högst förtroende har Mp:s och V:s sympatisörer, lägst SD:s.

4. Kungligheter tar ställning. Klimatmötet COP26 närmar sig, och nu höjs allt fler tunga röster för klimatet. Engelska drottningen har kritiserat bristen på handling, prins William sågar rymdturismen genom att påpeka att det vore bättre om vi tog hand om vår egen planet och prins Charles har lyckats övertala Australiens relativt ointresserade premiärminister Scott Morrison att komma på klimatmötet. (Däremot verkar Kinas president utebli, vilket förstås är extremt olyckligt.)

5. Johan Rockström är Årets Miljöhjälte. Igår delades WWF:s pris för Årets Miljöhjälte ut, och vinnare blev klimatprofilen Johan Rockström i kategorin Klimat/ekologiskt fotavtryck och miljöövervakningsprojektet Svensk Fågeltaxering i kategorin Biologisk mångfald. Klimatklubben var nominerade i den förstnämnda kategorin, så detta var extra spännande för mig – men Johan Rockström är förstås en oerhört välförtjänt vinnare, och vi är hedrade bara av att nomineras sida vid sida med honom.

Veckans tv-tips #1: Agenda special – Klimatutmaningen

Foto: Janne Danielsson /SVT

Politiker ställs mot väggen. I morgon söndag kl 20.00 gör Svt en tvåtimmars utfrågning om klimatet. Hur ska Sverige nå sitt mål om noll utsläpp år 2045 – rent konkret? Nio forskare tycker till och klimatpolitiker från alla riksdagspartier blir utfrågade. Programledare är Camilla Kvartoft och Johan Bergendorff. Missa ej!

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

23 okt 2021 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 63 – special om COP26, del 2

Hållbara svepet, del 62 – special om COP26

Romaner med klimattema – gör detta krisen verkligare för oss?

Det finns mängder av faktaböcker om klimatet, jag har ju till och med bidragit med fyra små och en stor själv till denna del av bokhyllan. Men än så länge har det varit relativt tunnsått med romaner och annan fiktion som tar upp klimatkrisen – tills nu. För nu börjar det faktiskt dyka upp fler och fler böcker som placerar handlingen i skuggan av en kris, och jag har läst två stycken nyligen som jag tänkte tipsa om.

Den sista migrationen

Foto: Maria Soxbo

Klimatförändringarna har lett till ett massutdöende, och till slut börjar även olika fågelarter stryka med. Det tar hårt på Franny Stone som ständigt dragits till havet och fåglarna som lever ovanför det. Hon bestämmer sig att följa med den allra sista flocken silvertärnor från Grönland till slutmålet Antarktis, ombord på en av världens sista fiskebåtar – Saghani.

Charlotte McConaghys roman Den sista migrationen handlar mer om Franny, hennes förflutna och hennes relation till fåglarna än om den faktiska klimatkrisen, men det vilar en slags sorg över hela handlingen som verkligen berör. Det är något så slutgiltigt med att veta att en flock fåglar är de allra sista individerna av sin art, och att veta att utrotningen av dem är oåterkallelig griper tag i mig när jag läser. Det här är en vacker klimatroman, språket är fantastiskt och berättelsen otroligt speciell. Här är klimatkrisen varken läskig eller särskilt påtaglig, utan det blir mer av en filosofisk fråga upphängd på något väldigt konkret – en flock fåglar. Väldigt läsvärd.

Även om allt tar slut

Foto: Maria Soxbo

Klimatkrisen når Sverige på riktigt, året efter pandemin. Våldsamma skogsbränder tar fart, och eskalerar långt bortom sommaren 2018. Många familjer måste fly och när städerna börjar stänga för inkommande flyktingar upprättas läger. Familjemedlemmar tappar kontakten med varandra, mat och resurser börjar tryta och kaoset är ett faktum. Och mitt i allt det uppstår ändå något slags vardag. Relationer uppstår och faller sönder, sociala medier fortsätter att vara en faktor och även ett liv på flykt kan det bli det ”nya normala” för någon som du eller jag.

