Banner

Vad jag letar efter på loppis just nu

Det börjar närma sig Antikmässa igen, och jag är så peppad för detta mys! Sist blev jag inkastad i Återbrukspodden helt randomly (vilket var UNDERBART eftersom jag lärde känna Malin och Sofia som driver den i samma veva), och så slog jag till på en Moses efter många, många års funderande. Kan årets mässa toppa det, tro?

Förra årets Antikmässeskörd, med Moses uppe i högra hörnet. Foto: Maria Soxbo

I fjol gick jag dit med en väldigt tydlig lista på vad jag sökte, och det var toppen på alla sätt och vis. Därför har jag gjort en liknande lista i år, men som ska få följa med inte bara på mässan utan på vårens loppisar också. Lite baserad på samma tänk som jag använde i det här inlägget, med behov som utgångspunkt.

Så här blev den!

Loppislistan våren 2020

  • Stilleben i olja att hänga i köket (som fortfarande är lite för kalt)
  • Stort ytterfoder (för mitt oversizade paradisträd som behöver planteras om)
  • Någon sorts teburkar, fina nog att stå framme (så favoritsorterna inte behöver trängas i skafferiet)
  • Hörnbord i trä (för vi behöver ett avlastningsbord mellan sofforna)
  • Liten hallmöbel (för vår nuvarande från förra huset är inte helt klockren till denna hall)
  • Fina föremål i tenn (okej, här är det bara begär – har tenn på hjärnan just nu)

Och så några repriser från ifjol som jag fortfarande inte hittat:

  • Små pendelarmaturer till vardagsrumsfönstret/köket (pga för mörkt så här års!)
  • Lite klumpiga dricksglas på fot (för hygge i vardagen)

Vad letar ni på vårens loppisar?

2 feb 2020 Direktlänk Hem, inredning & inspirationKlok konsumtion 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Ett loppisfynd fick en kompis

De 3 sakerna som avgör om din bostad är klimatsmart

Om att sluta be om ursäkt för att tiden inte räcker till

Det sitter nästan i fingrarna, det där med att vilja be om ursäkt för att det blivit ett högst sporadiskt bloggande under januari. Men numera hejdar jag mig – varför ska jag be om ursäkt? Min blogg = jag bestämmer, ju! Däremot sitter över ett decenniums plikttrogna uppdateringar många, många gånger i veckan året om i, och det känns väldigt märkligt att uppdatera sällan utan att rättfärdiga det.

Foto: Maria Soxbo

Förklaringen (men inte ursäkten!) är förstås att jag tillsammans med Emma och Johanna knattrat så fingrarna blöder hela januari. Fyra, förvisso små men dock FYRA, böcker på knappt tre veckor har vi öst ur oss, parallellt med våra ”vanliga” jobb. Både jag, Johanna och Emma har haft jobbresor inbokade i olika delar av landet, och vi har också rivit av en heldagsutbildning, en klimatfrukost, sjukdomar och vabb. Och jag tackar åter min lyckliga stjärna över att ödet tussade ihop mig med planetens två kanske mest lättjobbade människor, för annars hade detta verkligen inte gått vägen.

Idag (kväll!) – prick på deadline – samlade vi hop alla färdiga manus och skickade till Novellix, och resultatet får ni se i april. Nu ska jag bara försöka komma i kapp med allt annat som halkat ohjälpligt efter. Som ett brev på posten (mail i inkorgen?) kom Fridas inlägg, och SOM jag kände igen mig. Jag tror hälften av mailen i min inkorg börjar med ”Hej, vill bara kolla – har du sett min fråga …?”. Jag borde ha lagt in ett autosvar, inser jag nu, men jag bestämde mig i alla fall redan vid årsskiftet för att inte offra nätterna på att komma i kapp. Krisar det finns ju telefon, tänker jag.

Nu så här efter bokmaratonet är planen i alla fall både att jag ska nå ”inbox zero” och att det ska rymmas lite luft i kalendern igen. Och tid för bloggen! Jag har redan börjat skriva på Det stora inlägget om hållbara pengar som jag vet att flera av er önskat, och två-tre andra blogginlägg ligger också som skisser här bakom kulisserna. Har ni fler önskemål om inlägg? Ös på  kommentarsfältet, min hjärna är lite lätt urvriden efter tre veckors intensivt skrivande, så idéer tas tacksamt emot!

3 ljus i jobbtunneln

Foto: Maria Soxbo

1. Till helgen ska jag till Varberg och föreläsa på Kulturfrukost på biblioteket! Jag unnar mig en halv fredag i Göteborg som uppvärmning, vilket ska bli så mysigt. Men framför allt är jag så pepp på att prata om Gör skillnad igen för första gången sedan i november. (Här köper man biljetter om ni är sugna, hoppas vi ses!)

2. Idag fick jag ett brev om att Gör skillnad: Från klimatångest till handlingskraft numera finns tillgänglig både som talbok och punktskriftsbok! Att vår bok efterfrågats i fler tillgängliga format gör mig både glad, stolt och sjukt tacksam över att bo i ett land där det ens finns något som heter ”Myndigheten för tillgängliga medier”.

3. Och på det mer personliga planet – nu börjar sommarens semesterplaner ta form, och det kan mycket väl bli den härligaste sommaren någonsin. Ett helt sommarlov väntar, liksom livets första tågluff för alla i familjen. Längtar!

27 jan 2020 Direktlänk ReflektionerReklam: Samarbeten 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Målsättningsuppdatering – januari!

Om att hantera samtiden

Om säsongsskifte, förnyelselust och att hitta balans

Säsongsskifte. Ni vet, julen har städats ut, det är tomt och mörkt i fönstren. Vårsuget gör sig påmint, men än är det många, många veckor av kala träd och grusiga trottoarer kvar (även om vintern verkar utebli helt i år).

Samtidigt börjar snart inrednings- och modetidningarna släppa sina vårnummer, årets första mässa är avklarad och även om trendrapporter inte längre känns rätt i magen för de flesta så kommer vi inom kort att bombarderas med nya intryck igen. Budskapet är det gamla vanliga. Är det inte dags att … förnya?

