Nu är den igång – vår kanske mest traditionsbundna matmånad på året. De flesta av oss älskar ju traditioner kring högtider, både vad gäller firande, pynt och mat. Att tänka bort julskinka och köttbullar är inte lätt, jag är själv en av dem som njuter även av kötträtterna på julbordet (även om min favorit är sillen).
Den här månaden handlar The Sustainable Society om just mat, och jag tänkte göra två delar i det här inlägget. En här och nu-del om det lite mer hållbara julbordet, och en del som är mer långsiktig för att inspirera till ett mer hållbart förhållande till mat. Kanske en bra checklista som nyårslöfte inför 2019?
Det hållbara julbordet

Pepparkakor – baka själv så vet du att de inte innehåller palmolja. Eller lusläs innehållsförteckningen. Foto: Lydia Marie/Unsplash
Julmatens största problem är 1) köttdominansen och 2) överflödet. Visst är det lite bekvämt att duka fram rester på juldagen, men let’s face it – därefter är man ganska klar med julesmakerna. Och vi är generellt dåliga på att minska matsvinn i Sverige, vi slänger liksom 97 kilo mat per person och år. Köp inte mer mat än som äts upp!
En annan grej är att frossa i de klimatsmarta grejerna och dra ner på de största bovarna. Grönsaker, rotfrukter, ägg och fisk goes a long way, så brysselkålen, ägghalvorna, senapssill och Janssons frestelse kan ju få dominera, medan prinskorv, köttbullar och julskinka kanske kan få spela birollerna (om det känns helt fel att ta bort dem helt)?
Byt gärna ut mejeriprodukterna där det inte märks, mot växtbaserade alternativ. Skippa den utrotningshotade ålen helt. Och tänk ekologiskt, palmoljefritt och gärna KRAV-märkt när du köper pepparkakor och andra delikatesser.
10 steg till hållbara matvanor

Härligt att köpa färska grönsaker, trist att hitta dem ledsna och torra längst in i grönsakslådan i kylen tre veckor senare… Foto: Christine Siracusa
1. Ta kontroll över kyl och frys. Matsvinn sker ofta för att vi tappar kollen på vad vi har. Grädde hinner surna, grönsaker hinner skrumpna, brödet hinner mögla. Gör en rejäl storstädning av kyl och frys, och bestäm sen vad respektive hylla ska innehålla. (Tveka inte att ta fram dymon om det hjälper!). Se till att alla nya matvaror ställs längst in så att de äldre äts först, inventera kyl/frys inför varje handlingstillfälle och lägg in saker som ligger i riskzonen i frysen om du inte hinner ta hand om dem. (Färska kryddor är toppen att hacka och frysa in till exempel!)
2. Gör en veckomatsedel och storhandla. Inte nog med att det blir billigare, du har större chans att minska matsvinnet också! Börja med inventeringen, kolla vad som måste ätas den kommande veckan och planera rätter kring det.
3. Dags att justera dina matvanor. Vi äter generellt alldeles för mycket kött just nu, så sätt som mål att fasa ut en del kött om du är storkonsument. Om vi tänker att veckan består av två lagade mål mat per dag kanske vego och fisk ska utgöra minst 10 av dem, medan 1-4 är kött? Känns det svårt att ställa om över en natt, höj ribban med ett vego/fisk-mål per vecka. Börja med luncherna om du äter ute på jobbet, så slipper du själv hitta alla nya recept.

Om du inte kan leva utan kaffe, köp ekologiska, KRAV-märkta bönor! Foto: Nathan Dumlao
4.Skapa en ekobas.Vilka är dina mest frekventa köp i matbutiken? Byt ut dem till ekologiska alternativ (samt gärna vegetabiliska där det behövs). Vissa matvaror, som kött, kaffe, bananer/vindruvor, potatis och mejeriprodukter, är extra viktiga att byta ut. Fundera samtidigt över om du kan skippa något av dem helt, eller köpa väldigt sällan.
5. Byt till vego där det kvittar.Fundera över vilka produkter från köttindustrin du köper av slentrian snarare än för att det är ett måste. Mjölk till exempel – skulle det kunna funka med havremjölk istället? Steker du alltid maten i smör? Testa att byta till vegetabilisk olja istället.

Egenodlade grönsaker är perfekta att lägga in med! Foto: Monika Grabkowska
6. Börja äta mer i säsong istället för att köpa det du alltid köper. Ta hjälp av en bra guide och planera veckomatsedlarna efter råvarorna istället för tvärtom. Ta vara på det som finns, och frys in, lägg in, sylta och safta det du inte hinner käka upp direkt.
7. Använd dina sinnen. Bäst före betyder just bäst före, inte ”oätbart efter”. Använd dina sinnen och ditt sunda förnuft istället för att kasta baserat på datumstämplar. Det finns ju dels knep för att avgöra ätbarheten, som äggtricket, dels recept som tar tillvara på saker som håller på att bli dåliga (som bananplättar och fattiga riddare).
8. Gör lite research kring transporter. Alla saker går inte att köpa närproducerade, men ekologiska grönsaker som skeppas med båt har ganska liten klimatpåverkan transportmässigt. Vissa saker flygs dock in eftersom de annars inte är i toppskick när de kommer fram. Sparris och färska bär off season, till exempel.

Gör paj på grönsakerna som blir över! Foto: Melissa Walker Horn
9. Ta hand om matresterna. Dags att införa restpizzans eller restpajens dag snart? Att ta hand om rester från matbordet på olika sätt är så klart toppen ur klimatsynvinkel. Även om det kanske inte räcker till en hel lunchlåda så kanske småskvättarna från middagarna under veckan kan bli en rolig tapas-buffé till fredagsmyset? Att göra smoothie på övermogen frukt och soppa eller buljong av ledsna grönsaker är ju ett toppensätt att ta vara på det som annars blir svinn.
10. Källsortera rätt. Det du trots allt måste slänga i matväg ska förstås ändå bli till nytta. Här är det olika beroende på kommun så klart, men i många kommuner blir matavfallet biogas och/eller biogödsel. Så undvik att kasta maten i soppåsen!
The Sustainable Society om mat
Fair living: ”Vego för nybörjare – 5 sätt att introducera en grönare kost”
Think Organic: ”Tankar om mat”
Emma Sundh: ”17 steg till klimatsmart mat”
Ekoenkelt: ”Konsten att inte kasta någon mat alls”












