Jens Liljestrand berättar i Även om allt tar slut historien om fyra svenskar vars vägar korsas på olika sätt under några augustidagar då Sverige står i brand. Boken handlar inte om politiken, klimatfrågan eller egentligen hur vi hamnade i den här situationen, utan fokuserar på människorna som får uppleva kaoset i klimatkrisens kölvatten. För medel- och överklassvenskar som aldrig behövt oroa sig för tillgång på mat, husrum och transporter blir det ett chockartat uppvaknande när samhällets skyddsnät brister.

Den här boken är mer skrämmande än Den sista migrationen eftersom krisen här kommer så nära. Det blir både absurt och påtagligt när naturkatastrofen placeras i Rättvik, snarare än på andra sidan jorden. Men det är nyttig läsning, eftersom något väldigt abstrakt plötsligt blir väldigt konkret. Och det sätter onekligen flyktingkriser i andra delar av världen i ett annat ljus, när lägret plötsligt bebos av några som skulle kunna vara våra grannar.

Har ni läst någon av böckerna än? Vad tyckte ni? Och har ni tips på andra klimatromaner?

21 okt 2021 Direktlänk Klimatkunskap 10 kommentarer

Relaterade inlägg

Svenska klimatpoddar, miljöpoddar och poddar om hållbarhet

Klimataktivism light – så bidrar du ENKELT

Hållbara svepet, del 59 – färdplaner, influencers med skärpa och ClimateLive

Hörni, ni missar väl inte ClimateLive-konserten ikväll? 18.00, sänds via Aftonbladet och DN från Kungsträdgården i Stockholm. Men tills dess – här kommer ett svep!

Partiernas nya klimatfärdplaner

Sveriges riksdag. Foto: Photo Mix/Pixabay

Valår och nya löften. Det är som bekant val nästa höst, och nu när det är mindre än ett år kvar börjar partierna skruva upp tempot – även på klimatområdet. Här är de partier som börjat leverera klimathandlingsplaner hittills:

  • Moderaterna. Lanserade genom en DN-artikel – längst ner i den finns också repliker från andra partier och miljöorganisationer.
  • Miljöpartiet. Lanserade en klimatfärdplan med 224 punkter (några av dem sammanfattade här).
  • Vänsterpartiet. Lade en omfattande klimatmotion i riksdagen nyligen.

Det kommer förstås att komma en rad olika jämförelser och granskningar av partiernas klimatpolitik under året, inte minst från miljöorganisationerna, men väl värt att redan nu börja prata om det här med vänner och bekanta. Valet 2022 måste bli #klimatval2022 – vi har inte tid att avvakta en mandatperiod till med de verkliga klimatåtgärderna. Låt oss hjälpas åt att trycka upp klimatfrågan högst upp på den politiska agendan!

Veckans 3 SoMe-tips

Sofia Jannok. Foto: Jonas Burman

1. Om secondhand & ClimateLive. I kväll äger den globala klimatgalan ClimateLive rum i fler än 40 länder världen över. I Sverige sker den i Kungsträdgården, och direktsänds via Aftonbladet och DN. Bland artisterna finns samiska Sofia Jannok, som vi också intervjuat till Klimatklubben – se här. Världens urfolk är bland de hårdast drabbade av klimatkrisen, och samerna är inget undantag vilket Sofia också berättar om i intervjun. Extra tack till Sofia som i sina instainlägg ofta lyfter fram att hon bär secondhand.

2. Om dubbelmoral i modebranschen. Anna Sacks/@thetrashwalker har fått enorm uppmärksamhet för en TikTok-video hon lagt upp på söndertrasade väskor från Coach. Hon avslöjar att Coach medvetet förstör väskorna innan de slängs för att de inte ska kunna säljas vidare – samtidigt som de har en reparationstjänst (”If your bag is broken or worn, don’t chuck it, repair it!”) på sin hemsida och säger sig värna om hållbarhet. Coach har lagt ut en halvhjärtad ”ursäkt”, och säger sig nu ha slutat förstöra väskor – men Anna Sacks är inte övertygad. Snyggt avslöjande av en influencer som genom sina kanaler lyckas sätta ”viral press” på ett stort företag.