Jag tycker balansgången är så svår i det här. För jag är å ena sidan innerligt trött på känslan av att inte duga så fort årstiderna växlar. Att plötsligt känna det krypande obehaget i att garderoben är so last year och hemmet likaså, när nya former, färger och villhöver-måste-ha-prylar dyker upp. Jag vill ju känna mig nöjd!

Samtidigt har jag alltid varit den där typen som älskar nystarter, att vända blad och börja om. (Tips: Lyssna på podden Dumma människors avsnitt om just detta – så lyssvärt!) Jag är dessutom långt ifrån immun mot trender, kan falla handlöst för fulländad design och älskar att känna mig riktigt inspirerad.

Hur kombinerar en detta? Och dessutom i en tid när vi desperat behöver hitta ett nytt förhållningssätt till konsumtion?

Det här funderar jag mycket på just nu. Och jag har landat i tre tankar, som jag listar nedan. Kanske kan det vara till hjälp för fler som står och vacklar mellan en vilja att förnya, trendtrötthet och en lust efter att få känna sig inspirerad trots en årstid som inte hjälper till.

Att äta med ögonen

Foto: Maria Soxbo

Inspiration behöver inte handla om konsumtion. Att tanka sinnena med magi behöver inte vara synonymt med att lätta på plånboken (förutom möjligen en inträdesavgift här och där). Vi behöver inte äga saker för att njuta av dem.

Det här vet vi ju egentligen redan, eftersom få av oss har möjligheten att äga konstsamling till exempel. Eller bo i en kulturminnesmärkt bostad. Men det går ju att njuta av den typen av skönhet ändå! I vår vill jag därför maxa inspirationskontot genom kultur. Jag började med Snövit. Next stop tror jag får bli Vårsalongen!

Tid för eftertanke

Pressbild för Livsjournalen.

Jag fick fina Livsjournalen i present av fina vännerna Emma och Maria, och i helgen satte jag mig bredvid pysslande barn och började fylla i. Den är pedagogisk och ställer frågor, för att sakta men säkert hjälpa bokens ägare att styra livet åt önskat håll.

Jag är lite av en quitter när det kommer till dagliga uppdateringar och törs inte lova att jag håller i detta, men att gräva lite i vad som egentligen skulle göra mig lyckligare sätter fokuset rätt (och gör det omedelbart glasklart att några nya prylar inte är det som fattas). Livsjournalen är så klart bara ett sätt att göra detta på, för någon annan kanske en klassisk dagbok eller meditation funkar bättre?

Hygge i vardagen

En stylad bild på mitt köksbord, inte verkligheten. Foto: Maria Soxbo

I går morse bakade jag scones åt mig och barnen, öppnade en av de sista burkarna maskrosmarmelad från sommarens experiment och unnade mig te i finkopp. Saffransbullarna må vara slut och adventsljusen nedbrunna, men inget säger att guldkanten på tillvaron bara hör högtider till.

Visst, några scones lär inte bli bakade på måndag morgon när tider ska passas och alla blivit väckta av alarm istället för dagsljuset. Men då kanske guldkanten istället får komma på kvällen, med tända ljus till middagen? Jag hoppas det, för jag tror det krävs lite handpåläggning för att den här tiden på året inte ska kännas som en lång transportsträcka. Och för att mota den rastlösa köplusten i grind.

Slutsats?

Jag tror fullt och fast på att ju mer upptagna vi blir med att leva livet, desto mindre tid hinner vi lägga på att konsumera prylar att fylla det med. Vad tror ni?

Och vad är era bästa knep för att bejaka nystartskänslan utan att byta ut och göra om?

19 jan 2020 Direktlänk Fixa, förändra & förnyaHygge & härligt livReflektioner 23 kommentarer

Relaterade inlägg

Aktivera din garderob! 21 roliga teman att följa

Måla IKEA-kök (luckor och kakel) med linoljefärg – så gjorde jag

Att lägga energin på rätt saker – mest output för minst input

Något som blev väldigt tydligt för mig under det första året med Klimatklubben är att vi måste börja lägga vår ”hållbarhetsenergi” på rätt saker. Vi behöver ju verkligen inte en handfull människor som orkat uppnå total perfektion via till exempel zero waste, plastbantning och självhushåll. Vi behöver många miljarder människor som 1) lever mer hållbart än idag och 2) ser till att göra sin röst hörd så att rätt beslut fattas högre upp i samhället.

Och för att uppnå nr 2 så tror jag inte vi som individer ska satsa på att bli 100% perfekta, utan på att sänka våra utsläpp så mycket vi kan – men sen lägga resterande energi på att förändra samhället.

Fördela energin rätt

I vår bok Gör skillnad har vi med ett så grymt bra citat från en av Klimatklubbens medlemmar, och jag tänker citera henne rakt av:

Faksimil ur boken Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft (Norstedts 2019).

Är ni med på tänket? 

Missförstå mig rätt, det är klart att vi ska ställa om våra egna liv så mycket vi bara kan, genom att till exempel förändra vår kost, handla secondhand och resa med tåg. Men det är oerhört svårt att leva hållbart i ett ohållbart samhälle, så ju mer energi vi också lägger på att förändra systemet omkring oss, desto lättare får vi att ställa om. Win/win!

Att tänka som Agnes ovan gör det faktiskt också lite lättare i vardagen. Att komma ner till 1-2 ton i årliga utsläpp är så gott som hopplöst i Sverige, och det kan ju vara frustrerande att känna att vi inte räcker till. Men om vi börjar i andra änden, och tvingar politiker, företag och vår omgivning att göra det lättare för oss, så slår vi två flugor i en smäll. Och let’s face it, mycket av det vi idag tar för givet, som rösträtt till exempel, var ju inget som uppstod ur tomma intet. Det krävdes individer som engagerade sig. Klimatfrågan är inget undantag, tvärtom.

Vi är inte så hållbara som vi tror

Vi kan inte nöja oss med att göra vissa hållbara val, och sen luta oss tillbaka. Foto: Maria Soxbo

Forskning har dessutom visat att vi tror att vi är mer hållbara än vi är, och att det lägger hinder i vägen för oss när det kommer till vår egen insats:

Ny forskning visar att människor tenderar att överskatta sitt eget miljöengagemang. Vi tror helt enkelt att vi gör mer än andra. Och det kan i sin tur leda till att vi gör mindre än vi skulle kunna.

Vi har alltså en tendens att nöja oss, att liksom känna att vi dragit vårt strå till stacken genom att finslipa våra återvinningsskills eller äta ekologiska grönsaker. Men en personlig omställning är ju en resa som i princip aldrig tar slut, så vi måste ersätta den här falska nöjdheten med en hunger, tänker jag. En hunger, eller ambition, att alltid göra lite mer, utmana sig själv (och andra!) och våga gå utanför vår egen comfort zone.

Ta engagemanget vidare utanför dina fyra väggar

Vad väntar du på? Det finns ett helt samhälle därute att förändra! Foto: Maria Soxbo

Så vad ska vi lägga vår energi på egentligen?

Tänk på dig själv som någon som befinner sig innerst i en cirkel. Runt dig har du din närmaste krets – familj och vänner. Dem kan du påverka genom dina hållbara, individuella val förstås (inspirera att ta tåget, börja laga vego eller handla på loppis till exempel) och genom att sprida kunskap. Men också genom att dra med dem i ett vidare engagemang! Kanske ska ni tillsammans maila ett företag eller en politiker (flera mail är starkare än ett enda), gå med i ett demonstrationståg eller joina ett sammanhang (till exempel Naturskyddsföreningen eller Klimatklubben)?

Utanför den cirkeln har du lite större sammanhang du är en del av. Arbetsplatsen/skolan, kanske en bostadsrättsförening, ett föräldrakooperativ, föräldrar till barn i samma klass och så vidare. De kan du också påverka, genom att föreslå förändringar i rätt riktning för allt från inköp och resor till elavtal och rutiner.

De största ringarna är företagen du handlar varor och tjänster ifrån och politikerna som fattar beslut som berör dig och ditt samhälle, såväl lokalt som nationellt och globalt. De kan verka väääldigt långt borta, men om vi påminner oss om att det faktiskt är människor som styr även där blir det lättare att skicka mailet eller lyfta luren. Medborgarförslag, namninsamlingar, personliga mail, debattartiklar, tips till media – det finns tusen sätt att påverka samhället, och alla funkar bäst om vi är många som sluter upp bakom dem.

Mest output för minst output

Foto: Caroline Solberg

En sak jag också lärt mig under dessa första femton månader med Klimatklubben är att det är oerhört lätt att känna sig överväldigad, att känna att tiden inte räcker till och att, ja, bränna ut sig på kuppen. Forskning visar att 92% (!) av alla som engagerar sig ideellt på något vis känner att de fått ett mer meningsfullt liv, och det skriver ju utan tvekan under på.

Samtidigt gäller det att tänka personlig hållbarhet också, och hushålla med resurserna. Att lägga tid och energi där den gör mest nytta, helt enkelt. Och nej, då är det inte extrem plastbantning som är den bästa vägen att gå, även om det kan vara tillfredsställande. Att en person gör av med 0% plast gör helt enkelt inte lika stor nytta som om en hel nation förbjuder engångsartiklar i plast, så att samtliga invånare gör lite bättre val i vardagen.

Ett långt inlägg, men det här har legat och marinerat i mitt bakhuvud rätt länge och nu ville det ut. Tack, ni som orkade läsa hela vägen, och dela gärna med er av era tankar kring det här! Jag avslutar med ett citat ur vår bok (som för övrigt är pepprad med tips på hur vi kan engagera oss):

Dags att sluta tänka »någon borde göra något«, och istället tänka »någon är nog jag – nu kör vi!«

Vad tänker du efter att läst detta?

13 jan 2020 Direktlänk Reflektioner 10 kommentarer

Relaterade inlägg

Målsättningsuppdatering – januari!

Om att hantera samtiden

Framtidens konsumtion – klimatfrukost på ArkDes

#klimatfrukost är en serie influencerfrukostar på olika teman som vi genomför i samarbete med olika partners. Vilka krav vi ställer på de företag vi samarbetar med kan man läsa om här.

Precis innan jul spikade vi de sista detaljerna för 2020 års första #klimatfrukost, och igår var det dags!

Fotograf: Caroline Solberg

Jag och Emma slog våra klimatsnackspåsar ihop med 60-årsjubilerande Formex (som ju går av stapeln nästa vecka) för att prata om framtidens konsumtion. Ett ämne som berör varenda kotte, eftersom överkonsumtionen är en av de stora klimatutmaningar vi måste hitta en lösning på.

Lotta Ahlvar.

Formex Lotta Ahlvar sa det så bra när hon inledningstalade: ”the party is over”. Ja, överkonsumtionspartyt alltså. Sån tur att jag är ganska övertygad om att hållbarhetspartyt som står i kulisserna och väntar på sin chans faktiskt är en rätt så mycket skönare och mer minnesvärd tillställning.

Foto: Emma Sundh

Den här gången höll vi till på ArkDes, eftersom de (som en del av Sustainordic) snart släpper The Nordic Report 02 som handlar om just hållbar konsumtion (och produktion).

Fotograf: Caroline Solberg

Fotograf: Caroline Solberg

Alltså slog vi läger i mysiga Café Blom med glas från golv till tak, Emmas mödosamt fraktade torkade blommor (så … smuligt!) på borden och veganskt smarr på alla fat.

Fotograf: Caroline Solberg

Fotograf: Caroline Solberg

Det roligaste med just denna klimatfrukost? Att vi trots att vi skickade ut inbjudan mitt i värsta julhetsen faktiskt aldrig haft ett sånt tryck förut! Det bara rasslade till så var det fullsatt, och vi var till och med tvungna att tacka nej till några sent svarande eftersom det helt enkelt inte gick att knö in fler.

Tråkigt så klart, vi vill ju alltid att alla som vill ska få komma, men för att se något positivt i det så kanske det kan vara ett tecken på att klimatet är 2020 års hetaste dragplåster?

Foto: Caroline Solberg

Vi hade som vanligt en grym panel också, bestående av Jonas Olsson från ArkDes, Cecilia Blankens från BLANKENS, Kristina Östman från Naturskyddsföreningen och så klart Lotta Ahlvar från Formex.