3. Om medias brist på följdfrågor. En annan influencer som använder sina kanaler för att lyfta skeva saker är Johanna Leymann, som i veckan till exempel lyfte Dagens Nyheters intervju med Na-kd-grundaren Jarno Varnhatapio. I texten får Na-kd brodera ut texten om sitt hållbarhetsarbete, men viktiga följdfrågor om hur hållbart det är med såna volymer som Na-kd producerar ställs aldrig. (Intressant också att varken DN eller Na-kd kommenterar saken hos Johanna, trots att de är taggade.)

Veckans podd-tips: Våra barns klimat-podden

Om föräldraskap och omställning. Min grymma vän Frida Berry Eklund (talesperson för organisationen Våra barns klimat) har börjat podda! I Våra barns klimat-podden delar hon mikrofon med Manne Forssberg från Pappapodden, och tillsammans nystar de i omställning och klimatångest från ett föräldraperspektiv. Dessutom dyker gäster upp, i de två första avsnitten hörs Louise Edlund Winblad/Hej hej vardag och Klara Doktorow/Trettio plus trevar. Finns där poddar finns!

Veckans 4 snabba nyheter

Foto: @asundermeier/Pixabay

1. COP15. Lite i skuggan av kommande klimatmötet COP26 pågår redan ett annat möte – COP15 i Kunming, Kina, om biologisk mångfald. I veckan enades världens ledare om att krisen för biologisk mångfald är ett allvarligt hot, och att detta kräver en gemensam handlingsplan. Hoppfullt!

2. Utsläppen ökar igen. Mindre hoppfullt är att det många befarade skulle hända när pandemin klingade av har skett  utsläppen ökar i rekordtakt. 2021 väntas resultatet bli +4% vilket innebär att två tredjedelar av minskningarna som pandemin bidrog till redan raderats ut. Det här är ju egentligen noll förvånande enligt experterna, eftersom världens länder inte utnyttjade pandemipausen till att skynda på omställningen. Istället är det mesta som det var innan pandemin – och nu har vi alltså tryckt på startknappen igen. Ska vi citera Einstein kanske? ”The definition of insanity is doing the same thing yet expecting different results.”

3. Aftonbladet lanserar klimatbokcirkel. Sugen på att läsa mer om klimatet? Kanske läge då att haka på Aftonbladets bokcirkel om klimatet. Gratis, men du måste förstås lägga vantarna på böckerna själv (tips: biblioteket) – och sen hålls ett digitalt samtal om varje bok, det första den 3:e november. Kika här!

4. Läsvärt om femwashing. Inte en uppenbar klimatnyhet kanske, men eftersom jag tycker att alla borde läsa Caroline Hainers utmärka debattartikel om femwashing (och allt hänger ihop) så lägger jag den här – varsågoda.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

16 okt 2021 Direktlänk Hållbara svepet 6 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 63 – special om COP26, del 2

Hållbara svepet, del 62 – special om COP26

Om att längta efter att bli irrelevant

Jag har funderat en hel del kring status på sistone. Vad som är status nu, vad som kommer att vara status i framtiden och hur knepigt skiftet från det ena till det andra kommer att bli.

Att vi befinner oss där vi gör just nu, med en klimatkris som verkligen tornar upp sig utanför vår ytterdörr, beror ju till stor del på att vi tillskrivit fel saker status – och därför också gjort dem åtråvärda.

Exempel:

  • Att flyga på många och långa solresor.
  • Att köpa dyra märkeskläder och ha en stor och påkostad walk in-closet med långa rader med knappt använda skor.
  • Att inte komma i samma kläder två dagar på raken.
  • Att lämna in kläder på kemtvätt.
  • Att köpa så många julklappar till barnen att granen liksom hamnar ovanför trädgränsen på klappberget.
  • Att lägga kött på grillen och lyxa till det med jordgubbar på nyårsafton.
  • Att köra dyra och snabba bilar.
  • Att slänga det slitna och otrendiga och köpa blänkande nytt.
  • Att renovera sig till en personlig stil.
  • Att strössla pengar.

Ett tag var det ju till och med status att vaska champagne på krogen (alltså att beställa in, men hälla ut – kanske den mest stendumma trend som nått kroglivet).