Jag fick moderera igen (för övrigt bland det absolut roligaste jag gör på jobbet numera!), och vi rev av allt från e-handel och butiksdöd till om det egentligen finns något som kan kallas hållbar konsumtion.

Här är ett axplock av allt klokt som sades under denna morgon:

“För vissa företag är det som en oljetanker som ska gira om, medan andra sitter i en segeljolle som får slag så den ändrar riktning. Alla har olika förutsättningar.”/Lotta Ahlvar, Formex.

“Vi kommer att se tillbaka på vår tid och se den som en exceptionell lyxtillvaro, en livsstil som kommer vara lika otänkbar som att röka i bilen bredvid barnen.”/Kristina Östman, Naturskyddsföreningen.

”Butiker i vår närhet ger trygghet, är levande mötesplatser. Men butiker behöver ju inte enbart sälja varor, utan kan ju också erbjuda tjänster.”/Lotta Ahlvar, Formex.

“Vi måste fråga oss: Hur kan samma sak användas och ha ett värde för fler under längre tid?”/Jonas Olsson, ArkDes.

Foto: Caroline Solberg

Min favorit är nog ändå vad Cecilia Blankens avrundade med:

“Jag har länge tänkt, ‘inte ska väl jag, jag är ju inte direkt Naturskyddsföreningen’.  Kläderna har inte känts tillräckligt stora helt enkelt. Men där har jag tänkt om. Man behöver inte vara expert, behöver inte kunna allt, behöver inte kunna svara på frågor, men däremot väcka tankar att ‘det här funderar jag på’.  Trigga igång 10 andra huvuden, som triggar i gång 10 andra huvuden.”

Exakt så!

Foto: Caroline Solberg

5 kunskapsguldkorn från #klimatfrukost

1) Det här tidsperioden kommer vi behöva en rätt rejäl skämskudde när vi tittar tillbaka på. Hur mycket prylar vi ägde, hur mycket nytt vi hela tiden köpte, hur vi rensade och rensade, slängde och skänkte bort – bara för att ersätta med ännu mer nytt. Hur viktigt det kändes (men inte var) att shoppa.

2) I framtiden äger vi inte alla våra grejer, utan vi hyr och delar med varandra (och slipper förvara, organisera och sköta om massor av grejer vi använder någon enstaka gång bara).

3) Butiksdöden eskalerar, men det betyder inte att vi inte kommer att ha motsvarigheten till butiker ändå. De kan ju ta en annan form – mötesplatser i kombination med reparations- hyr- och andra hållbara tjänster.

4) Företagen kommer inte att bara ta ansvar för produktion och försäljning, utan också för resten av produkternas livsstid, genom att till exempel erbjuda reparationer och secondhandverksamhet hela vägen tills att produkterna är uttjänta och ska återvinnas.

5) Och viktigast av allt – om vi inte får bukt med våra ohållbara konsumtionsnivåer blir det närmast hopplöst att nå klimatmålen.

Foto: Caroline Solberg

Som vanligt är halva nöjet med dessa frukostar alla härliga människor vi får träffa. Som tvillingarna bakom grymma kontot Vegansk matlåda!

Foto: Caroline Solberg

Kloka, engagerade Nina Campioni!

Foto: Caroline Solberg

Kajsa, Emma och Jenny!

Foto: Caroline Solberg

Klimatfrukosts mesta stammisar! Less Carbs och Morotsliv.

Foto: Caroline Solberg

Team Klimatfrulle (jag och Emma alltså), med Helena som tagit sig hit från Västerås!

Foto: Caroline Solberg

Cecilia Blankens med Jonas från Grandpa.

Foto: Caroline Solberg

Team Formex! Och om ni ska gå på Formex i år, missa inte hållbarhetsdagen (onsdagen den 15:e) som är full med intressanta föredrar och seminarier kring hållbarhet på olika sätt.

Foto: Caroline Solberg

Foto: Caroline Solberg

Foto: Caroline Solberg

Foto: Caroline Solberg

Foto: Caroline Solberg

Foto: Caroline Solberg

Tack alla som kom, lyssnade och engagerat fortsatte att diskutera efteråt – så glad över stämningen på dessa klimatfrukostar!

11 jan 2020 Direktlänk KlimatkunskapReklam: Samarbeten 1 kommentar

Relaterade inlägg

När klimatmål blir orealistiska – skrota dem?

89 procent – vi är en majoritet, vi måste bara visa det!

Linoleum – bra val ur miljösynpunkt

Dags för årets första inlägg – om linoleum – till min växande materialguide! Jag har länge tänkt hylla det lite bortglömda golvmaterialet linoleum, som faktiskt förtjänar en renässans.

Vad är linoleum?

Foto: Forbo

Ett naturmaterial som består av antingen trä eller kork uppblandat med linolja och harts och sedan (oftast) naturliga färgämnen. ”Smeten” valsas sen ut på en väv (oftast av jute).

Det kan kännas som ett rätt modernt material (eftersom det påminner om plastgolv), men faktum är att det uppfanns redan på 1860-talet (av britten Fred Walton) och hade en riktig glansperiod i slutet på 1800- och början på 1900-talet. På den tiden var de ofta mönstrade och dekorerade à la klinkergolv från den viktorianska eran. I gamla lägenheter låg det ofta parkett i ”finrummen” och linoleum i till exempel serveringsgången.

Vad har linoleum för egenskaper?

Klassiskt rutigt golv. Foto: Forbo

Bara härliga! Linoleumgolv är sköna att gå på eftersom de inte är knallhårda, de är ljuddämpande och förstås väldigt naturliga och giftfria. Sen finns de i en uppsjö olika varianter, både ”naturliga” som liknar sten eller klinker (som kan läggas i rutmönster) och lite mer vågade varianter i starka färger och kraftiga mönster.

Foto: Forbo

De är slitstarka och ljusbeständiga, det vill säga ska klara att utsättas för sol utan att blekas. Två kvaliteter som gjort att linoleum är väldigt populärt i offentliga miljöer.

Det är ett väldigt prisvärt golv, och också relativt lätt att lägga själv.

En nackdel kan vara att de blir repiga av grus och sand, så att lägga linoleum i hallen kräver att du tänker till och stoppar grus och smuts med bra dörrmattor. Men en bonus i sammanhanget är att linoleum är elastiskt och kan reparera mindre repor och gropar från möbelben och liknande av sig själv.

De är också hälsosamma att leva med, till skillnad från till exempel PVC-golv som faktiskt orsakar att våra kroppar tar upp ftalater.

Hur sköter man linoleumgolv? Vilken rengöring?

Foto: Forbo

Främst genom att sopa, dammsuga och torrmoppa, så satsa på ”torr” städning i första hand.

Det finns speciell linoleumrengöring, och annars är ett milt och neutralt rengöringsmedel (pH 6–8) bäst. Använd ljummet vatten och undvika starka produkter och lösningsmedel.

Det finns också diverse behandlingsprodukter, som till exempel hårdvax, som kan ge en väldigt härlig yta på golvet – men rådfråga antingen tillverkaren om du lägger ett nytt golv eller någon klok person inom byggnadsvård om du vill fräscha upp ett gammalt golv, så att du får rätt produkter.

Har du ett riktigt slitet men fint linoleumgolv? Kolla upp möjligheten att få det slipat och behandlat så kan det bli som nytt igen!

Hur vet jag om mitt golv är av linoleum?

Foto: Forbo

Eftersom vinylgolv blev poppis efter att det lanserades på 1950-talet så kan det ibland vara svårt att skilja naturliga linoleumgolvet från plastiga vinylditon. Men det finns några knep:

  • Hur gammalt är huset? Om huset är äldre än 1950-talet och mycket är kvar i original är chansen stor att golvet är linoleum.
  • Hur har golvet åldrats? Om golvet är mönstrat och mönstret är bortnött på vissa ställen är golvet förmodligen vinyl, eftersom det då verkar vara tryckt på ytan (till skillnad från linoleum som är homogent rakt igenom).
  • Hur ser färgerna ut? Nya linoleumgolv kan ha klara färger, men gamla linoleumgolv är ofta dämpade i färgsättningen och slår gärna åt det gula hållet tack vare linoljan. Ett gammalt golv med väldigt bjärta färger är förmodligen vinyl.
  • Hur reagerar golvet på värme? Om du kan pilla loss en liten bit av det gamla golvet där det inte syns kan du prova att sätta eld på det (under kontrollerade former så klart). Vinyl smälter av värme!
  • Vad finns på undersidan? Linoleumgolv har juteväv, vinylgolv oftast ett slags textil.
  • Hur tjockt är golvet? Vinylgolv kunde göras väldigt tunna, medan linoleum ofta är kraftigare.
  • Är golvet lagt av plattor trots att det är gammalt? Då kan det vara vinyl, eftersom linoleum trots sin långa historia inte gjordes i plattor förrän i modern tid. Vinyl däremot gjordes i plattor redan från start på 1950-talet.

Går det att måla på linoleumgolv?

Även om linoleum är ett grymt bra material så kanske inte exakt alla utföranden är i ens smak. Dumt dock att riva upp ett bra linoleumgolv bara för att det har fel färg. Och det går faktiskt att måla! Det är så klart linoljefärg som är grejen, men ha tålamod – det ska målas tunt, tunt och torka/härda ordentligt mellan varven.

Var tillverkas linoleumgolv?

De flesta golv som säljs på den svenska marknaden tillverkas i Europa. Vi har faktiskt haft egen produktion i Sverige, men inte numera. Tänk om den hållbara produktionen kunde komma tillbaka!

Hur miljövänligt är linoleum?

Ett svanenmärkt linoleumgolv. Foto: Tarkett

Mycket! Tack vare att det tillverkas av naturliga och förnybara råvaror och är slitstarkt och långlivat. Både lin och jute är ettåriga grödor, vilket innebär att de är snabbt förnybara. Det är möjligt att använda återvunnet material vid produktionen (till exempel trämjöl som är en restprodukt från skogsindustrin). Växtråvarorna binder också koldioxid, vilket är en fin klimatbonus.

Även om linoleumgolvet sedan helst ska få ligga kvar i många, många år är det ju också bra att det (i de allra flesta fall) är biologiskt nedbrytbart när det är uttjänt.

Linoleum kan vara klimatneutralt eftersom råvarorna binder koldioxid och tillverkningen kan göras väldigt energieffektivt, men dubbelkolla gärna med tillverkaren. Det finns också Svanenmärkta linoleumgolv om du vill göra ett extra bra val.

Så behöver du lägga ett nytt golv i exempelvis köket är linoleum ett utmärkt val (jag tipsar till exempel om linoleum i detta inlägg).

6 jan 2020 Direktlänk Klok konsumtion 13 kommentarer

Relaterade inlägg

Aktivera din garderob! 21 roliga teman att följa

5 tips som hjälper dig att minska nykonsumtionen

Mina klimatlöften för 2020 (Vilka är dina?)

Nu så har jag redogjort för förra årets klimatlöften, och det är ju hög tid att presentera årets. Det är en salig blandning av stora och små saker, några favoriter i repris och en hel del nytt – häng med!

Klimatlöften 2020

Foto: Maria Soxbo

✔️ Fullt fokus på B som i börsen

Det här är min absolut svagaste punkt, så den får hänga med in i 2020 också. I år SKA jag se till att mina pengar placeras, förvaltas och investeras på ett hållbart sätt. Slut med strutsandet, bara för att jag råkar tycka att det är rätt tråkigt … (Skulle ni vilja läsa ett inlägg om hur jag tänkte med allt när jag är klar?)

✔️ Flygfritt 2020 – och upptäck mer via tåget

Förra årets löfte hänger så klart med i år också, det var ju hur lätt som helst att skippa flyget i fjol så jag håller mig på jorden ett år till. Jag åkte ju en hel del tåg i jobbet i fjol, men i år skulle jag vilja bli bättre på att nöjesresa med tåg också, så det får ingå i årets löfte.