Eftersom vi nu måste ställa om hela samhället måste vi ju också ställa om kompassen så att vi börjar sträva åt ett vettigare håll i vår jakt på status. Så vad blir status i framtiden? Att ha ett vackert hem – men med minsta möjliga klimatavtryck  där inget rivits ut och kastats, inget nyproducerat har inhandlats? Att inte ha flugit på X år (och på så vis visa att man var tidigt ute med omställningen)? Att räkna tågmil? Att bli delningsekonomiproffs? Kommer vi att skryta om hur liten lön vi klarar oss på, istället för hur mycket vi har att göra och hur bra karriären går? Att vi lyckades laga brallan, brödrosten eller bäddsoffan istället för att köpa en ny?

Visst är det en hisnande tanke att skryta om det som fram tills nu setts som låg status? Att vända världen rätt? Jag ser fram emot förskjutningen, och är supernyfiken på hur vi löser själva vändningen.

Det kommer så klart inte ske över en natt, men som jag längtar efter att det vettiga ska bli norm så att vi inte behöver känna att det är ett obekvämt beslut att be kalasgästernas föräldrar om begagnade presenter när nyproducerat krimskrams är det förväntade. Så vi slipper vara partypoopern i kompisgänget bara för att vi inte tycker en weekend till Barcelona med lågprisflygbolaget är en bra idé.

Jag längtar efter att störa mig på folk som skryter för mycket om sina loppisfynd, lagningsbravader och lånemöjligheter, istället för som nu på deras instagrambilder på flygplansvingar och shoppingkassar. Att det hållbara inte ska vara det präktiga, extrema, alternativa eller politiskt korrekta, utan det helt vardagliga, självklara och rätt ointressanta.

Jag längtar efter att behöva hitta en ny inriktning för den här bloggen, eftersom allt jag skriver här idag kommer att vara så självklart att ingen vill läsa om det. Det längtar jag efter. Vad längtar ni efter?

En begagnad outfit – allt utom väskan är köpt secondhand. Inte så värst mycket status idag, men kanske i morgon? Foto: Maria Soxbo

15 okt 2021 Direktlänk Reflektioner 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Om vikten av hantverk

Därför bloggar jag inte om inredning längre (sort of)

Hållbara svepet, del 58 – fossilförbud, tv-väder och Årets miljöhjälte

Nu närmar vi oss klimatmötet COP26, och jag tycker det märks i rapporteringen – det är mer och mer klimat överallt. Så det här blir förstås bara ett axplock av allt som skrivs, men jag har försökt ta med det mest intressanta jag hittat.

Fossilförbud OCH fossilreklamsförbud

Foto: Patrick Hendry

Hög tid för hårdare tag. Det har inte varit den lugnaste veckan för fossilbranschen, kan man lugnt konstatera. I måndags lanserades en enorm kampanj för fossilreklamförbud, där målet är att samla in en miljon underskrifter (ett European Citizen Initiative, eftersom EU-politikerna då måste ta i frågan). Och samtidigt höll Naturskyddsföreningen sin första pressträff om klimatet, där fokuset låg på fossilförbud – alltså ett tänkt förbud mot fossila bränslen och varför det behövs.

Det första, fossilreklamsförbudet, behövs förstås inte om/när ett fossilförbud går igenom – men just nu är det ju faktiskt tillåtet att sälja onödiga flygresor, törstiga bensinbilar och andra fossilprodukter, trots att det är uppenbart att de bidrar till problemet. Och det måste bli lättare för oss konsumenter att göra rätt, så ett förbud för reklam kring det här är ju helt rätt väg att gå.

Det andra, fossilförbudet, handlar om att accelerera tempot i omställningen och faktiskt ha en chans att nå Parismålen. Att förbjuda exempelvis försäljning av fossilbilar helt. Och här vill jag verkligen uppmana alla att se den bit av Naturskyddsföreningens pressträff som brittiska klimatforskaren Kevin Anderson höll i. För han är inte nådig i sin kritik mot Sverige …

Här kommer 3 saker vi alla kan göra kring detta:

Veckans to do: Tyck till om Svts väder!

Foto: NASA/Unsplash

Rekordvärme eller klimatkris? Svt har lagt ut enkät där de ber oss tittare tycka till om deras väderrapportering. Snabba, enkla frågor, men det finns också fritextfält där vi kan skriva mer fritt. Ett bra tillfälle alltså att efterfråga bättre paralleller mellan till exempel värmerekord och klimatkris, att de också borde redovisa CO2-halten i atmosfären, göra historiska jämförelser och liknande. Ta chansen, enkäten finns här och det skadar inte att ta varje chans att påverka media!

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: @jenniedepp

1. Om #dagenslagning. Två Jennie Dahlén-tips i ett här! För dels börjar Jennies lagningskurs Kom igång och laga strax (här kan du anmäla dig), dels har hon denna vecka delat roliga lagningstips varje dag på sitt instagramkonto – kolla in!

2. Om Byggnadskultur. Fantastiska Josefina/@ruckel_och_rodfarg (som imponerar på denna fellow tvillingmamma genom att ta hand om ett gammalt hus och ratta två bebisar samtidigt) har precis fått ett nytt jobb! Hon driver ju redan Byggnadsvårdspodden, och nu blir hon också redaktör för Byggnadsvårdsföreningens tidning Byggnadskultur. Jag älskar att Josefina kallar sig ”pragmatisk byggnadsvårdare”, och blir nu väldigt sugen på att stötta denna fina förening (och få tidningen!).

3. Om hantverkare. Och så måste jag än en gång passa på att tipsa om Josefinas poddkollega, hantverkaren Anton Björklund. Han uppmärksammar gång på gång att vi slänger alldeles för mycket byggmaterial i onödan, när vi hade kunnat återanvända eller helt enkelt laga det vi har. Läs till exempel det här inlägget – och föööölj.

Veckans tv-tips: Ade och klimatpionjärerna

Ade och klimatpionjärerna.

3 sevärda avsnitt. Serien Ade och klimatpionjärerna på UR Play snubblade jag bokstavligen över, men kunde inte sluta titta (så jag bingade hela serien). Ade Adepitan utforskar klimatkrisen såväl ur katastrof- som lösningsperspektiv. Han besöker Solomonöarna som bokstavligen sjunker i havet, australiensiska fårfarmare vars djur svälter och Bhutan där glaciärerna smälter. Men också danska forskare som framställer klimatsmart djurfoder (och på sikt människomat) av insekter och svenskar som återställer våtmarker. Konkret, intressant och lättbegripligt, och både berörande och hoppfullt. Se!

Veckans 6 snabba nyheter

Skärmdump från den streamade Louis Vuitton-visningen.

1. Protest på fashion week.Nu när pandemin lugnat sig en smula börjar saker (tyvärr) återgå till det normala. I Paris har modeveckan alltså ägt rum som vanligt, men eftersom modeindustrins klimatpåverkan knappast gått någon förbi så dök det som väntat upp aktivister. Bland annat på Louis Vuittons visning, där en aktivist från franska klimatgruppen Les Amis de la Terre hoppade upp på catwalken med budskapet Overconsumption = Extinction (och bland annat Extinction Rebellions logga). 

2. Elkaos i Europa. Just nu är det lite stökigt vad gäller el runt om i Europa, med högre elpriser än normalt. Och det hänger faktiskt ihop med omställningen, trots att förnybara energislag är överlägset billigast. DNs Peter Alestig reder ut vad som händer på ett föredömligt sätt, och kopplar också an till The Swedish Proposal.

3. Klimatforskare får nobelpris. Precis som vanligt så här års börjar nobelpristagarna offentliggöras, och ena halvan av fysikpriset går i år till klimatforskare. Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann har skapat modeller för hur växthusgaserna påverkar klimatet, och att belöna dem följer, som DN uttrycker det, ”helt Alfred Nobels vilja att belöna den som gjort mänskligheten den största nytta”. Den andra halvan av priset går till Giorgio Parisi.

4. Svenskarna hör till de 10% som släpper ut mest. Att utsläpp och inkomst hänger ihop har forskarna slagit fast för länge sen, men det är ju lätt att tro att det handlar om rikingar i stil med Bill Gates och Beyoncé som har råd med privatjet, enorma hus och obegränsat med shopping. Dags att vidga begreppen en smula då, för i de 10% som står för 40–60% av de totala växthusgasutsläppen ingår alla som har en månadslön motsvarande över 27 500 kronor – vilket inkluderar majoriteten av Sveriges befolkning (medianlönen här är nämligen 32 400 kr). Med andra ord, till de 10% som släpper ut mest hör exempelvis jag. Och kanske du också? Läs mer om detta, och vad du kan göra för att påverka, i DN.