✔️ 95% vegetarian, 4% pescetarian, 1% allätare

Förra året blev jag i princip vegetarian, antalet mål med kött, fisk eller fågel minskade för varje månad. I år steppar jag upp mina kostmål, och kör vego till 95%. Det som återstår fördelar jag mestadels på fisken (älskar sill så jag ser fram emot midsommar och jul! Och så ska jag unna mig någon stekt strömmig och någon fiskgryta under året). En liten procent spar jag till ”övrigt”, för att till exempel kunna rädda halvätna korvar från att svinnas bort av barnen.

✔️ Lösa bilfrågan

Vi är (tyvärr) bilberoende i vår familj trots att vi bor en knapp mil från Stockholm, eftersom 1) maken jobbar tider som inte klaffar med kollektivtrafiken och 2) vi har hus på Gotland. Vi rattar en etanolbil, men jag hoppas och tror att 2020 blir året då vi byter till elbil. Så pepp på detta!

✔️ Göra skillnad

Busenkelt löfte, visst? Nåväl, här ingår i alla fall att se till att mitt eget företag blir mer hållbart (även här kommer ju pengar in i bilden), att se till att den tiden jag lägger ner gör mesta möjliga nytta och att steppa upp Klimatklubben till nästa nivå. Fler föreläsningar och klimatfrukostar väntar, och så ska vi ju skriva och släppa böcker också!

✔️ Mindre skall förfaras

Jag vill bli kvartersmästare på svinnsmarthet, och förutom att hålla koll på vår (alldeles nyrensade) kyl och frys så att inget blir dåligt har jag också planer på att bli bättre på att ta hand om mat generellt. I mina planer ingår bland annat att se om vi kan vika en del av vårt (kalla) förråd till skafferi, och att hitta en begagnad frysbox för att kunna frysa in mer färska bär, rädda bröd från bagerier och ta vara på äpplen och vindruvor från trädgården och till exempel blåbär från skogen.

✔️ Byta, låna, hyra, återbruka

Det här löftet hänger också med från förra året förstås (konsumtion är ju en pågående grej). Jag vill se till att jag köper så lite nyproducerat som möjligt under året, och att jag istället blir ännu bättre på att hyra, låna, byta och köpa secondhand.

✔️ Minska mejerierna

En påbörjad resa från i fjol, där jag tänker att jag ska kunna minska ännu mer i år. Smör och creme fraiche i bak och matlagning står näst på tur. Osten är mitt stora dilemma, men jag tänker att jag åtminstone ska se det mer och mer som en lyxvara. Det här blir min största utmaning, för mängder av goda vegetariska recept innehåller fetaost, halloumi med mera … Tipsa gärna om ni har hittat bra veganska ersättare!

✔️ Och slutligen: Slutföra omställningen av bloggen

Jag påbörjade ju en resa för Husligheter i fjol, för att den ska bli så hållbar det bara går. Den resan fortsätter så klart i år, hoppas ni vill hänga med på resan!

Dela gärna med er om era egna klimatlöften och målsättningar!

3 jan 2020 Direktlänk Reflektioner 24 kommentarer

Relaterade inlägg

Målsättningsuppdatering – januari!

Om att hantera samtiden

Mina klimatlöften 2019 – så gick det

Jag har ju vänt lite på det där med nyårslöften, och kör många små och roliga istället för ett späkande ”träna tills jag spyr”-löfte, och för er som också vill skapa en lite roligare tillvaro på samma sätt samlade jag massor av förslag här.

Men så lever vi ju i en tid då det faktiskt är megaviktigt att vi alla ställer om vår livsstil så mycket vi kan också, och därför avlade jag Klimatlöften förra året. De hamnade faktiskt inte i bloggen utan bara på min privata facebook, men så här skrev jag för ett år sen, och så här har det gått med mina löften:

✔️ Max ett mål rött kött i veckan

Foto: Maria Soxbo

Varför detta klimatlöfte? Jo, för att forskare har räknat ut att vi kan äta 14 gram rött kött per dag, det vill säga cirka 100 gram i veckan. En söndagsstek, om man så vill!

Så hur gick det? Inga problem. Jag började med den målsättningen, men under det senaste halvåret har jag knappt ätit rött kött en gång i månaden ens, snarare en gång var tredje månad. Jag äter vegetariskt de allra flesta mål, och fisk någon gång ibland (som julsillen!).

✔️ Byta minst hälften av mina mejerier mot veganska alternativ.

Foto: Maria Soxbo

Varför detta klimatlöfte? Av samma skäl som köttet, för mejerierna kommer ju från samma klimatpåverkande industri.

Så hur gick det? Ja, utan att ha räknat exakt på det tror jag att jag lyckades. Mjölk i teet och yoghurten till frukost är utbytt helt till veganska alternativ, liksom smöret på mackan. Creme fraiche och grädde byter jag ungefär hälften av gångerna, men kan bli ännu bättre på det. Däremot är smör i bakning och ost generellt kvar … Baksmöret kan jag skippa, osten är helt klart min största utmaning! Hur tacklar ni andra ostälskare detta?

✔️ Bli en fena på att läsa innehållsförteckningar (och således kunna välja svenskt och välja bort palmolja så ofta det går)

Foto: Liljeholmens

Varför detta klimatlöfte? Palmolja är egentligen en väldigt effektiv gröda, men problemet är att den är så populär att regnskogen får ge vika för odlingsmark. Och regnskogen behöver vi desperat just nu. Sen vill jag ju minska transporter mer i livet generellt, så därav så närproducerat som möjligt.

Så hur gick det? Jag har blivit mycket bättre på att kolla innehållsförteckningarna och palmolja undviker jag väldigt ofta numera. Men här kan jag steppa upp ännu mer, inte minst när det gäller det närproducerade! När det gäller mat så krockar det till exempel lite med mitt nya vegoliv, eftersom vi äter en hel del (främst europeisk) soja. Detta löfte får stå kvar till 2020.

✔️ Inga flygresor. Heja tåget!

Foto: Helena Lyth

Varför detta klimatlöfte? För att på individnivå finns det inget som gör så stor skillnad i utsläpp som att inte flyga.

Så hur gick det? Detta var busenkelt, flög inte alls under 2019. Och här vill jag verkligen betona hur otroligt lite denna ”uppoffring” påverkade mitt liv. Det här löftet står så klart kvar till 2020, jag stannar på marken.