5. Partiöverskridande klimatallians. Gudrun Schyman (tidigare partiledare för Fi resp V), Anders Wijkman (tidigare M och KD), Kristina Persson (tidigare minister för S) och KG Hammar (tidigare ärkebiskop) är några av initiativtagarna bakom en ny ”klimatallians” som vill se blocköverskridande samarbeten för klimatet och ställer 15 krav till Sveriges politiker och företagsledare. Läs debattartikeln här.

6. Och vinnaren är … Jordens vänner har utsett årets vinnare av Svenska Greenwashpriset och det blev AP-fonderna. Motiveringen lyder (förkortat): AP-fonderna anstränger sig för att framstå som ’världsledande’ genom att hävda att de bidrar till omställning med den så kallade ägardialogen som både saknar transparens och möjlighet att påvisa de resultat som krävs. (…) Svenska folket vill inte att deras skattefinansierade pensionspengar ska användas till att stötta denna typ av aktörer och därför är AP-fonderna en värdig vinnare av Svenska Greenwashpriset 2021. Läs mer här! (Och här svarar AP-fonderna på kritiken.)

Veckans hurra: Klimatklubben nominerade till Årets miljöhjälte!

WWF utser Årets miljöhjältar. Dags för WWF att kora Årets miljöhjälte i olika kategorier igen, och i år är det två kategorier – Ekologiskt fotavtryck/klimat och Biologisk mångfald. I den första kategorin hittar vi alltså Klimatklubben, samt Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK) och Olga Grönvall Lund som står bakom initiativet Reformaten. Gissa om vi är stolta! Det här offentliggjordes nästan samtidigt som Klimatklubben fyller 3 år – vilken vecka! (PS, vill du hjälpa oss att fira Klimatklubben? Kika här vad vi önskar oss!)

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

9 okt 2021 Direktlänk Hållbara svepet 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 63 – special om COP26, del 2

Hållbara svepet, del 62 – special om COP26

Om kläder, ”hållbart mode” och TVÅ nya avsnitt av Plan B-podden!

Visst är det märkligt hur skevt vårt förhållande till mode är? Att vi köper ett nytt plagg i veckan, men ”inte har nåt att ta på oss”? Att vi slänger fler plagg i soporna (även om de går att använda) än vi köper plagg på begagnatmarknaden? Att det produceras ”girl power”-t-shirts i feminismens namn – men att de inte sällan är sydda av kvinnliga sömmerskor som jobbar orimligt många timmar under dåliga förhållanden och till svältlön?

Några favoriter ur min garderob. Allt från sidenblus och sjal till höstboots, fluffiga stickade tröjor och kappa är köpt secondhand. Alla foton: Maria Soxbo

I senaste avsnittet (som är ett dubbelavsnitt!) av Plan B-podden, som vi döpt till Bomull, bralla & bra villkor, del 1 och som faktiskt är ett dubbelavsnitt, går vi in i garderoben. Synar plaggen i sömmarna, granskar materialen och analyserar de kortlivade trendernas långlivade klimatpåverkan. Snackar produktion, volymer, vintagestil, modeveckor, femwashing och att ”investera” i nyproducerade plagg.

Och så tar vi förstås hjälp av proffsen. För det här avsnittet gör vi tillsammans med fantastiska Fair Action, som ständigt arbetar för bättre villkor och mer transparens i modebranschen. Fair Actions Maria Sjödin berättar om orimligt låga löner, många, många övertidstimmar på fabrikerna, tvångsarbete på bomullsfälten, människor som får sparken för att de försöker organisera sig fackligt och företag som helt enkelt blundar för de dåliga arbetsvillkoren.

Idag finns det – galet nog – ingen lag som tvingar företagen att lägga sig i hur villkoren för arbetarna ser ut på fabrikerna, utan det är fullt lagligt att blunda för problemen. Fair Action arbetar därför nu för att få en lag på plats som tvingar företagen att respektera mänskliga rättigheter även i sina inköp. Rimligt!