✔️ Rösta grönt i EU-valet

Foto: Dan Meyers

Varför detta klimatlöfte? För att vi behöver politiker som prioriterar klimatet, inte minst på EU-nivå.

Så hur gick det? Självklart gick det bra, jag röstade och lade min röst för klimatet. Sån lätt grej att göra, som samtidigt är så viktig.

✔️ Se över alla mina fonder. Och eventuellt byta bank

Varför detta klimatlöfte? På grund av detta.

Så hur gick det? Jag såg över mina fonder och gjorde många byten i mina pensionsplaceringar (via Klimatbytet), men bytte inte bank. Det här ska jag ta tag i ännu mer under 2020, jag har blivit kund hos en hållbar bank men inte hunnit flytta över pengar än. Jag vill också investera mer och på ett verkligt hållbart sätt. Det här är prio 2020!

✔️ Laga/låna/byta/hyra i första hand, köpa secondhand i andra hand. Köpa nytt kommer SIST.

Foto: Maria Soxbo

Varför detta klimatlöfte? För vår enorma överkonsumtion av nya saker är roten till mycket ont.

Så hur gick det? En ny dammsugare blev det till slut, jag hittade tyvärr ingen som kunde laga vår tio år gamla i närområdet och dammsugaren är svårt att klara sig utan. Och så blev det ju ett välbehövligt nytt kök – otrolig skillnad i vår vardag, men inte bra för konsumtionsutsläppen förstås. Den övriga konsumtionen ströp jag däremot nästan helt, förutom strumpor/strumpbyxor köpte jag i princip enbart secondhandkläder till exempel. Jag lagade kläder, jag bytte kläder, jag köpte en ”ny” mobil secondhand, jag köpte presenter och julklappar på loppis, ordnade många av mina behov via Tradera och Blocket osv. 2020 blir det ju inget nytt kök så klart, så här kommer jag att bli ännu bättre.

✔️ Ifrågasätta, vara lite allmänt bökig och ställa krav såväl privat som genom företaget

Foto Caroline Solberg

Varför detta klimatlöfte? För att vi måste ta mer ställning i vardagen, annars går omställningen för långsamt.

Så hur gick det? Bra! Jag har slutat med uppskattningsvis 90% av alla uppdrag som jag upplever som ohållbara (som att skriva trendrapporter), och ersatt de uppdragen med betydligt vettigare uppdrag (som att föreläsa om hållbarhet). Jag ifrågasätter onödiga transporter och förpackningar, ställer fler frågor och så vidare. Men kan så klart bli ännu bättre!

✔️ Använda den röst jag har tack vare bloggen för att prata klimat så ofta jag kan

Varför detta klimatlöfte? För att det är the right thing to do, helt enkelt. Med en röst kommer ansvar.

Så hur gick det? Jag hoppas att ni tycker att jag gjort det! Förutom att blogga så mycket jag kunnat om hållbarhet har jag också börjat en omställning av bloggen, där jag tog två steg (av fem) under 2019. Först gjorde jag om min samarbetspolicy och för ett par veckor sedan lanserade jag Hållbara listan.

✔️ Att fortsätta lägga både arbetstid och fritid på att ge Klimatklubben alla möjligheter att nå sin fulla potential

Foto: Caroline Solberg

Varför detta klimatlöfte? För att Klimatklubben finns, och har potential!

Så hur gick det? Jodå, vi gav ut en bok, föreläste i en lång rad städer om klimatet, startade konceptet #Klimatfrukost för att sprida ringar på vattnet genom influencers, började samverka mer med andra miljö- och klimatorganisationer och skrev bland annat två debattartiklar. Men det här är ju bara början förstås!

I morgon tänkte jag berätta hur mina klimatlöften för 2020 ser ut! Men berätta gärna hur det gått för er också!

2 jan 2020 Direktlänk Reflektioner 9 kommentarer

Relaterade inlägg

Målsättningsuppdatering – januari!

Om att hantera samtiden

I hållbar bokhyllan: Käka grönt!

Här kommer ett tips om att både läsa och Käka grönt! Först och främst – har ni någon klapp kvar att kirra innan jul? Då vill jag påminna om Årets medvetna julklapp som vi i Klimatklubben utsåg tillsammans med Medveten konsumtion för första gången i år. Vi valde ”vego-kokboken”, eftersom vi tänker att den både är rolig, inspirerande och viktig i omställningen till ett mer hållbart liv. Min favorit just nu på den fronten? Denna!

Käka grönt – en vegokokbok att börja med

Foton: Maria Soxbo

Käka grönt! Tuvessonskans ultimata guide till skåpmat, brödmat, plåtmat och annat gott av Julia Tuvesson är en toppenbra kokbok för vardagsvegorätter, utan krångel och krav på mycket tid.

Ett recept på halloumirårakor ur Käka grönt

Vi har bland annat testat det här härliga receptet, och jag blev lite extra förtjust i kronärtskocksröran – det blir MASSOR av den, så planera gärna in några soppmåltider dagarna efter så kan ni använda röran att doppa bröd i till.

Denna har vi också testat, och jag kan tipsa om att också använda kronärtskocksröran till den – supergott!

I Käka grönt finns också bra grejer som tips på vad man kan ha i det ultimata basskafferiet för bra vegomat, diverse ersättningsmodeller och andra tips för hur man kan gå över mer och mer växtbaserad konst.

Inspirerande och smarrig kokbok med enkla recept som sätter guldkant på vardagen, men också går fint att laga till lite festligare tillfällen. Den här kommer vi nog att prova oss igenom det mesta i – när jag och maken satt och bokmärkte det vi blev mest sugen på fick vi en hel drös bokmärken vardera. Käka grönt är en perfekt julklapp till såväl studenten som pensionären och barnfamiljen, skulle jag säga!

20 dec 2019 Direktlänk KlimatkunskapMat, bak, dukning & kök 2 kommentarer

Relaterade inlägg

När klimatmål blir orealistiska – skrota dem?

89 procent – vi är en majoritet, vi måste bara visa det!

44 förslag på härliga (!) nyårslöften

När jag berättade på instagram att jag brukar lova många små, men roliga, nyårslöften fick jag önskemål om att ge exempel på vad det kan vara. Och det gör jag så gärna!