Och ett sätt vi alla kan påverka på är att bli medlem i Fair Action så de får mer muskler att trycka på för förändring. Klicka här för att gå med! 

Allt på bilden är secondhand. Inklusive telefonen.

I avsnittet hörs också två andra röster – vår gamla Klimatklubben-kollega Johanna Leymann, som är expert på hållbart mode och en fena på att reda ut hur vi ska förhålla oss till denna smutsiga bransch utan att tappa modeglädjen och den personliga stilen på kuppen. Och så intervjuar Emma sin mamma, Märta Wennerström, 77 år. För ska vi hitta tillbaka till ett mer rimligt sätt att konsumera kläder som ryms inom planetens gränser känns det också vettigt att lyssna på äldre generationer som vuxit upp helt utan fast fashion.

Mina plagg är garanterat inte hållbart producerade (för det är knappt några plagg). Däremot är de hållbart konsumerade, eftersom de är köpta begagnade.

I det här avsnittet strösslar vi också statistik till höger och vänster. Några exempel:

  • 2014 passerade antalet producerade plagg per år för första gången 100 miljarder, alltså 14 nya plagg om året för varenda människa på jorden. (Men nä, alla människor på jorden får inte 14 nyproducerade plagg om året.)
  • Utsläppen som genereras kring de fyra stora modeveckorna varje år (Paris, London, Milano, New York) när modeller, stylister, designers, influencers och media flyger fram och tillbaka skulle räcka för att lysa upp Eiffeltornet i 3 000 år.
  • För 20 år sen släppte europeiska klädmärken 2 kollektioner per år i snitt. Numera är det inte ovanligt med 24 (som till exempel Zara har). Och kinesiska fast fashion-jättar som Shein släpper 1000 nya looks om dagen.
  • Inom textilproduktion förekommer 165 000 olika kombinationer av kemiska produkter.
  • I princip varenda klädkategori behåller vi plagg hälften så länge som för 15 år sen. I genomsnitt bär vi ett plagg endast 7 gånger innan vi gör oss av med det (skänker eller slänger).
  • 80% av klimatpåverkan för ett nytt plagg sker vid produktionen. Det spelar ingen roll om det ekologiskt, närproducerat eller av återvunna material – den stora klimatpucken är ändå produktionen. Därför är secondhand överlägset.
  • Mindre än 1% av all textil återvinns till ny textil.
  • Det krävs omkring 2700 liter vatten för att göra en enda bomulls-t-shirt. Det räcker för att hålla en person med dricksvatten i 900 dagar (2,5 år).

Det är kul med kläder, och jag vill precis som de flesta andra känna mig fin i mina. Men, det är ingen mänsklig rättighet att konsumera fast fashion, bära plaggen max sju gånger och sen slänga dem i brännbart.

Så vad ska vi göra då? Jag och Emma vrider och vänder på alla siffror, och börjar sedan skissa upp hur Plan B-livet kan se ut ur ett klädperspektiv. Hur vi kan börja värdera våra plagg högre (förr i tiden kom textilier strax efter ädelmetall i bouppteckningarna!), och vilja ta hand om dem istället för att se dem som slit-och-släng-plagg.

Vi pratar normförskjutning, att hitta hållbara alternativ beroende på vilken konsumtionspersonlighet man har och hur man gör för att avprogrammera sig själv från trendsamhället.

Hyrgarderober (hur var det nu, är de dåliga för klimatet?) och framtidens material tas också upp, och så lanserar vi ett nytt inslag i podden! Call to action – alltså saker vi alla kan göra för att påverka!

Lyssna, och berätta vad ni tänker!

Det första avsnittet finns där poddar finns – eller lyssna nedan! Och fortsättningen kommer inom kort – prenumerera på podden i din poddapp så missar du inte del 2!

7 okt 2021 Direktlänk Klok konsumtionReklam: Samarbeten 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Årets Medvetna Julklapp 2021: Den pre-älskade klappen!

Framtidens butik – hur ser den ut om du får bestämma?


Close
Husligheter