Min tanke med dessa nyårslöften är att de antingen ska få oss att uppskatta vardagen lite mer, utmana oss precis lagom på hållbarhetsfronten eller vidga våra personliga vyer. Eller både och!

Välj så många löften du vill från listan, jag brukar ha ungefär 10 löften på min för att alltid pricka in åtminstone några och ha roliga saker att göra hela året. Och komplettera gärna med egna förslag i kommentarsfältet, så vi alla får ännu mer att välja på!

44 härliga nyårslöften

Jamie Street

1. Läsa 10 böcker det kommande året! (Eller 3 eller 50, beroende på person.)

2. Bära rött läppstift (om du inte brukar göra det, annars kanske gå utan? Kan förstås bytas mot tex hatt också!)

3. Åka skridskor utomhus. (Kolla israpporter om du ska åka på sjö/havet bara!)

4. Besöka en plats i din hemstad du aldrig varit på innan.

Foto: Monika Grabkowska

5. Starta en middagsklubb med vegotema.

6. Lär dig något nytt varje månad, genom en föreläsning, kurs eller ett TEDtalk.

7. Utmana dig själv att lära dig laga en ny rätt varje årstid på ingredienser som är i säsong.

8. Skaffa en gästbok och be alla som besöker dig att skriva en hälsning.

9. Starta ett härligt sammanhang med människor som bor nära dig! Ett kreativt kollektiv, en kvartersloppis, en klimatklubb eller något annat. Bjud in en granne du känner, be den bjuda in någon annan i området osv tills ni är 10-15 personer.

Foto Calum Lewis

10. Övernatta hos en vän (eller bjuda hem på övernattning). Lång frukost ett måste!

11. Överraska tre vänner på olika sätt under året för att visa att du tycker om dem.

12. Spring(/jogga/lunka/gå) ett lopp! (Välj ett med medaljer till alla!)

13. Ta bort ett dåligt samvete en gång för alla. Till exempel att flytta dina spar- och pensionspengar till ett hållbart ställe. (Känslan!)

14. Boka in en stående lunchdejt med en vän du träffar för sällan, och lägg in i kalendern för hela året.

Foto: Kate Macate

15. Skriv ett riktigt brev till någon som skulle bli glad av att få det.

16. Om ditt jobb tillåter det – lägg in en timmes reflektion i veckan. En promenad eller en lugn timme på kafé, där du har en chans att komma i kapp i tanken.

17. Investera i en växtbaserad kokbok och testa minst ett nytt recept i månaden. (Bjud hem någon och slå två flugor i en smäll!)

18. Byt ut en engångsprodukt i ditt liv mot en återanvändningsbar dito (och lägg pengarna du sparar på det på att unna dig en massage eller liknande).

Foto Rocknwool

19. Ordna ett klädbyte med kompisgänget!

20. Samla ihop allt fint ”bös” (band, tapet- och tygstuvar, små dekorationer, snyggt tidningspapper …) hemma som kan användas för att slå in paket, och samla i en låda inför nästa presenttillfälle.

21. Ta tåget till en svensk stad du inte varit i, och utforska den under en heldag.

22. Sätt som målsättning att du ska tänka minst ”varannan begagnat” under 2020. Innan året är slut kommer du vara GRYM på att hitta det du behöver secondhand!

23. Hitta en anledning att ordna en maskerad – och gör det.

Foto: Wonderlane

24. Köp ett pussel med många bitar på loppis, och lägg det på första bästa ”lov” (påsk?).

25. Ta ett familjeråd med din familj och bestäm hur ni tillsammans ska bli mer hållbara.

26. Gör den där fotoboken du alltid tänker att du ska göra. (Och radera bilder som inte platsar så spar du lite utsläpp från molnet av bara farten!)

27. Hitta ett mer hållbart alternativ till en förbrukningsvara du använder (schampo, tvättmedel …), och skaffa hem den så att den är redo när den du har nu tar slut.

Foto Jazmin Quaynor

28. Ta med en loppisfrände på en runda med minst fem stopp. Sätt Elsas tre ledord innan ni åker!

29. Gör en klimatkalkylator. Bestäm hur många procent du ska få bort det närmaste året och gör en plan.

30. Hitta en ny favoritpodd.

31. Be en kompis tussa ihop dig med en okänd person som du kan ha utbyte av i livet eller karriären och bjud personen på lunch. Gör samma sak för din kompis!

32. Testa lettering!

Foto Reka Biro Horvath

33. Sylta, safta eller lägg in något du odlat eller plockat själv. Ge bort en burk till någon du tycker om.

34. Riv av en grej på din eviga to do-list. (Är det nu du målar de där golvlisterna?)

35. Skapa en ny vana i vardagen. Yoga på morgonen, en promenad på lunchen, skärmfritt efter 19 på kvällen?

36. Testa en sport du aldrig har gett en chans förut.

37. Laga något trasigt i din garderob, eller ta/skicka det till en skräddare.

Foto Ica

38. Skapa något! En teckning, en stickad halsduk, en skulptur i lera, ett halsband …

39. Om du har små barn, börja skriva ner de roligaste frågorna de ställer till dig. Det blir en fantastisk samling som visar vad som rörde sig i deras huvud vid en viss ålder!

40. Starta en lånegarderob med vänner som har ungefär samma storlek som du, och gör ett privat instakonto där ni fotar av och lägger upp alla kläder. Vid nästa fest lånar ni av varandra!

41. Skapa en ny tradition i familjen! (I min har vi infört Trettondagsafton som en högtid och bjuder vänner på middag!)

42. Hitta något hemma som du vet att någon annan skulle tycka om och ge bort det till hen.

Foto Debby Hudson

43. Ha en klassisk picknick, på filt och med korg, innan sommaren är slut.

44. Skriv ner hur du vill att ditt liv ska se ut om fem år. I detalj. Och tillåt dig att drömma fritt!

Bonuslöfte: Ta första steget i den där femårsplanen idag!

19 dec 2019 Direktlänk Hållbara högtider 8 kommentarer

Relaterade inlägg

Julklappar som första steget att ställa om

Årets medvetna julklapp 2024, poddavsnitt och önskelista!


Close
Husligheter